Protokoll utskottssammanträde 2023/24:40

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2023/24:40

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:40
DATUM	2024-05-02
TID	08.00 – 08.40
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2023) 420 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1547-2023/24). Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 3). Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 4.
§ 2	Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Hantera klimatriskerna – skydda människor och välstånd Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2024) 91 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1420-2023/24). Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 5). Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. MP-ledamoten anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 6.
§ 3	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2023/24:38 och 39.
§ 4	Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll (MJU15) Utskottet fortsatte beredningen av skrivelse 2023/24:59 och motioner. Utskottet justerade betänkande MJU15. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde reservationer. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde särskilda yttranden.
§ 5	Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023 (MJU4y) Utskottet fortsatte behandlingen av frågan om ett yttrande till konstitutionsutskottet över skrivelse 2023/24:75. Utskottet justerade yttrande MJU4y. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde en avvikande mening.
§ 6	Energipolitikens långsiktiga inriktning (MJU5y) Utskottet fortsatte behandlingen av frågan om ett yttrande till näringsutskottet över proposition 2023/24:105 och motioner. Utskottet justerade yttrande MJU5y. S-, V-, C- och MP-ledamöterna avvikande meningar.
§ 7	Inkommen skrivelse En inkommen skrivelse anmäldes (dnr 43-2023/24).
§ 8	Fråga om sammanträde Utskottet beslutade att sammanträda torsdagen den 22 augusti 2024 kl. 12.00.
§ 9	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 7 maj 2024 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 16 maj 2024 Emma Nohrén

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2023/24:40

§ 1

§ 2

§ 3 – 9

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

Anna-Caren Sätherberg (S)

-

-

-

John Widegren (M)

X

X

X

Joakim Järrebring (S)

X

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

X

X

X

Tomas Kronståhl (S)

X

X

X

Mattias Eriksson Falk (SD)

-

-

-

Jytte Guteland (S)

X

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

X

X

X

Kajsa Fredholm (V)

O

X

X

Stina Larsson (C)

X

X

X

Beatrice Timgren (SD)

-

-

X

Elin Nilsson (L)

X

X

X

SUPPLEANTER

Runar Filper (SD)

Johan Löfstrand (S)

X

X

X

Johanna Hornberger (M)

O

O

O

Sofia Skönnbrink (S)

O

O

O

Patrik Jönsson (SD)

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

X

X

X

Markus Selin (S)

Camilla Brunsberg (M)

Andrea Andersson Tay (V)

X

O

O

Magnus Oscarsson (KD)

Daniel Bäckström (C) tjl. t.o.m. 2024-05-31

Camilla Mårtensen (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Anna af Sillén (M)

Josef Fransson (SD) tjl. t.o.m. 2024-06-30

Jessica Stegrud (SD)

X

X

-

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

Cecilia Engström (KD)

Dan Hovskär (KD)

Linus Lakso (MP)

Elin Söderberg (MP)

Louise Eklund (L)

Helena Gellerman (L)

Håkan Svenneling (V)

Anders Karlsson (C)

Anette Rangdag (SD) t.o.m. 2024-06-30

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2023/24:40

	Inkomna skrivelser
Dnr	Avsändare / ämne
43-2023/24	Uttalande från Arktiska parlamentarikerkonferensen i Kiruna, 20 – 22 mars 2024

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2023/24:40

Överläggning den 2 maj 2024 om förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall

