Protokoll utskottssammanträde 2024/25:13

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2024/25:13

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2024/25:13
DATUM	2024-12-05
TID	08.00 – 09.15
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Förslag till rådets förordning om fastställande för 2025 och 2026 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten, och för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten Utskottet överlade med landsbygdsminister Peter Kullgren, biträdd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2024) 506 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 536-2024/25). Landsbygdsminister Peter Kullgren redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 2). Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 3. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Jordbruks- och fiskeråd 9–10 december 2024 Landsbygdsminister Peter Kullgren och statssekreterare Dan Ericsson, biträdda av medarbetare vid Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, lämnade information inför Jordbruks- och fiskerådet den 9–10 december 2024.
§ 3	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2024/25:11.
§ 4	Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur (MJU1) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2024/25:1 och motioner. Utskottet justerade betänkande 2024/25:MJU1. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde särskilda yttranden.
§ 5	Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2024/25:1 och motioner. Utskottet justerade betänkande 2024/25:MJU2. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde särskilda yttranden.
§ 6	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 10 december 2024 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 12 december 2024 Emma Nohrén

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2024/25:13

§ 1

§ 2

§ 3–4

§ 5–6

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

X

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

-

-

-

-

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

X

Anna-Caren Sätherberg (S)

X

X

X

X

John Widegren (M)

X

X

X

X

Joakim Järrebring (S)

X

X

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

X

X

X

X

Tomas Kronståhl (S)

-

-

-

-

Mattias Eriksson Falk (SD)

X

X

X

X

Jytte Guteland (S)

X

X

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

O

O

X

X

Kajsa Fredholm (V)

O

X

O

X

Stina Larsson (C)

O

O

X

X

Victoria Tiblom (SD)

X

X

X

X

Elin Nilsson (L)

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Runar Filper (SD)

Johan Löfstrand (S)

Joanna Lewerentz (M)

X

X

O

O

Sofia Skönnbrink (S)

X

X

X

X

Patrik Jönsson (SD)

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

Markus Selin (S)

Camilla Brunsberg (M)

Andrea Andersson Tay (V)

X

O

X

O

Magnus Oscarsson (KD)

X

X

X

X

Helena Lindahl (C)

Camilla Mårtensen (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Anna af Sillén (M)

Josef Fransson (SD)

Jessica Stegrud (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

Cecilia Engström (KD)

Dan Hovskär (KD)

Linus Lakso (MP)

Vakant (MP)

Louise Eklund (L)

Helena Gellerman (L)

Malin Östh (V)

Anders Karlsson (C)

X

X

O

O

Björn Petersson (S) t.o.m. 250113

O

O

O

O

Åsa Coenraads (M) t.o.m. 251201

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2024/25:13

Överläggning den 5 december 2024 om kommissionens förslag till rådets förordning om fastställande för 2025 och 2026 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten, och för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

Preliminär svensk ståndpunkt:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer och att kommissionen ska sträva efter dessa mål i konsultationer med tredje länder. Detta innebär bland annat att Regeringen anser att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen, försiktighetsansatsen och ekosystemansatsen utgör grunden för besluten.

Regeringen anser generellt att en stor obalans mellan fiskemöjligheter som naturligt förekommer i samma fångst bör undvikas samt att associerade åtgärder som tekniska regleringar är viktiga i syfte att undvika oönskade bifångster. Metodik för att ta fram nivåer för oundvikliga bifångster bör grundas på bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning.

Regeringen stödjer kompletterande bevarandeåtgärder som är i linje med den fleråriga planen för bottenlevande arter i Nordsjön och anser att dessa åtgärder ska vara ändamålsenliga, grundas på vetenskapliga råd och inte oproportionerligt drabba småskaligt kustnära fiske som fiskar med passiva redskap.

Regeringen stödjer att TAC för havskräfta och rödspätta anpassas för att undvika bifångster av torsk, givet beståndssituationen för torsk i Kattegatt respektive Skagerrak. Vid det fall fisket efter havskräfta i större utsträckning sker med redskap som minimerar bifångster av torsk (med risttrål och bur) skulle dock TAC-nivå för havskräfta kunna vara högre men inom ramen för det lägre MSY-intervallet. Vid det fall samma fiskemönster som idag förutses för 2025 har regeringen inga invändningar mot EU-kommissionens förslag som är en TAC i linje med den lägsta nivån i ICES MSY-intervall.

