Protokoll utskottssammanträde 2023/24:45

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2023/24:45

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:45
DATUM	2024-06-11
TID	11.00 – 11.50
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2023/24:44.
§ 2	Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning (MJU18) Utskottet fortsatte beredningen av skrivelse 2023/24:97 och motioner. Utskottet justerade betänkande MJU18. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde reservationer.
§ 3	Sammanträdestid Utskottet beslutade att sammanträdet tisdagen den 18 juni 2024 får pågå under arbetsplenum.
§ 4	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, direktiv 2006/118/EG om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring och direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område Utskottet överlade med statssekreterare Daniel Westlén, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2022) 540 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1834-2023/24). Statssekreterare Daniel Westlén redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2). S-, V- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 3. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
§ 5	Konsekvensanalys av en inkludering av jord- och skogsbrukssektorerna i ETS 2 i enlighet med vad som anförs i proposition 2023/24:142 Statssekreterare Daniel Westlén, Klimat- och näringslivsdepartementet, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet, informerade om konsekvensanalysen av en inkludering av jord- och skogsbrukssektorerna i ETS 2 i enlighet med vad som anförs i proposition 2023/24:142.
§ 6	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 13 juni 2024 kl. 07.30.
Vid protokollet Justeras den 18 juni 2024 Kjell-Arne Ottosson

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2023/24:45

§ 1–3

§ 4–6

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

X

X

Martin Kinnunen (SD)

-

-

Anna-Caren Sätherberg (S)

X

X

John Widegren (M)

X

X

Joakim Järrebring (S)

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

X

X

Tomas Kronståhl (S)

X

X

Mattias Eriksson Falk (SD)

-

-

Jytte Guteland (S)

-

O

Marléne Lund Kopparklint (M)

X

X

Kajsa Fredholm (V)

-

-

Stina Larsson (C)

X

X

Beatrice Timgren (SD)

-

-

Elin Nilsson (L)

X

X

SUPPLEANTER

Runar Filper (SD)

Johan Löfstrand (S)

O

X

Johanna Hornberger (M)

O

X

Sofia Skönnbrink (S)

X

X

Patrik Jönsson (SD)

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

X

-

Markus Selin (S)

Camilla Brunsberg (M)

Andrea Andersson Tay (V)

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

Daniel Bäckström (C)

O

X

Camilla Mårtensen (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Anna af Sillén (M)

Josef Fransson (SD) tjl. t.o.m. 2024-06-30

Jessica Stegrud (SD)

X

-

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

Cecilia Engström (KD)

Dan Hovskär (KD)

Linus Lakso (MP)

Elin Söderberg (MP)

Louise Eklund (L)

Helena Gellerman (L)

Håkan Svenneling (V)

Anders Karlsson (C)

O

O

Anette Rangdag (SD) t.o.m. 2024-06-30

X

-

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2023/24:45

Överläggning den 11 juni 2024 om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, direktiv 2006/118/EG om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring och direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen välkomnar kommissionens förslag till revidering av ramdirektivet för vatten, prioämnes-direktivet och grundvattendirektivet i linje med de övergripande målsättningarna i den europeiska gröna given, vilket innebär att omvandla EU till en rättvis och välmående ekonomi som är modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig och där ekonomisk tillväxt är frikopplad från resursanvändning. Regeringen verkar i förhandlingarna för att samstämmigheten i politiken kan stärkas.

Regeringen är positiv till att fler ämnen och ämnesgrupper med problematiska effekter på miljön och människors hälsa läggs till i förteckningarna över vattenföroreningar som ska kontrolleras i ytvatten och grundvatten. Om listan inte hålls uppdaterad och relevant medför det att vattenkvalitet relaterad till kemisk förorening riskerar att inte leda till kostnadseffektiva åtgärder utan enbart blir en administrativ börda för Sverige. Det är av vikt att EU-direktiv som beaktar utsläpp från källa till vatten och hav harmoniseras bättre så att de olika rättsakterna effektivt styr mot det övergripande målet att skydda människors hälsa och miljön.

