Protokoll utskottssammanträde 2024/25:3

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2024/25:3

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2024/25:3
DATUM	2024-10-01
TID	11.00 – 11.43 / 11.50 – 11.55 / 12:00 – 13.55
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Medgivande att närvara Utskottet beslutade att en föredragande vid kulturutskottet fick närvara under punkt 2 på sammanträdet.
§ 2	Riksrevisionen informerar om sin granskning: Förvaltning av skyddad natur (RiR 2024:11) Riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner, med medarbetare, informerade om Riksrevisionens granskning: Förvaltning av skyddad natur (RiR 2024:11).
§ 3	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2024/25:1 och 2024/25:2.
§ 4	Inkomna skrivelser Tre inkomna skrivelser anmäldes (dnr 98–2024/25, 111–2024/25 och 116–2024/25).
§ 5	Rådsslutsatser inför COP29, förhandlingar om konventionen om klimatförändringar Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av regeringens (Klimat- och näringslivsdepartementet) kommenterade dagordning (dnr 155–2024/25). Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 2). S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 3. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 6	Rådsslutsatser inför COP 16, förhandlingar om konventionen för biologisk mångfald Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av regeringens (Klimat- och näringslivsdepartementet) kommenterade dagordning (dnr 155–2024/25). Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 4). V-, C- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 5. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 7	Miljöråd 14 oktober 2024 Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, Klimat- och näringslivsdepartementet, med medarbetare lämnade information inför Miljörådet den 14 oktober 2024.
§ 8	Regeringens arbete med Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning 2024 Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, Klimat- och näringslivsdepartementet, med medarbetare lämnade information om regeringens arbete med Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning 2024.
§ 9	Regeringens arbete med styrmedelsutredningen Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, Klimat- och näringslivsdepartementet, med medarbetare lämnade information om regeringens arbete med styrmedelsutredningen.
§ 10	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 3 oktober 2024 kl. 08.00.
Vid protokollet Justeras den 17 oktober 2024 Emma Nohrén

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2024/25:3

§ 1–2

§ 3–6

§ 7

§ 8

§ 9–10

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

X

X

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

-

-

-

-

-

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

X

X

Anna-Caren Sätherberg (S)

X

X

X

X

X

John Widegren (M)

X

X

X

X

-

Joakim Järrebring (S)

X

X

X

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

X

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

X

X

X

X

X

Tomas Kronståhl (S)

-

-

-

-

-

Mattias Eriksson Falk (SD)

-

-

-

-

-

Jytte Guteland (S)

X

X

X

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

X

X

X

X

-

Kajsa Fredholm (V)

O

X

O

O

X

Stina Larsson (C)

X

O

X

X

O

Victoria Tiblom (SD)

-

-

-

-

-

Elin Nilsson (L)

X

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Runar Filper (SD)

Johan Löfstrand (S)

Joanna Lewerentz (M)

O

O

O

O

X

Sofia Skönnbrink (S)

X

X

X

X

X

Patrik Jönsson (SD)

X

X

X

X

X

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

X

X

X

X

X

Markus Selin (S)

Camilla Brunsberg (M)

Andrea Andersson Tay (V)

X

O

X

X

O

Magnus Oscarsson (KD)

Helena Lindahl (C)

Camilla Mårtensen (L)

Rebecka Le Moine (MP)

O

O

O

-

-

Anna af Sillén (M)

Josef Fransson (SD)

Jessica Stegrud (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

O

X

O

O

X

Cecilia Engström (KD)

X

X

X

X

X

Dan Hovskär (KD)

Linus Lakso (MP)

Elin Söderberg (MP)

O

O

O

O

O

Louise Eklund (L)

Helena Gellerman (L)

Malin Östh (V)

Anders Karlsson (C)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2024/25:3

Överläggning den 1 oktober 2024 om rådsslutsatser inför COP29, förhandlingar om konventionen om klimatförändringar

Preliminär svensk ståndpunkt:

Regeringen kan ställa sig bakom rådslutsatserna som generellt reflekterar svenska ståndpunkter, men bör insistera på att rådslutsatserna blir koncisa och kärnfulla, där budskap framgår med tydlighet.

