Protokoll utskottssammanträde 2023/24:3

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2023/24:3

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.

DOCX

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:3

DATUM

2023-10-03

TID

11.00–11.45

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2023/24:2.

§ 2

EU:s patentpaket

Utskottet överlade med statssekreterare Mikael Kullberg, biträdd av medarbetare från Justitiedepartementet.

a) Tilläggsskydd

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2023) 221, COM(2023) 222, COM(2023) 223, COM(2023) 224, COM(2023) 231, faktapromemoria 2022/23:FPM92 EU:s patentpaket och regeringens överläggningspromemoria (dnr. NU-1.8.5-176-2023/24):

Statssekreterare Mikael Kullberg redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian:

Sverige är ett land med en stark och innovativ industri. Ett robust och effektivt immaterialrättsligt skydd är en förutsättning för att nya, säkra och användbara produkter på läkemedels- och växtskyddsområdet ska utvecklas och göras tillgängliga. Den 1 juni 2023 har det enhetliga patentsystemet trätt i kraft vilket innebär att en uppfinning som skyddas av ett europeiskt patent genom en enda ansökan kan få skydd i alla de medlemsstater i EU som deltar i samarbetet. Ett viktigt komplement till detta är ett enhetligt tilläggsskydd. Som utgångspunkt ställer sig regeringen därför positiv till att se över regelverken för tilläggsskydd för att förenkla och effektivisera dessa. På ett övergripande plan välkomnar regeringen kommissionens förslag om ett enhetligt tilläggsskydd för läkemedel och växtskyddsmedel som kompletterar de europeiska patenten med enhetlig verkan. Regeringen ser också fördelar med ett centralt förfarande för beviljande av nationella tilläggsskydd. Förslagen är dock komplexa och innehåller delar som behöver klargöras.

Det är av vikt att nya regler på tilläggsskyddsområdet blir effektiva, förutsebara och rättssäkra. Under förhandlingarna avser regeringen därför att verka för att de förslag som kommissionen lagt fram blir balanserade och lätta att tillämpa. Särskilt viktigt är det att de instanser som ska hantera ansökningar om tilläggsskydd och efterföljande processer har tillräcklig kompetens och att reglerna för ansökningsprocessen och efterföljande överklaganden blir tydliga, lättillgängliga och rättssäkra för de som ska använda systemet.

Det är också enligt regeringen viktigt att ta tillvara och bevara de nationella patentmyndigheternas kompetens i ansökningsförfarandet såväl för de enhetliga tilläggsskydden som i det centrala förfarandet för nationella tilläggsskydd. I de delar förslaget avser ett enhetligt tilläggsskydd är det också av vikt att använda den kompetens som nu finns i den enhetliga patentdomstolen. Regeringen avser därför att under förhandlingarna verka för detta.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vi anser att följande tillägg bör göras i förslaget till svensk ståndpunkt.

Sverige är ett land med en stark och innovativ industri. Ett robust och effektivt immaterialrättsligt skydd är en förutsättning för att nya, säkra och användbara produkter på läkemedels- och växtskyddsområdet ska utvecklas och göras tillgängliga. Den 1 juni 2023 har det enhetliga patentsystemet trätt i kraft vilket innebär att en uppfinning som skyddas av ett europeiskt patent genom en enda ansökan kan få skydd i alla de medlemsstater i EU som deltar i samarbetet. Ett viktigt komplement till detta är ett enhetligt tilläggsskydd. Som utgångspunkt ställer sig regeringen därför positiv till att se över regelverken för tilläggsskydd för att förenkla och effektivisera dessa. På ett övergripande plan välkomnar regeringen kommissionens förslag om ett enhetligt tilläggsskydd för läkemedel och växtskyddsmedel som kompletterar de europeiska patenten med enhetlig verkan. Regeringen ser också fördelar med ett centralt förfarande för beviljande av nationella tilläggsskydd. Förslagen är dock komplexa och innehåller delar som behöver klargöras. Dessutom finns flera frågetecken kring hur EUIPO (Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet) kan anses vara lämplig central myndighet.