Regeringens ståndpunkt:
Regeringen välkomnar förslaget till reviderat avfallsdirektiv som hanterar mat- och textilavfall eftersom dessa områden har stor påverkan på miljö och klimat. Reglerna bör utformas med en hög miljö- och klimatambition och på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som hänsyn tas till närings-idkarnas legitima intressen. Mål och kriterier bör baseras på vetenskaplig grund och reglerna bör sträva efter en balans mellan effektivt miljöskydd och administrativ börda. En viktig utgångspunkt är att i regelverket så långt möjligt, givet dess syfte, utformas så att de medför en så liten regelbörda som möjligt för företagen samt så låga kostnader som möjligt för företagens administration och genomförande. Regeringen anser att det är positivt att det blir harmoniserade regler som bidrar till att skapa lika konkurrensvillkor för textilproducenter i hela EU. Det är därmed viktigt att reglerna på lämpligt sätt även omfattar e-handel av textil. Regeringen anser vidare att tekniska krav på producentansvarets utformning samt krav på marknadskontroll och övrig tillsyn bör ha tillräcklig flexibilitet samt i den mån det är möjligt utgå från befintliga horisontella bestämmelser om marknadskontroll och för att krav på producentansvar för textilier ska kunna anpassas till andra bestämmelser om angränsande producentansvar. Regeringen anser att det bör noga övervägas vilken textil som omfattas av kraven. Syftet bör vara att åstadkomma ett effektivt system som ger hög klimat- och miljönytta samtidigt som det är praktiskt genomförbart. Regeringen välkomnar att hänsyn tas till textilavfallets särart och den existerande infrastruktur och insamling som sociala företag har byggt upp men anser att förslaget bör utformas med syftet att nå en balans mellan ett välfungerande producentansvar och hänsyn till socialt företagande. Syftet bör vara att främja en mer hållbar textilproduktion och god hantering av textilavfall samtidigt som företagande med samhällsnytta värnas. Regeringen anser att det är viktigt att tillräcklig tid ges för att sätta producentansvarssystemet på plats och att en rimlig omställningstid för samtliga inblandade aktörer tillgodoses. Regeringen välkomnar de bestämmelser som föreslås i fråga om transporter av begagnad textil. Det är viktigt att bekämpa olagliga transporter till tredjeländer av vad som bör ses som textilavfall, men som idag skickas som icke-avfall. Regeringen anser att bestämmelserna bör utformas för att så långt som möjligt vara tydliga i fråga om vilka transporter som är tänkta att omfattas av bestämmelserna, att de hänger samman med andra bestämmelser i direktivet samt överensstämmer med vad som föreslås i den nya avfallstransportförordningen.

Minskat livsmedelsavfall är i linje med de etappmål i miljömålssystemet som redan har beslutats, och regeringen välkomnar bindande mål. Regeringen anser att målnivåer och målår ska sättas på en realistisk nivå, att tidigare påvisad minskning av livsmedelsavfall får räknas in i målet och att uppföljningsmetoder och inrapporteringssystem ska utformas utan en alltför stor administrativ börda för företag och för myndigheter. Regeringen är positiv till ett förtydligande av kraven i de nationella programmen men vill värna om flexibiliteten för medlemsstaten att välja vilka åtgärder som är mest effektiva att genomföra. Mot bakgrund av vår budgetrestriktiva hållning bör Sverige verka för att kostnaderna begränsas både på EU-budgeten och statsbudgeten. Om förslaget medför ökade kostnader för den nationella budgeten ska dessa i första hand finansieras genom omprioriteringar inom berörda anslag i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95FiU5, rskr. 1994/95:67).

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4 till protokoll 2023/24:40

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall

S- och C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

I den svenska ståndpunkten angående textil, tredje stycket, andra meningen, skriver regeringen:
”Syftet bör vara att åstadkomma ett effektivt system som ger hög klimat- och miljönytta samtidigt som det är praktiskt genomförbart.”

Centerpartiet och Socialdemokraterna vill ersätta den meningen med:

 ”Syftet ska vara att åstadkomma ett effektivt system där man tar tillvara ny innovation, affärsmodeller och snabb teknikutveckling och samtidigt ska det ge en hög klimat- och miljönytta.”

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet anser att ståndpunkten borde ha följande lydelse:

Regeringen välkomnar förslaget till reviderat avfallsdirektiv som hanterar mat- och textilavfall eftersom dessa områden har stor påverkan på miljö och klimat. Reglerna bör utformas med en hög miljö- och klimatambition och på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som hänsyn tas till näringsidkarnas legitima intressen. Mål och kriterier bör baseras på vetenskaplig grund och reglerna bör sträva efter en balans mellan effektivt miljöskydd och administrativ börda. En viktig utgångspunkt är att i regelverket så långt möjligt, givet dess syfte, utformas så att de medför en så liten regelbörda som möjligt för företagen samt så låga kostnader som möjligt för företagens administration och genomförande.

