Protokoll utskottssammanträde 2024/25:31

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2024/25:31

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2024/25:31
DATUM	2025-04-29
TID	11.00–11.30
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2024/25:30.
§ 2	Energipolitik (NU19) Utskottet fortsatte beredningen av motioner. Utskottet justerade betänkande 2024/25:NU19. S-, SD-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde reservationer. SD-ledamöterna anmälde särskilt yttrande.
§ 3	Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 (NU8y) Utskottet fortsatte beredningen av yttrande till konstitutionsutskottet över skrivelse 2024/25:75. Utskottet justerade yttrande 2024/25:NU8y. S-ledamöterna anmälde avvikande mening.
§ 4	Meddelande om given för en ren industri Utskottet överlade med statssekreterare Sara Modig, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2024/25:FPM24 Meddelande om given för en ren industri. Statssekreterare Sara Modig redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringen välkomnar inriktningen för kommissionens meddelande om given för en ren industri. EU behöver stärka sin konkurrenskraft för att säkerställa en positiv utveckling för tillväxt, handel och arbete inom hela unionen samt för att klara energi- och klimatomställningen. Fossila bränslen måste fasas ut och tillgången till stabil och fossilfri energi öka. Det åstadkoms i en ekonomi som växer och där välståndet ökar. Regeringen prioriterar arbetet för stärkt konkurrenskraft som tillsammans med klimatomställningen utgör två av regeringens fyra EUprioriteringar. Det är avgörande att skapa goda förutsättningar för en konkurrenskraftig och ren industriproduktion inom EU. Det är därtill viktigt för regeringen att lyfta fram de lösningar som svenska bolag kan erbjuda för att påskynda den globala omställningen. EU är en central aktör såväl för att påverka utsläppen inom unionen som att driva på omvärlden. Som utgångspunkt anser regeringen att stärkt produktivitet och goda ramvillkor är förutsättningar för EU:s konkurrenskraft. Regeringen verkar för att fortsatta åtgärder på konkurrenskraftsområdet fokuserar på en fördjupad inre marknad genom bl.a. ökad efterlevnad, borttagande av handelshinder för tjänster, regelförenkling och minskad regelbörda för företag, ökad öppenhet, regelbaserad handel och nya frihandelsavtal. Vidare anser regeringen att entreprenörskap, forskning och innovation är viktiga faktorer för ökad produktivitet och konkurrenskraft. Regeringen anser vidare att den gröna omställningen behöver utgöra en motor för EU:s konkurrenskraft. Ett förutsägbart ramverk är nyckeln till att skapa givande förutsättningar för den gröna omställningen och för att stimulera privata investeringar. Regeringen instämmer med kommissionen i att den gröna omställningen behöver beakta EU:s konkurrenskraft och ha en teknikneutral ansats mot nettonollutsläpp, där både förnybart och kärnkraft lyfts fram för att möta EU:s ambitiösa klimatmål och samtidigt stärka konkurrenskraften. Den gröna omställningen och konkurrenskraft går hand i hand. Regeringen delar därför ansatsen i given för en ren industri som framhäver teknikneutralitet och varje medlemsstats rätt att välja sin egen energimix. Fossila bränslen måste fasas ut och tillgången till stabil och fossilfri energi öka, inte minst för att klara en omfattande elektrifiering, bland annat för industrin. Alla fossilfria kraftslag kommer att behövas. Regeringen delar den ansats som präglar given för ren industri och Draghi-rapporten som framhäver teknikneutralitet och varje medlemsstats rätt att välja sin egen energimix. En handlingsplan för överkomliga energipriser bör ge motsvarande förutsättningar för kärnkraft att bidra som för förnybar energi för att inte missa målet om klimatneutralitet och ökad konkurrenskraft. Regeringen anser att en verklig energiunion förutsätter att EU bygger ett energisystem som vinner förtroende hos medborgarna. Regeringen anser också att Europa behöver fokusera på energisystemets totala systemkostnader. Regeringen instämmer i att EU behöver minska problematiska strategiska beroenden avseende bland annat energi samt vissa kritiska råmaterial och framväxande tekniker för att bli mer motståndskraftig. Marknadsorienterade lösningar, inklusive nya frihandelsavtal, bör så långt som möjligt sökas för att begränsa dessa beroenden. Utöver utfasning av fossila bränslen behövs ett starkt fokus på att minska utsläpp av farliga ämnen. Regeringen välkomnar åtgärderna som kommissionen föreslår kopplade till den cirkulära ekonomin på ett övergripande plan och konstaterar att giftfria materialflöden och fokus på att minska farliga ämnen är en nödvändig förutsättning för den cirkulära ekonomin. Det blir därför viktigt att hålla en hög miljöambition i initiativen kring kemikalieindustripaketet och regelverket kring cirkulär ekonomi. Regeringen konstaterar att handelshinder och omfattande subventioner i tredjeland har snedvridit konkurrensen på den internationella marknaden för flera industriprodukter, vilket har utmanat EU:s industriella bas. Lämpliga