Protokoll utskottssammanträde 2024/25:30

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2024/25:30

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2024/25:30
DATUM	2025-04-22
TID	11.00–12.05
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2024/25:29.
§ 2	En konkurrenskraftskompass för EU Utskottet överlade med statssekreterare Christian Danielsson, biträdd av medarbetare från Statsrådsberedningen. Underlaget utgjordes faktapromemoria 2024/25:FPM16 En konkurrenskraftskompass för EU. Statssekreterare Christian Danielsson redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringen välkomnar kommissionens meddelande om en konkurrenskraftskompass för EU. EU behöver stärka konkurrenskraften för att säkerställa en positiv utveckling för tillväxt, handel och jobb i unionen samt för att klara klimatomställningen. Ökad tillväxt är också en förutsättning för Europas säkerhet i en alltmer utmanande omvärld. Som utgångspunkt anser regeringen att stärkt produktivitet och goda ramvillkor är förutsättningar för EU:s konkurrenskraft. Regeringen verkar för att fortsatta åtgärder på konkurrenskraftsområdet fokuserar på en fördjupad inre marknad genom bl.a. ökad efterlevnad, borttagande av handelshinder för tjänster, regelförenkling och minskad regelbörda för företag, ökad öppenhet, regelbaserad handel och nya frihandelsavtal. Regeringen välkomnar att kompassen lägger stor vikt vid att accelerera digitaliseringen och vid utveckling och användning av AI för att lyfta Europas innovation och produktivitet. Detta är av betydelse för att EU ska kunna hänga med i den alltmer tuffa globala konkurrensen. Regeringen anser därför att det är centralt att accelerera utvecklingen. Regeringen välkomnar att Sverige av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (EuroHPC) nyligen valdes ut som värdland för en av sju europeiska AI-fabriker. Vidare anser regeringen att entreprenörskap, forskning och innovation är viktiga faktorer för ökad produktivitet och konkurrenskraft. Förutsättningarna för forskning, innovation och kommersialisering behöver stärkas genom bl.a. förbättrad användning av immateriella tillgångar som patent, liksom förbättrade förutsättningar för startups och scaleups att etablera sig och växa i Europa samt ökat fokus på kommersialisering av forskning och innovation inom strategisk teknik. Regeringen verkar för minskad detaljreglering och att värna utrymmet för social dialog så att arbetsmarknadens parter, på EUnivå och nationell nivå ges möjlighet att hitta passande villkor och underlätta omställning. Regeringen menar att bristen på utbildad och kompetent arbetskraft delvis kan lösas genom att öka andelen kvinnor i avlönat arbete. Ett ökat arbetskraftsdeltagande för kvinnor gynnar de enskilda medlemsstaternas tillväxt. Regeringen anser att alla länder i unionen ska leva upp till målet om att investera 3 procent av BNP i forskning och innovation och ser därför positivt på att kommissionen i kompassen framhåller att den kommer att fokusera på strategiska prioriteringar, stärka det europeiska forskningsområdet och främja samarbete mellan universitet och näringsliv. Regeringen delar bedömning i kompassen att höga energipriser är ett strukturellt problem för Europas konkurrenskraft. Fossila bränslen måste fasas ut och tillgången till stabil och fossilfri energi öka. Regeringen anser att det är viktigt med en teknikneutral ansats, där både förnybart och kärnkraft lyfts fram för att möta EU:s ambitiösa klimatmål och för att stärka Europas konkurrenskraft. Regeringen anser vidare att den gröna omställningen behöver utgöra en motor för EU:s konkurrenskraft. För att uppnå EU:s höga ambitioner behöver de övergripande målsättningarna inom klimat- och miljöpolitiken ligga fast. Klimat- och miljöpolitiken möjliggör en modern europeisk konkurrenskraftig industri genom ett hållbart nyttjande av europeiska naturresurser som samtidigt bidrar till en ökad beredskap. Regeringen instämmer i att EU behöver minska problematiska strategiska beroenden avseende bl.a. energi och vissa kritiska råmaterial för att stärka sin ekonomiska säkerhet. Det är dock centralt att detta görs på ett sätt som inte negativt påverkar konkurrenskraften för andra sektorer och samhällsberedskapen såsom tillgången till rent vatten och högkvalitativa livsmedel. Marknadsorienterade lösningar, inklusive nya frihandelsavtal, bör så långt som möjligt sökas för att begränsa dessa beroenden. Regeringen delar kommissionens bild i kompassen att Europa behöver ta ett större ansvar för sin säkerhet. Den huvudsakliga vägen för att säkra Europas trygghet är att medlemsstaterna investerar tillräckligt i nationellt försvar genom sina nationella försvarsbudgetar. Detta kräver omprioriteringar. Vidare är åtgärder för att öka privat kapital i försvarsindustrin centralt. ESG-kriterier och riktlinjer som hindrar investerare från