Regeringen anser att det är positivt att det blir harmoniserade regler som bidrar till att skapa lika konkurrensvillkor för textilproducenter i hela EU. Det är därmed viktigt att reglerna på lämpligt sätt även omfattar e-handel av textil. Regeringen anser vidare att tekniska krav på producentansvarets utformning samt krav på marknadskontroll och övrig tillsyn bör ha tillräcklig flexibilitet samt i den mån det är möjligt utgå från befintliga horisontella bestämmelser om marknadskontroll och för att krav på producentansvar för textilier ska kunna anpassas till andra bestämmelser om angränsande producentansvar.

Regeringen anser att direktivet bör innehålla mål för att förebygga textilavfall, samt för insamling, återanvändning och återvinning.

Regeringen anser att det bör noga övervägas vilken textil som omfattas av kraven. Syftet bör vara att åstadkomma ett effektivt system som ger hög klimat- och miljönytta samtidigt som det är praktiskt genomförbart.

Regeringen välkomnar att hänsyn tas till textilavfallets särart och den existerande infrastruktur och insamling som sociala företag har byggt upp men anser att förslaget bör utformas med syftet att nå en balans mellan ett välfungerande producentansvar och hänsyn till socialt företagande. Syftet bör vara att främja en mer hållbar textilproduktion och god hantering av

textilavfall samtidigt som företagande med samhällsnytta värnas.

Regeringen anser att det är viktigt att tillräcklig tid ges för att sätta producentansvarssystemet på plats och att en rimlig omställningstid för samtliga inblandade aktörer tillgodoses.

Regeringen välkomnar de bestämmelser som föreslås i fråga om transporter av begagnad textil. Det är viktigt att bekämpa olagliga transporter till tredjeländer av vad som bör ses som textilavfall, men som idag skickas som icke-avfall. Regeringen anser att bestämmelserna bör utformas för att så långt som möjligt vara tydliga i fråga om vilka transporter som är tänkta att

omfattas av bestämmelserna, att de hänger samman med andra bestämmelser i direktivet samt överensstämmer med vad som föreslås i den nya avfallstransportförordningen.

Minskat livsmedelsavfall är i linje med de etappmål i miljömålssystemet som redan har beslutats, och regeringen välkomnar bindande mål, men anser att målen bör höjas och att livsmedelsavfall som uppstår i primärproduktion bör inkluderas. Regeringen anser att målnivåer och målår ska sättas på en realistisk nivå, att tidigare påvisad minskning av livsmedelsavfall får räknas in i målet och att uppföljningsmetoder och inrapporteringssystem ska utformas utan en alltför stor administrativ börda för företag och för myndigheter. Regeringen är positiv till ett förtydligande av kraven i de nationella programmen men vill värna om flexibiliteten för medlemsstaten att välja vilka åtgärder som är mest effektiva att genomföra.

Mot bakgrund av vår budgetrestriktiva hållning bör Sverige verka för att kostnaderna begränsas både på EU-budgeten och statsbudgeten. Om förslaget medför ökade kostnader för den nationella budgeten ska dessa i första hand finansieras genom omprioriteringar inom berörda anslag i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95FiU5, rskr. 1994/95:67).

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Miljöpartiet är i stort positiv till regeringens ståndpunkt men vi vill att följande saker också ska ingå tydligare;

Regeringen ska verka för att det blir kraftfulla miljöanpassade (eco-modulated) avgifter, som är tillräckligt höga för att styra mot mindre och miljömässigt bättre textilier samt att de miljöanpassade avgifterna bör, som en minimum, anpassas till ekodesignförordningen.

