Protokoll utskottssammanträde 2024/25:36

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2024/25:36

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.

DOCX

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2024/25:36

DATUM

2025-06-10

TID

11.00–11.52

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Överläggning om EU-fråga

Utskottet beslutade att överlägga med regeringen om färdplan för att upphöra med importen av rysk energi, 2024/25:FPM43.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 2

Rådslutsatser om energisäkerhet

Utskottet överlade med statssekreterare Maja Lundbäck, biträdd av

medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet.

Underlaget utgjordes av regeringens överläggningspromemoria

(dnr. 1902–2024/25).

Statssekreterare Maja Lundbäck redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian:

Regeringen välkomnar att förslaget till rådslutsatser, inte minst mot bakgrund av Rysslands anfallskrig i Ukraina, poängterar den stora betydelsen av en trygg energiförsörjning i EU och att insatser inom många olika områden kan bidra för att uppnå detta.

Regeringen välkomnar en teknikneutral ansats i rådsslutsatserna, där alla fossilfria energislag bidrar till unionens försörjningstrygghet och konkurrenskraft.

Regeringen anser att medlemsstater behöver tid för att genomföra redan antagen lagstiftning om tillståndsprocesser för förnybar energi, och att eventuella nya förslag behöver föregås av utvärdering av befintlig lagstiftning.

Cybersäkerhet är ett viktigt område, men även här behöver medlemsstaterna tid att genomföra redan antagen lagstiftning på

området.

Regeringen anser att en genuin energiunion inte enbart kan innebära ytterligare sammanlänkningar utan även nationella åtgärder. En ökad försörjningstrygghet, utöver genom sammanlänkningar, kräver även tillräcklig planerbar och fossilfri elproduktion, så som kärnkraft. Kärnkraften har flera egenskaper som tillsammans

bidrar till en trygg elförsörjning och som kännetecknar ett robust elsystem. Det är vidare viktigt att låta efterfrågan på el styra

utvecklingen av elsystemet. Sverige har ett nytt nationellt planeringsmål baserat på elbehov och ett nytt nationellt leveranssäkerhetsmål för el. Tillsammans ger det förutsättningar för en ökad

försörjningstrygghet och en effektiv elmarknad som främjar

konkurrenskraftiga priser.

Regeringen anser att satsningar inom ramen för CEF Energi

behöver ske inom befintliga ramar och inte ska föregå EU:s

fleråriga budgetram (MFF).

Vidare anser regeringen att det är naturligt att energipriser varierar mellan medlemsstater och att det inte finns något självändamål att medlemsstaterna ska ha lika energipriser.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vi anser att regeringens ståndpunkt bör framhålla behovet av stabila och rimliga energipriser på kort sikt för att stärka Europas konkurrenskraft, med särskilt fokus på den totala kostnaden för elleveranser. En övertro på gränsöverskridande förbindelser i kombination med underinvesteringar i nationella transmissionsnät riskerar att skapa flaskhalsar som försämrar konkurrenskraften. Alla medlemsländer behöver skapa förutsättningar för ökad fossilfri energiproduktion. Därtill anser vi att energieffektivisering bör ges ökad tyngd i arbetet, inte minst som ett medel för att sänka kostnader och frigöra kapacitet. Slutligen vill vi framhålla vikten av att regeringen tydligare lyfter behovet av att stärka kompetensförsörjningen och den kunskapsbas som krävs för energiomställningen. Detta är av avgörande betydelse för att främja sysselsättning, tillväxt och försörjningstrygghet, utveckla ny teknik och lösningar samt för att Sverige ska kunna bidra till och dra nytta av internationella forsknings- och innovationssamarbeten på energiområdet.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

En rättvis klimatomställning förutsätter ett energisystem som är stabilt och bygger på fossilfri produktion. Jag anser att utbyggnaden av den förnybara elproduktionen måste ske skyndsamt och i hela landet, som en grund för att möta det ökande elbehovet i industrin och samhället i stort. För att säkerställa ett robust och planerbart energisystem behöver detta kombineras med investeringar i systemlösningar som bidrar till jämnare belastning över tid. Därför menar jag att regeringens ståndpunkt inte tillräckligt tar i beaktning åtgärder för att snabbt bygga ut den förnybara elproduktionen, samtidigt som energisystemet kompletteras med reglerbar kraft för att garantera stabilitet och leveranssäkerhet.

