Protokoll utskottssammanträde 2024/25:38

Utskottens protokollUtbildningsutskottets protokoll 2024/25:38

UTBILDNINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2024/25:38
DATUM	2025-04-29
TID	11:00–12:00
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

	Sammanträdestid Utskottet beslutade att dagens sammanträde får pågå efter kl. 12.00 när kammaren inleder arbetsplenum.
	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2024/25:37.
	Anmälningar Inkomna skrivelser anmäldes enligt bilaga 2.
	EU-överläggning om utkast till rådsslutsatser om inkluderande, elevcentrerad praktik inom förskole- och skolutbildning Utskottet överlade med statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om ett utkast till rådsslutsatser om inkluderande, elevcentrerad praktik inom förskole- och skolutbildning. Underlag för överläggningen Promemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 1607-2024/25) Rådsdokument WK 4219/2025 INIT Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen anser att arbetet inom utbildningsområdet på EU-nivå inte ska gå utöver det som ryms inom EU:s befogenheter samt att de nationella systemen ska respekteras, vilket även gäller beslut om finansiering. Regeringen stödjer arbete som betonar vikten av att alla ska ha samma tillgång till utbildning av hög kvalitet. Regeringen ställer sig även bakom insatser för att fler elever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen och lyckas nå målen i de obligatoriska skolformerna, liksom arbete för att minska andelen elever som inte blir behöriga till gymnasieskolan och därmed också minska risken för skolavhopp. När det gäller inkludering vill regeringen framhålla att det inte är en självklarhet att alla elever med behov av stödinsatser bäst får dem inom ramarna för den ordinarie undervisningen. I en del fall behövs stödinsatser utanför den ordinarie undervisningen. Det kan bland annat handla om insatser för att höja baskunskaper inom läs- och skrivförmåga men också om stöd av speciallärare, tillgång till mindre undervisningsgrupper och tillgång till elevhälsa av god kvalité. Regeringen vill vidare betona att stöd till elever inte ska omgärdas av betungande och ibland onödiga administrativa hinder. Det är avgörande att lärare får vara lärare i klassrummet. Stöd har för ofta hindrats av administrativa procedurer och för mycket inblandning i läraryrket. Regeringen betonar att utbildning och utbildningsreformer ska bygga på och utgå från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är av yttersta vikt att skola och utbildning tar till sig och kan använda sig av den bästa tillgängliga kunskapen. Det är även av största vikt att arbeta för ett jämlikt och jämställt utbildningssystem som utjämnar livschanser. Detta främjar livslångt lärande för alla, oavsett exempelvis bakgrund, kön, ålder, funktionsnedsättning och bostadsort. Regeringen anser det värdefullt med ett fortsatt erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna om jämlikhet i utbildning, vilket innebär diskussioner både om erfarenheter från nationella insatser och möjliga åtgärder på EU-nivå. Regeringen är tveksam till initiativ som innebär ett utökat insamlande av data på EU-nivå och förordar i stället att de data som redan samlas in används på ett så effektivt sätt som möjligt. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	EU-överläggning om utkast till rådsresolution om en gemensam examensmärkning och nästa steg mot en möjlig gemensam europeisk examen: att stimulera Europas konkurrenskraft och den högre utbildningens attraktionskraft Utskottet överlade med statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om ett utkast till rådsresolution om en gemensam examensmärkning och nästa steg mot en möjlig gemensam europeisk examen: att stimulera Europas konkurrenskraft och den högre utbildningens attraktionskraft. Underlag för överläggningen Överläggningspromemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 1608-2024/25) Rådsdokument WK 4856/2025 INIT Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen anser att arbetet inom utbildningsområdet på EU-nivå inte ska gå utöver det som ryms inom EU:s befogenheter samt att de nationella systemen ska respekteras, vilket även gäller beslut om finansiering. EU är centralt för svensk ekonomi, välfärd och kompetensförsörjning. Sverige ska fullt ut delta i och forma EU-samarbetet på ett sätt som värnar både svenska och europeiska intressen. Det gäller även inom det europeiska utbildningsområdet. Regeringen