att investera i försvarssektorn kan försämra försvarsindustrins investeringsförmåga och i förlängningen försvarets tillväxt. EU kan stärka försvarsindustrins konkurrenskraft genom harmonisering av krav och förenkling av regelverk, liksom genom åtgärder för att underlätta samarbeten inom forskning och innovation. Regeringen konstaterar att det kommer att krävas stora investeringar för att möjliggöra den gröna och digitala omställningen. Regeringen anser att det fortsatt i huvudsak är privat kapital som behövs och välkomnar att konkurrenskraftskompassen understryker behovet av att mobilisera mer privat kapital vid sidan av offentliga investeringar. Regeringen välkomnar därför att kompassen betonar behovet av att fördjupa EU:s kapitalmarknader. Regeringen anser att konkurrenspolitiken och konkurrenstillsynen även fortsättningsvis bör baseras på de grundläggande principerna om att konkurrens skapar incitament för företag att vara innovativa och bli mer effektiva, att den leder till lägre priser och högre kvalitet på produkter och tjänster och i förlängningen till produktivitet och tillväxt. Detta kan bidra till att understödja andra för EU viktiga mål. Regeringen kommer att analysera de aviserade åtgärderna inom konkurrensområdet när närmare information om innehållet har framkommit. Regeringen anser att det är effektiv konkurrens som gör företag konkurrenskraftiga och inte subventioner. Vidare anser regeringen att stöd till företag inte är en generell eller långsiktigt hållbar lösning. Därtill anser regeringen att stöd, oavsett dess finansieringskälla, inte ska gå till etablerade bearbetnings- eller tillverkningsprocesser, eftersom det riskerar att motverka den nödvändiga omställningen av ekonomin. Stöd kan i stället vara motiverat om det hanterar ett tydligt marknadsmisslyckande som inte kan åtgärdas på ett mer effektivt sätt. Det kan framför allt handla om att främja utveckling av innovativ teknik för exempelvis grön omställning. Sveriges budgetrestriktiva linje ligger fast och det är viktigt att eventuella stöd inte tränger undan privat finansiering eller ökar den allmänna stödnivån inom EU. Regeringen förespråkar en återgång till ett strikt statsstödsregelverk och kontroll. Ett sådant regelverk bör tillåta stöd endast där tydliga marknadsmisslyckanden föreligger. Det skulle framför allt kunna handla om utveckling av innovation för grön eller digital omställning. Det är viktigt att regelverket är evidensbaserat, målinriktat och proportionerligt. Regeringen anser att en vidlyftig statsstödsregim är skadlig för den inre marknaden och leder till en statsstödskapplöpning såväl mellan medlemsstater som med tredjeland. Långtidsbudgeten och den politik den finansierar behöver en enklare struktur, få tematiska områden och färre program. Detta för att skapa ändamålsenlig beredskap, flexibilitet och handlingsberedskap i en föränderlig värld, till exempel för att hantera kriser och säkerställa gränsskydd. En reformerad struktur behöver vara förenlig med bindande tak. Fördelningen av befogenheter mellan nationell och EU-nivå som framgår av fördragen ska värnas i genomförandet av kompassen. Regeringen anser slutligen att det finns många nödvändiga politiska reformer och åtgärder som behöver genomföras i medlemsstaterna och inte kan överlåtas till EU. Det handlar t.ex. om förenkling av nationella regelverk, reformer av pensionssystem, utbildning och åtgärder på arbetsmarknadsområdet. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi välkomnar kommissionens initiativ att stärka EU:s konkurrenskraft. Europas position i den globala ekonomin måste stärkas genom en politik för teknologisk utveckling, grön omställning och en välfungerande inre marknad. Samtidigt måste Sverige verka för att säkerställa att konkurrenskraften inte bygger på minskade klimatambitioner eller ökad protektionism, utan på en politik för långsiktig och hållbar tillväxt. EU:s konkurrenskraft kräver en accelererad grön omställning. Därför vill vi särskilt framhålla att arbetet med regelförenklingar bör syfta till strömlinjeformning och regelförbättringar – inte till att sänka ambitionsnivån i industrins gröna omställning, som är avgörande för både svenska och europeiska företags konkurrenskraft. Vidare vill vi understryka vikten av stabila spelregler och långsiktiga investeringsförutsättningar för att påskynda klimatomställningen och stärka innovationsförmågan. EU behöver inte bara stänga innovationsgapet, utan snarare växla upp för att Europa ska kunna leda utvecklingen. Därför är det avgörande att dels stärka befintliga styrkeområden, dels främja nya teknikområden som kommer att driva framtidens tillväxt och konkurrenskraft. Därutöver ser vi ett behov av ökade insatser för att påskynda kommersialiseringen av europeiska innovationer. För att Europa ska vara konkurrenskraftigt krävs stabila och rimliga energipriser