Protokoll utskottssammanträde 2021/22:6

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2021/22:6

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:6
DATUM	2021-09-30
TID	10.00 – 11.10 / 11.20 – 12.35
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Miljöråd 6 oktober 2021 Utskottet överlade med statssekreterare Annika Jacobson som tillsammans med medarbetare vid Miljödepartementet deltog på distans. Underlaget utgjordes av en den 27 september 2021 översänd kommenterad dagordning se (bilaga 2). Statssekreterare Annika Jacobson redogjorde för regeringens ståndpunkter. Rådets dagordningspunkt 3. Klimaträttsakterna inom Fit for 55 Regeringen och utskottet enades om tillägg till den svenska ståndpunkten enligt bilaga 3. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för den nya utformningen av regeringens ståndpunkt. SD- och V-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter vilka framgår av bilaga 4. L-ledamoten anmälde en avvikande ståndpunkt med de tillägg som framgår av den markerade texten i bilaga 4. Rådets dagordningspunkt 4. Rådsslutsatser inför COP26 i Glasgow Överläggningen motiverade statssekreteraren att göra följande tillägg till den svenska ståndpunkten. Nytt andra stycke: Regeringen verkar för att regelboken antas på COP26 rörande rapporteringstabeller, artikel 6 och gemensamma tidsramar. Regeringen verkar för ett beslut om ett robust regelverk för artikel 6, utan dubbelbokföring och som leder till hög miljöintegritet. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för den nya utformningen av regeringens ståndpunkt. M-ledamöterna anmälde en avvikande ståndpunkt med de tillägg som framgår av den markerade texten i bilaga 4. C- och V-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter vilka framgår av bilaga 4. Rådets dagordningspunkt 5. EU:s nya skogsstrategi Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. SD- och V-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter vilka framgår av bilaga 4. Statssekreteraren lämnade under övriga punkter på dagordningen information inför miljörådet den 6 oktober 2021. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Sammanträde vid arbetsplenum Utskottet beslutade att sammanträda samtidigt som arbetsplenum i kammaren torsdagen den 30 september 2021 kl. 12.00. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Medgivande att närvara Utskottet beslutade att Kristina Tysk, MP-kansliet, fick närvara under punkt 4.
§ 4	Information inför kommande kvotdiskussioner om fisket i Östersjön Joakim Hjelm, representant för Internationella Havsforskningsrådet (ICES), informerade på distans kring kommande kvotdiskussioner om fisket i Östersjön.
§ 5	Justering av protokoll Utskottet justerade protokollen 2021/22:1, 2 och 3.
§ 6	Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 vad gäller omfattning, förenkling av regler för efterlevnadskontroll, fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och åtaganden för att kollektivt uppnå klimatneutralitet 2035 i sektorn för markanvändning, skogsbruk och jordbruk, och (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2021) 554. Utskottet beslutade att med stöd av 10 kap. 10 § Riksdagsordningen begära information om regeringens bedömning av subsidiaritetsfrågan. Ärendet bordlades. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 7	Utskottsinitiativ - Sverige bör värna sin lagstiftning för en stark hänsyn till miljö och människors hälsa (V) Utskottet inledde behandlingen av frågan om ett initiativ att Sverige bör värna sin lagstiftning för en stark hänsyn till miljö och människors hälsa (V). Utskottet beslutade att inte ta något initiativ. Mot beslutet reserverade sig V-ledamoten.
§ 8	Inbjudan från Europaparlamentets AGRI-utskott till inter-parlamentariskt utskottsmöte En inbjudan hade inkommit från Europaparlamentets AGRI-utskott till utskottet att med fyra ledamöter delta digitalt i ett interparlamentariskt utskottsmöte den 18 november 2021. Ärendet bordlades.
§ 9	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 5 oktober 2021 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 12 oktober 2021 Kristina Yngwe

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2021/22:6

§ 1:1

§ 1:2

2–4

5–9

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Kristina Yngwe (C), ordf.

X

X

X

X

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf.

X

X

X

X

Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf.