har en uttalad önskan om att högre utbildning ska ha en stark internationell prägel och att mobiliteten ska öka. Samtidigt anser regeringen att EU i enlighet med fördragen har en stödjande roll i utbildningsfrågor och att ta fram nya verktyg för harmonisering av utbildningssystemen i Europa inte ska vara prioriterat. I linje med det anser regeringen att Bolognaprocessen är framgångsrik och ska värnas. Regeringen anser att genom att svenska universitet och högskolor ingår i internationella samarbeten, så som Europauniversitet, skapas goda förutsättningar för strategiska satsningar. Detta är gynnsamt för kvaliteten på utbildningen och därmed också attraktionskraften för det europeiska utbildningsområdet. Regeringen anser att det även borgar för stärkt europeisk konkurrenskraft. Europeisk examen Regeringen anser att regeringens syn har tagits i beaktande i texten då kriterierna för att ge en europeisk examenmärkning, och i framtiden eventuellt en potentiell europeisk examen, varken är tvingande eller juridisk bindande. Regeringen ställer sig fortsatt frågande till behovet av en framtida europeisk examen och ifrågasätter i vilken utsträckning en europeisk examen efterfrågas av studenter och arbetsmarknaden. Regeringen är positiv till att det återspeglas i resolutionen att rådet har tagit beslut om en europeisk examensmärkning och inte en europeisk examen. Regeringen stödjer att det har tydliggjorts att en europeisk examensmärkning ska vara en frivillig möjlighet för universitet och högskolor. Regeringen konstaterar också att det i resolutionen har tagits hänsyn till svenska ståndpunkter avseende genomförandefaserna. Vidare är regeringen positiv till att behovet av att utvärdera genomförandet av en europeisk examensmärkning och en europeisk examen har förtydligats i resolutionen. Regeringen vidhåller att utvärderingarna måste innehålla flera perspektiv såsom kvalitets- och jämställdhetsperspektiv samt innehålla såväl positiva som negativa aspekter av initiativen. Regeringen anser att det även i den fortsatta processen är viktigt att den akademiska friheten och institutionell autonomi respekteras. Policy Lab Regeringen stödjer att det har förtydligats att förslaget om ett policylabb inte får bli för resurskrävande och att det är viktigt att medlemmarna i policylabbet utses av medlemsstaterna. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	EU-överläggning om förslag till rådsrekommendation om ett europeiskt system för kvalitetssäkring och erkännande inom högre utbildning Utskottet överlade med statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om ett förslag till rådsrekommendation om ett europeiskt system för kvalitetssäkring och erkännande inom högre utbildning. Underlag för överläggningen Överläggningspromemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 1609-2024/25) Rådsdokument WK 4854/2025 REV 1 COM(2024) 147 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen anser att arbetet inom utbildningsområdet på EU-nivå inte ska gå utöver det som ryms inom EU:s befogenheter samt att de nationella systemen ska respekteras, vilket även gäller beslut om finansiering. EU är centralt för svensk ekonomi, välfärd och kompetensförsörjning. Sverige ska fullt ut delta i och forma EU-samarbetet på ett sätt som värnar både svenska och europeiska intressen. Det gäller även inom det europeiska utbildningsområdet. Regeringen har en uttalad önskan om att högre utbildning ska ha en stark internationell prägel och att mobiliteten ska öka. Samtidigt anser regeringen att EU i enlighet med fördragen har en stödjande roll i utbildningsfrågor och att ta fram nya verktyg för harmonisering av utbildningssystemen i Europa inte ska vara prioriterat. I linje med det anser regeringen att Bolognaprocessen är framgångsrik och ska värnas. Regeringen anser att genom att svenska universitet och högskolor ingår i internationella samarbeten, såsom Europauniversitet, skapas goda förutsättningar för strategiska satsningar. Detta är gynnsamt för kvaliteten på utbildningen och därmed också attraktionskraften för det europeiska utbildningsområdet. Regeringen anser att det även borgar för stärkt europeisk konkurrenskraft. Ett europeiskt system för kvalitetssäkring och erkännande för högre utbildning Regeringen kan ställa sig bakom att rådsrekommendationen inbegriper förslaget om kriterierna för en europeisk examensmärkning och, i framtiden, en potentiell europeisk examen. Det reviderade förslaget är i linje med regeringens