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Jag anser att regeringens ståndpunkt i större utsträckning bör lyfta bredden av lösningar som krävs för att uppnå trygg och fossilfri energiförsörjning. För att fasa ut rysk och fossil energi räcker det inte med elproduktion – även biogas och flytande förnybara bränslen behöver uppmärksammas och integreras i den europeiska energipolitiken. Det är centralt att kommande lagstiftning tydligare beaktar dessa energibärare. Vidare menar jag att medlemsstaterna behöver öka takten i genomförandet av redan antagen lagstiftning om tillståndsprocesser och cybersäkerhet. Dessa regelverk är viktiga verktyg för att stärka försörjningstryggheten och bör tillämpas skyndsamt. Samtidigt måste energipolitiken fortsatt utgå från teknikneutralitet och efterfrågestyrd utveckling av elsystemet. Slutligen delar jag regeringens uppfattning om att energipriser naturligt varierar mellan medlemsstater, men jag anser att målet måste vara att hela EU har konkurrenskraftiga energipriser. Höga elpriser i enskilda länder riskerar att hämma investeringar och snedvrida konkurrensen.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Jag anser att regeringens hållning generellt bör vara betydligt mer offensiv vad gäller en snabb utbyggnad av hållbar och konkurrenskraftig elproduktion samt annan fossilfri energiförsörjning. Detta är nödvändigt både för att nå klimatmålen och för att minska beroendet av fossila bränslen från auktoritära regimer. Energieffektivisering och förnybar energi bör utgöra grundläggande pelare i Sveriges strategi för klimatomställning. Detta bör kompletteras med reglerbar kraft för att säkerställa ett stabilt och planerbart energisystem. Slutligen ifrågasätter jag regeringens avsikter att lyfta fram ett enskilt energislag. I sådana fall bör exempelvis även biogas lyftas fram.

Under informationen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.

§ 3

Färdplan för att upphöra med importen av rysk energi

Utskottet överlade med statssekreterare Maja Lundbäck, biträdd av

medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet.

Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2024/25:FPM43

Statssekreterare Maja Lundbäck redogjorde för regeringens ståndpunkt i

enlighet med faktapromemorian:

Regeringen välkomnar att EU-kommissionen presenterat en övergripande plan med EU-gemensamma möjliga åtgärder för att minska beroendet av rysk energiimport. Utfasning av rysk energi är en prioriterad fråga för regeringen som anser att EU:s beroende av rysk energi, inte minst fossila bränslen, ska upphöra snarast möjligt.

Regeringen välkomnar EU-kommissionens ambition att påskynda utfasningen av gasimport från Ryssland, inte minst LNG. EU har minskat sin import av rysk gas, men behöver ytterligare EU-

gemensamma åtgärder för att beroendet ska upphöra. Regeringen välkomnar särskilt åtgärder för ökad spårbarhet av gasimporter och effektiv användning av befintlig infrastruktur. Spårbarhet och transparens för import av rysk naturgas är ett steg i rätt riktning för att helt fasa ut rysk gas. Regeringen välkomnar också att EU-

komissionen pekar på betydelsen av fossilfria gaser.

Regeringen välkomnar att meddelandet aviserar åtgärder för en gradvis utfasning av ryska produkter och tjänster i kärnbränslesektorn i syfte att så snart det är möjligt helt ersätta rysk import. Det är positivt att den svenska bränslefabriken snabbt kunnat ersätta en stor del av det bränsle av rysk design som tidigare bara Ryssland kunnat leverera, inte minst till Ukraina. Mot bakgrund av att

antalet leverantörer och deras kapacitet i hela kedjan av produkter och tjänster för bränsleproduktion är begränsat i både EU och

övriga demokratier anser regeringen att det är angeläget att skapa förutsättningar för ökade investeringar i produktionskapacitet i både EU och övriga länder med stabila demokratier. Regeringen välkomnar också EU-kommissionens planer på att införa krav på nationella planer för utfasningen av ryska produkter och tjänster, liksom bildandet av en infrastruktur för tryggad tillförsel av radioisotoper.