Regeringen är positiv till att processen för att ta fram vetenskapligt underlag förbättras och att ECHA får en central roll i arbetet med att ge kontinuerligt vetenskapligt stöd och ta fram och uppdatera gränsvärden. En bättre sammanhållen bedömning av kemikalierisker i all relevant EU-lagstiftning, i linje med ambitionen i EU:s kemikaliestrategi, bedöms leda till effektivare processer, resursbesparing, ökad transparens och förutsägbarhet. Flera av förslagen syftar också till att likrikta genomförandet och tillämpningen av direktiven inom EU. Detta anser regeringen är positivt eftersom det främjar likvärdiga konkurrensvillkor mellan verksamheter i olika medlemsstater.

Regeringen noterar kommissionens förslag om att uppdatera bilaga I och II i grundvattendirektivet respektive listan av prioriterade ämnen och listan över särskilda förorenande ämnen med harmoniserade gränsvärden i prioämnesdirektivet genom delegerade akter. Syftet med att överlåta befogenhet till kommissionen är att effektivisera lagstiftningsarbetet, exempelvis när regelverket kan komma att behöva uppdateras till följd av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Regeringen instämmer i att det är viktigt att lagstiftningen följer den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och bedömer att det hitintills varit vanligt med omfattande fördröjningar av uppdateringar. Samtidigt är det viktigt att medlemsstaternas kompetens respekteras och att kommissionen inte ges större befogenhet än nödvändigt för att uppnå syftet med regleringen. Regeringen bevakar att de befogenheter som kommissionen ges är ändamålsenliga och proportionerliga.

Regeringen är positiv till effektbaserade metoder eftersom det förbättrar förutsättningarna för att mäta effekter på miljön eller människors hälsa och identifiera lämpliga åtgärder. Särskilt välkomnar regeringen att kommissionen föreslår att lägga till en större grupp av PFAS och ett antal aktiva läkemedelssubstanser. Regeringen understryker generellt vikten av att användningen av alla PFAS-ämnen fasas ut i linje med EU:s kemikaliestrategi.

Regeringen stödjer införandet av PFAS och läkemedel i bilaga I och II i grundvattendirektivet. Regeringen ser inte ett behov av att reglera icke-relevanta metaboliter i bilaga I som separat grupp från bekämpningsmedel i Sverige, men konstaterar att det inte finns hinder för att fortsatt använda låga tröskelvärden för dessa ämnen i Sverige.

Regeringen stödjer införandet av en obligatorisk bevakningslista för grundvatten. Förslaget ligger i linje med nollvisionen om utsläpp och kommer att stärka skyddet för Europas grundvatten. Den frivilliga bevakningslistan har fungerat väl avseende informationsdelning inom genomförandestrategin, men det har saknats stöd från kommissionen avseende exempelvis datalagring. Med en obligatorisk lista kommer en infrastruktur kring arbetet att byggas upp som underlättar i det praktiska arbetet, samt att kvaliteten av insamlade data och efterföljande utvärdering bedöms bli bättre.

Regeringen är angelägen att övervakningen ska bli ändamålsenlig och kan genomföras på ett kostnadseffektivt sätt utan onödig administrativ börda. Regeringen välkomnar att kvalitetssäkrade övervakningsresultat görs mer tillgänglig för EU:s institutioner, medlemsstater och allmänhet i stort. Det bidrar till en ökad transparens och återanvändning av data, kunskapsspridning, innovation, effektivare åtgärdsarbete och förbättrade riskbedömningar av kemikalier.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2023/24:45

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, direktiv 2006/118/EG om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring och direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

I regeringens förslag till svensk ståndpunkt, på sidan tre, vill utforma det fjärde stycket enligt följande:

