Protokoll utskottssammanträde 2023/24:31

Utskottens protokollFinansutskottets protokoll 2023/24:31

Finansutskottet

Protokoll	Utskottssammanträde 2023/24:31
Datum	2024-02-15
Tid	Kl.10.30-10.41
Närvarande	Se bilaga 1

§ 1	Ökad motståndskraft i betalningssystemet (FiU15) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2023/24:8. Utskottet justerade betänkande 2023/24:FiU15.
§ 2	Kommunala frågor (FiU26) Utskottet fortsatte beredningen av motioner. Utskottet justerade betänkande 2023/24:FiU26. S-, SD-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde reservationer.
§ 3	Offentlig upphandling (FiU34) Utskottet fortsatte beredningen av motioner. Utskottet justerade betänkande 2023/24:FiU34. S-, SD-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde reservationer.
§ 4	Statlig förvaltning (FiU25) Utskottet fortsatte beredningen av motioner. Ärendet bordlades.
§ 5	Anmälningar Utskottet beslutade att bjuda in finansmarknadsminister Niklas Wykman till sammanträdet den 7 mars för överläggning om kapitalmarknadsunionen. Vidare beslutade utskottet att bjuda in statssekreterare Johanna Lybeck Lilja till sammanträdet den 16 april för information om det nationella reformprogrammet och konvergensprogrammet. Kanslichefen informerade om en kommande inbjudan till möte IMF och Världsbankens parlamentariska nätverk den 15/16 april i Washington.
§ 6	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll nr 2023/24:30.
§ 7	Övriga frågor V-ledamoten föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om extra resurser till vården, se bilaga 2. Frågan bordlades. Återrapport från SESS-konferensen: Mikael Damberg (S) informerade om konferensen i Bryssel som han deltog i den 12/13 februari 2024.
§ 8	Nästa sammanträde Tisdag 27 februari kl. 11.00
Edward Riedl Justerat den 27 februari 2024

Närvaro och voteringsförteckning – – Bilaga 1 till protokoll 2023/24:31

§ 1- 8

Ledamöter

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Oscar Sjöstedt (SD)

X

Mikael Damberg (S) vice ordförande

X

Edward Riedl (M) ordförande

X

Gunilla Carlsson (S)

X

Dennis Dioukarev (SD)

X

Björn Wiechel (S)

Jan Ericson (M)

X

Ingela Nylund Watz (S)

X

Charlotte Quensel (SD)

X

Adnan Dibrani (S)

Ida Drougge (M)

X

Ida Gabrielsson (V)

X

Hans Eklind (KD)

X

Martin Ådahl (C)

X

David Perez (SD)

X

Janine Alm Ericson (MP)

X

Cecilia Rönn (L)

X

Suppleanter

Mattias Eriksson Falk (SD)

O

Eva Lindh (S)

X

Adam Reuterskiöld (M)

O

Joakim Sandell (S)

X

Josef Fransson (SD)

Hanna Westerén (S)

Emma Ahlström Köster (M)

Fredrik Olovsson (S)

Katja Nyberg (SD)

Peder Björk (S)

Lars Beckman (M)

Ilona Szatmári Waldau (V)

Yusuf Aydin (KD)

O

Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Joar Forssell (L)

Annika Hirvonen (MP)

Oliver Rosengren (M)

Andreas Lennkvist Manriquez (V)

Ulrika Liljeberg (C)

Cecilia Engström (KD)

Larry Söder (KD)

Katarina Luhr (MP)

Mats Berglund (MP)

Martin Melin (L)

Anna Starbrink (L)

Mirja Räihä (S)

Anna Vikström (S)

Samuel Gonzalez Westling (V)

David Lång (SD)

Anette Rangdag (SD) extra suppleant

N= närvarande X= ledamöter som deltagit i handläggningen

R= omröstning med rösträkning O= ledamöter som varit närvarande men inte deltagit

Bilaga 2 till protokollet 2023/24:31

Utskottsinitiativ: Extra resurser till vården

2024-02-13

Statsminister Ulf Kristersson har lovat att regeringen och dess samarbetsparti kommer att lägga fram en budget som ser till att människor inte sägs upp i den svenska sjukvården. Det är ett löfte till alla anställda i vården och till svenska folket som det bör finnas en bred politisk uppslutning för.

