Protokoll utskottssammanträde 2024/25:27

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2024/25:27

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.

DOCX

Bilaga: MJU Prot 27 20 mars 2025(docx, 69 KB)

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2024/25:27
DATUM	2025-03-20
TID	08.00–09.10 09.15–45
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1

Miljöråd 27 mars 2025

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, biträdd av medarbetare

från Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade information inför Miljörådet den 27 mars 2025.

§ 2

Information om regeringens arbete med frågan om hanteringen av textilavfall enligt gällande svenskt regelverk och förhandlingsarbetet inom EU i frågan om regleringen av producentansvar för textil

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, biträdd av medarbetare

från Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade information om regeringens arbete med frågan om hanteringen av textilavfall enligt gällande svenskt regelverk och förhandlingsarbetet inom EU i frågan om regleringen av producentansvar för textil.

§ 3

Information om regeringens arbete med den nyligen mottagna rapporten från OECD om Sveriges miljö- och klimatpolitik (OECD Environmental Performance Reviews: Sweden 2025)

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, biträdd av medarbetare

från Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade information om regeringens arbete med den nyligen mottagna rapporten från OECD om Sveriges miljö- och klimatpolitik (OECD Environmental Performance Reviews: Sweden 2025).

§ 4

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén SAMT Regionkommittén En vision för jordbruk och livsmedel En attraktiv jordbruks- och livsmedelsindustri för kommande generationer

Utskottet överlade med statssekreterare Daniel Liljeberg, biträdd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2025) 75, Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1351-2024/25).

Statssekreterare Daniel Liljeberg redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 2).

Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 3.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 5

Jordbruks- och fiskeråd 24 mars 2025

Statssekreterare Daniel Liljeberg, biträdd av medarbetare vid Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, lämnade information inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 mars 2025.

§ 6

Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård samt djurskydd (MJU10)

Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2024/25:57 och motioner.

Utskottet justerade betänkande 2024/25:MJU10.

S-, SD-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde reservationer.

§ 7

Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden (MJU13)

Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2024/25:81och motioner.

Utskottet justerade betänkande 2024/25:MJU13.

S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde reservationer.

§ 8

Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (MJU7y)

Utskottet fortsatte behandlingen av frågan om ett yttrande till utbildnings-utskottet över proposition 2024/25:60 och motioner.

Utskottet justerade yttrandet 2024/25:MJU7y.

S-, C- och MP-ledamöterna anmälde avvikande meningar.

§ 9

Riksrevisionens rapport om Industriklivet (MJU15)

Utskottet fortsatte beredningen av skrivelse 2024/25:84 och motioner.

Ärendet bordlades.

§ 10

Ny strategi för levande och trygga städer (MJU8y)

Utskottet fortsatte behandlingen av frågan om ett yttrande till civilutskottet över proposition 2024/25:96 och motioner.

Frågan bordlades.

§ 11

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 25 mars 2025 kl. 10.15.

Vid protokollet

Justeras den 27 mars 2025

Emma Nohrén

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2024/25:27

§ 1

§ 2

§ 3

§ 4–5

§ 6

§7–8

§ 9–11

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

X

Martin Kinnunen (SD)

X

Anna-Caren Sätherberg (S)

X

John Widegren (M)

X

Joakim Järrebring (S)

X

Staffan Eklöf (SD)

X

-

Malin Larsson (S)

X

Helena Storckenfeldt (M)

-

Tomas Kronståhl (S)

-

Mattias Eriksson Falk (SD)

X

Jytte Guteland (S)

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

X

Kajsa Fredholm (V)

X

O

X

O

Stina Larsson (C)

X

O

X

O

Victoria Tiblom (SD)

X

Elin Nilsson (L)

X

SUPPLEANTER

Runar Filper (SD)

Johan Löfstrand (S)

Joanna Lewerentz (M)

X

Sofia Skönnbrink (S)

X

Patrik Jönsson (SD)

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

-

X

Markus Selin (S)

Sten Bergheden (M)

Andrea Andersson Tay (V)

O

X

O

X

Magnus Oscarsson (KD)

Helena Lindahl (C)

O

-

Camilla Mårtensen (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Anna af Sillén (M)

Josef Fransson (SD)

Jessica Stegrud (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

O

X

O

X

Cecilia Engström (KD)

Roland Utbult (KD)

Linus Lakso (MP)

Katarina Luhr (MP)

Louise Eklund (L)

Helena Gellerman (L)

Malin Östh (V)

Anders Karlsson (C)