Regeringen anser att det globala klimatarbetet bör präglas av en hög ambition och en ansats med utgångspunkt i brådska och möjligheter, brådska baserat på vetenskapen och möjligheter utifrån vad den gröna omställningen innebär för konkurrenskraft och tillväxt. Takten i den globala klimatomställningen måste öka och alla länder måste nå netto noll, speciellt de stora utsläpparna i G20. Det nya klimatfinansieringsmålet ska vara ambitiöst och realistiskt.

Regeringen anser att kärnkraft bör lyftas som en av de tekniker med låga utsläpp som behöver accelereras för att uppnå utsläppsminskningar i linje med 1,5 graders global uppvärmning. EU är redan en stor givare av klimatbistånd och det är därför viktigt att EU strävar efter att fler ska bidra till finansieringen för fonden för skador och förluster. Regeringen välkomnar rådslutsatsernas fokus på både offentligt och privat kapital. Utgiftsdrivande åtgärder på EU-budgeten behöver finansieras genom omprioriteringar i EU:s budget.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2024/25:3

Rådsslutsatser inför COP29, förhandlingar om konventionen om klimatförändringar

S- och C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen kan ställa sig bakom rådslutsatserna som generellt reflekterar svenska ståndpunkter, men bör insistera på att rådslutsatserna blir koncisa och kärnfulla, där budskap framgår med tydlighet.

Regeringen anser att det globala klimatarbetet ska respektera Parisavtalet och vara baserat på vetenskapen och möjligheter utifrån vad den gröna omställningen innebär för konkurrenskraft och tillväxt. Takten i den globala klimatomställningen måste öka och alla länder måste nå netto noll, speciellt de stora utsläpparna i G20. Därför bör EU redan nu fastslå målet och ambitionen att minska utsläppen med 95% till 2040. Det nya klimatfinansieringsmålet ska vara ambitiöst och realistiskt.

Regeringen anser att fossilfri energi, effektiviseringar och innovationer bör lyftas som några av de tekniker med låga utsläpp som behöver accelereras för att uppnå utsläppsminskningar i linje med 1,5 graders global uppvärmning. EU är redan en stor givare av klimatbistånd och det är därför viktigt att EU strävar efter att fler ska bidra till finansieringen för fonden för skador och förluster. Regeringen välkomnar rådslutsatsernas fokus på både offentligt och privat kapital. Utgiftsdrivande åtgärder på EU-budgeten behöver finansieras genom omprioriteringar i EU:s budget.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen kan ställa sig bakom rådslutsatserna som generellt reflekterar svenska ståndpunkter, men bör insistera på att rådslutsatserna blir koncisa och kärnfulla, där budskap framgår med tydlighet.

Regeringen anser att det globala klimatarbetet bör präglas av en hög ambition och en ansats med utgångspunkt i brådska och möjligheter, brådska baserat på vetenskapen och möjligheter utifrån vad den gröna omställningen innebär för konkurrenskraft och tillväxt. Takten i den globala klimatomställningen måste öka och alla länder måste nå netto noll, speciellt de stora utsläpparna i G20. Det nya klimatfinansieringsmålet ska vara ambitiöst och realistiskt.

Regeringen anser att förnybar elproduktion kärnkraft bör lyftas som en av de tekniker med låga utsläpp som behöver accelereras för att uppnå utsläppsminskningar i linje med 1,5 graders global uppvärmning.

EU är redan en stor givare av klimatbistånd och det är därför viktigt att EU strävar efter att fler ska bidra till finansieringen för fonden för skador och förluster. Regeringen välkomnar rådslutsatsernas fokus på både offentligt och privat kapital. Utgiftsdrivande åtgärder på EU-budgeten behöver finansieras genom omprioriteringar i EU:s budget.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Miljöpartiet välkomnar rådsslutsatserna inför COP29 särskilt avseende att dessa framhåller kopplingarna mellan Parisavtalet, Kunming-Montreal avtalet och Agenda 2030 samt övergången till fossilfrihet, kraftiga utsläppsminskningar under detta kritiska årtionde, att utsläppsminskningar och anpassningsåtgärder krävs parallellt, att utsläppsminskningar ska göras framför off-sets samt vikten av övergången till cirkulär och resurseffektiva ekonomier och samhällen.