syn och innebär att kriterierna delats upp i två kategorier, kategori A och B. Kategori A innehåller organisatoriska kriterier för upprättandet av gemensamma program i linje med Bolognaprocessen och kategori B, som inte är bindande, innehåller bland annat värderingar, hållbarhet och tvärvetenskap. Regeringen ser också positivt på att det har förtydligats att kriterierna varken är juridiskt bindande eller på annat sätt tvingande. Kvalitetssäkringssystemet är ett centralt verktyg för att stärka kvaliteten i den högre utbildningen och för ömsesidigt erkännande av medlemsstaternas utbildningar. Regeringen ser i nuläget inte att det finns behov av att utveckla ett nytt, separat ramverk för utvärdering av gemensamma program och aktiviteter kopplade till allianser av lärosäten som ingår i långsiktiga samarbeten, såsom Europauniversitet. Ytterligare ramverk kan leda till ökad administrativ börda och det finns redan befintliga verktyg för kvalitetssäkring inom Bolognaprocessen. Om behov av utvärdering kan påvisas är regeringen öppen för att se över detta och anser att texten återspeglar denna syn. Regeringen ser att Bolognaprocessen även framgent kommer att vara viktig och att det är en styrka att Bolognaprocessen bygger på frivillighet och förtroende mellan olika länder och utbildningssystem. Regeringen anser därför att Bolognaprocessen ska värnas och att de verktyg för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen fortsatt ska användas, vilket nu framgår av rådsrekommendationen. I linje med det är regeringens inställning att det är rimligt att SE anpassar sig till det europeiska förfarandet för kvalitetssäkring av gemensamma program. Samtidigt anser regeringen att program som ges på nationell nivå, vid behov, bör genomgå en granskning av en av regeringen utsedd kvalitetssäkringsorganisation. En syn som återspeglas i rådsrekommendationen. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	EU-överläggning om kommissionens förslag till paket om en kompetensunion Utskottet överlade med statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om kommissionens förslag till paket om en kompetensunion. Underlag för överläggningen Faktapromemoria från Regeringskansliet, 2024/25:FPM29 COM(2025) 90 COM(2025) 89 COM(2025) 88 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt EU är centralt för svensk ekonomi, välfärd och kompetensförsörjning. Sverige ska fullt ut delta i och forma EU samarbetet på ett sätt som värnar både svenska och europeiska intressen. Det gäller även inom det europeiska utbildningsområdet. Regeringen anser att arbetet inom utbildningsområdet på EU-nivå inte ska gå utöver det som ryms inom EU:s befogenheter samt att de nationella systemen ska respekteras vilket även gäller beslut om finansiering. Regeringen är tveksam till inrättandet av ytterligare styrstrukturer inom ramen för det europeiska utbildningsområdet. Mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktiva hållning avser regeringen agera för att åtgärdernas direkta och indirekta ekonomiska konsekvenser begränsas både för statens budget och EU-budgeten. Regeringen anser att de mål som sätts upp på europeisk nivå bör vara få och att målsättningarna ska vara realistiska. Eventuella nya mål bör diskuteras och utarbetas i samarbete med medlemsstaterna. Därutöver bör relevant EU-arbetsgrupp för statistikfrågor, exempelvis den stående gruppen för indikatorer och riktmärken, (Standing Group on Indicators and Benchmarks, SGIB) involveras i ett tidigt skede för att säkerställa att det finns tillgång till tillförlitliga och jämförbara data för att kunna mäta måluppfyllelsen. Bygga kompetenser för livet genom en gedigen utbildningsgrund Regeringen välkomnar att kommissionen lyfter fram områden som grundläggande färdigheter och att fler behöver utbildas inom STEM som viktiga områden för att stärka den europeiska konkurrenskraften. Handlingsplanen för grundläggande färdigheter Regeringen välkomnar kommissionens fokus på grundläggande färdigheter. De insatser som presenteras ligger väl i linje med den svenska utbildningspolitiken som betonar vikten av grundläggande färdigheter hos alla elever. Regeringen delar också kommissionens syn att läraryrkets attraktivitet, lärarutbildningarna samt läsförmåga är viktiga fokusområden. Regeringen kan ställa sig bakom att det i handlingsplanen betonas att det främst är inom STEM-ämnena som möjligheterna med digital utbildning kan utnyttjas och att det finns ett behov av digital kompetens för att