Regeringen noterar kommissionens förslag om att uppdatera bilaga I och II i grundvattendirektivet respektive listan av prioriterade ämnen och listan över särskilda förorenande ämnen med harmoniserade gränsvärden i prioämnesdirektivet genom delegerade akter. Syftet med att överlåta befogenhet till kommissionen är att effektivisera lagstiftningsarbetet, exempelvis när regelverket kan komma att behöva uppdateras till följd av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Regeringen instämmer i att det är viktigt att lagstiftningen följer den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och bedömer att det hitintills varit vanligt med omfattande fördröjningar av uppdateringar. Samtidigt är det viktigt att medlemsstaternas kompetens respekteras och att kommissionen inte ges större befogenhet än nödvändigt för att uppnå syftet med regleringen. Regeringen bevakar att de befogenheter som kommissionen ges är ändamålsenliga och proportionerliga. Det är viktigt att Rådet säkerställer att medlemsländerna, efter en noggrann intresseavvägning, har möjlighet att godkänna viktiga nationella projekt även om dessa innebär att någon av EU:s miljökvalitetsnormer överskrids.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet välkomnar de flesta av de föreslagna revideringarna men anser att ambitionsnivån bör höjas ytterligare och att de skärpta reglerna ska införas skyndsamt. Vänsterpartiet motsätter sig att det införas nya undantag i direktivet som bland annat gör det möjligt att tillfälligt förorena vatten-förekomster.

Det är bra att fler substanser omfattas, men vi menar att kemikalier konsekvent bör läggas till gruppvis och inte som enskilda ämnen eftersom listan annars riskerar att snabbt bli inaktuell. Vi anser också att regleringarna bör adressera vilka effekter som kan uppstå till följd av att många olika kemikalier blandas i miljön. Kostnaderna för övervakningen läggs fortsatt på skattebetalarna istället för på dem som förorenar. I enlighet med principen om att förorenaren betalar bör man se över möjligheten att producenter och importörer av ämnen som är farliga för människor och miljö bidrar till kostnaderna för övervakningen.

Det är även viktigt att regler för hur föroreningar i yt- och grundvatten ska åtgärdas fortsätter att vara en central del i ramdirektivet för vatten och att det finns tydliga miljökvalitetsnormer som anger koncentrationer i yt- och grundvatten som inte får överskridas för att skydda människors hälsa och miljön, samt att det finns tydliga tidsramar för när målen ska vara uppnådda.  För att detta ska bli verklighet är det dessutom avgörande att EU:s kemikaliepolitik har högt ställda ambitioner och arbetar aktivt för att fasa ut farliga kemiska ämnen från marknaden.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar kommissionens förslag till revidering av ramdirektivet för vatten, prioämnesdirektivet och grundvattendirektivet i linje med de övergripande målsättningarna i den europeiska gröna given, vilket innebär att omvandla EU till en rättvis och välmående ekonomi som är modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig och där ekonomisk tillväxt är frikopplad från resursanvändning. Regeringen verkar i förhandlingarna för att samstämmigheten i politiken kan stärkas.

Regeringen är positiv till att fler ämnen och ämnesgrupper med problematiska effekter på miljön och människors hälsa läggs till i förteckningarna över vattenföroreningar som ska kontrolleras i ytvatten och grundvatten. Om listan inte hålls uppdaterad och relevant medför det att vattenkvalitet relaterad till kemisk förorening riskerar att inte leda till kostnadseffektiva åtgärder utan enbart blir en administrativ börda för Sverige. Det är av vikt att EU-direktiv som beaktar utsläpp från källa till vatten och hav harmoniseras bättre så att de olika rättsakterna effektivt styr mot det övergripande målet att skydda människors hälsa och miljön.

Det är positivt att fler substanser lagts till, men det är mycket oroväckande att de flesta tilläggen

handlar om enskilda ämnen och inte grupper av ämnen. Det kan medföra att listan snabbt kan bli

utdaterad, eftersom ämnen som förbjuds ofta snabbt ersätts av snarlika ämnen med samma, giftiga

egenskaper.