på kort sikt. Fokus måste ligga på den totala kostnaden för elleveranser. En övertro på gränsöverskridande förbindelser i kombination med underinvesteringar i nationella transmissionsnät riskerar att skapa flaskhalsar som försämrar konkurrenskraften. Alla medlemsländer behöver skapa förutsättningar för ökad fossilfri energiproduktion. Skogens och bioekonomins roll i klimatarbetet måste också stärkas. Den föreslagna konkurrenskraftskompassen bör utformas utifrån en ansats som främjar jämlika och konkurrenskraftiga samhällen. Viktiga aspekter, såsom ökad ekonomisk jämlikhet i unionen, utelämnas av regeringen i den svenska ståndpunkten. Vi anser att målet för EU:s handelspolitik ska vara en fri, hållbar och rättvis handel. Det innebär att EU ska driva på för en politik där handel, utvecklingssamarbete och ett starkt skydd för arbetstagares rättigheter såväl som höga klimatambitioner är ömsesidigt samstämmiga och stödjande. En stark arbetsmarknad och fungerande social dialog är också avgörande för konkurrenskraften. Det är viktigt att värna möjligheterna till kollektivavtal och därmed flexibla lösningar i avtal mellan arbetsmarknadens parter. Slutligen bör regeringen även peka på ett ökat nationellt skatteuttag som en möjlighet att finansiera nödvändiga investeringar för säkerhet och konkurrenskraft. Försvarsatsningarna kan inte enbart finansieras genom omprioriteringar SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att den gröna omställningen inte får drivas igenom på bekostnad av konkurrenskraften. För att säkerställa en hållbar och långsiktig omställning behöver politiken utformas så att företag kan ställa om utan att drabbas av ökade kostnader, försämrad lönsamhet eller minskad konkurrenskraft gentemot aktörer utanför EU. Att göra den gröna omställningen till en motor för konkurrenskraften riskerar att förskjuta politikens syfte från att hantera klimatutmaningar till att uppnå industripolitiska mål, vilket kan leda till ineffektiva styrmedel, ökad reglering och snedvridning av marknaden. Därför motsätter vi oss mot formuleringen i regeringens redovisade ståndpunkt att den gröna omställningen behöver utgöra en motor för konkurrenskraften. Regelverk och styrmedel bör i stället vara teknikneutrala och ge industrin möjlighet att välja de lösningar som bäst passar dess verksamhet, snarare än att ensidigt styra mot specifika teknologier eller Energikällor. V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag vill inledningsvis framhålla att konkurrenskraft inte bör betraktas som ett mål i sig, utan som ett verktyg för att uppnå en långsiktigt hållbar och rättvis ekonomi. Det kräver att miljöhänsyn, arbetstagarrättigheter och jämlika villkor integreras i hela EU:s ekonomiska politik. Mot denna bakgrund framstår kommissionens konkurrenskraftskompass som alltför ensidigt inriktad på avreglering och näringslivets kortsiktiga villkor, snarare än en strategi för en rättvis omställning som omfattar hela samhället. En hållbar utveckling kräver att klimat- och miljölagstiftningen skyddas. Flera av de föreslagna förenklingsåtgärderna riskerar att försvaga omställningstakten, särskilt inom energi, tillståndsprocesser och hållbarhetsrapportering. Om konkurrenskraft ska uppnås genom sänkta standarder snarare än investeringar i utbildning, social trygghet och klimatsmart infrastruktur, undermineras både klimatmålen och EU:s sociala sammanhållning. Jag vill därför se ett större fokus på offentliga investeringar i grön teknik, rättvis regional utveckling och fossilfri industri, särskilt inom områden där marknaden inte förmår bära hela omställningen. Enligt min uppfattning är regeringens ståndpunkt inte är tillräckligt ambitiös och saknar en tydlig inriktning mot utsläppsminskningar, sysselsättning, klimaträttvisa. Statligt stöd är i detta sammanhang ett nödvändigt verktyg för att möjliggöra omställning där marknadslösningar inte är tillräckliga. Vidare anser jag att EU:s handelspolitik behöver bygga på principer om rättvisa och hållbarhet. Frihandelsavtal får inte prioriteras framför människors rättigheter, miljöskydd eller sociala villkor. EU:s handelspolitik ska vara ett verktyg för att bekämpa exploatering och främja en global utveckling som stärker demokrati, jämställdhet och ekologisk hållbarhet. Handelsrelationer ska inte begränsa länders möjligheter att stifta nya lagar för ökat klimat- och miljöskydd. En rättvis omställning kräver att energipolitiken inriktas på att tillhandahålla stabila, prisvärda och fossilfria elleveranser. En ökad elektrifiering förutsätter inte bara nya produktionssatsningar, utan även investeringar i transmissionsnät och lokala energilösningar. EU:s energipolitik måste bidra till att undanröja flaskhalsar, minska beroendet av fossila bränslen och säkerställa att hushåll och företag i hela unionen har tillgång till rimliga elpriser. Avslutningsvis menar