O

X

O

Björn Petersson (S) t.o.m. 250330

O

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2

till protokoll

2024/25:27

Överläggning den 20 mars 2025 om kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén SAMT Regionkommittén En vision för jordbruk och livsmedel En attraktiv jordbruks- och livsmedelsindustri för kommande generationer

Preliminär svensk ståndpunkt i överläggningspromemoria:

Regeringen välkomnar visionen och dess betoning på ökad konkurrenskraft och lönsamhet som i stor utsträckning går i linje med målsättningarna för den svenska livsmedelsstrategin. Regeringen är positiv till horisontella prioriteringar som digitalisering, kunskap och innovation samt regelförenkling. Regeringens övergripande inställning är att företagens regelbörda och administrativa börda ska minska. Sverige driver samtidigt en generell budgetrestriktiv hållning. Eventuella ökade utgifter på EU-budgeten ska finansieras genom omprioritering inom den fleråriga budgetramen.

Regeringen välkomnar en ökad dialog med sektorns aktörer rörande genomförande av visionen och de föreslagna insatserna. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att nya politiska strategier och lagstiftningsförslag föregås av heltäckande konsekvensanalyser.

En attraktiv sektor
Den gemensamma jordbrukspolitiken bör utvecklas mot mer riktade och effektiva stöd som ökar förutsättningarna för tillväxt, lönsamhet, företagande, sysselsättning och hållbarhet. Det är viktigt att hänsyn tas till situationen i olika medlemsstater och att tillräcklig flexibilitet ges för det nationella genomförandet. Den prestationsbaserade genomförandemodellen behöver också förenklas ytterligare. Regeringen delar kommissionens bedömning om behovet av att åtgärda finansieringsgapet inom sektorn och välkomnar inriktningen mot incitament i stället för villkor. Därtill ser regeringen positivt på att kommissionen under 2025 kommer att ta fram en strategi för generationsväxling.

Regeringen är positiv till visionens fokus på jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan och anser att den bör stärkas, vilket kan ske genom mer ändamålsenliga regler för producentorganisationer och fortsatt utveckling av lagstiftning om otillbörliga handelsmetoder. Samtidigt bör en bibehållen marknadsorientering och en fungerande inre marknad värnas. Regeringen är tveksam till förslag som syftar till att lantbrukare inte ska tvingas sälja sina produkter under produktionskostnaden.

Regelförenkling är av central betydelse, men för att nå visionens ambitioner behövs mer genomarbetade konsekvensanalyser av ny lagstiftning och återkommande revideringar av befintlig lagstiftning. Ett attraktivt, hållbart, och konkurrenskraftigt jordbruk kräver därtill en samstämmighet mellan olika initiativ, och minskat överlapp mellan befintlig lagstiftning, olika förslag under förhandling och tillkommande förslag.

Regeringen välkomnar vidare att visionen lyfter de många möjligheter som bioekonomin erbjuder så som att skapa arbetstillfällen på landsbygden, nå klimatmål och minska kritiska beroenden. Även ökad cirkularitet spelar en viktig roll. Det finns en stor potential i ökad innovation inom bioekonomin och EU bör ha en ledande roll globalt. Frågor gällande markanvädning, inklusive skydd av jordbruksmark, är en nationell kompetens och äganderätten måste värnas. Regeringen är därför tveksam till ett EU-observatorium för jordbruksmark.

Regeringen delar kommissionens syn på att systemet för skyddade beteckningar är en kvalitetsstämpel som har potential att gynna den lokala livsmedelsproduktionen och även stärka besöksnäringen i regioner. Regeringen anser dock att det är viktigt att systemet är attraktivt för samtliga medlemsstater

En konkurrenskraftig och resilient sektor
Ökat fokus på livsmedelstrygghet och beredskap, en stärkt konkurrenskraft, robusthet, hållbarhet och resiliens i jordbruket och för vattenbruket krävs. Det är därför positivt att kommissionen tar initiativ att utarbeta en 2040-vision för fiskeri- och vattenbrukssektorn som ska säkerställa långsiktig konkurrenskraft och hållbarhet. En förutsättning för detta vad gäller fiskesektorn, är att fiskbestånden snabbt återhämtas till säkra biologiska gränser. Regeringen välkomnar att en beredskapsstrategi ska presenteras liksom ambitionen att ta tillvara på det arbete som gjorts inom ramen för EFSCM och utveckla detta för att bättre koppla till den kommande övergripande beredskapsstrategin. Regeringen anser att det är viktigt att samordna arbetet med krisberedskap och klimatanpassning i jordbruks- och livsmedelssektorn.

