Protokoll utskottssammanträde 2022/23:18

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2022/23:18

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2022/23:18
DATUM	2022-12-15
TID	09.00 – 09.20 09.30 – 10.10
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Ny suppleant Ordförande hälsade Patrik Jönsson (SD) välkommen som suppleant i utskottet.
§ 2	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (MJU1) Utskottet fortsatte beredningen av prop. 2022/23:1 och motioner. Utskottet justerade betänkande 2022/23:MJU1. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde särskilda yttranden.
§ 3	Miljöråd 20 december 2022 Utskottet beslutade enligt 7 kap. 12 § RO att överlägga med statssekreterare Daniel Westlén, åtföljd av medarbetare från Miljödepartementet, om följande punkt på rådsdagordningen: Rådets dagordningspunkt 3. Förordning om restaurering av natur Underlaget utgjordes av ett vid sammanträdet utdelat förslag till reviderad ståndpunkt (bilaga 2). Statssekreteraren redogjorde för regeringens reviderade ståndpunkt. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter vilka framgår av bilaga 3. Statssekreterare Daniel Westlén med medarbetare lämnade under övriga punkter på dagordningen information inför Miljörådet den 20 december 2022. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 4	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2022/23:16.
§ 5	Inkomna EU-dokument Inkomna EU-dokument m.m. enligt bilaga 4 anmäldes. Utskottet beslutade enligt 7 kap. 12 § RO att begära överläggning med regeringen, Miljödepartementet, om COM(2022) 672 – Proposal for a regulation of the European parliament and of the Council establishing a Union certification framework for carbon removals COM(2022) 677 – Proposal for a regulation of the European parliament and of the Council on packaging and packaging waste, amending Regulation (EU) 2019/1020 and Directive (EU) 2019/904, and repealing Directive 94/62/EC Övriga EU-dokument lades till handlingarna. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 6	Miljö- och jordbruksutskottets utrikesresor under valperioden 2022 – 2026 En promemoria om utskottets utrikesresor under mandatperioden hade sänts ut. Utskottet beslutade att bilda en resegrupp bestående av presidiet och två ledamöter för vidare beredning av utskottets reseplanering. Frågan bordlades.
§ 7	Val av två ledamöter att ingå i riksdagens nätverk för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) Utskottet beslutade att välja Emma Nohrén (MP) och Helena Storckenfeldt (M) att representera utskottet i riksdagens OECD-nätverk.
§ 8	Inbjudan till Interparlamentariska unionens (IPU) 146:e församling i Manama, Bahrain Kanslichefen anmälde en inbjudan till IPU:s 146:e församling, vilken äger rum i Manama, Bahrain, den 11 – 15 mars 2023. Frågan bordlades.
§ 9	Miljö- och jordbruksutskottets tematiska konferens under det svenska ordförandeskapet i EU Utskottet fortsatte planeringen inför utskottets tematiska konferens under det svenska ordförandeskapet i EU. Frågan bordlades.
§ 10	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 19 januari 2023 kl. 10.00.
Vid protokollet Justeras den 19 januari 2023 Emma Nohrén

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2022/23:18

§ 1

§ 2

§ 3

§ 4 – 5

6 – 10

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

X

X

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

X

X

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

X

X

Anna-Caren Sätherberg (S)

X

X

X

X

X

John Widegren (M)

X

X

X

X

X

Joakim Järrebring (S)

X

X

X

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

-

-

-

-

-

Helena Storckenfeldt (M)

-

-

-

-

-

Tomas Kronståhl (S)

X

X

X

X

X

Elsa Widding (SD)

-

-

X

X

-

Jytte Guteland (S)

-

X

X

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

-

X

X

X

X

Kajsa Fredholm (V)

O

O

O

X

X

Stina Larsson (C)

X

X

X

X

X

Beatrice Timgren (SD)

-

-

O

O

O

Elin Nilsson (L)