jag att regeringens ståndpunkt inte tillräckligt beaktar risken med att konkurrenskraft görs till ett överordnat mål. När regeringens linje ensidigt lyfter näringslivets villkor och förenklingar, utan att säkerställa att sociala och arbetstagares rättigheter får tillräckligt genomslag, riskerar detta att urholka unionens långsiktiga hållbarhet och förtroendet för omställningspolitiken. EU:s konkurrenspolitik måste utformas så att även småföretag och lokala aktörer ges möjlighet att delta på jämlika villkor, i en ekonomi som förenar ekologisk bärkraft med social rättvisa. MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag välkomnar konkurrenskraftskompassens ambitioner att stärka EU:s konkurrenskraft, men anser att den gröna omställningen måste utgöra en central drivkraft i detta arbete. Hållbar tillväxt bygger på att klimat- och miljömål integreras i den ekonomiska politiken – inte skjuts upp eller urholkas. Förenklingsåtgärder får inte leda till sänkta krav eller ojämlika konkurrensvillkor, vilket riskerar att bli följden av undantag i tillbörlig aktsamhet och uppskjuten hållbarhetsrapportering. För att uppnå en långsiktigt konkurrenskraftig industri krävs tydlig prioritering av förnybar energi, elektrifiering och nätutbyggnad – inte fortsatt beroende av fossila lösningar. Särskilt viktigt är att skyndsamt fasa ut ryska fossila bränslen utan att skapa nya beroenden av andra osäkra leverantörer. EU:s handelspolitik måste samtidigt främja hållbar utveckling och ställa höga krav på miljöhänsyn och mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. En handelspolitik som prioriterar kortsiktig marknadstillgång utan att ta ansvar för arbetsvillkor, klimatpåverkan och lokalsamhällens rättigheter riskerar att underminera unionens trovärdighet och långsiktiga hållbarhet. Jag anser därför att EU:s handelspolitik måste grundas i principerna om rättvis och hållbar handel. Det innebär bl.a. att handelsrelationer ska stödja utvecklingssamarbete, skydda arbetstagares rättigheter och främja klimatomställning, inte minst genom att förhindra dumpning av miljökrav eller exploatering i länder med svagare regelverk. Avslutningsvis bör industripolitiken bidra till att bygga framtidens gröna näringsliv. Mot denna bakgrund menar jag att regeringens ståndpunkt inte i tillräcklig utsträckning beaktar de risker som följer av att göra den gröna omställningen till ett medel för konkurrenskraft, snarare än ett mål i sig. När regeringen framhåller behovet av att i huvudsak mobilisera privat kapital och återgå till ett strikt statsstödsregelverk riskerar man att underskatta den roll som offentliga investeringar och riktade stöd kan spela för att möjliggöra industrins omställning. En långsiktig och rättvis klimatomställning kräver stabila spelregler och ett aktivt användande av de verktyg som finns tillgängliga inklusive statsstöd för gröna framtidsbranscher där marknadslösningar inte räcker. Under överläggningen närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 3	Energipolitik (NU19) Utskottet fortsatte beredningen av motioner. Ärendet bordlades.
§ 4	Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2024 Utskottet fortsatte beredningen av yttrande till konstitutionsutskottet över skrivelse 2024/25:75. Ärendet bordlades.
§ 5	Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft (NU20) Utskottet inledde beredningen av proposition 2024/25:75 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 6	Ersättning till radio- och tv-företag vid privatkopiering (NU21) Utskottet inledde beredningen av proposition 2024/25:137 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 7	Överläggning om EU-frågor Utskottet beslutade att överlägga med regeringen om Regeringskansliets faktapromemoria 2024/25:FPM32 Meddelande om genomförande och förenkling. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 8	Förslag till direktiv om ändring av direktiven (EU) 2022/2464 och (EU) 2024/1760 vad gäller de datum från och med vilka medlemsstaterna ska tillämpa vissa krav avseende hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet för företag Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2025) 80. Utskottet noterade att förslaget är antaget. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen.
§ 9	Förslag till direktiv om ändring av direktiven 2006/43/EG, 2013/34/EU, (EU) 2022/2464 och (EU) 2024/1760 vad gäller vissa krav avseende företagens hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2025) 81. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen.
§ 10	Återrapport från interparlamentarisk konferens i Warszawa Lili André (KD) och Linus Lakso (MP) lämnade muntlig återrapport från interparlamentarisk konferens i Warszawa den 13–14 april 2025.
§ 11	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 29 april 2025 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 29 april 2025

NÄRINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2024/25:30

§ 1–2

§ 3–11

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Tobias Andersson (SD), ordf.

X

X

Elisabeth Thand Ringqvist (C), vice ordf.

X

X

Fredrik Olovsson (S)

X

X

Mats Green (M)

X

X

Monica Haider (S)

X

X

Josef Fransson (SD)

X

Mattias Jonsson (S)

X

X

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

X

X

Marianne Fundahn (S)

Eric Palmqvist (SD)

Isak From (S)

Kjell Jansson (M)

X

X

Birger Lahti (V)

X

X

Camilla Brodin (KD)

Johnny Svedin (SD)

X

Katarina Luhr (MP)

Louise Eklund (L)

X

X

SUPPLEANTER

Angelica Lundberg (SD)

X

X

Aida Birinxhiku (S)

X

Helena Storckenfeldt (M)

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

X

X

Mattias Bäckström Johansson (SD)

X

X

Per-Arne Håkansson (S)

X

Fredrik Ahlstedt (M)

Åsa Eriksson (S)

Charlotte Quensel (SD)

Lars Isacsson (S)

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Lorena Delgado Varas (V)

Lili André (KD)

X

X

Rickard Nordin (C)

Helena Gellerman (L)

Linus Lakso (MP)

X

X

Anna af Sillén (M)

O

O

Mattias Karlsson i Norrhult (SD)

Ulf Lindholm (SD)

Daniel Riazat (V)

Anders Ådahl (C)

Dan Hovskär (KD)

Cecilia Engström (KD)

Rebecka Le Moine (MP)

Emma Nohrén (MP)

Cecilia Rönn (L)

Camilla Mårtensen (L)

Andrea Andersson Tay (V)

N = närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = omröstning med rösträkning

O = ledamöter som närvarande men inte deltagit