Protokoll utskottssammanträde 2024/25:27

Utskottens protokollArbetsmarknadsutskottets protokoll 2024/25:27

RIKSDAGEN

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2024/25:27
DATUM	2025-04-29
TID	11.00–12.00
NÄRVARANDE	Se bilaga 1
§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2024/25:26.
§ 2	Förbättrat informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommuner (AU11) Utskottet inledde beredningen av proposition 2024/25:145. Ärendet bordlades.
§ 3	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/691 vad gäller stöd till arbetstagare som inom kort förväntas bli uppsagda i företag som genomgår omstrukturering Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2025) 140. Ärendet bordlades.
§ 4	Information av Jämställdhetsmyndigheten Generaldirektör Lise Tamm lämnade information om aktuella frågor inom myndigheten.
§ 5	Kommande jämlikhetsstrategi för hbtqi-jämlikhet Utskottet överlade med statssekreterare Katarina Lundahl, biträdd av medarbetare från Arbetsmarknadsdepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1614–2024/25). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian: Regeringen välkomnar att kommissionen aviserat en förnyad strategi för hbtqi-jämlikhet för åren efter 2025. Lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer är en integrerad del av unionens värden, men är samtidigt i ett alltmer komplext omvärldsläge satt under stark press såväl globalt som inom unionen. Det är således av stor betydelse att unionens institutioner och medlemsstaterna arbetar aktivt med att säkerställa att hbtqi-personers grundläggande rättigheter fullt ut respekteras, som ett led i upprätthållandet av respekten för demokrati, rättsstatens principer och stadgan om de grundläggande rättigheterna i alla medlemsstater. Den nya strategin bör utarbetas på basis av lärdomar från nuvarande strategi, särskilt om vad som på ett effektivt sätt har bidragit till resultat och måluppfyllelse. Kommissionen bör nära involvera medlemsstaterna i processen med att utarbeta och genomföra den nya strategin. Därtill bör andra relevanta aktörer, inklusive organisationer inom det civila samhället och målgruppen, ges möjlighet till inspel och delaktighet. Strategin bör ha ett tydligt resultatfokus med konkreta åtgärder av ickelagstiftande karaktär, och sätta tydliga mål för arbetet på EU-nivå. Kopplingarna mellan strategin och andra politikområden, bl.a. jämställdhet, bör göras tydliga. Befogenhetsfördelningen mellan EU och medlemsstaterna ska värnas, och i ljuset av detta bör tyngdpunkten i förhållande till medlemsstaterna ligga på stöd och verktyg samt utbyte av erfarenheter och idéer. Detta bör även vara fokus för arbetet i den arbetsgrupp som inrättats för ändamålet. I strategin bör det finnas en plan för dess genomförande, inklusive för löpande utvärdering och uppföljning. Uppföljning av medlemsstaternas nationella handlingsplaner bör ingå i detta, men utformas på ett sätt som i största möjliga mån håller nere medlemsstaternas arbetsbelastning. Som ett led i uppföljningen behövs tillförlitliga uppgifter om hbtqi-personers livsvillkor inom EU. Samtidigt är arbetet med sådan data komplext, och det är av stor vikt att upprätthålla medlemsstaternas utrymme att agera utifrån den nationella situationen samt de förutsättningar och behov som råder i staten. I första hand bör därför EU-byråerna FRA:s och EIGE:s uppgifter att skapa en god kunskapsbas med jämförbara data bibehållas och utvecklas. Nya bindande förslag om datainsamling i medlemsstaterna ska undvikas. Hbtqi-personer ska kunna leva trygga och stolta i hela EU. Hatbrott, våld, och trakasserier kan aldrig accepteras, oavsett om det sker online eller offline. Dessutom behöver hbtqi-personers utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck adresseras och åtgärdas mer kraftfullt, inklusive s.k. omvändelseförsök. EU bör därför fortsatt agera på lämpligt sätt på området och ta höjd för den digitala utvecklingen. Diskriminering och trakasserier mot hbtqi-personer ska motverkas inom alla samhällsområden. Det är därför angeläget att det s.k. antidiskrimineringsdirektivet kan antas så snart som möjligt för att åstadkomma ett enhetligt skydd mot diskriminering, även på grund av sexuell läggning. Ytterligare åtgärder, som t.ex. adresserar hälsa och socioekonomiska faktorer, kan tillföra ett mervärde men bör vara icke-lagstiftande. Regeringen anser att alla EU-länder fullt ut måste respektera unionens värden och att den fria rörligheten måste vara välfungerande och värnas för alla EU-medborgare, inklusive hbtqi-personer. Kommissionens roll att säkerställa ett korrekt genomförande av EU-rätten har därför stor betydelse, och bör vara ett fokusområde i strategin framåt. Sett i ljuset av omvärldsläget där mänskliga rättigheter allt mer utmanas och ifrågasätts, särskilt i fråga för hbtqi-personer, är det av vikt att EU än mer införlivar hbtqi-frågor i unionens externa förbindelser och utrikespolitik. EU ska vara en tydlig röst för hbtqi-personers fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter globalt. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
§ 6	Kommande jämlikhetsstrategi mot rasism Utskottet överlade med statssekreterare Katarina Lundahl, biträdd av medarbetare från Arbetsmarknadsdepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1615–2024/25). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian: Regeringen välkomnar att kommissionen aviserat en ny strategi mot rasism. Att bekämpa rasism är en integrerad del av arbetet med att upprätthålla respekten för unionens värden, inklusive stadgan om de grundläggande rättigheterna. Detta arbete behöver fortsätta med samlad kraft och bör utvecklas för att möta aktuella utmaningar. Arbetet bör ske samlat mot alla former av rasism, och deras respektive särdrag, samtidigt som det är viktigt att fokusera på olika former av rasism för att fånga upp olika gruppers utsatthet och öka insatsernas träffsäkerhet. Detta innebär att EU:s arbete mot anti-muslimsk rasism bör ingå i den nya strategin, och att strategin bör vara samordnad med EU:s strategi mot antisemitism och för judiskt liv. Strategin bör utarbetas på basis av lärdomar från nuvarande handlingsplan, särskilt om vad som har bidragit till resultat och måluppfyllelse. Kommissionen bör nära involvera medlemsstaterna i processen med att utarbeta och genomföra den nya strategin. Andra relevanta aktörer, inklusive det civila samhällets organisationer, bör ges möjlighet till inspel och delaktighet. Dialoger med grupper som riskerar att utsättas för rasism är ett viktigt underlag, bl.a. för att öka förståelsen för hur rasism kan ta sig uttryck och vilka konsekvenserna blir för de som utsätts. Strategin bör ha ett tydligt resultatfokus med konkreta åtgärder av icke-lagstiftande karaktär, och lägga fram en inriktning samt sätta tydliga mål för arbetet på EU-nivå. Befogenhetsfördelningen mellan EU och medlemsstaterna ska värnas, och i enlighet med Sveriges budgetrestriktiva hållning bör strategins ekonomiska konsekvenser begränsas. I ljuset av detta bör bl.a. tyngdpunkten i förhållande till medlemsstaterna ligga på stöd och verktyg samt utbyte av erfarenheter och idéer. Detta bör även vara fokus för arbetet i den arbetsgrupp som inrättats för ändamålet. Ingen ska utsättas för rasism i samhället. Det är angeläget att stärka kunskapen om rasism, t.ex. i fråga om förekomsten av diskriminering och hatbrott och situationen i digitala miljöer. Kunskap om förekomsten av rasism är viktigt för att synliggöra individers utsatthet, men också för att uppmärksamma när det är andra omständigheter som bidrar till upplevelser av rasism eller när begreppet används för att tjäna andra syften. Arbetet på området behöver vara baserat på evidens och utformas på ett proportionerligt och ändamålsenligt sätt som inte går emot Kommissionens agenda för regelförenkling. Med detta som utgångspunkt bör EU fortsatt agera med lämpliga åtgärder – t.ex. i fråga om kunskapshöjande insatser, rättsligt samarbete och åtgärder mot diskriminering – för att åstadkomma ett EU fritt från rasism och hatbrott. Det finns anledning att tidsätta strategin och det bör finnas en plan för dess genomförande, inklusive för regelbunden utvärdering och uppföljning. Uppföljning av medlemsstaternas nationella handlingsplaner bör ingå, men utformas på ett sätt som i största möjliga mån håller nere arbetsbelastningen. Det behövs tillförlitligaövergripande uppgifter om befolkningens sammansättning och levnadsvillkor för att det ska vara möjligt att följa utvecklingen. Samtidigt är arbetet med sådan data komplext, särskilt inom ramen för arbetet mot rasism, och det är av stor vikt att upprätthålla medlemsstaternas utrymme att agera utifrån den nationella situationen samt de förutsättningar och behov som råder i staten. I första hand bör därför EU-byrån FRA på lämpligt sätt fortsätta samla in data kopplat till rasism, däribland antisemitism och anti-muslimsk rasism för att möjliggöra ett evidensbaserat beslutsfattande. Nya bindande förslag om datainsamling i medlemsstaterna ska undvikas. Ett samlat agerande från EU gentemot tredje länder och internationella organisationer samt i olika internationella fora är också angeläget, bl.a. för att främja EU:s standarder globalt. EU bör därför fortsätta att införliva frågor om rasism i unionens externa förbindelser och utrikespolitik. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
§ 7	Inkommen skrivelse En inkommen skrivelse anmäldes (dnr 1548-2024/25).
§ 8	Kanslimeddelanden Kanslichefen anmälde planen för utskottets arbete.
§ 9	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 6 maj 2025 kl. 11.00.