multilaterala lösningar bör användas för att hantera de negativa effekterna av sådana åtgärder. Regeringen kommer att fortsätta att verka för europeisk öppenhet och försvar av det regelbaserade handelssystemet med WTO i dess kärna – som är centrala komponenter för den svenska industrins framtida utveckling och konkurrenskraft. Parallellt ska EU fortsätta verka för förutsättningar, såsom goda ramvillkor, som underlättar för industrin att möta nya utmaningar. Regeringen är generellt sett skeptisk vad gäller användandet av handelspolitiska skyddsinstrument och därmed även till kommissionens avsikt att i större utsträckning inleda utredningar om handelspolitiska skyddsinstrument på eget initiativ. Dessutom anser regeringen att motiven för att granska investeringar bör hållas isär från en bredare diskussion om konkurrenskraft och industripolitik. Regeringen anser att given för en ren industri bör utformas på ett sätt som beaktar både ett utbuds- och efterfrågeperspektiv. Mer fokus behöver läggas på att skapa gynnsamma förutsättningar för att skala upp efterfrågan på gröna tekniker och produkter med en marknadsbaserad ansats. Regeringen konstaterar att det kommer att krävas stora investeringar för att möjliggöra den gröna omställningen. Regeringen anser att det fortsatt i huvudsak är privat kapital som behövs och understryker behovet av att mobilisera mer privat kapital vid sidan av offentliga investeringar. Regeringen noterar och ställer sig preliminärt tveksam till aviseringen om en bank för utfasning av fossila bränslen i industrin inom ramen för en ny konkurrenskraftsfond. Regeringen delar uppfattningen att det finns ett stort investeringsbehov för klimatomställningen för EU:s medlemsstater men avser samtidigt värna om medlemsstaternas rådighet över intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem. När det gäller offentlig upphandling anser regeringen att det inte ska vara tvingande att ställa krav på hållbarhet för upphandlande myndigheter och enheter eftersom det skulle riskera att minska och snedvrida konkurrensen. Eventuella förslag som rör offentlig upphandling bör utformas så att nödvändig flexibilitet bibehålls för upphandlande myndigheter och enheter att utforma upphandlingsförandet på ett sätt som främjar konkurrens och innovation. Regeringen är samtidigt tveksam till att öka efterfrågan på EUproducerade rena produkter genom att introducera kriterier för lokal produktion, ”Made in Europe”, i både offentlig och privat upphandling då det riskerar att strida mot WTO:s avtal om offentlig upphandling eller andra internationella åtaganden som EU ingått. Regeringen anser att ändamålsenliga regelverk och regelförenkling utan att kompromissa med skyddet för hälsa och miljö är av högsta vikt. Svenska och europeiska företag behöver ett ändamålsenligt och enkelt regelverk för att inte hamna efter i konkurrensen med företag utanför EU. Regeringen välkomnar därför kommissionens målsättning om att minska regelbördan för företag samt ansatsen till att förenkla och förbättra EUlagstiftningen. Detta perspektiv bör också genomsyra kommande lagförslag inom ramen för given för en ren industri. För att bedriva en effektiv klimatpolitik är det angeläget att motverka risken för koldioxidläckage. Det är därför viktigt att CBAM är en verkningsfull mekanism samtidigt som den administrativa bördan för företagen hålls så låg som möjligt och det är utifrån dessa förutsättningar regeringen kommer att analysera kommissionens rapporter om utvidgning. Regeringen anser att det är positivt att CBAM-förordningen ses över på temat förenklingar. Det finns mycket stor potential när det gäller att minska den administrativa bördan för företagen som CBAM innebär, speciellt vad gäller att ändra tröskelvärdet. Det är samtidigt viktigt att mekanismens ursprungliga ambitionsnivå värnas och risker för kringgående minimeras. Regeringen anser att det är effektiv konkurrens som gör företag konkurrenskraftiga och inte subventioner. Vidare anser regeringen att stöd till företag inte är en generell eller långsiktigt hållbar lösning. Därtill anser regeringen att stöd, oavsett dess finansieringskälla, inte ska gå till etablerade bearbetnings- eller tillverkningsprocesser, eftersom det riskerar att motverka den nödvändiga omställningen av ekonomin. Stöd kan i stället vara motiverat om det hanterar ett tydligt marknadsmisslyckande som inte kan åtgärdas på ett mer effektivt sätt. Det kan framför allt handla om att främja utveckling av innovativ teknik. Sveriges budgetrestriktiva linje ligger fast och det är viktigt att eventuella stöd inte tränger undan privat finansiering eller ökar den allmänna stödnivån inom EU. Regeringen förespråkar en återgång till ett strikt statsstödsregelverk och kontroll. Det är viktigt att regelverket är evidensbaserat, målinriktat och proportionerligt. Regeringen anser att en vidlyftig statsstödsregim, inklusive möjlighet till matchning av stöd från tredjeland, är skadlig för den inre marknaden och leder till en statsstödskapplöpning såväl mellan medlemsstater som med tredjeland. Regeringen ser behovet av