X

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Björn Tidland (SD)

X

X

X

X

X

Johan Löfstrand (S)

X

X

X

X

X

Johanna Hornberger (M)

-

-

X

X

X

Sofia Skönnbrink (S)

Patrik Jönsson (SD)

X

X

-

-

-

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

X

X

-

-

-

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

Markus Selin (S)

Camilla Brunsberg (M)

Andrea Andersson Tay (V)

X

X

X

O

O

Magnus Oscarsson (KD)

Daniel Bäckström (C)

O

O

O

O

O

Jakob Olofsgård (L)

Rebecka Le Moine (MP)

O

O

O

O

O

Anna af Sillén (M)

Josef Fransson (SD)

Mats Nordberg (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

Cecilia Engström (KD)

Dan Hovskär (KD)

Per Bolund (MP)

Elin Söderberg (MP)

Louise Eklund (L)

Cecilia Rönn (L)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2022/23:18

Överläggning den 15 december 2022 om rådet dagordningspunkt 3 Förordning om restaurering av natur

Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen konstaterar att beslutet om EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 som antogs den 23 oktober 2020, innebär en ökad ambitionsnivå för skyddet av biologisk mångfald och restaurering av natur i unionen. Regeringen bedömer att det finns ett ökat behov av en kontinuerlig, långsiktig och uthållig återhämtning av biologisk mångfald och motstånds-kraftig natur inom unionens land- och havsområden genom restaurering av ekosystem, livsmiljöer och arter.

Livskraftiga ekosystem bidrar till både samhällsekonomin och välfärden, exempelvis pollinatörer. Genom att restaurera skadade ekosystem stärks människors välbefinnande samtidigt som viktiga bidrag till bland annat klimatomställningen möjliggörs. ,Ekosystemtjänsterna utgör en viktig grund

för samhällsekonomin och välfärden. Genom att restaurera skadade ekosystem stärks deras långsiktiga kapacitet att bidra med ekosystemtjänster som har en avgörande betydelse för människors välbefinnande. Regeringen anser att intensifierade åtgärder för att återställa natur och restaurera skadade ekosystem kan bidra till att säkerställa klimatanpassning, nå miljömålen samt för att EU ska kunna leva upp till sina internationella åtaganden kopplade till biologisk mångfald och relaterade globala mål inom Agenda 2030.

Regeringen bedömer att delar av förslaget innebär betydande utmaningar. I flera fall kan det behövas mer tid än vad som föreslås för att vidta nödvändiga åtgärder. Andra delar bedöms bli svåra att nå oberoende av tidsaspekten. Regeringen kommer därför verka för att utformningen av kraven blir rimliga för svensk del samtidigt som behoven av restaurering av ekosystem, livsmiljöer och arter möts på EU-nivå och därmed det uppsatta syftet med lagstiftningen. Detta betyder att vissa mål i förordningen kan behövera formuleras om. Även medlemsstaternas olika förutsättningar och bedömda kostnader behöver beaktas i utformningen av lagstiftningen.

Regeringen värnar det kommunala självstyret och det kommunala planmonopolet. Regeringen värnar också det nationella självbestämmandet i skogliga frågor och avser verka för att det slutliga regelverket är förenligt med detta och inte riskerar att kringskära möjligheterna att utforma en kostnadseffektiv nationell politik.

Regeringen anser vidare att livsmedelsstrategins övergripande mål ska nås. Ett konkurrenskraftigt jordbruk är en förutsättning för att kunna nå såväl livsmedelsstrategins som delar av restaureringslagstiftningens mål. Därför är det centralt att begränsa negativa konsekvenser för jordbrukssektorn och tillvarata de möjligheter till ökad hållbar jordbruksproduktion som ökad biologisk mångfald och klimatanpassning kan innebära samt aktivt verka för ökad produktion på annan mark.

