Protokoll utskottssammanträde 2024/25:29

Utskottens protokollUtbildningsutskottets protokoll 2024/25:29

UTBILDNINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2024/25:29
DATUM	2025-03-18
TID	11:00–12:00
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

EU-överläggning om utkast till rådsresolution om högre utbildning för morgondagens generationer

Utskottet överlade med statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om ett utkast till rådsresolution om högre utbildning för morgondagens generationer.

Underlag för överläggningen

Överläggningspromemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 1283-2024/25)

Rådsdokument 6290/25

Regeringens förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att arbetet inom utbildningsområdet på EU-nivå inte ska gå utöver det som ryms inom EU:s befogenheter samt att de nationella systemen ska respekteras vilket även gäller beslut om finansiering.

EU är centralt för svensk ekonomi, välfärd och kompetensförsörjning. Sverige ska fullt ut delta i och forma EU-samarbetet på ett sätt som värnar både svenska och europeiska intressen. Det gäller även inom det europeiska utbildningsområdet. Regeringen har en uttalad önskan om att högre utbildning ska ha en stark internationell prägel och att mobiliteten ska öka, men anser att det inte är EU:s roll att ta fram nya verktyg för harmonisering av utbildningssystemen i Europa. I linje med det anser regeringen att Bolognaprocessen är framgångsrik och ska värnas.

Regeringen anser att genom att svenska universitet och högskolor ingår i internationella samarbeten, så som Europauniversitet, skapas goda förutsättningar för strategiska satsningar vilket är gynnsamt för kvaliteten på utbildningen och därmed också attraktionskraften för det europeiska utbildningsområdet. Regeringen anser att det även borgar för stärkt europeisk konkurrenskraft.

Europeisk examen

Regeringen är fortsatt tveksam till delar av förslaget om europeisk examensmärkning och det potentiella införandet av en europeisk examen. Regeringen ställer sig frågande till behovet av en europeisk examen i och med att det redan finns möjlighet att utfärda en så kallad gemensam examen (joint degree) inom Bolognaprocessen. Regeringen anser också att det är oklart i vilken utsträckning en europeisk examen efterfrågas av studenter och arbetsmarknaden. Regeringen anser att resolutionen har tagit hänsyn till tidigare svenska ståndpunkter om att en europeisk examensmärkning ska vara en frivillig möjlighet för universitet och högskolor. I likhet med tidigare svenska ståndpunkter anser regeringen fortfarande att det är viktigt att bevaka så att förslagen i resolutionen inte påverkar nationell lagstiftning och respekterar den akademiska friheten.

Regeringen anser att kriterierna, som ligger till grund för förslaget om en europeisk examensmärkning och en europeisk examen, bör flyttas från rekommendationen om kvalitetssäkring till resolutionen. Vidare anser regeringen att kriterierna för att ge en europeisk examensmärkning och eventuellt en europeisk examen ska utformas så att de uteslutande handlar om organisering av gemensamma program och att kriterierna inte ska vara på en sådan nivå att de riskerar att påverka utbildningarnas innehåll. Regeringen anser att det är en viktig principiell fråga för styrningen av den högre utbildningen och den nationella befogenheten på utbildningsområdet. Det är också viktigt att kriterierna inte uppfattas utgöra en grund för kvalitetsutvärdering av gemensamma utbildningsprogram, utan att de ska utgöra en grund för organiseringen av ett gemensamt utbildningsprogram som kan leda till en europeisk examensmärkning.

Regeringen ställer sig också frågande till att kommissionen ska marknadsföra den europeiska examensmärkningen innan den har blivit verklighet. Vidare anser regeringen att utvärderingar av pilotprojekt om en europeisk examensmärkning och en europeisk examen måste fokusera på både positiva och negativa aspekter av initiativet samt innehålla ett jämställdhetsperspektiv

Regeringen anser att resolutionen bör kunna förtydliga frågor om periodicitet för uppföljningen av en europeisk examen, risken för ökad administrativ börda för lärosäten som utfärdar en europeisk examensmärkning, svårigheter med genomförandet baserat på befogenheterna på utbildningsområdet, studentinflytande och hur kriterierna ska fungera i praktiken.

Policy Lab

Regeringen ställer sig tveksam till att deltagande i policylabbet ska stipuleras på detaljnivå i resolutionen och att arbetsgruppen för högre utbildning ska utgöra grunden för labbet. Regeringen anser också att förslaget inte får bli för resurskrävande.

Överläggningen

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

EU-överläggning om förslag till rådsrekommendation om ett europeiskt system för kvalitetssäkring och erkännande för högre utbildning

Utskottet överlade med statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om ett förslag till rådsrekommendation om ett europeiskt system för kvalitetssäkring och erkännande för högre utbildning.

Underlag för överläggningen

Överläggningspromemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 1284-2024/25)

Rådsdokument 6303/1/25 REV 1
COM(2024) 147

Regeringens förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att arbetet inom utbildningsområdet på EU-nivå inte ska gå utöver det som ryms inom EU:s befogenheter samt att de nationella systemen ska respekteras vilket även gäller beslut om finansiering. Regeringen är tveksam till inrättandet av ytterligare styrstrukturer inom ramen för det europeiska utbildningsområdet.