Det är av vikt att nya regler på tilläggsskyddsområdet blir effektiva, förutsebara och rättssäkra. Under förhandlingarna avser regeringen därför att verka för att de förslag som kommissionen lagt fram blir balanserade, lätta att tillämpa och inte tvistedrivande. Särskilt viktigt är det att de instanser som ska hantera ansökningar om tilläggsskydd och efterföljande processer har tillräcklig kompetens och att reglerna för ansökningsprocessen och efterföljande överklaganden blir tydliga, lättillgängliga och rättssäkra för de som ska använda systemet.

[…]

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt.

Jag anser att systemet med tilläggsskydd bygger på en förlegad tanke. Att behov av tilläggsskydd för läkemedel och växtskyddsmedel inte längre föreligger i samma utsträckning som tidigare har visats genom bl.a. coronapandemin. Jag ser därför inget skäl till att införa regler om tilläggsskydd på EU-nivå.

b) Tvångslicenser

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2023) 224, faktapromemoria 2022/23:FPM92 EU:s patentpaket och regeringens överläggningspromemoria (dnr. NU-1.8.4-177-2023/24):

Statssekreterare Mikael Kullberg redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian:

Ett starkt immaterialrättsligt skydd utgör en förutsättning för att produkter som behövs för att bekämpa kriser kan tas fram. Det har bland annat visat sig under Covid-19-pandemin. Frivilliga avtal mellan patenthavare och tillverkare har i detta sammanhang möjliggjort en snabb produktion av krisnödvändiga produkter. Tvångslicensiering är en ingripande åtgärd. Det är därför av vikt att ett beviljande av tvångslicenser ses som en sista utväg när andra lösningar inte är möjliga. Möjligheter till tvångslicenser finns i dag i nationell rätt och anges även i globala regelverk såsom TRIPS. Mot bakgrund av detta är regeringen inte övertygad om behovet av en reglering även på EU-nivå, även om det kan finnas vissa fördelar med ett gränsöverskridande regelverk. Regeringen ser inte att det finns anledning för Sverige att motsätta sig att tvångslicenser regleras på EU-nivå, men anser att ett antal frågor behöver klargöras och bestämmelserna konkretiseras.

En ny reglering på området måste vara förutsebar, rättssäker och tydligt avgränsad. Under förhandlingarna avser regeringen att bevaka att tvångslicenser ses som en sista utväg när andra lösningar inte är möjliga, att de beviljas restriktivt och att patenthavarnas intressen beaktas i förfarandet. Innehållsmässigt avser regeringen också att verka för att tillämpningsområdet blir tydligt avgränsat bland annat i förhållande till försvarsområdet. Regeringen avser också att verka för att rättighetsinnehavarnas skydd tillgodoses.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

c) Standardessentiella patent

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2023) 232, faktapromemoria 2022/23:FPM92 EU:s patentpaket och regeringens överläggningspromemoria (dnr. NU-1.8.4-178-2023/24):

Statssekreterare Mikael Kullberg redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian:

Sverige är ett land med en stark och innovativ industri. Ett robust och effektivt immaterialrättsligt skydd är en förutsättning för att nya, säkra och användbara produkter ska utvecklas och göras tillgängliga.

Det är angeläget att licensmarknaden för SEP är välfungerande för såväl patenthavare som licenstagare. Det förslag som lagts fram innebär dock att ett omfattande och i hög grad tvingande regelverk införs på ett område där det tidigare saknats reglering och att omfattande uppgifter läggs på EUIPO som inte tidigare hanterat liknande uppgifter. Den bakgrundsanalys som kommissionen presenterat ger inte stöd för att så ingripande åtgärder är nödvändiga. Det finns en risk att regelverket leder till nya administrativa bördor för såväl patentinnehavare som användare samtidigt som de åsyftade effekterna blir begränsade eller uteblir. Det saknas också en tydlig analys av vilka effekter regelverket får i ett globalt perspektiv och för europeisk konkurrenskraft, forskning och innovation.

Det framstår vidare som tveksamt om de begränsningar som föreslås i patenthavares möjligheter att beivra intrång kan anses utgöra proportionerliga inskränkningar i deras immateriella rättigheter. Genom förslaget överlåts också till kommissionen att genom delegerade rättsakter närmare besluta om flera delar av regelverket, vilket skapar osäkerhet om hur regleringen närmare kommer att utformas och därmed vilket genomslag den får.