Regeringen anser att tillgång till råmaterial är en förutsättning för att uppnå målen i gröna given och industristrategin. Gruvor är platsbundna verksamheter och tillståndsprocessen styrs i stor utsträckning av nationella regler. Regeringen avser därför verka för att det slutliga regelverket inte kringskär möjligheten att göra avvägningar mellan olika samhällsintressen vid prövning av gruvverksamheter.

Förslaget knyter an till och överlappar delvis befintlig lagstiftning och andra lagstiftningsförslag inom EU. Regeringen anser att det är viktigt att det tydliggörs hur de olika lagstiftningarna förhåller sig till varandra och att dubbelreglering undviks. Regeringen anser att det är särskilt viktigt att förslaget utformas på ett sätt som möjliggör, och inte försvårar, en ökning av kolsänkan samt ett aktivt och hållbart skogsbruk som kan leverera hållbart producerad biomassa som ersätter fossilbaserade produkter och energi.

Regeringen anser att reglering av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning ska hanteras i LULUCF-förordningen. Vidare bör restaureringsförordningen inte utformas så att den begränsar medlemsstaternas handlingsutrymme när det gäller val av åtgärder för att nå målen i LULUCF eller innebär ytterligare reglering av utsläpp och upptag av växthusgaser. De föreslagna målen för kolinlagring i skogs- och jordbruksmark som återfinns i förslaget till restaureringsförordning bör därför strykas. Regeringen anser vidare att det är viktigt att regelverket utformas så att det inte försvårar bevarandet av eller byggande av ny samhällsviktig infrastruktur- och bostäder samt utbyggnad eller drift och underhåll av fossilfri energiproduktion och elnät samt utvinning av samhällsviktiga råmaterial.

Sveriges försvarsförmåga måste öka och upprustningen måste ske i snabbare takt. Detta kommer medföra ett ökat behov av militär övningsverksamhet. Det är därför viktigt att förslaget inte försvårar pågående kapacitetsuppbyggnad inom totalförsvaret.

Med hänsyn till att förslaget kommer att förhandlas under Sveriges ordförandeskap i rådet under våren 2023 avser regeringen avstå från att framföra svensk ståndpunkt på rådsmötet.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2022/23:18

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om restaurering av natur

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Socialdemokraterna vill att regeringens ståndpunkt från överläggningen den 27 oktober 2022 ska kvarstå i sin ursprungliga formulering, se nedan. Socialdemokraterna vill vidare att regeringen ska framföra sin ståndpunkt på rådsmötet.

Svensk ståndpunkt
Regeringen konstaterar att beslutet om EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 som antogs den 23 oktober 2020, innebär en ökad ambitionsnivå för skyddet av biologisk mångfald och restaurering av natur i unionen. Regeringen bedömer att det finns ett ökat behov av en kontinuerlig, långsiktig och uthållig återhämtning av biologisk mångfald och motståndskraftig natur inom unionens land- och havsområden genom restaurering av ekosystem, livsmiljöer och arter.

Ekosystemtjänsterna utgör en viktig grund för samhällsekonomin och välfärden. Genom att restaurera skadade ekosystem stärks deras långsiktiga kapacitet att bidra med ekosystemtjänster som har en avgörande betydelse för människors välbefinnande. Regeringen anser att intensifierade åtgärder för att återställa natur och restaurera skadade ekosystem kan bidra till att säkerställa klimatanpassning, nå miljömålen samt för att EU ska kunna leva upp till sina internationella åtaganden kopplade till biologisk mångfald och relaterade globala mål inom Agenda 2030.

Regeringen bedömer att delar av förslaget innebär betydande utmaningar. I flera fall kan det behövas mer tid än vad som föreslås för att vidta nödvändiga åtgärder. Andra delar bedöms bli svåra att nå oberoende av tidsaspekten. Regeringen kommer därför verka för att utformningen av kraven blir rimliga för svensk del samtidigt som behoven av restaurering av ekosystem, livsmiljöer och arter möts på EU-nivå och därmed det uppsatta syftet med lagstiftningen. Detta betyder att vissa mål i förordningen kan behöva formuleras om. Även medlemsstaternas olika förutsättningar och bedömda kostnader behöver beaktas i utformningen av lagstiftningen.