Det är mycket oroväckande att cocktaileffekter inte är tillräckligt inkluderade i förslaget. För att

inkludera cocktaileffekter kan blandningsbedömningar, som exempelvis breda kemiska analyser av

dricksvattnet, vara nödvändigt.

Effektbaserade metoder bör tillämpas bredare än enbart i anslutning till östrogen effekt av

hormonstörande ämnen.

Regeringen är positiv till att processen för att ta fram vetenskapligt underlag förbättras och att ECHA får en central roll i arbetet med att ge kontinuerligt vetenskapligt stöd och ta fram och uppdatera gränsvärden. En bättre sammanhållen bedömning av kemikalierisker i all relevant EU-lagstiftning, i linje med ambitionen i EU:s kemikaliestrategi, bedöms leda till effektivare processer, resursbesparing, ökad transparens och förutsägbarhet. Flera av förslagen syftar också till att likrikta genomförandet och tillämpningen av direktiven inom EU. Detta anser regeringen är positivt eftersom det främjar likvärdiga konkurrensvillkor mellan verksamheter i olika medlemsstater.

Regeringen välkomnar noterar kommissionens förslag om att uppdatera bilaga I och II i grundvattendirektivet respektive listan av prioriterade ämnen och listan över särskilda förorenande ämnen med harmoniserade gränsvärden i prioämnesdirektivet genom delegerade akter. Syftet med att överlåta befogenhet till kommissionen är att effektivisera lagstiftningsarbetet, exempelvis när regelverket kan komma att behöva uppdateras till följd av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Regeringen instämmer i att det är viktigt att lagstiftningen följer den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och bedömer att det hitintills varit vanligt med omfattande fördröjningar av uppdateringar. Det är viktigt att kommissionen kan lägga till ämnen och uppdatera gränsvärden utefter vetenskaplig utveckling, det är en förutsättning för att visionen om nollutsläpp ska nås. Samtidigt är det viktigt att medlemsstaternas kompetens respekteras och att kommissionen inte ges större befogenhet än nödvändigt för att uppnå syftet med regleringen. Regeringen bevakar att de befogenheter som kommissionen ges är ändamålsenliga och proportionerliga.

Regeringen är positiv till effektbaserade metoder eftersom det förbättrar förutsättningarna för att mäta effekter på miljön eller människors hälsa och identifiera lämpliga åtgärder. Särskilt välkomnar regeringen att kommissionen föreslår att lägga till en större grupp av PFAS och ett antal aktiva läkemedelssubstanser. Regeringen understryker generellt vikten av att användningen av alla PFAS-ämnen fasas ut i linje med EU:s kemikaliestrategi.

Regeringen stödjer införandet av PFAS och läkemedel i bilaga I och II i grundvattendirektivet. Regeringen ser inte ett behov av att reglera ickerelevanta metaboliter i bilaga I som separat grupp från bekämpningsmedel i Sverige, men konstaterar att det inte finns hinder för att fortsatt använda låga tröskelvärden för dessa ämnen i Sverige.

Regeringen stödjer införandet av en obligatorisk bevakningslista för grundvatten. Förslaget ligger i linje med nollvisionen om utsläpp och kommer att stärka skyddet för Europas grundvatten. Den frivilliga bevakningslistan har fungerat väl avseende informationsdelning inom genomförandestrategin, men det har saknats stöd från kommissionen avseende exempelvis datalagring. Med en obligatorisk lista kommer en infrastruktur kring arbetet att byggas upp som underlättar i det praktiska arbetet, samt att kvaliteten av insamlade data och efterföljande utvärdering bedöms bli bättre.

Regeringen är angelägen att övervakningen ska bli ändamålsenlig och kan genomföras på ett kostnadseffektivt sätt utan onödig administrativ börda. Regeringen välkomnar att kvalitetssäkrade övervakningsresultat görs mer tillgänglig för EU:s institutioner, medlemsstater och allmänhet i stort. Det bidrar till en ökad transparens och återanvändning av data, kunskapsspridning, innovation, effektivare åtgärdsarbete och förbättrade riskbedömningar av kemikalier.