Regeringen avser därför att verka för att det föreslagna regelverket inte införs eller i vart fall att regleringen blir så begränsad, flexibel och förutsebar som möjligt. I det avseendet avser regeringen bland annat att verka för att patenthavares möjligheter att beivra intrång begränsas i så liten utsträckning som möjligt och att de bemyndiganden som kommissionen ges i förordningen begränsas i så stor utsträckning som möjligt.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt.

Vi anser att följande tillägg bör göras i förslaget till svensk ståndpunkt.

Sverige är ett land med en stark och innovativ industri. Ett robust och effektivt immaterialrättsligt skydd är en förutsättning för att nya, säkra och användbara produkter ska utvecklas och göras tillgängliga. Ambitionen att öka transparensen och förståelsen kring standardpatent och licensieringen av dessa är välkommet. Det är viktigt att ta alla perspektiv i beaktande och att dessa viktas mot varandra för att uppnå en rättvis balans. Utgångspunkten är emellertid att ett så långtgående och ingripande förslag som det aktuella inte bör läggas till grund för lagstiftning. I sammanhanget bör även nämnas att det för närvarande pågår flera satsningar för de mindre aktörerna, såsom SMF-fonden som hanteras av EUIPO.

[…]

§ 3

Förslag gällande offentligt sammanträde om energilagring


Utskottet informerades om förslag till offentligt sammanträde om energilagning.

Utskottet beslutade att genomföra ett offentligt sammanträde om energilagring den 21 november 2023.

§ 4

Utskottets verksamhetsberättelse 2022/23

Utskottets verksamhetsberättelse 2022/23 anmäldes.

§ 5

Utskottets utrikes resa

Utskottet fastställde syftet med delegationsresa till USA och Kanada hösten 2023 enligt följande:

Syftet med resan är att studera olika aktuella frågor inom utskottets beredningsområde, inte minst inom områdena innovation, utrikeshandel, energi och gruvnäring. Delegationen inleder resan med att besöka Kanada. Här fokuseras främst på gruvnäring, hållbar basindustri och vissa handelsfrågor.

I USA här ligger fokus på innovation och energifrågor. Utveckling av småskaligkärnkraft och vissa andra energislag kommer att belysas. När det gäller innovation planeras bl.a. besök vid ett forskningscenter, där användning av artificiell intelligens m.m. kommer att studeras.

§ 6

Övriga frågor

Utskottet beslutade att bjuda in företrädare Bolagsverket och Konkurrensverket för information om hur myndigheterna arbetar mot kriminell verksamhet där bolag använts som fasader för annan verksamhet eller vid offentlig upphandling.

§ 7

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 5 oktober 2023 kl. 10.00.

Vid protokollet

Bibi Junttila

Justeras den 5 oktober 2023

Tobias Andersson



NÄRINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2023/24:3

§ 1–2

§ 3–7

N

V

LEDAMÖTER

Tobias Andersson (SD), ordf.

X

X

Elisabeth Thand Ringqvist (C),

vice ordf.

X

X

Fredrik Olovsson (S)

X

X

Mats Green (M)

X

X

Monica Haider (S)

X

X

Jessica Stegrud (SD)

X

X

Mattias Jonsson (S)

X

X

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

X

X

Marianne Fundahn (S)

Josef Fransson (SD)

X

X

Isak From (S)

Anna af Sillén (M)

X

X

Birger Lahti (V)

O

O

Camilla Brodin (KD)

X

Eric Palmqvist (SD)

X

X

Elin Söderberg (MP)

X

X

Louise Eklund (L)

SUPPLEANTER

Johnny Svedin (SD)

Aida Birinxhiku (S)

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

X

X

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Per-Arne Håkansson (S)

Fredrik Ahlstedt (M)

Åsa Eriksson (S)

Charlotte Quensel (SD)

Lars Isacsson (S)

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Lorena Delgado Varas (V)

X

X

Lili André (KD)

O

X

Rickard Nordin (C)

Helena Gellerman (L)

Linus Lakso (MP)

Saila Quicklund (M)

Mattias Karlsson i Norrhult (SD)

Ulf Lindholm (SD)

Daniel Riazat (V)

Anders Ådahl (C)

Dan Hovskär (KD)

Cecilia Engström (KD)

Rebecka Le Moine (MP)

Emma Nohrén (MP)

Jakob Olofsgård (L)

Camilla Mårtensen (L)

X

X

Andrea Andersson Tay (V)

N = närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = omröstning med rösträkning

O = ledamöter som närvarande men inte deltagit

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.