Regeringen värnar det kommunala självstyret och det kommunala planmonopolet. Regeringen värnar också det nationella självbestämmandet i skogliga frågor och avser verka för att det slutliga regelverket är förenligt med detta och inte riskerar att kringskära möjligheterna att utforma en kostnadseffektiv nationell politik.

Regeringen anser vidare att livsmedelsstrategins övergripande mål ska nås. Ett konkurrenskraftigt jordbruk är en förutsättning för att kunna nå såväl livsmedelsstrategins som delar av restaureringslagstiftningens mål. Därför är det centralt att begränsa negativa konsekvenser för jordbrukssektorn och tillvarata de möjligheter till ökad hållbar jordbruksproduktion som ökad biologisk mångfald och klimatanpassning kan innebära samt aktivt verka för ökad produktion på annan mark.

Regeringen anser att tillgång till råmaterial är en förutsättning för att uppnå målen i gröna given och industristrategin. Gruvor är platsbundna verksamheter och tillståndsprocessen styrs i stor utsträckning av nationella regler. Regeringen avser därför verka för att det slutliga regelverket inte kringskär möjligheten att göra avvägningar mellan olika samhällsintressen vid prövning av gruvverksamheter.

Förslaget knyter an till och överlappar delvis befintlig lagstiftning och andra lagstiftningsförslag inom EU. Regeringen anser att det är viktigt att det tydliggörs hur de olika lagstiftningarna förhåller sig till varandra och att dubbelreglering undviks. Regeringen anser att det är särskilt viktigt att förslaget utformas på ett sätt som möjliggör, och inte försvårar, en ökning av kolsänkan samt ett aktivt och hållbart skogsbruk som kan leverera hållbart producerad biomassa som ersätter fossilbaserade produkter och energi.

Regeringen anser att reglering av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning ska hanteras i LULUCF-förordningen. Vidare bör restaureringsförordningen inte utformas så att den
begränsar medlemsstaternas handlingsutrymme när det gäller val av åtgärder för att nå målen i LULUCF eller innebär ytterligare reglering av utsläpp och upptag av växthusgaser. De föreslagna målen för kolinlagring i skogs- och jordbruksmark som återfinns i förslaget till restaureringsförordning bör därför strykas. Regeringen anser vidare att det är viktigt att regelverket utformas så att det inte försvårar bevarandet av eller byggande av ny samhällsviktig infrastruktur- och bostäder samt utbyggnad eller drift och underhåll av fossilfri energiproduktion och elnät samt utvinning av samhällsviktiga råmaterial.

Sveriges försvarsförmåga måste öka och upprustningen måste ske i snabbare takt. Detta kommer medföra ett ökat behov av militär övningsverksamhet. Det är därför viktigt att förslaget inte försvårar pågående kapacitetsuppbyggnad inom totalförsvaret.

V-ledamoten vidhöll den avvikande ståndpunkt som lämnades vid överläggningen den 27 oktober 2022

Vänsterpartiet välkomnar förslaget till förordning, som är ett stort framsteg i arbetet för att återställa natur och gynna både den biologiska mångfalden och klimatarbetet. Regeringens ståndpunkt innebär att förslaget i många delar skulle försvagas, vilket vi vänder oss emot. Regeringens hållning är att fokusera på risker för ökade kostnader för restaurering av natur. Vi vill istället se till möjligheterna och de positiva effekterna. Restaurering av ekosystem som torvmarker, skogar och havsgräsängar kan bidra till att minska utsläppen och binda miljontals ton kol varje år. Insatserna skulle också bidra stort till klimatanpassning genom att öka vår motståndskraft mot torka, översvämningar och andra extrema väderförhållanden. Kommissionen bedömer att investeringar i restaurering av natur ger 8–38 euro i ekonomiskt värde för varje euro som spenderas, detta tack vare stärkande av ekosystemtjänster som gynnar livsmedelstrygghet, ekosystemens motståndskraft och människors hälsa. Till skillnad från regeringen ser vi restaurering av natur som en förutsättning för biologisk mångfald, livsmedels-säkerhet, hållbart skogsbruk och effektiv klimatomställning. Vår hållning är att förslaget till förordning snarare bör skärpas än försvagas.