Regeringen välkomnar EU-kommissionens initiativ till nya

gemensamma åtgärder för att fasa ut EU:s beroende av rysk olja. Regeringen välkomnar att EU har en proaktiv ansats för att försvåra för den ryska skuggflottans fartyg och dess aktörer.

Regeringen anser samtidigt att EU-gemensamma initiativ för att motverka den ryska skuggflottan inte bör duplicera redan

pågående nationella och internationella initiativ.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Jag välkomnar EU-kommissionens plan för att minska beroendet av rysk energi och delar regeringens prioritering att detta beroende snarast ska upphöra. Samtidigt vill jag understryka att det inte är hållbart att ersätta rysk fossil gas med fossil gas från andra länder. Spårbarhet och transparens bör därför införas för all fossil gas och andra fossila bränslen, oavsett ursprungsland. Vidare

anser jag att åtgärder mot den ryska skuggflottan måste vara snabbare och mer kraftfulla än vad regeringen föreslår. EU bör även undvika att duplicera redan pågående insatser, men det är avgörande att vi agerar med större skyndsamhet och konsekvens för att bryta beroendet av rysk energi och stärka Europas energisäkerhet.

Under informationen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.

§ 4

Förutsättningar för vindkraftens utbyggnad

Statssekreterare Maja Lundbäck, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade information och svarade på

frågor om förutsättningar för vindkraftens utbyggnad.

§ 5

Lagstiftningspaket om regelförenklingar och digital omställning i EU:s produkt och företagslagstiftning med särskild fokus på små och medelstora företag samt små midcap-bolag inom den inre marknaden

Utskottet beslutade att begära information om regeringens bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen i förslag COM2025 501, 502, 503, 504.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 6

Lägesrapport

Lägesrapport för kommissionens lagstiftningsförslag inom utskottets

beredningsområde anmäldes.

§ 7

Anmälan av inkommen skrivelse

Inkommen skrivelse anmäldes (dnr 1827–2024/25).

§ 8

En moderniserad sammanhållningspolitik


Utskottet överlade med statssekreterare Daniel Liljeberg, biträdd av

medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2024/25:FPM38 En moderniserad sammanhållningspolitik

Statssekreterare Daniel Liljeberg redogjorde för regeringens ståndpunkt i

enlighet med faktapromemorian:

Regeringen välkomnar förslagen som ger medlemsstaterna möjlighet att omfördela medel inom ramen för sammanhållningspolitiken till stärkande av sin försvars- och säkerhetsförmåga. Kommissionens förslag är ett viktigt och välkommet svar på Europeiska rådets uppmaning att snabbt skala upp försvarsinvesteringar. Som

kommissionens förslag visar kan sammanhållningspolitiken spela en viktig roll i det arbetet.

Kommissionens förslag innebär att en rad ytterligare nya mål,

utöver försvar- och säkerhet, förs in i sammanhållningspolitiken.

Regeringen ser positivt på inriktningen på ökad konkurrenskraft men ifrågasätter sättet det görs på, där fokus bland annat ligger på möjligheter till ökad EU-medfinansiering liksom en ökad omfattning av statsstöd. Regeringen ifrågasätter även behovet av att prioritera insatser inom bostäder till överkomliga priser, vattenresiliens samt energiomställningen utöver vad som är möjligt enligt gällande regelverk. Regeringen anser inte att det är effektivt att föra in så omfattande förändringar som kommissionen föreslår mitt i en programperiod.

Regeringen skulle föredra färre nya målsättningar och ytterligare fokus på förenklingar i syfte att underlätta genomförandet under innevarande programperiod. 13 2024/25:FPM38 Regeringen anser att det är viktigt att upprätthålla sunda budgetprinciper i den fleråriga budgetramen samt säkerställa den inre marknadens funktion.