kunna möjliggöra utveckling och utbildning inom STEM ämnena. När det gäller elevers digitala distraktion instämmer regeringen med den försiktiga hållning till digitalisering som framgår av handlingsplanen. Regeringen understryker att digitalisering måste ske på ett genomtänkt sätt och grundas i forskning och beprövad erfarenhet. Det gäller inte minst de lägre åldrar där mycket stor försiktighet bör iakttas när det gäller att introducera digitala enheter. Regeringen välkomnar utbyte av goda exempel men är tveksam till framtagande av gemensamma riktlinjer för utvecklingen av läroplaner och hänvisar till medlemsstaternas självbestämmande om innehållet i utbildning. En strategisk plan för STEM-utbildning Regeringen välkomnar att kommissionen fokuserar på STEM och ökad jämställdhet inom STEM-utbildningar för att möta kompetensbehoven och minska en könssegregerad arbetsmarknad. Regeringen delar bedömningen att det behövs fler personer med kunskaper inom STEM för att stärka Europas konkurrenskraft och säkra innovationskapaciteten. Vidare konstaterar regeringen, i likhet med kommissionen, att kvinnor är underrepresenterade inom tekniska yrken. Därför är det viktigt att attrahera fler flickor och kvinnor till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, så att fler utbildas och senare kan vara verksamma inom dessa områden på arbetsmarknaden. Övriga åtgärder för att bygga kompetenser Regeringen anser att en europeisk strategi för yrkesutbildning bör bygga vidare på det pågående samarbetet inom yrkesutbildning, som bland annat lett fram till gemensamma prioriteringar och viktiga europeiska transparensverktyg. Dessa spelar en nyckelroll för att utveckla öppenhet och förtroende, exempelvis den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF), som bidrar till att förbättra insynen, jämförbarheten och portabiliteten av kvalifikationer och EQAVET som syftar till ökat samarbete inom kvalitetssäkring på yrkesutbildningsområdet. Kompetensutveckling och omskolning för att säkerställa framtidsinriktad kompetens Kompetensutveckling är centralt för att möta kompetensbehovet men regeringen ser i nuläget inget nationellt behov av det pilotprojekt om en kompetensgaranti på EU-nivå som kommissionen vill genomföra för att säkerställa att arbetstagare inom sektorer som genomgår omstrukturering får den kompetens som behövs på en framtida arbetsmarknad, eftersom detta riskerar att hamna i konflikt med den svenska lösningen med omställningsorganisationer. Det är viktigt att det nationella arbetstagarbegreppet och den svenska modellen för arbetsmarknaden värnas, inklusive parternas autonomi och deras utrymme att tillhandahålla lösningar som underlättar omställning på arbetsmarknaden. Regeringen bedömer att mikromeriter kan vara ett värdefullt redskap för kompetensutveckling och de är redan en integrerad del i det offentliga utbildningssystemet för vuxna eftersom kommunal vuxenutbildning och högre utbildning är kursbaserade. Även inom yrkeshögskolan erbjuds kurser. Rörlighet och fördelning av kompetens för att frigöra den inre marknadens fulla potential Regeringen stödjer arbete för mobilitet i utbildningssyfte, inklusive arbetet inom Erasmus+. Eventuella kommande förslag om ökat deltagande i programmet kommer noggrant att granskas och utvärderas och finansieringen av dessa måste ses mot andra delar av den fleråriga budgetramen (MFF). Mobilitet i utbildningssyfte är tillsammans med samarbeten över gränserna viktiga drivkrafter för kvalitet inom utbildning, och kan bidra till ovärderliga erfarenheter av stor nytta på både individ- och samhällsnivå. Kvalitetssäkring är ett centralt verktyg för att stärka kvaliteten i den högre utbildningen och bygga förtroende mellan olika utbildningssystem. Regeringen ser att Bolognaprocessen även framgent kommer att vara viktig för högre utbildning i Europa och att det är en styrka att Bolognaprocessen bygger på frivillighet och förtroende mellan olika länder och utbildningssystem. Regeringen anser därför att Bolognaprocessen ska värnas och att de verktyg för kvalitetssäkring och transparens som tagits fram inom Bolognaprocessen fortsatt ska användas. Regeringen noterar att vissa länder inom Bolognaprocessen inte har implementerat Bolognaverktygen fullt ut vilket utgör ett hinder för fördjupade samarbeten. Regeringen anser därför att det är positivt att medlemsstater inom Bolognaprocessen fortsätter med implementering av Bolognaverktygen. Regeringen stödjer arbete som syftar till att förenkla