Protokoll utskottssammanträde 2024/25:26

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2024/25:26

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2024/25:26
DATUM	2025-03-25
TID	11.00–11.45
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2024/25:25.
§ 2	Effekter av Northvolts konkursbesked Statssekreterare Sara Modig, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade information och svarade på frågor om effekter av Northvolts konkursbesked.
§ 3	Förslag till direktiv om ändringar av rapporteringskraven kopplat till tillbörlig aktsamhet för företag Utskottet överlade med statssekreterare Sara Modig, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Statssekreterare Sara Modig redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian: (dnr. NU-1.8.4-1364-2024/25). Regeringen välkomnar EU-kommissionens förslag om ändringar i direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet. EU behöver stärka konkurrenskraften för att säkerställa en positiv utveckling för tillväxt, handel och jobb i unionen samt för att klara klimatomställningen. Som utgångspunkt anser regeringen att stärkt produktivitet och goda ramvillkor är förutsättningar för EU:s konkurrenskraft. Regeringen verkar för att fortsatta åtgärder på konkurrenskraftsområdet fokuserar på en fördjupad inre marknad genom bland annat regelförenkling och minskad regelbörda för företag. Svenska och europeiska företag behöver ett ändamålsenligt och enkelt regelverk för att inte hamna efter i konkurrensen med företag utanför EU. En viktig del av arbetet med att stärka företagens konkurrenskraft är att motverka omotiverade regelbördor, öka samstämmigheten mellan olika regelverk samt minska administrativa kostnader och andra fullgörandekostnader för att företagen ska kunna fokusera på sin kärnverksamhet i så stor utsträckning som möjligt. Regeringen anser att kommissionens förslag har potential att bidra till att kraven som ställs på företagen blir enklare att tillämpa samt rimligare och mer proportionerliga samtidigt som direktivets syfte, att företagen ska bidra till hållbar utveckling och en hållbarhetsomställning i ekonomier och samhällen, tillgodoses. I det fortsatta förhandlingsarbetet kommer regeringen verka för de ändamålen samt för att lagstiftningen blir tydlig, enhetlig och förutsebar. Det är viktigt att gynna den inre marknadens näringslivs- och handelsfrämjande syfte och att så långt som möjligt undvika den fragmentisering som uppstår när krav på företag inte utformas på lika sätt inom EU. Det är också viktigt att bestämmelser utformas på ett sätt som är förenligt med grundläggande svenska civilrättsliga, förvaltningsrättsliga och processrättsliga principer. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att näringslivet spelar en central roll i arbetet för en hållbar utveckling och att svenska företag ligger i framkant i denna omställning. Därför är det av stor vikt att regelverket för tillbörlig aktsamhet säkerställer rättvisa konkurrensvillkor och fortsatt höga ambitioner för hållbart företagande. Vi menar att den svenska regeringen måste driva på för att de föreslagna ändringarna inte medför en sänkning av direktivets ursprungliga ambitionsnivå samt att risker för kringgående minimeras. Skyddet för bl.a. miljö, mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter ska inte urvattnas. Därutöver är det viktigt att förändringarna inte skapar rättsosäkerhet för svenska företag som redan investerat i regelefterlevnad och riskhantering. Svenska företag som ligger i framkant ska inte missgynnas i konkurrensen till följd av sänkta ambitioner. Vidare är det av yttersta vikt att små och medelstora företag ges adekvat stöd för att kunna möta ökade krav på tillbörlig aktsamhet. Förändringar i regelverket bör utformas på ett sätt som skapar förutsägbarhet och harmonisering inom EU, samtidigt som onödig administrativ börda undviks. Mot bakgrund av detta anser vi att en fördjupad konsekvensanalys bör genomföras för att klarlägga hur de föreslagna ändringarna påverkar svenska företag och svensk konkurrenskraft, särskilt de företag som redan har anpassat sin verksamhet efter gällande krav och investerat i hållbara affärsmodeller. V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag motsätter mig regeringens ståndpunkt då jag anser att den i för stor utsträckning fokuserar på regellättnader utan att ta tillräcklig hänsyn till den ursprungliga ambitionen med direktivet om tillbörlig aktsamhet. Direktivet är centralt för att stärka skyddet för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljöhänsyn i globala värdekedjor. Det är även ett viktigt steg för att göra europeiska företag till ansvarstagande aktörer i en global ekonomi. Jag motsätter mig därför förslagen om att kraftigt begränsa omfattningen av aktsamhetsplikterna, skjuta upp tillämpningen och avskaffa eller försvaga flera av de mekanismer som syftar till ansvarsutkrävande, såsom civilrättsligt ansvar. Jag anser att regeringens ståndpunkt bör ändras med syftet att i högre grad värna om det sociala och miljömässiga innehållet i lagstiftningen, och motverka att ambitionerna inom hållbar utveckling urholkas. C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag delar regeringens uppfattning att det är angeläget att minska den administrativa bördan för företag och göra EU:s lagstiftning mer proportionerlig. Samtidigt vill jag betona att EU:s konkurrenskraft långsiktigt vilar på företag som tar ansvar för miljö, klimat och mänskliga rättigheter. Jag anser att regeringens ståndpunkt bör förtydligas i fråga om vikten av att lagstiftningen om tillbörlig aktsamhet för företag fortsatt håller hög kvalitet och ambitionsnivå. Förenklingsarbetet bör inriktas på att skapa tydlighet, rättssäkerhet och minskad byråkrati, men utan att göra avkall på lagstiftningens syfte. För att EU ska klara av klimatomställningen anser jag att svenska företag, som redan ligger i framkant i den gröna omställningen, inte får missgynnas av de föreslagna regelförenklingarna. Jag anser därför att Sverige bör inta en mer nyanserad ståndpunkt, där förenklingar genomförs på ett sätt som varken undergräver EU:s hållbarhetsmål eller konkurrenskraft på lång sikt, och som inte missgynnar de företag som redan har påbörjat arbetet med den gröna omställningen. MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag är avgörande för att skapa långsiktigt hållbara, rättvisa och konkurrensneutrala förutsättningar för europeiska företag. Jag anser därför att regeringens ståndpunkt bör vara mer återhållsam gentemot de föreslagna urvattningarna i lagstiftningen. Det är oroande att kommissionen nu föreslår omfattande undantag från tillämpningen, särskilt vad gäller att begränsa tillbörlig aktsamhet till endast direkta leverantörer. Detta riskerar att skapa kryphål i aktsamhetsplikterna och försvaga hela direktivets ändamål. Därtill riskerar kommissionens förslag att underminera svenska företags konkurrenskraft. Svenska företag har i regel ett högt förtroende när det gäller miljö, klimat och arbetsvillkor, och har i många fall redan investerat i åtgärder i linje med den tidigare beslutade lagstiftningen. Samtidigt möter de snedvriden konkurrens från aktörer som inte tar samma ansvar. Gemensamma EU-krav bidrar till att säkerställa rättvis konkurrenskraftsvillkor, och det är därför viktigt att regelverken inte urvattnas. Jag motsätter mig även förslaget om att kraftigt skjuta upp tillämpningen och att ta bort centrala delar såsom regler om civilrättsligt ansvar. En fördröjd eller urvattnad implementering riskerar att minska förutsägbarheten och försämra möjligheterna att bygga vidare på denna utveckling. Jag anser att regeringen i EU-sammanhang när det gäller tillbörlig aktsamhet för företag bör driva en linje som värnar lagstiftningens syfte, tydligt stödjer de delar som främjar hållbarhet och transparens samt verkar för att höga ambitioner bibehålls.
§ 4	Inbjudan Kanslichefen informerade om interparlamentarisk konferens i Warszawa, Polen, den 13–14 april 2025. Utskottet beslutade att delta med ledamöterna Lili André (KD) och Linus Lakso (MP).
§ 5	Övriga frågor Utskottet beslutade att bjuda in företrädare för regeringen för information inför extrainsatt FAC-handel den 7 april 2025. MP-ledamoten föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ för att möjliggöra för havsbaserad vindkraft. Frågan bordlades.
§ 6	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 27 mars 2025 kl. 9.00.