Miljöpartiet anser att rådsslutsatserna bör ta avstamp i att Copernicus uppmätt att världen nu i ett år befunnit sig på fel sida om 1.5-gradersmålet, samt att havstemperaturerna chockerat forskare. Påminna om de oåterkalleliga konsekvenser som följer av en längre ”overshoot” över 1.5 enligt IPCC och framhålla behovet av kraftiga utsläppsminskningar av samtliga växthusgaser detta årtionde.

Miljöpartiet anser att rådsslutsatserna bör framhålla behovet av negativa utsläpp under lång tid efter att världen nått nettonoll-utsläpp för att vidmakthålla möjligheten att klara Parisavtalet i enlighet med IPCC:s scenarier för en utveckling i linje med Parisavtalet. Sverige har ett långsiktigt klimatmål om nettonoll-utsläpp och negativa utsläpp därefter, och vi bör därför som land särskilt framhålla vikten av att anta mål och genomföra åtgärder för negativa utsläpp.

Miljöpartiet anser att rådsslutsatserna även bör påminna om att klimatförändringarna även utgör allvarligt hot mot ekonomisk utveckling och stabilitet.

Miljöpartiet anser att rådsslutsatserna tydligt ska förmedla behovet av ett stopp för allt fossilt; kol, olja och gas.

Miljöpartiet anser att rådsslutsatser bör förstärkas avseende de globala finansielle systemen. Den globala finansiella arkitekturen behöver kunna värdera klimatrisker, undvika investeringar som låser in framtida utsläpp som det inte finns utrymme för i ländernas NDCer och kanalisera finansiering till åtgärder som minskar utsläppen, bidrar till Parisavtalet och därmed bättre förutsättningar för ekonomisk utveckling och stabilitet.

Miljöpartiet välkomnar att rådsslutsatserna uppmärksammar krigens förödelse och dess fruktansvärda konsekvenser för människorna som drabbas och för det klimatarbete som COP29 berör. Vidare önskar Miljöpartiet framhålla att krigen också leder till kraftiga utsläpp av växthusgaser och miljöförstörelse – i flera fall ekocid.

Miljöpartiet anser att rådslutsatserna ytterligare bör framhålla behovet av klimatanpassning och då inkludera anpassning av infrastruktur och att implementera verktyg som hindrar nybyggnation som låses in i klimatrisker.

Miljöpartiet vill särskilt framhålla de starka kopplingarna mellan att bevara natur och tackla klimatkrisen, med så kallade naturbaserade klimatlösningar.

Miljöpartiet anser att rådsslutsatserna genomgående bör framhålla vikten av nettonollutsläpp så snart som möjligt istället för ”till 2050”. Rådsslutsatserna bör även framhålla att nuvarande NDC:er tar världen mot en global uppvärmning på närmare 3 grader till slutet av detta sekel, med hänvisning till IPCC AR6.

Rådsslutsatserna innehåller två alternativ till paragraf 26-27, Miljöpartiet vill där se ”Option A”.

Miljöpartiet ser allvarligt på att regeringens vill föra in kärnkraft ”för att uppnå utsläppsminskningar i linje med 1.5 graders global uppvärmning” när vetenskapen tydligt påvisar behovet av kraftfulla utsläppsminskningar i närtid och kärnkraft inte genererar utsläppsminskningar utan tillskott av el tidigast 15 år fram i tiden, till en mycket högre kostnad än förnybar elproduktion. Miljöpartiet vill att den svenska ståndpunkten ifall den innehåller skrivningar om elproduktion ska lyfta förnybar elproduktion då detta är en teknikneutral beskrivning av den elproduktion som snabbast kan komma på plats och därmed bäst bidra till utsläppsminskningar i närtid, vidare bör energieffektiviseringar alltid framhållas när ökad elproduktion nämns.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4 till protokoll 2024/25:3

Överläggning den 1 oktober 2024 om rådsslutsatser inför COP16, förhandlingar om konventionen för biologisk mångfald

Preliminär svensk ståndpunkt:

Sverige välkomnar i huvudsak ordförandeskapets förslag till rådsslutsatser som nu slutförhandlas inför rådsmötet. Förslaget kommer att diskuteras på COREPER den 2 oktober. Då är förhoppningen att de sista frågetecknen kan lösas ut så att enighet kan uppnås på miljörådet.