EU är centralt för svensk ekonomi, välfärd och kompetensförsörjning. Sverige ska fullt ut delta i och forma EU-samarbetet på ett sätt som värnar både svenska och europeiska intressen. Det gäller även inom det europeiska utbildningsområdet. Regeringen har en uttalad önskan om att högre utbildning ska ha en stark internationell prägel och att mobiliteten ska öka, men anser inte att det är EU:s roll att ta fram nya verktyg för harmonisering av utbildningssystemen i Europa. I linje med det anser regeringen att Bolognaprocessen är framgångsrik och ska värnas.

Regeringen anser att genom att svenska universitet och högskolor ingår i internationella samarbeten, så som Europauniversitet, skapas goda förutsättningar för strategiska satsningar vilket är gynnsamt för kvaliteten på utbildningen och därmed också attraktionskraften för det europeiska utbildningsområdet. Regeringen anser att det även borgar för stärkt europeisk konkurrenskraft.

Ett europeiskt system för kvalitetssäkring och erkännande för högre utbildning

Kvalitetssäkringssystemet är ett centralt verktyg för att stärka kvaliteten i den högre utbildningen. Regeringen ser inte att det finns behov av att utveckla ett nytt, separat ramverk för utvärdering av Europauniversitet. Ytterligare ramverk riskerar att öka den administrativa bördan och det är otydligt i rekommendationen exakt vad som ska utvärderas. Regeringens inställning är att ömsesidigt erkännande och samarbete är viktigt men att det inte nödvändigtvis innebär att kvalitetssäkringsprocesser och -organisationer bör få en starkare internationell prägel. Vidare anser regeringen att rekommendationen inte ska innehålla skrivningar som kan bedömas som styrande för hur medlemsstaterna ska organisera sin externa kvalitetssäkring. Regeringen ser att Bolognaprocessen även framgent kommer att vara viktig och att det är en styrka att Bolognaprocessen bygger på frivillighet och förtroende mellan olika länder och utbildningssystem. Regeringen anser därför att Bolognaprocessen ska värnas och att de verktyg för kvalitetssäkring som tagits fram inom Bolognaprocessen fortsatt ska användas. I linje med det är regeringens inställning att det är rimligt att Sverige anpassar sig till det europeiska förfarandet för kvalitetssäkring av gemensamma transnationella program. Samtidigt anser regeringen att program som ges på nationell nivå, vid behov, bör genomgå en granskning av en av regeringen utsedd kvalitetssäkringsorganisation.

Regeringen anser att det som rör europeisk examen i rekommendationen bör strykas med anledning av att frågan om en europeisk examensmärkning och kvalitetssäkringsfrågor bör hanteras separat från varandra. Regeringen är tveksam till att utveckla särskilda kriterier för en europeisk examenmärkning och eventuell europeisk examen vilket kan komma att påverka utbildningarnas innehåll. Eventuella kriterier bör flyttas till resolutionen om högre utbildning för kommande generationer och de måste även ta höjd för skillnader mellan ländernas olika utbildningssystem och vara på en organisatorisk nivå.

Överläggningen

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

EU-information om aktuella frågor inom utbildning våren 2025

Statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, informerade om aktuella EU-frågor inom utbildning våren 2025.

EU-överläggning om utkast till rådsslutsatser ”Mot EU-strategin för AI inom forskning”

Utskottet överlade med statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om utkast till rådsslutsatser ”Mot EU-strategin för AI inom forskning”.

Underlag för överläggningen

Promemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 1286-2024/25)
Rådsdokument ST 6841/1//2025

Regeringens förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar rådsslutsatser om AI inom forskning och anser att AI har stor potential att påverka och omforma hela forskningsprocessen t.ex. genom automatiserad dataanalys och genom att möjliggöra storskaliga simuleringar. Samtidigt synliggör integreringen av AI i forskningen frågor som rör forskningsintegritet, sekretess, upphovsrätt, och reproducerbarhet av resultat.

Regeringen anser, i enlighet med rådsslutsatserna, att användningen av AI inom forskningen behöver överensstämma med vetenskaplig kvalitet, öppenhet och säkerhet. För att säkerställa en transparent och ansvarsfull AI-utveckling och för att underlätta och dra nytta av användningen av AI inom forskningen ser regeringen därför att samordning på EU och nationell nivå kan förbättras och att överreglering undviks.

Regeringen anser att AI och maskininlärning revolutionerar forskningen och att utvecklingen kommer att accelerera. I linje med rådsslutsatserna behöver därför den digitala forskningsinfrastrukturen, utan överreglering, anpassas och utvecklas för att möta behovet av beräkningsresurser, datalagring, hantering av känsliga data och krav på öppna forskningsdata.

Regeringen instämmer vidare med behovet av en ansvarsfull hantering av forskningsdata samt behovet av att skapa incitaments- och meriteringsstrukturer för forskare som tillhandahåller data för AI.