Regeringen stödjer dock inte EU-kommissionens tolkning att artikel 4.6 i den fleråriga planen för bottenlevande arter i Nordsjön innebär att riktat fiske behöver förbjudas, utan anser att detta endast är en av flera möjliga åtgärder för att minska risken att beståndet hamnar utanför säkra biologiska gränser. Tolkningen leder till att kvoten inte blir tillgänglig för småskaligt kustfiske med passiva redskap och i stället fördelas som bifångstkvot till trålfartyg som fiskar efter andra arter. Regeringen anser samtidigt att åtgärder för att skydda bottenlevande arter behöver vidtas.

Regeringen stöder att de utkast som är tillåtna genom överlevnadsundantag till landningsskyldigheten dras av från TAC:er och anser att korrekt data ska används för ändamålet.

Vad gäller ål anser regeringen att fler insatser krävs för att värna det europeiska ålbeståndet. Eftersom ålens livscykel är lång och komplicerad kräver förvaltningen av ål en långsiktigt hållbar förvaltning. Regeringen förordar därför att EU:s ålförordning ses över som helhet eftersom förordningen täcker in hela ålens utbredningsområde, livsstadier och annan mänsklig påverkan på beståndet. Ansvaret för att bevara ålen behöver fördelas jämlikt bland medlemsstaterna och ge jämlika förutsättningar för ett framtida hållbart ålfiske. Regeringen ställer sig positiv till den fortsatta möjligheten att samordna förbudsperioden mellan MS inom Östersjö- och Västerhavsregionen, i regionalisering eller direkt i förordningen

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2024/25:13

Förslag till rådets förordning om fastställande för 2025 och 2026 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten, och för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer och att kommissionen ska sträva efter dessa mål i konsultationer med tredje länder. Detta innebär bland annat att Regeringen anser att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att EU:s kontrollförordning för fisket efterlevs, att den vetenskapliga rådgivningen, försiktighetsansatsen och ekosystemansatsen utgör grunden för besluten.

Regeringen anser generellt att en stor obalans mellan fiskemöjligheter som naturligt förekommer i samma fångst bör undvikas samt att associerade åtgärder som tekniska regleringar är viktiga i syfte att undvika oönskade bifångster. Metodik för att ta fram nivåer för oundvikliga bifångster bör grundas på bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning. Regeringen stödjer kompletterande bevarandeåtgärder som är i linje med den fleråriga planen för bottenlevande arter i Nordsjön och anser att dessa åtgärder ska vara ändamålsenliga, grundas på vetenskapliga råd och inte oproportionerligt drabba småskaligt kustnära fiske som fiskar med passiva redskap. Regeringen stödjer att TAC för havskräfta och rödspätta anpassas för att undvika bifångster av torsk, givet beståndssituationen för torsk i Kattegatt respektive Skagerrak. Vid det fall fisket efter havskräfta i större utsträckning sker med redskap som minimerar bifångster av torsk (med risttrål och bur) skulle dock TAC-nivå för havskräfta kunna vara högre men inom ramen för det lägre MSY-intervallet. Vid det fall samma fiskemönster som idag förutses för 2025 har regeringen inga invändningar mot EU-kommissionens förslag som är en TAC i linje med den lägsta nivån i ICES MSY-intervall.

Regeringen stödjer dock inte EU-kommissionens tolkning att artikel 4.6 i den fleråriga planen för bottenlevande arter i Nordsjön innebär att riktat fiske behöver förbjudas, utan anser att detta endast är en av flera möjliga åtgärder för att minska risken att beståndet hamnar utanför säkra biologiska gränser. Tolkningen leder till att kvoten inte blir tillgänglig för småskaligt kustfiske med passiva redskap och i stället fördelas som bifångstkvot till trålfartyg som fiskar efter andra arter. Regeringen anser samtidigt att åtgärder för att skydda bottenlevande arter behöver vidtas.