en försiktig och evidensbaserad ansats när det gäller förändringar i EU:s statsstödsramverk. Reglerna för statligt stöd bör övervakas kontinuerligt och revideringar bör föregås av en noggrann problemanalys och konsekvensbedömningar. Vidare anser regeringen att den föreslagna översynen av den allmänna gruppundantagsförordningen inte får leda till utökade stödnivåer i EU. Enligt regeringen bidrar en konkurrenspolitik som är grundad på effektiv konkurrens till nya, väl fungerande marknader. Den aviserade översynen av riktlinjerna om företagskoncentrationer kommer att analyseras närmare när information om innehållet har framkommit. Regeringen välkomnar informell vägledning till industriaktörer inom återvinningsområdet om hur samarbeten mest effektivt kan förenas med EU:s konkurrensregler. Regeringen anser slutligen att det finns många politiska reformer och åtgärder som behöver genomföras i medlemsstaterna och inte kan överlåtas till EU. Det handlar till exempel om förenkling av nationella regelverk, reformer av pensionssystem och åtgärder på utbildnings- och arbetsmarknadsområdet. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi välkomnar kommissionens inriktning mot en konkurrenskraftig och klimatneutral industriproduktion. Samtidigt menar vi att regeringens ståndpunkt brister i att tillräckligt tydligt värna klimatomställningens krav och dess möjligheter. Offentlig upphandling bör användas mer strategiskt och krav på hållbarhet bör vara en utgångspunkt, inte ett undantag. Vi anser att det är centralt att energieffektivisering ges ökad tyngd i arbetet, inte minst som ett medel att sänka kostnader och frigöra kapacitet. För att Europa ska vara konkurrenskraftigt krävs stabila och rimliga energipriser på kort sikt. Fokus måste ligga på den totala kostnaden för elleveranser. En övertro på gränsöverskridande förbindelser i kombination med underinvesteringar i nationella transmissionsnät riskerar att skapa flaskhalsar som försämrar konkurrenskraften. Alla medlemsländer behöver skapa förutsättningar för ökad fossilfri energiproduktion. Därtill anser vi att det är centralt att energieffektivisering ges ökad tyngd i arbetet, inte minst som ett medel att sänka kostnader och frigöra kapacitet. Vidare anser vi att regeringens avvisande hållning till tidsplanen för gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) är olycklig. En försening skulle skapa osäkerhet och riskerar att försvaga incitamenten för omställning i industrin. CBAM:s ambitionsnivå måste värnas och ytterligare urvattning undvikas. Vi delar regeringens syn på vikten av frihandelsavtal, men vi vill framhålla betydelsen av att även andra typer av handelsmekanismer bör övervägas för att säkra tillgången till grön teknik och insatsvaror. Därtill vill vi framhålla betydelsen av att arbetet med regelförenklingar bör syfta till strömlinjeformning och verkliga regelförbättringar – inte till att sänka ambitionsnivån i industrins gröna omställning, som är avgörande för både svenska och europeiska företags konkurrenskraft. Hållbar tillväxt förutsätter att klimatmål, miljöskydd och arbetstagares rättigheter integreras i hela den ekonomiska politiken, och förenklingsåtgärder som hotar dessa principer riskerar att minska medborgarnas förtroende för den gemensamma lagstiftningen. Slutligen anser vi att statligt stöd fortsatt bör kunna användas för att främja omställning där marknaden inte förmår leverera på egen hand. En återgång till ett strikt regelverk riskerar att begränsa handlingsutrymmet för strategiska investeringar i grön industri. V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att regeringens ståndpunkt i för låg grad beaktar att den gröna omställningen inte enbart är en konkurrensfaktor, utan en nödvändighet för att möta klimatkrisen och säkerställa social rättvisa i omställningsarbetet. Det är avgörande att industripolitiken inte reduceras till ett verktyg för ökad konkurrenskraft, utan utformas för att driva en hållbar och jämlik utveckling i hela unionen. Jag menar att det krävs offentliga investeringar i såväl fossilfri industri och klimatsmart infrastruktur, särskilt där marknaden inte levererar. Energieffektivisering bör ges ökad prioritet, inte minst som ett sätt att frigöra kapacitet och minska kostnader för hushåll och industri. Jag ser även behovet av att utbyggnaden av fossilfri elproduktion påskyndas, i kombination med satsningar på elnät och lokala lösningar som garanterar tillgång till prisvärd och stabil el i hela unionen. Regeringens återhållsamma linje i fråga om statligt stöd är inte tillräcklig. Offentliga stödinsatser är avgörande för att driva på utvecklingen i sektorer där privat kapital inte bär hela omställningen. Det behövs ett mer flexibelt statsstödsregelverk som tillåter strategiska satsningar på teknologier och industrier i behov av omställning – med krav på klimatnytta och socialt ansvar. Vidare anser jag att offentlig upphandling bör användas mer kraftfullt som ett verktyg för att ställa krav på klimat och miljö. Genom att göra hållbarhetskrav tvingande i relevanta upphandlingar kan man inom EU stärka