Systemet måste effektivt verkställa avfallshierarkin, där avgifterna utformas på ett sätt som säkerställer förebyggande av avfall som första prio. Efter återanvändning bör reglerna återspegla prioritering av högkvalitativ textil-till-textil-återvinning. Kostnaderna för reparation och tillverkning bör inkluderas i beräkningen av avgifterna och en stor del av avgifterna bör användas för åtgärder för förebyggande av avfall och förberedelse för återanvändning.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 5 till protokoll 2023/24:40

Överläggning den 2 maj 2024 om meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Hantera klimatriskerna – skydda människor och välstånd

Preliminär svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar kommissionens meddelande. Regeringen delar kommissionens uppfattning om vikten att genomföra de åtaganden medlemsstaterna har för klimatanpassningsåtgärder. Regeringen har nyligen beslutat om en nationell strategi och handlingsplan för klimatanpassning (2023/24:97) i enlighet med Artikel 5 i EU:s klimatlag som fastställer att medlemsstaterna ska anta och genomföra nationella anpassningsstrategier och anpassningsplaner, med beaktande av unionsstrategin för anpassning till klimatförändringarna.

Regeringen välkomnar att kommissionen för en dialog med medlemsstater och intressenter i det fortsatta arbetet. Avvägningar behöver göras om vilka åtgärder ska ske på EU- respektive medlemsstatsnivå. Åtgärder för att minska klimatrelaterade risker bör i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga i enlighet med närhetsprincipen. Ansvaret för att klimatanpassa ligger framför allt på lokal nivå där mark- och fastighetsägare ansvarar för skydd av egendom och kommuner ansvarar för den fysiska planeringen. Risker som kan hanteras genom klimatanpassning är ofta lokala och specifika och varje aktör måste utifrån sin verksamhet och lokala förhållanden analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Regeringen anser att samhällets aktörer behöver vara medvetna om klimatrisker och vilket ansvar de har för att hantera dem. Ansvariga aktörer ska ha kunskap och rådighet att kontinuerligt utveckla anpassningsarbetet utifrån klimatets förändringar samt ny kunskap och nya erfarenheter.

Klimatförändringarna påverkar nästan alla sektorer, och därför krävs också en omfattande kunskap för att samordnat och strukturerat kunna förebygga och förbereda åtgärder mot klimatrelaterade risker och extrema väderhändelser. Regeringen delar kommissionens bedömning att öppet kunna dela på data och vetenskapliga publikationer är grundläggande för att snabbare komma fram med lösningar för de stora utmaningar som klimatförändringarna innebär. Regeringen välkomnar därför kommissionens fokus på att tillgängliggöra relevanta data och kunskapsunderlag bland annat genom webbplattformen Climate-Adapt. Samtidigt behöver det beaktas att data kan utgöra skyddsvärd information som behöver ges särskilt skydd, exempelvis genom olika typer av informationssäkerhetsåtgärder.

Regeringen noterar att kommissionen specificerar vilka av IPCC:s utsläppsminskningsscenarier som bör användas i arbetet med riskbedömningar. Regeringen anser att arbetet med att bedöma klimatrisker är komplext. Komplexiteten består exempelvis av att klimatförändringarnas effekter skiljer sig åt på olika platser, att bebyggelse och infrastruktur har olika livslängd och risker samt att riktlinjer kan innebära att staten behöver bedöma vilket scenario som är mest sannolikt. Regeringen avser att fortsätta analysera om nationella riktlinjer bör fastställas och hur dessa i sådana fall bör förhålla sig till kommissionens rekommendation.

Regeringen välkomnar kommissionens fokus på de tematiska områdena ekosystem, hälsa, vatten, livsmedel, infrastruktur och byggnader samt ekonomi. Regeringen anser att det är viktigt att kommissionen inte föregriper lagstiftningsprocesser inom andra området.