Regeringen motsätter sig därmed de förslag som lämnats om ökad förfinansiering och medfinansiering från EU samt en förlängning av regeln för tillbakadragande, så kallade N+3, liksom ökad flexibilitet att lämna stöd till stora företag. Att avvika från sunda budgetprinciper, särskilt när det gäller nationell medfinansiering och förfinansiering, kan skapa prejudicerande effekter och leda till spridningseffekter. Vidare kan förslaget om ökad förfinansiering vara problematisk från ett rättsstatsperspektiv, givet bristen på kontrollmöjligheter.

Regeringen motsätter sig vidare att det tak som fastställts för hur stor andel av Eruf och SF som får omprogrammeras till STEP tas bort.

Dessutom ifrågasätter regeringen de ökade möjligheterna som förslaget innebär att ge stöd till stora företag såväl inom ramen för Eruf som FRO, liksom att stöd till stora företag ska kunna ges till alla regionkategorier.

Regeringen anser att förslaget inte får leda till att redan fattade

beslut om att hålla inne medel i enlighet med existerande regelverk undergrävs genom den ökade flexibilitet som införs. Detta gäller framför allt medel som hållits inne med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 14 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell 2024/25:FPM38 villkorlighetsordning respektive CPR.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Till skillnad från regeringen anser jag att det är både lämpligt och nödvändigt att redan under innevarande programperiod tillföra sammanhållningspolitiken ett tydligt stöd till investeringar i bostäder till överkomliga priser, vattenresiliens och energiomställning. Frågor om tillgång till hållbara bostäder, vatten och energi är grundläggande för såväl social trygghet som klimatresiliens och är centrala komponenter i beredskapsförmåga. Kommissionens förslag utgör ett viktigt steg för att stärka medlemsländernas motståndskraft mot framtida kriser, inklusive klimatrelaterade händelser och säkerhetshot. Jag anser därför att de föreslagna ändringarna inte bör ses som onödiga tillägg, utan som en nödvändig modernisering och förstärkning av politikens relevans. Att möjliggöra strategiska omprogrammeringar redan nu skapar förutsättningar för ett mer målinriktat och effektivt resursutnyttjande i linje med EU:s klimatmål, sociala mål och den gröna

given.

§ 9

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2024/25:34 och 2024/25:35.

§ 10

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 12 juni 2025 kl. 10.00.

Vid protokollet

Justeras den 12 juni 2025





NÄRINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2024/25:36

§ 1

§ 2

§ 3–7

§ 8–10

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Tobias Andersson (SD), ordf.

X

X

X

X

Elisabeth Thand Ringqvist (C),

vice ordf.

O

O

O

X

Fredrik Olovsson (S)

Mats Green (M)

X

X

X

X

Monica Haider (S)

X

X

X

X

Josef Fransson (SD)

O

O

X

Mattias Jonsson (S)

X

X

X

X

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

X

X

X

X

Marianne Fundahn (S)

X

X

X

X

Eric Palmqvist (SD)

X

X

X

X

Isak From (S)

X

X

X

X

Kjell Jansson (M)

X

X

X

X

Birger Lahti (V)

X

X

X

X

Camilla Brodin (KD)

X

X

X

X

Johnny Svedin (SD)

X

X

X

Katarina Luhr (MP)

X

X

X

X

Louise Eklund (L)

X

X

SUPPLEANTER

Angelica Lundberg (SD)

X

X

X

X

Aida Birinxhiku (S)

X

X

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Per-Arne Håkansson (S)

Fredrik Ahlstedt (M)

Åsa Eriksson (S)

Charlotte Quensel (SD)

Lars Isacsson (S)

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Lorena Delgado Varas (V)

Lili André (KD)

O

O

O

O

Rickard Nordin (C)

X

X

X

Helena Gellerman (L)

Linus Lakso (MP)

Anna af Sillén (M)

O

O

O

O

Mattias Karlsson i Norrhult (SD)

Ulf Lindholm (SD)

Daniel Riazat (V)

Anders Ådahl (C)

Dan Hovskär (KD)

Cecilia Engström (KD)

Rebecka Le Moine (MP)

Emma Nohrén (MP)

Cecilia Rönn (L)

Camilla Mårtensen (L)

Andrea Andersson Tay (V)

N = närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = omröstning med rösträkning

O = ledamöter som närvarande men inte deltagit

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.