efterfrågan på gröna lösningar, minska utsläppen och stimulera innovation. Regeringens ståndpunkt är otillräcklig på denna punkt. Slutligen ser jag även med oro på regeringens öppning för att ytterligare försvaga CBAM:s ambitionsnivå. Mekanismen är central för att motverka koldioxidläckage och bör införas enligt gällande tidsplan, med fortsatt hög miljöambition. Att fördröja införandet skulle försvaga klimatarbetet och skapa osäkerhet för industrin. C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag delar regeringens övergripande bedömning att en stark och konkurrenskraftig industri är avgörande för Europas gröna omställning. Samtidigt anser jag att flera delar av regeringens ståndpunkt bör skärpas. Det är betydande att EU:s klimatpolitik blir en tillgång i omställningen och inte ett hinder för de företag som går före. En teknikneutral politik är en förutsättning för att möjliggöra effektiva och hållbara lösningar i olika delar av unionen. Mot denna bakgrund välkomnar jag kommissionens betoning av teknikneutralitet, men ser samtidigt att det krävs mer kraftfulla åtgärder för att undanröja hinder för investeringar i förnybar energi och elnät. Elektrifieringen av industrin förutsätter snabba tillståndsprocesser och en trygg, prisvärd och fossilfri elförsörjning – där såväl elproduktion som infrastruktur är avgörande för konkurrenskraften. Jag menar att utfasningen av fossila bränslen bör ske omgående och att en snabb och omfattande utbyggnad av fossilfri energi är en nödvändighet för att möjliggöra den industriella omställningen. EU:s energipolitik måste därför inriktas på att påskynda tillgången till fossilfri el och skapa förutsättningar för elektrifiering i hela unionen. Slutligen delar jag inte regeringens bedömning när det gäller offentlig upphandling. Enligt min uppfattning bör det vara tvingande för upphandlande myndigheter att ställa krav på miljömässig hållbarhet i relevanta upphandlingar, i syfte att påskynda utfasningen av fossila beroenden. Offentlig upphandling är ett kraftfullt verktyg för att skapa efterfrågan på hållbara lösningar och bör därför användas mer aktivt för att främja innovation, klimatsmarta tekniker och en grön omställning i hela unionen. MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att regeringens ståndpunkt inte i tillräcklig grad framhåller att klimatomställningen är själva grunden för en långsiktigt konkurrenskraftig industri. Om EU ska leda den globala omställningen krävs ett ambitiöst 2040-mål, tydliga hållbarhetskrav i offentlig upphandling och starkare incitament för att minska beroendet av fossila bränslen. Jag ser med oro på att statsstödsreglerna föreslås återgå till en strikt tillämpning, och delar inte regeringens ståndpunkt i denna fråga. Det är nödvändigt att statsstödsreglerna reformeras i linje med Parisavtalet, så att stöd riktas till strategiska teknologier och sektorer i behov av omställning. Samtidigt måste stödet förenas med tydliga miljömässiga och sociala kriterier. Energieffektivisering behöver lyftas som ett nyckelverktyg för att sänka energibehov och minska utsläppen. Jag avvisar alla ytterligare försök att sänka ambitionerna för CBAM. För att minska utsläpp globalt och säkra konkurrensvillkor måste mekanismen införas enligt plan, med hög miljöambition. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 5	Meddelande om genomförande och förenkling Utskottet överlade med statssekreterare Sara Modig, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av faktapromemoria 2024/25:FPM32 Meddelande om genomförande och förenkling. Statssekreterare Sara Modig redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringen bedriver en offensiv förenklingsagenda och förenklingspolitiken är en viktig del i att stärka konkurrenskraften hos svenska företag. Regeringen hade därför ett starkt fokus på förenkling under EU-ordförandeskapet 2023 och drev då aktivt frågan om enklare regler, minskad regelbörda och mer ändamålsenliga konsekvensutredningar på EU-nivå. Det är därför särskilt välkommet att kommissionen nu så tydligt fokuserar på dessa frågor och regeringen välkomnar därmed också meddelandet om genomförande och förenkling. Regeringen ser också positivt på att kommissionen gått från ord till handling och lagt fram konkreta förenklingsförslag. Regeringen ser fram emot hur förhandlingarna i varje enskild rättsakt kan bidra till att förenkla för svenska företag och därmed stärka deras konkurrenskraft. Ett centralt ingångsvärde är att regeringen vill se verkliga förenklingar. Förenkling inklusive regelförenkling är en central del i konkurrenskraftsarbetet som kan förbättra förutsättningarna för en starkare tillväxt och ökad innovationsförmåga, och är fortsatt högt prioriterat av regeringen. Det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag i Sverige, därmed måste företagens regelbörda, både administrativa- och fullgörande kostnader minskas. Företagen behöver kunna fokusera på sina kärnverksamheter. Fokus för regelförenklingsarbetet bör vara de sammantagna regelbördorna och de mest verkningsfulla åtgärderna. Svenska och europeiska