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Centerpartiet vill att regeringen ska framföra sin ståndpunkt på rådsmötet.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Miljöpartiet anser att regeringen på ett oacceptabelt sätt bromsar kommissionens förslag till förordning om restaurering av natur. Förslaget bör i stället starkt välkomnas, det är avgörande för en kontinuerlig och långsiktig återhämtning av biologiskt rik och motståndskraftig natur i hela unionen, för klimatanpassning och kolinlagring, för livsmedelssäkerhet, rekreationsmöjligheter och för människors hälsa. Genom att driva denna linje kommer Sverige bromsa inte bara vårt nationella miljö- och klimatarbete, utan hela unionens miljö- och klimatarbete. Sedan den tidigare överläggningen har den svenska ståndpunkten försämrats. Vi menar att det är av största vikt att fortsatt betona ekosystemens vikt och roll för våra samhällen. Att stryka nedanstående stycke försämrar den nuvarande svenska ståndpunkten ytterligare och vi anser att den ska vara med.

”Ekosystemtjänsterna utgör en viktig grund för samhällsekonomin och välfärden. Genom att restaurera skadade ekosystem stärks deras långsiktiga kapacitet att bidra med ekosystemtjänster som har en avgörande betydelse för människors välbefinnande. Intensifierade åtgärder för att återställa natur och restaurera skadade ekosystem kan bidra till att säkerställa klimatanpassning, nå miljömålen samt för att EU ska kunna leva upp till sina internationella åtaganden kopplade till biologisk mångfald och relaterade globala mål inom Agenda 2030.”

Regeringen bromsar förslag som kan påverka skogsförvaltningen, istället för att verka för en förändring av det traditionella trakthyggesbruket med höga avverkningsnivåer. Skogspolitiken är i många delar en del av miljö- och klimatpolitiken, som är gemensam EU-kompetens.

För att klara klimatkrisen behöver världens skogar i högre utsträckning betraktas som en gemensam, planetär resurs. EU måste vara en ledstjärna och ett lärande exempel för andra skogrika länder. Det handlar om världens regnskogar, om taigan, och om andra skogar. Om inte EU föregår med gott exempel, kan vi inte kräva av andra länder att göra det.

För en stark lagstiftning med potential att få en effekt i den skala som krävs kommer målkonflikter med annan samhällsverksamhet i vissa fall att uppstå, det är själva poängen med lagstiftningen. Regeringen vill skapa kryphål för att undkomma dessa målkonflikter, exempelvis genom att betona vikten av allmänna intressen, och verka för ”rimliga restaureringsmål” genom översyn av nivåerna för referensareal, istället för att erkänna att behoven av starka ekosystem bör prioriteras.

Regelverk för grönska i städer bör välkomnas, inte bromsas.

Ambitionsnivån för restaurering av torvmarker bör vara högt satt, vilket regeringen bör välkomna istället för ifrågasätta, även när det gäller delar av jordbrukslandskapets dikade mulljordar. Återvätning generellt är en nyckelåtgärd för ökade kolsänkor, som i som tur är en nyckelåtgärd för att EU som helhet ska leva upp till 1,5-graders gränserna i Parisavtalet. Förslaget bör också utvidgas till att omfatta annan mark än enbart jordbruksmark, som skogsbruk. Tidsramarna bör göras mer ambitiösa och arealmål för restaurering av torvmarker bör höjas.