Regeringen bedömer att riktningen i rådsslutsatserna kräver långsiktighet i satsningar på forskningsinfrastruktur som är av strategisk betydelse för forskarsamhället. För att möjliggöra en konkurrenskraftig utveckling av AI anser regeringen att det behövs offentliga investeringar till forskare och företag för att dessa ska inkorporera AI-teknik i t.ex. högre utbildning, och främja integreringen av AI i vetenskapliga processer och startups.

Regeringen framhåller vikten av att inte föregripa förhandlingarna av nästa MFF i rådsslutsatserna och nästa ramprogram för forskning och innovation och understryker en budgetrestriktiv linje för EU:s och nationell budget. Regeringen konstaterar att det kommer krävas stora investeringar för att möjliggöra den gröna och digitala omställningen. Regeringen anser att det fortsatt i huvudsak är privat kapital som behövs vid sidan av offentliga investeringar.

I det fall offentliga kostnader skulle uppstå anser regeringen att utgiftsdrivande åtgärder ska finansieras genom omprioriteringar i den fleråriga budgetramen (MFF) och att ökade kostnader för den nationella budgeten ska finansieras genom omprioriteringar inom beslutade ekonomiska ramar på berört utgiftsområde.

Överläggningen

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

	EU-överläggning om utkast till rådsslutsatser om användning av satellitdata, särskilt data från satellitkonstellationer för jordobservation, för skydd mot olyckor och krishantering Utskottet överlade med statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om ett utkast till rådsslutsatser om användning av satellitdata, särskilt data från satellitkonstellationer för jordobservation, för skydd mot olyckor och krishantering. Underlag för överläggningen Överläggningspromemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 1287-2024/25) Rådsdokument WK 1259/2025 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen anser att investeringarna i de europeiska rymdprogrammen ska ge största möjliga samhällsnytta, där bl.a. möjligheterna att bidra till Agenda 2030 tas till vara. I dessa sammanhang bör nationell säkerhet värnas samt sekretess, säkerhetsskydd och skyddet för den personliga integriteten upprätthållas. Regeringen stöder i linje med rådsslutsatserna att AI ska användas för att mer effektivt kunna bearbeta de enorma datamängder som satelliter genererar och därigenom ge snabbare och bättre beslutsunderlag för olika ändamål, såväl samhällsnyttiga som kommersiella, vilket även stärker europeisk konkurrenskraft. Regeringen anser att en transparent och ansvarsfull AI-utveckling behövs för att underlätta och dra nytta av användningen av AI inom rymdområdet och för analys av satellitdata. Regeringen ser därför att samordning mellan olika aktörer i EU och på nationell nivå och utveckling av gemensamma standarder ska uppmuntras i syfte att nå mer samhällsnytta och bättre motståndskraft inkluderat inom cybersäkerhet. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
	EU-information om aktuella frågor inom forskning och rymd våren 2025 Statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, informerade om aktuella EU-frågor inom forskning och rymd våren 2025.
	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2024/25:28.
	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 20 mars 2025 kl. 10.00.
Vid protokollet Therése Olofsson Justeras torsdagen den 20 mars 2025 Fredrik Malm

UTBILDNINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2024/25:29

§ 1-6

§ 7-8

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

LEDAMÖTER

Fredrik Malm (L), ordförande

X

X

Åsa Westlund (S), vice ordförande

Patrick Reslow (SD)

X

X

Josefin Malmqvist (M)

X

X

Linus Sköld (S)

X

X

Robert Stenkvist (SD)

X

X

Caroline Helmersson Olsson (S)

X

X

Noria Manouchi (M)

X

X

Mats Wiking (S)

X

X

Jörgen Grubb (SD)

X

X

Vakant (S)

Marie-Louise Hänel Sandström (M)

X

X

Daniel Riazat (V)

Mathias Bengtsson (KD)

X

X

Niels Paarup-Petersen (C)

O

X

Anders Alftberg (SD)

X

X

Camilla Hansén (MP)

X

X

SUPPLEANTER

Sara Gille (SD)

Rose-Marie Carlsson (S)

X

X

Oliver Rosengren (M)

Niklas Sigvardsson (S)

X

X

Sara-Lena Bjälkö (SD)

Azadeh Rojhan (S)

Johanna Rantsi (M)

Kalle Olsson (S)

Vakant (SD)

Anna Wallentheim (S)

Katarina Tolgfors (M)

Nadja Awad (V)

Dan Hovskär (KD)

Anders Ådahl (C)

X

Helene Odenjung (L)

Jan Riise (MP)

Peter Ollén (M)

Mats Arkhem (SD)

Kent Kumpula (SD)

O

O

Ciczie Weidby (V)

Anna Lasses (C)

Lili André (KD)

Magnus Jacobsson (KD)

Leila Ali Elmi (MP)

Mats Berglund (MP)

Louise Eklund (L)

Lina Nordquist (L)

Lorena Delgado Varas (V)

X

X

Anne-Lie Sjölund (C)

N = närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = omröstning med rösträkning

O = ledamöter som varit närvarande men inte deltagit