Regeringen välkomnar att kommissionen följer upp beslutet om det nya ramverket för det globala anpassningsmål som togs vid FN:s senaste klimattoppmöte (COP28). Regeringen noterar att kommissionens meddelande till stor del är i linje med beslutet från COP28 och att delar av meddelandet kan användas i EU:s dialog med globala partners.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 6 till protokoll 2023/24:40

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Hantera klimatriskerna – skydda människor och välstånd

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar kommissionens meddelande. Regeringen delar kommissionens uppfattning om vikten att genomföra de åtaganden medlemsstaterna har för klimatanpassningsåtgärder. Regeringen har nyligen beslutat om en nationell strategi och handlingsplan för klimatanpassning (2023/24:97) i enlighet med Artikel 5 i EU:s klimatlag som fastställer att medlemsstaterna ska anta och genomföra nationella anpassningsstrategier och anpassningsplaner, med beaktande av unionsstrategin för anpassning till klimatförändringarna.

Regeringen välkomnar att kommissionen för en dialog med medlemsstater och intressenter i det fortsatta arbetet. Avvägningar behöver göras om vilka åtgärder ska ske på EU-respektive medlemsstatsnivå. Åtgärder för att minska klimatrelaterade risker bör i första hand hanteras av dem som är berörda och ansvariga i enlighet med närhetsprincipen. Ansvaret för att klimatanpassa ligger framför allt på lokal nivå där mark-och fastighetsägare ansvarar för skydd av egendom och kommuner ansvarar för den fysiska planeringen. Risker som kan hanteras genom klimatanpassning är ofta lokala och specifika och varje aktör måste utifrån sin verksamhet och lokala förhållanden analysera vilka åtgärder som bör prioriteras. Regeringen anser att samhällets aktörer behöver vara medvetna om klimatrisker och vilket ansvar de har för att hantera dem. Ansvariga aktörer ska ha kunskap och rådighet att kontinuerligt utveckla anpassningsarbetet utifrån klimatets förändringar samt ny kunskap och nya erfarenheter.

Klimatförändringarna påverkar nästan alla sektorer, och därför krävs också en omfattande kunskap för att samordnat och strukturerat kunna förebygga och förbereda åtgärder mot klimatrelaterade risker och extrema väderhändelser. Regeringen delar kommissionens bedömning att öppet kunna dela på data och vetenskapliga publikationer är grundläggande för att snabbare komma fram med lösningar för de stora utmaningar som klimatförändringarna innebär. Regeringen välkomnar därför kommissionens fokus på att tillgängliggöra relevanta data och kunskapsunderlag bland annat genom webbplattformen Climate-Adapt. Samtidigt behöver det beaktas att data kan utgöra skyddsvärd information som behöver ges särskilt skydd, exempelvis genom olika typer av informationssäkerhetsåtgärder.

Regeringen noterar att kommissionen specificerar vilka av IPCC:s utsläppsminskningsscenarier som bör användas i arbetet med riskbedömningar. Regeringen anser att arbetet med att bedöma klimatrisker är komplext. Komplexiteten består exempelvis av att klimatförändringarnas effekter skiljer sig åt på olika platser, att bebyggelse och infrastruktur har olika livslängd och risker samt att riktlinjer kan innebära att staten behöver bedöma vilket scenario som är mest sannolikt. Regeringen avser att fortsätta analysera om nationella riktlinjer bör fastställas och hur dessa i sådana fall bör förhålla sig till kommissionens rekommendation.

Regeringen välkomnar kommissionens fokus på de tematiska områdena ekosystem, hälsa, vatten, livsmedel, infrastruktur och byggnader samt ekonomi. Regeringen anser att det är viktigt att kommissionen inte föregriper lagstiftningsprocesser inom andra området. anser att genomförandet av den gröna given är oerhört angeläget för att uppnå dessa och att få restaureringslagstiftningen på plats är nödvändigt för att bevara och återställa ekosystemens motståndskraft och de tjänster som de tillhandahåller.

Regeringen välkomnar att kommissionen följer upp beslutet om det nya ramverket för det globala anpassningsmål som togs vid FN:s senaste klimattoppmöte (COP28). Regeringen noterar att kommissionens meddelande till stor del är i linje med beslutet från COP28 och att delar av meddelandet kan användas i EU:s dialog med globala partners.