företag behöver ett ändamålsenligt, proportionerligt och enkelt regelverk för att inte hamna efter i konkurrensen med företag utanför EU. Regeringen verkar också för minskad detaljreglering och att värna utrymmet för social dialog. Regeringen delar kommissionens prioritering av implementeringsfrågor och ansatsen att genomförande måste ske mer samordnat för att undvika fragmentering och genomförande över miniminivå. Hur det unionsrättsliga regelverket utformas och sedan genomförs i svensk rätt har stor betydelse för berörda företags regelbördor, administrativa kostnader och andra fullgörandekostnader. Regeringen anser att det är viktigt att de gemensamma reglerna utformas på så sätt att de svarar mot den inre marknadens näringslivs- och handelsfrämjande syfte. Regeringen har tidigare uttryckt att genomförande i svensk rätt över miniminivån i EU-regleringen ska undvikas (se bland annat BP 2023 Uo 24 s. 46). Regeringen har inrättat ett Implementeringsråd som bistår regeringen med analyser av vilka effekter EU-rättsakter kan få för svenska företag. Regeringen kommer fortsätta verka för att genomförande av EU-lagstiftning i svensk rätt inte går utöver miniminivå och därmed inte medför onödig regelbörda för svenska företag. I Sverige har vi många ambitiösa företag som ligger i framkant i anpassning till EU-lagstiftning som kan komma att bli föremål för kommissionens förenklingsinitiativ. Regeringens mål är att det ska vara lätt att göra rätt, oavsett hur långt man kommit i anpassningen. Regeringen verkar för ändamålsenlig och proportionerlig rapporteringsbörda, speciellt för små och medelstora företag då de är särskilt sårbara för nya och ändrade regler. I den förenklingsgiv som kommissionen inlett är det särskilt viktigt att se till att rapporteringskrav inte dupliceras och att de av lagstiftaren avsedda företagen får bära kostnaderna för rapporteringskraven. Mindre företag ska inte få bära regelkostnader som inte är avsedda för dem. Detta gäller oavsett vilken förenklingsmetod som används eller förenklingsåtgärd som avses. Regeringen drev redan under Sveriges ordförandeskap år 2023 frågan om att utförligt analysera och bedöma de kumulativa effekterna av olika EU-regler samt att minska de administrativa kostnaderna. Regeringen välkomnar kommissionens förslag med digitalt som standard och en-uppgift-en-gångprincipen för rapporteringskrav. Att som företag kunna hantera ärenden och lämna uppgifter digitalt sparar tid vilket gör att företag i stället kan fokusera på sina kärnverksamheter. Regeringen verkar för att företagen ska lämna en uppgift en gång och till ett ställe. Regeringen anser avslutningsvis att det finns viktiga synergier mellan områdena förenkling och inre marknad. Regler som är enhetliga, förutsägbara och tydliga gör att den administrativa bördan minskar och gynnar även den inre marknaden. Regeringen anser att det i dag inte finns ett tillräckligt stort fokus på hur regelverket på den inre marknaden tillämpas och efterlevs. Tillämpning och efterlevnad bör gå hand i hand med arbetet för regelförenkling och regelförbättring. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S- och MP-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi vill framhålla att regelförenklingar måste syfta till att förbättra, inte urholka, existerande regelverk. Arbetet bör präglas av strömlinjeformning, ökad harmonisering och ett tydligt fokus på effektivitet och kvalitet. Det får inte innebära att nyligen antagen miljö- och hållbarhetslagstiftning försvagas eller att regler för arbetsmiljö och sociala villkor luckras upp. En stark konkurrenskraft bygger på långsiktighet, förutsägbarhet och höga ambitioner för klimat och arbetsliv – inte på sänkta krav eller minskad rättssäkerhet. Därtill behöver regelförenklingar ha en tydlig miljömässig och social förankring. Det är även vår uppfattning att regeringen bör redovisa en mer nyanserad analys av konsekvenserna för svenska företag. Särskilt angeläget är att belysa hur föreslagna undantag och uppskjutna tillämpningar riskerar att skapa ojämlika konkurrensvillkor för företag som redan har anpassat sig till gällande EU-regler. Vi efterfrågar därför en fördjupad konsekvensanalys av de föreslagna ändringarnas påverkan på svensk konkurrenskraft och klimatomställning. Därtill vill vi betona att hållbar tillväxt förutsätter att klimatmål och sociala rättigheter integreras i hela den ekonomiska politiken. Förenklingsåtgärder som hotar dessa principer motverkar långsiktig stabilitet och riskerar att minska medborgarnas förtroende för den gemensamma lagstiftningen. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 6	Kommissionens meddelande om en konkurrenskraftskompass för EU (NU23) Utskottet fortsatte granskningen av kommissionens meddelande om en konkurrenskraftskompass för EU (COM(2025) 30). Ärendet bordlades.
§ 7	Övriga frågor Utskottet beslutade att bjuda in företrädare för dels regeringen, dels Svenska kraftnät för information om elområdesindelningen.
§ 8	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 8 maj 2025 kl. 10.00.
Vid protokollet Justeras den 8 maj 2025

NÄRINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2024/25:31

§ 1–3

§ 4–8

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Tobias Andersson (SD), ordf.

X

X

Elisabeth Thand Ringqvist (C), vice ordf.

O

X

Fredrik Olovsson (S)

X

X

Mats Green (M)

X

X

Monica Haider (S)

O

Josef Fransson (SD)

X

X

Mattias Jonsson (S)

X

X

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

X

X

Marianne Fundahn (S)

X

X

Eric Palmqvist (SD)

Isak From (S)

X

X

Kjell Jansson (M)

Birger Lahti (V)

X

X

Camilla Brodin (KD)

Johnny Svedin (SD)

X

X

Katarina Luhr (MP)

X

X

Louise Eklund (L)

X

X

SUPPLEANTER

Angelica Lundberg (SD)

X

X

Aida Birinxhiku (S)

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

O

O

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Per-Arne Håkansson (S)

Fredrik Ahlstedt (M)

X

X

Åsa Eriksson (S)

Charlotte Quensel (SD)

Lars Isacsson (S)

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Lorena Delgado Varas (V)

Lili André (KD)

X

X

Rickard Nordin (C)

X

O

Helena Gellerman (L)

Linus Lakso (MP)

Anna af Sillén (M)

Mattias Karlsson i Norrhult (SD)

Ulf Lindholm (SD)

Daniel Riazat (V)

Anders Ådahl (C)

Dan Hovskär (KD)

Cecilia Engström (KD)

Rebecka Le Moine (MP)

Emma Nohrén (MP)

Cecilia Rönn (L)

Camilla Mårtensen (L)

Andrea Andersson Tay (V)

N = närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = omröstning med rösträkning

O = ledamöter som närvarande men inte deltagit