Regeringen stöder att de utkast som är tillåtna genom överlevnadsundantag till landningsskyldigheten dras av från TAC:er och anser att korrekt data ska används för ändamålet. Vad gäller ål anser regeringen att fler insatser krävs för att värna det europeiska ålbeståndet. Eftersom ålens livscykel är lång och komplicerad kräver förvaltningen av ål en långsiktigt hållbar 5 förvaltning. Regeringen förordar därför att EU:s ålförordning ses över som helhet eftersom förordningen täcker in hela ålens utbredningsområde, livsstadier och annan mänsklig påverkan på beståndet. Ansvaret för att bevara ålen behöver fördelas jämlikt bland medlemsstaterna och ge jämlika förutsättningar för ett framtida hållbart ålfiske. Regeringen ställer sig positiv till den fortsatta möjligheten att samordna förbudsperioden mellan MS inom Östersjö- och Västerhavsregionen, i regionalisering eller direkt i förordningen.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet anser att Sverige bör verka för ett totalförbud mot ålfiske inom hela EU och för alla livsstadier under hela året, i linje med ICES rekommendationer.

Den europeiska ålen är en akut hotad art som skulle gynnas av ett totalstopp av allt ålfiske inom hela EU. Annan dödlighet av ål, orsakad av människan, bör också minimeras och elimineras där så är möjligt. Med tanke på ålens akuta situation bör även andra skyddsåtgärder vidtas omgående, annars riskerar den europeiska ålen att helt försvinna.

Vänsterpartiet anser också att regeringen bör verka för en nollkvot för den västliga vårlekande sillen, samt för lägre kvoter för torskfisket i Skagerrak och Nordsjön.

Vi vänder oss emot regeringens ställningstagande gällande artikel 4.6 i den fleråriga planen för bottenlevande arter i Nordsjön och menar i likhet med kommissionen att riktat fiske måste förbjudas om bestånd riskerar att hamna utanför säkra biologiska gränser. Ett generellt stopp för riktat fiske kan kombineras med undantag för småskaligt kustnära fiske. Förbud mot riktat fiske efter tunga bör således införas.

Sverige bör driva följande övergripande ståndpunkter gällande fiskemöjligheter: TAC-nivåer och kvoter bör beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. TAC-nivåer och kvoter bör grundas på en ekosystembaserad fiskeförvaltning med betoning på resursens bevarande och dess betydelse i ekosystemets funktion. Föreslagna TAC-nivåer bör även grundas på vetenskapliga fångstråd om fiskeridödlighetsnivåer. De fiskemöjligheter som omfattas av flerårsplaner bör följa intervall för MSY som fastställts i planerna. För bestånd där MSY-råd inte finns att tillgå bör förslagen grundas på försiktighetsansatsen.

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Centerpartiet önskar följande tillägg i den svenska ståndpunktens första stycke:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer och att kommissionen ska sträva efter dessa mål i konsultationer med tredje länder. Detta innebär bland annat att Regeringen anser att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek med mycket god marginal över den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen, försiktighetsansatsen och ekosystemansatsen utgör grunden för besluten.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer och att kommissionen ska sträva efter dessa mål i konsultationer med tredje länder. Detta innebär bland annat att Regeringen anser att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek långt över den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras samt att den vetenskapliga rådgivningen, försiktighetsansatsen och ekosystemansatsen utgör grunden för besluten. Med tanke på beståndens skick innebär det lägre kvoter än vad som framgår av MSY-ansatsen för målbestånd där betydande bifångst sker av utarmade bestånd.

Regeringen anser generellt att en stor obalans mellan fiskemöjligheter som naturligt förekommer i samma fångst bör undvikas samt att associerade åtgärder som tekniska regleringar är viktiga i syfte att undvika oönskade bifångster. Metodik för att ta fram nivåer för oundvikliga bifångster bör grundas på bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning. Situationen för torsk i Kattegatt och Skagerack är otroligt alarmerande och det har också framkommit uppgifter om felaktiga siffror i det vetenskapliga underlaget. Därför bör även bifångstkvoten vara noll för torsk i dessa områden för att arten ska ha en chans att återhämta sig, undantaget om inte bästa tillgängliga teknik som minimerar bifångst används. Detsamma gäller för tunga. Det finns tekniska regleringar som minimerar bifångst och som gör att fiske efter havskräfta skulle kunna fortsätta. Därför bör man i första hand införa åtgärder för att fisket efter havskräfta enbart bör ske med ristförsedda trålar, såsom sedan 2013 gäller för alla länders fiske efter nordhavsräka. Vidare ska regeringen aktivt verka för att de redskap för minskade torskbifångster som tagits fram och utprovats inom ramen för selektivt fiske verkligen implementeras och används.