Regeringen stödjer arbetet med att säkra insatsvaror, som gödsel och foderprotein, både genom ökad produktion och genom mer diversifierade försörjningskedjor. Regeringen anser att det är viktigt att utveckla och öka konkurrenskraften för EU:s produktion av proteingrödor samt att det behövs utveckling av nya sorter som är anpassade till regionala odlingsförhållanden och ett ändrat klimat.

Regeringen välkomnar kommissionens ambition att fasa ut skadliga växtskyddsmedel samtidigt som förekomsten av alternativ i form av biologiska växtskyddsmedel eller växtskyddsmedel med låg risk beaktas. Samtidigt bör hänsyn tas till att om införandet av alternativ till dessa växtskyddsmedel inte blir tillgängliga i samma takt som tillbakadragandet av verksamma ämnen från EU-marknaden, kan det negativt påverka EU:s förmåga att säkerställa livsmedelsproduktionen. Sverige har idag brist på tillgång till effektiva växtskyddsmedel för vissa användningsområden. Regeringen välkomnar att kommissionen under år 2025 utvärderar frågan om att förbjuda export av farliga kemikalier såsom bekämpningsmedel som är förbjudna i EU.

Regeringen välkomnar visionens tydliga fokus på ökad dialog med omvärlden och de nya partnerskapskapsdialoger som ska inrättas med bilaterala och regionala partners. Regeringen konstaterar att kommissionen kan komma att föreslå s.k. spegelklausuler (dvs samma krav ska ställas på importerade produkter som sådana producerade i EU), men välkomnar att ansatsen är begränsad och därmed inte aviseras som en generell princip. Regeringen anser att ansatsen om livsmedelssuveränitet och reciprocitet måste balanseras med fördelarna av internationell handel och EU:s förmåga till anpassning i samband med betydande störningar i försörjningskedjorna.

Regeringen delar uppfattningen om behovet av att se över befintliga risk- och krishanteringsinstrument och vill understryka vikten av att prioritera förebyggande åtgärder och att säkerställa en marknadsorienterad utgångspunkt. Regeringen välkomnar ansatsen att utveckla nötkreatursektorn för att nå en ökad konkurrenskraft och hållbarhet med hänsyn till olika förhållanden inom EU.

Regeringen välkomnar kommissionens ambition att röra sig mot ett mer incitamentsbaserat och skräddarsytt system för miljö- och klimatåtgärder inom GJP men vill betona vikten av att konkurrensneutralitet mellan medlemsstater beaktas. En avvägning i förhållande till ambitionen att inrätta effektiva uppföljnings- och kontrollsystem kan också behövas. Regeringen ser även positivt på att utveckla finansieringsformer för miljön som kan komplettera den offentliga finansieringen av sådana åtgärder exempelvis genom frivilliga certifieringssystem inom områden där frivilliga certifieringssystem idag saknas.

En framtidssäker sektor som arbetar med naturen
Regeringen är positiv till en frivillig marknad för kolkrediter och naturkrediter. För genomslag bör aktiviteter som certifieras vara förenliga med pågående brukande för att inte minska areella näringars produktion. En frivillig marknad för kolkrediter behöver också utformas så att utsläppsläckage minimeras. Därtill behöver metoder anpassas efter nationella och regionala förutsättningar.

Det finns behov av nya tekniker, även bioteknologiska, så som nya genomiska metoder, för att ta fram klimatresilienta och konkurrenskraftiga växtsorter. Regeringen ser därför positivt på kommissionens ambition att, i nära samarbete med rådet och parlamentet, slutföra och snabbt genomföra lagstiftningen om nya genomiska metoder. Regeringen välkomnar vidare att kommissionen avser att föreslå nya regler för att påskynda godkännande av biologiska växtskyddsmedel som en del av ett förenklingspaket.

Regeringen välkomnar ökat fokus på klimatanpassning, bland annat kommande klimatanpassningsplan och vattenresiliensstrategi men betonar också vikten av att anpassning till klimatförändringarnas effekter är integrerat i arbetet med att framtidssäkra jordbruks-och livsmedelssektorn. Regeringen ser också behovet och välkomnar en ny syn på vatten. Regeringen anser att det är viktigt att kommissionens strategi för vattenresiliens även bidrar till att skapa goda förutsättningar för jordbruket att hantera och använda vatten för att säkerställa en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion. Det är också viktigt att vattenresiliensstrategin hanterar vattenföroreningar. Vattenbrist och vattenkvalitet är nära sammanflätade eftersom minskad tillgång på vatten kan försämra vattenkvaliteten och sämre vattenkvalitet minskar tillgången till vatten. Av särskild vikt är att ett generellt förbud mot PFAS i produkter införs på EU-nivå för att skydda våra vattenresurser, människors hälsa och vår miljö mot allvarliga och långsiktiga effekter till följd av PFAS. Undantag kan enbart göras för samhällsviktig användning.