Bakgrunden är den uppdaterade prognos från Sveriges kommuner och regioner (SKR) över det ekonomiska läget i kommunsektorn, som kom i oktober 2023. Siffrorna i prognosen var chockartade; utan åtgärder förespådde SKR att kommunsektorn kommer att gå med 31 miljarder i underskott i år – varav regionerna står för 24 miljarder. Bilden av det underliggande ekonomiska läget i kommunsektorn hade alltså försämrats drastiskt jämfört med den information som fanns innan budgetpropositionen för 2024 lades.

Sveriges regioner befinner sig i den allvarligaste ekonomiska situationen sedan 1990-talskrisen. Den höga inflationen har slagit hårt mot våra offentliga verksamheter. De kraftigt ökade livsmedelspriserna har drivit upp kostnaderna för mat som serveras inom äldreomsorg, skola, förskola och sjukhus. De höjda kostnaderna för energi och drivmedel har ökat kostnaderna för uppvärmning, gatubelysning, transporter och snöröjning. Kollektivtrafiken har fått dyrare el och drivmedelskostnader. Kommunernas och regionernas pensioner och pensionsskuld, på cirka 500 miljarder kronor, växer nu dessutom i rekordfart i takt med ränta och prisbasbelopp. Regionerna påverkas i väsentligt högre grad än kommunerna av detta, då de har fler anställda med höga löner och fler med förmånsbestämd pension.

De tillskott som beslutades i budgetpropositionen för 2024 täcker inte på långa vägar de enorma behoven, vilket SKR:s prognos visar.

Detta har inneburit ett historiskt sparbeting, i synnerhet för regionerna. I drygt en tredjedel av regionerna har man aviserat personalneddragningar i form av varsel – inte minst för de stora universitetssjukhusen Karolinska, Sahlgrenska och USÖ. Region Västra Götaland ska minska sin personal med 2 000 personer. Värmland, Sörmland och region Östergötland har varslat 750, 700 respektive 600 personer. Region Örebro har varslat 600 personer och Stockholm 450 – totalt handlar det om nedskärningar med över 5 000 tjänster.

Taxor och patientavgifter höjs nu också i samtliga 21 regioner. Tre regioner (Örebro, Stockholm och Dalarna) har även höjt skatten 2024 – Örebro så mycket som 75 öre. Höjningar av kommunal- och regionalskatten, tillsammans med både höjda taxor och patientavgifter slår hårt mot vanligt folk.

Det finns inget rationellt skäl till att välfärden ska sättas på svältkur. Statens finanser är urstarka; vi har den lägsta statsskulden sedan 1970-talet. Samtidigt har Sverige en betydande offentligfinansiell nettoförmögenhet. Bara en handfull industriländer kan uppvisa en så stark finansiell ställning. Sjukvården är i en situation där resurserna är för små för att täcka en åldrande befolkning och ett stort rekryteringsbehov. Att i det läget tvinga regionerna till drastiska nedskärningar och uppsägning av personal i sjukvården är orimligt och oansvarigt.

Det är glädjande att statsministern nu gett besked att regeringens budget kommer att säkra att uppsägningar i vården inte ska behöva ske. Ännu har vi dock inte fått något tydligt besked om hur stora resurser regeringen är beredd att avsätta. Vänsterpartiets bedömning är att det krävs ett ökat statsfinansiellt stöd till regionerna på 15 miljarder kronor. Detta baseras på regionernas prognos om underskott 2024 och att kostnaderna för vården utgör cirka 90 procent av regionernas utgifter.

Mot denna bakgrund anser Vänsterpartiet att Finansutskottet bör ställa sig bakom följande tillkännagivande:

• Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag om en extra ändringsbudget med tillskott på 15 miljarder till Sveriges regioner för att förhindra nedskärningar i vården.

Ida Gabrielsson (V)