Regeringen stödjer kompletterande bevarandeåtgärder som är i linje med den fleråriga planen för bottenlevande arter i Nordsjön och anser att dessa åtgärder ska vara ändamålsenliga, grundas på vetenskapliga råd och inte oproportionerligt drabba småskaligt kustnära fiske som fiskar med passiva redskap. Utgångspunkten för dessa kompletterande åtgärder måste vara ekosystemansatsen och försiktighetsprincipen där tillståndet i havsmiljön, beståndens livskraft och snabba återhämtning ska vara överordnad.

Förutsatt att krav för bästa teknik för selektiva redskap genomförs Regeringen stödjer regeringen TAC för havskräfta och rödspätta undvika bifångster av torsk, givet beståndssituationen för torsk i Kattegatt respektive Skagerrak. Vid det fall fisket efter havskräfta i större utsträckning sker med redskap som minimerar bifångster av torsk (med risttrål och bur) skulle dock TAC-nivå för havskräfta kunna vara högre men inom ramen för det lägre MSY-intervallet. Vid det fall samma fiskemönster som idag förutses för 2025 har regeringen inga invändningar mot EU-kommissionens förslag som är en TAC i linje med den lägsta nivån i ICES MSY-intervall.

Regeringen stödjer dock inte EU-kommissionens tolkning att artikel 4.6 i den fleråriga planen för bottenlevande arter i Nordsjön innebär att riktat fiske behöver förbjudas, utan anser att detta endast är en av flera möjliga åtgärder för att minska risken att beståndet hamnar utanför säkra biologiska gränser. Tolkningen leder till att kvoten inte blir tillgänglig för småskaligt kustfiske med passiva redskap och i stället fördelas som bifångstkvot till trålfartyg som fiskar efter andra arter. Regeringen anser samtidigt att åtgärder för att skydda bottenlevande arter behöver vidtas.

Regeringen stöder att de utkast som är tillåtna genom överlevnadsundantag till landningsskyldigheten dras av från TAC:er och anser att korrekt data ska används för ändamålet.

Vad gäller ål anser regeringen att fler insatser krävs för att värna det europeiska ålbeståndet. Eftersom ålens livscykel är lång och komplicerad kräver förvaltningen av ål en långsiktigt hållbar förvaltning. Regeringen förordar därför att EU:s ålförordning ses över som helhet eftersom förordningen täcker in hela ålens utbredningsområde, livsstadier och annan mänsklig påverkan på beståndet. Ansvaret för att bevara ålen behöver fördelas jämlikt bland medlemsstaterna och ge jämlika förutsättningar för ett framtida hållbart ålfiske. Regeringen ställer sig positiv till den fortsatta möjligheten att samordna förbudsperioden mellan MS inom Östersjö- och Västerhavsregionen, i regionalisering eller direkt i förordningen.

Situationen för ålen är fortfarande alarmerande och den vetenskapliga rådgivningen har under snart 20 års tid varit nollkvot. Regeringens linje ska därför vara ett stopp för både yrkes- och fritidsfiske på ål i alla dess livsstadier i enlighet med den vetenskapliga rådgivningen. ICES förespråkar alltså även stopp för glasålsfiske för utsättning. Men trots detta förordar regeringen fortsatt fiske men med sex månaders fredningsperiod. Det anser vi i miljöpartiet är fel. Vi delar dock regeringens bild av att fler insatser krävs för att värna ålen och ålbeståndet. Regeringen förordar att EU:s ålförordning ses över som helhet för att även inkludera ålfiske i inlandsvatten och annan påverkan på ålbeståndet för att sammantaget värna ålbeståndet.

Ålförordningen inkluderar redan fiske i inlandsvatten och all annan påverkan, det framkommer också eftersom den svenska ålförvaltningsplanen fokuserar på fiskereglering i kust- och inlandsvatten. Samordning av insatser med vattendirektivet, livsmiljörestaurering och vattenkvalitet kan Sverige åtgärda utan att en omförhandling av hela förordningen på EU-nivå. Dock kan inte kommissionen lägga förslag på inlandsvatten, bara EU:s vatten inklusive kustområden. Medlemsländerna ansvarar för inlandsvatten.