Regeringen bedömer att det finns behov av att kartlägga befintliga initiativ samt utvärdera de möjligheter som finns i befintlig EU-lagstiftning om informationssystem för jordbrukets hållbarhetsarbete. Ett eventuellt införande av ett benchmarkingsystem behöver ske på ett sätt som genererar verklig nytta för jordbruksföretagen, samtidigt som systemet inte innebär ökade kostnader och administrativ börda för företag och myndigheter. Regeringen är tveksam till förslaget om ett EU-observatorium för jordbruksmark bland annat på grund av en ökad risk för administrativ börda.

Inom ramen för det arbete som sker med EU:s klimatmål för 2040, och översyn av befintlig lagstiftning som reglerar utsläpp och upptag av växthusgaser från jordbruket och LULUCF, stödjer regeringen som utgångspunkt ett mål som innebär att nettoutsläppen minskar med 90 procent till 2040, jämfört med 1990, förutsatt att dess genomförande bedöms vara realistiskt. I det avseendet och i relation till LULUCF anser regeringen att EU inte kan förlita sig på svåruppnåeliga åtaganden för nettoupptaget i sektorn, som präglas av osäkerheter i metod och uppföljning samt naturliga variationer och begränsad möjlighet att på kort sikt påverka genom åtgärder.

Sverige bör verka för att på EU-nivå införa en harmoniserad, träffsäker och kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp som inte snedvrider konkurrensen på livsmedelsmarknaden, skapar läckage av utsläpp eller hämmar livsmedelsproduktionen. Regeringen välkomnar en översyn av EU:s skolprogram som bör leda till en minskad administrativ börda för medlemsstaterna i genomförandet av programmet.

Uppvärdering av mat och rättvisa villkor i livskraftiga landsbygdsområden (inklusive arbetsvillkor)
Regeringen välkomnar kommissionens vision på djurskyddsområdet. Det är hög tid att kommissionen lägger fram återstående förslag inom ramen för översynen av EU:s djurskyddslagstiftning. Det är angeläget att denna översyn blir ambitiös och resulterar i ett regelverk som innebär en förbättring av djurvälfärden samtidigt som behov av en likvärdig tillämpning, bättre efterlevnad, minskad administrativ börda och mer jämlika konkurrensvillkor inom unionen beaktas.

Digitalisering, innovation och kunskapsöverföring jämte förenkling
Satsningar på kunskap och innovation är avgörande för att sektorn ska uppnå en hållbar produktion med högre produktivitet. Regeringen är positiv till en ny strategisk ansats för forskning och innovation.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3

till protokoll

2024/25:27

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén SAMT Regionkommittén En vision för jordbruk och livsmedel En attraktiv jordbruks- och livsmedelsindustri för kommande generationer

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vi vill att ståndpunktens början ändras till detta:

Regeringen välkomnar visionen och dess betoning på en attraktiv, konkurrenskraftig, hållbar, resilient och framtidssäker sektor som arbetar med naturen; samt uppvärdering av mat och rättvisa villkor i livskraftiga landsbygdsområden inkl. arbetsvillkor som i stor utsträckning går i linje med målsättningarna för den svenska livsmedelsstrategin.

Vi vill att följande nya stycke läggs till efter ståndpunktens fjärde stycke:

Regeringen välkomnar inriktningen att arealbaserade stöd särskilt ska riktas till områden med geografiska begränsningar, unga och nya jordbrukare samt gårdar med blandad produktion. Regeringen ställer sig däremot tveksam till en ökad nedtrappning och tak för stödbelopp till större jordbruk eftersom det riskerar leda till ökad administration och kan få oönskade tröskeleffekter.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

I vissa delar har vi en annan syn på den svenska ståndpunkten:

Inledning:

Det vore bra om regeringen i ståndpunktens inledning lyfter in begreppet ”hållbarhet” jämte ”ökad konkurrenskraft och lönsamhet”.

Vänsterpartiet kan instämma i att regelförenklingar, företagens regelbörda och administrativa börda är bra om det minskar, men det ska inte sänka ambitionsnivåer och inte ske på bekostnad av miljö- och klimatkrav.

En attraktiv sektor

Vänsterpartiet positivt inställd till att livsmedelskedjan ska vara rättvis och jordbrukare ska inte tvingas att sälja sina jordbruksprodukter under produktionskostnader.

När det gäller ”frågor gällande markanvändning”, så ställer vi oss frågande varför regeringen vill sänka ambitionsnivån gällande EU-observatorium för jordbruksmark.