automatiskt ömsesidigt erkännande av kvalifikationer. Automatiskt ömsesidigt erkännandet förutsätter att medlemsstaterna arbetar tillsammans för att främja förtroende och öppenhet. Regeringen är tveksam till förslaget om att inrätta en europeisk examen och anser att en utveckling av en europeisk examen kan bli aktuell först efter att frågan om en europeisk examensmärkning utforskats. Regeringen anser att det även fortsatt ska vara upp till universitet och högskolor att inrätta gemensamma utbildningsprogram när de anser det önskvärt. Även inom yrkesutbildningen anser regeringen att det är upp till utbildningsanordnare och intresserade länder att på frivillig bas samarbeta för att ta fram gemensamma kvalifikationer. Regeringen anser inte att en utveckling mot gemensamt utbildningsinnehåll, eller ett europeiskt diplom för yrkesutbildning, är önskvärd. Utbildningsinnehåll ligger utanför EU:s befogenheter, även i fråga om formell yrkesutbildning. Samarbete inom yrkesutbildning bör även fortsatt bygga på öppenhet, transparensverktyg och förtroende för varandras system. Regeringen ställer sig frågande till hur stort intresset är av att genomgå gemensamma utbildningsprogram som leder till en europeisk examen eller ett europeiskt yrkesutbildningsdiplom. Regeringen bedömer även att kommissionen inte kunnat visa att det finns ett intresse för att utveckla en europeisk examen eller diplom från arbetsgivare. Attrahera och behålla kompetens från tredjeland Regeringen kan generellt stödja förslag om att attrahera kvalificerad arbetskraft från länder utanför EU för att möta kompetensbrist, under förutsättning att de är i linje med politikens prioriteringar och principer om kostnadseffektivitet och budgetrestriktivitet. EU-initiativ på området bör i så fall komplettera nationella åtgärder på området. Investeringar och styrning Regeringen delar kommissionens syn att utbildning bör ses som en investering och inte som en kostnad, men att det är upp till varje medlemsstat att besluta hur detta ska ske. Regeringen stödjer även kommissionens ansats om behovet av en ökad användning av privata medel, vid sidan av EU-medel. Regeringen ser fram emot kommissionens utvärderingsrapport om det europeiska utbildningsområdet och kommer noggrant att granska och följa upp de aviserade förslagen om att slå ihop styrstrukturen för det europeiska utbildningsområdet med styrstrukturen för kompetensunionen. Det är viktigt att utbildningens betydelse för andra delar av samhället än arbetsmarknaden beaktas. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Ledamöterna från Sverigedemokraterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att stycket under rubriken ”Attrahera och behålla kompetens från tredjeland” i regeringens förslag till svensk ståndpunkt ändras enligt följande: Regeringen kan inte stödja förslag om att attrahera arbetskraft från länder utanför EU för att möta kompetensbrist. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
	EU-information om en planerad lunchdiskussion i rådet för Utbildning, ungdom, kultur och idrott (UUKI) om motståndskraft och beredskap inom utbildningssystemen Statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, informerade om en planerad lunchdiskussion i rådet för Utbildning, ungdom, kultur och idrott (UUKI) om motståndskraft och beredskap inom utbildningssystemen.
	Beslut om EU-överläggningar Utskottet beslutade enligt 7 kap. 12§ RO att överlägga med regeringen om: Utkast till rådsslutsatser ”Mot EU-strategin för AI inom forskning” Förslag till rådsrekommendation om en policyagenda för ERA 2025–2027 Förslag om förlängning av Euratoms forsknings- och utbildningsprogram Utkast till rådsslutsatser om användning av satellitdata, särskilt data från satellitkonstellationer för jordobservation, för skydd mot olyckor och krishantering.
-	Grundläggande om utbildning (UbU10) Utskottet fortsatte beredningen av motioner. Utskottet justerade betänkande 2024/25:UbU10. S-, SD-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde reservationer.
	Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (UbU7y) Utskottet fortsatte behandlingen om yttrande till konstitutionsutskottet över skrivelse 2024/25:75. Ärendet bordlades.
	Information om Utredningen om en förbättrad elevhälsas (U 2024:01) delbetänkande Särskilda utredaren Åsa Lundkvist med medarbetare informerade om delbetänkandet Förbättrat stöd i skolan (SOU 2025:44).
	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 6 maj 2025 kl. 11.00.