Regeringens bedömning är preliminärt att utkastet till rådsslutsatser ger tillräckliga politiska styrsignaler för att vägleda EU:s förhandlare vid CBD:s partsmöte i de centrala förhandlingsfrågorna utan att vara för styrande i detaljfrågor. Rådsslutsatserna visar också på EU:s ambition att säkerställa att de beslut kan fattas som behövs för att Kunming – Montreal-ramverket kan genomföras.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 5 till protokoll 2024/25:3

Rådsslutsatser inför COP16, förhandlingar om konventionen för biologisk mångfald

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet anser att regeringen bör verka för att EU tydligare markerar att länderna sammantaget har gjort för lite för att uppdatera nationella strategier och handlingsplaner och mål och att det behöver göras mer. Det bör införas en skarp deadline för de länder som inte har lämnat in sina strategier, handlingsplaner och uppdaterade mål. Det finns också ett behov av att ramarna för utvärdering som ska ske på kommande möten säkerställer att brister i genomförandet uppmärksammas och hanteras. EU bör driva en stark internationell finansiering av arbetet med det globala ramverket. Om förhandlingarna inte är framgångsrika i att nå en överenskommelse som stärker förtroendet för en rättvis finansiering kan det orsaka problem i övriga delar av förhandlingarna och försvåra genomförandet av ramverket.

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Sverige välkomnar i huvudsak ordförandeskapets förslag till rådsslutsatser som nu slutförhandlas inför rådsmötet. Förslaget kommer att diskuteras på COREPER den 2 oktober. Då är förhoppningen att de sista frågetecknen kan lösas ut så att enighet kan uppnås på miljörådet.

Regeringens bedömning är preliminärt att utkastet till rådsslutsatser ger tillräckliga politiska styrsignaler för att vägleda EU:s förhandlare vid CBD:s partsmöte i de centrala förhandlingsfrågorna utan att vara för styrande i detaljfrågor. Rådsslutsatserna visar också på EU:s ambition att säkerställa att de beslut kan fattas som behövs för att Kunming – Montreal-ramverket kan genomföras. Privat och offentliga medel behöver mobiliseras för att åtagandena ska uppfyllas globalt och det krävs ett ramverk för en sådan finansiering.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Miljöpartiet välkomnar i stora delar rådslutsatserna inför COP16, men anser att den svenska ståndpunkten bör betona vissa delar mer. Dessa rör framtagandet av NBSAP:erna, de nationella handlingsplanerna för hur Kunming-Montreal-avtalet ska implementeras. Sverige har tillsammans med allt för många andra länder inte tagit fram sina NBSAP:er inom den utsatta tiden. För att Kunming-Montreal-avtalet ska få verklig effekt är det viktigt med tydliga tidsramar och krav. Detta borde vara tydligare i rådslutsatserna, och det är något som vi anser att Sverige bör understryka i sin ståndpunkt.

Därtill bör utfasningen av naturskadliga subventioner lyftas fram ännu tydligare i rådslutsatserna. I ramverkets åtgärdsmål 18 anges att världens länder ska, till senast 2025, identifiera subventioner skadliga för den biologiska mångfalden och påbörja arbetet med att fasa ut dem. Fram till 2030 ska dessa subventioner minskas med 500 miljarder dollar årligen. Detta arbete måste vara högt prioriterat.

Enligt IMF så subventionerades olja, kol och gas med totalt 7 biljoner dollar under 2022. Det motsvarar 145 miljoner kronor varje minut, och stöden till fossila bränslen är tio till tolv gånger högre än stöden till förnybara bränslen. WWF har dessutom visat att EU lägger mellan 350 och 520 miljarder på att stödja aktiviteter som skadar naturen. Den största delen av dessa pengar går till jordbruket – 58–60 procent av pengarna från den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) till verksamheter som är skadliga för den biologiska mångfalden.

Miljöpartiet anser att rådslutsatserna bör betona mobiliseringen av finansiella medel, där vi även menar att det krävs en öppenhet kring en ny dedikerad fond för GBF-genomförande, och tydligare ställningstaganden om att resursmobiliseringen går för långsamt.