En konkurrenskraftig och resilient sektor

Att fasa ut skadliga bekämpningsmedel är viktigt både för den biologiska mångfalden och för att skydda människors hälsa. En ambitiös plan för utfasning skapar incitament för näringen att utveckla hållbara alternativ. Vi vill se höjda ambitioner på området.

Vad det gäller regeringens skrivningar om s k spegelklausuler så ser vi en risk med sänkt ambitionsnivå.

En framtidssäker sektor som arbetar med naturen

Vänsterpartiet anser att 2040-målet ska vara nettonoll.

Vi anser även att regeringens skrivningar om LULUCF innehåller en del förbehåll som riskerar att öppna upp för en ambitionssänkning, vilket inte är bra.

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar visionen och dess betoning på ökad konkurrenskraft och lönsamhet som i stor utsträckning går i linje med målsättningarna för den svenska livsmedelsstrategin. Regeringen är positiv till horisontella prioriteringar som digitalisering, kunskap och innovation samt regelförenkling. Regeringens övergripande inställning är att företagens regelbörda och administrativa börda ska minska. Sverige driver samtidigt en generell budgetrestriktiv hållning. Eventuella ökade utgifter på EU-budgeten ska finansieras genom omprioritering inom den fleråriga budgetramen.

Regeringen välkomnar en ökad dialog med sektorns aktörer rörande genomförande av visionen och de föreslagna insatserna. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att nya politiska strategier och lagstiftningsförslag föregås av heltäckande konsekvensanalyser.

En attraktiv sektor
Den gemensamma jordbrukspolitiken bör utvecklas mot mer riktade och effektiva stöd som ökar förutsättningarna för tillväxt, lönsamhet, företagande, sysselsättning och hållbarhet. Att det europeiska jordbruket är vinstdrivande är centralt för att möjliggöra investeringar i hållbarhet och grön omställning. Det är viktigt att hänsyn tas till situationen i olika medlemsstater och att tillräcklig flexibilitet ges för det nationella genomförandet. Den prestationsbaserade genomförandemodellen behöver också förenklas ytterligare. Regeringen delar kommissionens bedömning om behovet av att åtgärda finansieringsgapet inom sektorn och välkomnar inriktningen mot incitament i stället för villkor. Därtill ser regeringen positivt på att kommissionen under 2025 kommer att ta fram en strategi för generationsväxling.

Regeringen är positiv till visionens fokus på jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan och anser att den bör stärkas, vilket exempelvis kan ske genom mer ändamålsenliga regler för producentorganisationer och fortsatt utveckling av en mer ändamålsenlig lagstiftning om otillbörliga handelsmetoder. Samtidigt bör en bibehållen marknadsorientering och en fungerande inre marknad värnas. Regeringen är tveksam till förslag som syftar till att lantbrukare inte ska tvingas sälja sina produkter under produktionskostnaden.

Regeringen välkomnar inriktningen att arealbaserade stöd särskilt ska riktas till områden med geografiska begränsningar, unga och nya jordbrukare samt gårdar med blandad produktion. Regeringen ställer sig däremot tveksam till en ökad nedtrappning och tak för stödbelopp till större jordbruk eftersom det riskerar leda till ökad administration och kan få oönskade tröskeleffekter.

Regelförenkling är av central betydelse, men för att nå visionens ambitioner behövs mer genomarbetade konsekvensanalyser av ny lagstiftning och återkommande revideringar av befintlig lagstiftning. Ett attraktivt, hållbart, och konkurrenskraftigt jordbruk kräver därtill en samstämmighet mellan olika initiativ, och minskat överlapp mellan befintlig lagstiftning, olika förslag under förhandling och tillkommande förslag.

Regeringen välkomnar vidare att visionen lyfter de många möjligheter som bioekonomin erbjuder så som att skapa arbetstillfällen på landsbygden, nå klimatmål och minska kritiska beroenden. Även ökad cirkularitet spelar en viktig roll. Det finns en stor potential i ökad innovation inom bioekonomin och EU bör ha en ledande roll globalt. Frågor gällande markanvädning, inklusive skydd av jordbruksmark, är en nationell kompetens och äganderätten måste värnas. Regeringen är därför tveksam till ett EU-observatorium för jordbruksmark.

Regeringen delar kommissionens syn på att systemet för skyddade beteckningar är en kvalitetsstämpel som har potential att gynna den lokala livsmedelsproduktionen och även stärka besöksnäringen i regioner. Regeringen anser dock att det är viktigt att systemet är attraktivt för samtliga medlemsstater´.