Vid protokollet

Justeras 6 maj 2025

Magnus Persson

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2024/25:27

§ 1–5

§ 6–9

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Magnus Persson (SD), ordförande

X

X

Ardalan Shekarabi (S), vice ordförande

X

X

Saila Quicklund (M)

X

X

Patrik Lundqvist (S)

X

X

Ann-Christine Frohm (SD)

X

X

Johanna Haraldsson (S)

X

X

Arin Karapet (M)

X

X

Serkan Köse (S)

X

X

Sara Gille (SD)

X

X

Sofia Amloh (S)

X

X

Oliver Rosengren (M)

Ciczie Weidby (V)

X

X

Camilla Rinaldo Miller (KD)

X

X

Jonny Cato (C)

Mats Arkhem (SD)

X

X

Leila Ali Elmi (MP)

X

Camilla Mårtensen (L)

X

X

SUPPLEANTER

Ulf Lindholm (SD)

Adrian Magnusson (S)

O

O

Merit Frost Lindberg (M)

X

X

Jonathan Svensson (S)

O

O

Nima Gholam Ali Pour (SD)

Leif Nysmed (S)

Lars Beckman (M)

Helén Pettersson (S)

Josef Fransson (SD)

Johan Büser (S)

Jan Ericson (M)

Tony Haddou (V)

Magnus Jacobsson (KD)

Helena Vilhelmsson (C)

X

X

Martin Melin (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Marie Nicholson (M)

Isabell Mixter (V)

Christofer Bergenblock (C)

Christian Carlsson (KD)

Lili André (KD)

Camilla Hansén (MP)

Malin Danielsson (L)

Mauricio Rojas (L)

Janine Alm Ericson (MP)

Karin Rågsjö (V)

N = närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = omröstning med rösträkning

O = ledamöter som varit närvarande men inte deltagit