MP anser att Natura 2000-områden ska utgöra ett starkt skydd för alla typer av anläggningar och verksamheter utanför området som kan innebära en försämring av tillståndet för art- och habitatdirektivets naturtyper inom det skyddade området. Regeringen bör inte stryka denna del.

MP anser att det är av stor vikt att rapportering och uppföljning är jämförbar och kvalitetssäkrad mellan medlemsstaterna och ser med oro på regeringens ingång att underdriva vikten av gemensamma, validerade system.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET		Bilaga 4 till protokoll 2022/23:18
Till MJU inkomna EU-dokument m.m. 29 november – 12 december 2022
COM-dokument. (Kommissionens utkast till lagförslag och andra meddelanden från kommissionen inklusive det förberedande arbetet till lagförslag såsom grön- och vitböcker, rapporter m.m.)
Beteckning	Rubrik
COM(2022) 659	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om märkning av ekologiskt sällskapsdjursfoder
COM(2022) 672	Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL establishing a Union certification framework for carbon removals
SWD(2022) 377	COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT IMPACT ASSESSMENT REPORT Accompanying the document Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL establishing a Union certfication framework for carbon removals
SWD(2022) 378	COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT EXECUTIVE SUMMARY OF THE IMPACT ASSESSMENT REPORT Accompanying the document Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council establishing a Union certification framework for carbon removals
SEC(2022) 423	REGULATORY SCRUTINY BOARD OPINION Certification of carbon removals
COM(2022) 677	Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on packaging and packaging waste, amending Regulation (EU) 2019/1020 and Directive (EU) 2019/904, and repealing Directive 94/62/EC
SWD(2022) 384	COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT IMPACT ASSESSMENT REPORT Accompanying the document Proposal for a Regulation of the European Parliament and the Council on packaging and packaging waste, amending Regulation (EU) 2019/1020, and repealing Directive 94/62/EC
SWD(2022) 385	COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT EXECUTIVE SUMMARY OF THE IMPACT ASSESSMENT REPORT Accompanying the document Proposal for a Regulation of the European Parliament and the Council on packaging and packaging waste, amending Regulation (EU) 2019/1020, and repealing Directive 94/62/EC
SEC(2022) 425	REGULATORY SCRUTINY BOARD OPINION Revision of the Packaging and Packaging Waste Directive
Övriga överlämnade dokument som rör EU-arbetet för kännedom
Rådsmöten
Jordbruks- och fiskeråd 221121	Rapport från Europeiska unionens Råd, Jordbruk och Fiske 21 november 2022 i Bryssel
Fakta-PM
2022/23:FPM19	Förslag till direktiv om ändring av ramdirektivet för vatten, grundvattendirektivet och prioämnesdirektivet
2022/23:FPM20	Översyn av EU:s luftkvalitetsdirektiv
2022/23:FPM21	Ett reviderat avloppsdirektiv
2022/23:FPM22	Förordning om fiskemöjligheter för 2023 i Nordostatlanten och för 2023 – 2024 för vissa djuphavsarter
2022/23:FPM26	Meddelande om gödselmedel
Antagna dokument
Antagna dokument 17 – 20 oktober 2022	Översändande av dokument som antogs av Europaparlamentet under sammanträdesperioden 17 – 20 oktober 2022
Färdplaner
	Fitness check of how the Polluter Pays Principle is applied to the environment Energy transition of EU fisheries and aquaculture sector
Yttranden från andra nationella parlament
	Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on nature restoration [10607/22 + ADD 1 – COM (2022) 304 final + Annex] - Opinion on the application of the Principles of Subsidiarity and Proportionality - Parliament of Finland
Övrigt
	Svar på motiverat yttrande om bristande införlivande av artikel 12.1 första stycket led a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (KOM:s ref. C(2022)6367, överträdelsenummer 2020/2114)