Vid protokollet

Therése Olofsson

Justeras tisdagen den 6 maj 2025

Fredrik Malm

UTBILDNINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2024/25:38

§ 1-10

§ 11-13

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

LEDAMÖTER

Fredrik Malm (L), ordförande

X

X

Åsa Westlund (S), vice ordförande

X

X

Patrick Reslow (SD)

X

X

Josefin Malmqvist (M)

X

X

Linus Sköld (S)

X

X

Robert Stenkvist (SD)

X

X

Caroline Helmersson Olsson (S)

X

X

Noria Manouchi (M)

X

X

Mats Wiking (S)

X

X

Jörgen Grubb (SD)

X

X

Rose-Marie Carlsson (S)

X

X

Marie-Louise Hänel Sandström (M)

X

X

Daniel Riazat (V)

X

Mathias Bengtsson (KD)

X

X

Niels Paarup-Petersen (C)

Anders Alftberg (SD)

X

X

Camilla Hansén (MP)

X

X

SUPPLEANTER

Sara Gille (SD)

Robert Olesen (S)

O

O

Oliver Rosengren (M)

Niklas Sigvardsson (S)

Sara-Lena Bjälkö (SD)

Azadeh Rojhan (S)

Johanna Rantsi (M)

Kalle Olsson (S)

Vakant (SD)

Anna Wallentheim (S)

Katarina Tolgfors (M)

Nadja Awad (V)

Dan Hovskär (KD)

Anders Ådahl (C)

X

X

Helene Odenjung (L)

Jan Riise (MP)

Peter Ollén (M)

Mats Arkhem (SD)

Kent Kumpula (SD)

O

O

Ciczie Weidby (V)

Anna Lasses (C)

Lili André (KD)

Magnus Jacobsson (KD)

Leila Ali Elmi (MP)

Mats Berglund (MP)

Louise Eklund (L)

Lina Nordquist (L)

Lorena Delgado Varas (V)

Anne-Lie Sjölund (C)

N = närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = omröstning med rösträkning

O = ledamöter som varit närvarande men inte deltagit