Vid protokollet

Justeras den 27 mars 2025

NÄRINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2024/25:26

§ 1

§ 2

§ 3

§ 4–6

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Tobias Andersson (SD), ordf.

X

X

X

X

Elisabeth Thand Ringqvist (C), vice ordf.

X

X

X

X

Fredrik Olovsson (S)

X

X

X

Mats Green (M)

X

X

X

X

Monica Haider (S)

Josef Fransson (SD)

X

X

X

X

Mattias Jonsson (S)

X

X

X

X

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

X

X

X

X

Marianne Fundahn (S)

X

X

X

X

Eric Palmqvist (SD)

X

X

X

X

Isak From (S)

X

X

X

X

Kjell Jansson (M)

X

X

X

X

Birger Lahti (V)

X

X

X

X

Camilla Brodin (KD)

X

X

X

X

Johnny Svedin (SD)

X

X

X

X

Katarina Luhr (MP)

X

X

Louise Eklund (L)

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Angelica Lundberg (SD)

Aida Birinxhiku (S)

Helena Storckenfeldt (M)

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

X

X

X

X

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Per-Arne Håkansson (S)

Fredrik Ahlstedt (M)

Åsa Eriksson (S)

Charlotte Quensel (SD)

Lars Isacsson (S)

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Lorena Delgado Varas (V)

Lili André (KD)

O

O

O

O

Rickard Nordin (C)

Helena Gellerman (L)

Linus Lakso (MP)

O

X

X

Anna af Sillén (M)

O

O

O

O

Mattias Karlsson i Norrhult (SD)

Ulf Lindholm (SD)

Daniel Riazat (V)

Anders Ådahl (C)

Dan Hovskär (KD)

Cecilia Engström (KD)

Rebecka Le Moine (MP)

Emma Nohrén (MP)

Cecilia Rönn (L)

Camilla Mårtensen (L)

Andrea Andersson Tay (V)

N = närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = omröstning med rösträkning

O = ledamöter som närvarande men inte deltagit