X

X

X

X

Hanna Westerén (S)

X

X

X

X

Isak From (S)

X

X

X

X

John Widegren (M)

X

X

X

X

Runar Filper (SD)

X

X

X

X

Magnus Manhammar (S)

X

X

X

X

Elin Segerlind (V)

-

-

-

-

Betty Malmberg (M)

X

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

O

-

-

-

Marlene Burwick (S)

X

X

X

X

Jakob Olofsgård (L)

X

X

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

X

X

X

Ulrika Heie (C)

O

O

X

X

SUPPLEANTER

Markus Selin (S)

O

O

O

O

Marléne Lund Kopparklint (M)

Monica Haider (S)

Louise Meijer (M)

Yasmine Eriksson (SD)

O

O

O

O

Elin Lundgren (S)

Rickard Nordin (C)

Birger Lahti (V)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Mats Nordberg (SD)

Mats Wiking (S)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

X

X

X

X

Tomas Kronståhl (S)

Joar Forssell (L)

Anne Oskarsson (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Anders Hansson (M)

Helena Gellerman (L)

Arman Teimouri (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Lorentz Tovatt (MP)

Cassandra Sundin (SD)

Richard Jomshof (SD)

Magnus Ek (C)

Jens Holm (V)

Magnus Jacobsson (KD)

Roland Utbult (KD)

Jon Thorbjörnson (V)

X

X

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

Peter Helander (C)

X

X

O

O

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2021/22:6

Överläggning den 30 september 2021

Rådets dagordningspunkt 3. Klimaträttsakterna inom Fit for 55

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar övergripande kommissionens lagstiftningspaket och stödjer dess målsättning om att genomföra EU:s skärpta klimatmål till 2030. Utöver att genomföra det skärpta 2030-målet behöver paketet bidra till en samhällsekonomiskt effektiv omställning mot ett klimatneutralt EU senast 2050. Samtliga sektorer och medlemsstater behöver bidra till omställningen genom att i första hand minska utsläppen av växthusgaser. Regeringen ser sammantaget positivt på en kombination av prissättande styrmedel, standarder och åtaganden för minskade växthusgasutsläpp men är kritisk till bindande mål för ambitionsökningen inom LULUCF och beräkningsmodellen för dess ansvarsfördelning. Omfattande medel finns redan avsatta till klimatomställningen via EU-budgeten och återhämtningsinstrumentet och regeringen ser därför inte behov av ytterligare budgetära mekanismer.

Regeringen välkomnar att kommissionen föreslår en övergripande översyn och skärpning av EU ETS. Regeringen välkomnar en skärpning av den linjära reduktionsfaktorn, och ser positivt på att en sådan skärpning kombineras med en engångssänkning av utsläppstaket, liksom att reglerna för marknadsstabilitetsreserven skärps.

Regeringen anser att EU ETS behöver ta hänsyn till låg- och nollutsläppstekniker och inte missgynna anläggningar som fasar ut sina växthusgasutsläpp. Det bör även tydliggöras att förbränning av avfall ska ingå i systemet.

Regeringen anser att ett eventuellt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader måste utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt som leder till tillräckligt omställningstryck för att alla medlemsstater ska nå klimatneutralitet till 2050. Vidare behöver EU:s samlade klimatpolitik ge möjlighet för länder att genom nationella mål och styrmedel gå före i och skynda på klimatomställningen i EU. Systemet ska vara praktiskt genomförbart med en rimlig administrativ börda för företag och myndigheter, samtidigt som oönskade effekter för de sektorer som i dag ingår i EU ETS undviks. Regeringens preliminära bedömning är att kommissionens förslag till nytt utsläppshandelssystem har förutsättningar att uppfylla dessa kriterier, men behöver analysera dess effekter närmare.

Regeringen är kritisk till den föreslagna sociala klimatfondens föreslagna omfattning och utformning och anser att en eventuell ny fond ska finansieras genom utgiftsminskningar på andra områden. Regeringen konstaterar att det genom uppgörelsen om den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 och EU:s återhämtningsinstrument finns omfattande medel avsatta till liknande åtgärder.

Regeringen välkomnar skärpningen av EU:s ansvarsfördelningsförordning och att samtliga medlemsstater ska bidra i ambitionsökningen. Förordningen bör även främja ökad konvergens i klimatarbetet då samtliga medlemsstater kommer behöva nå mycket låga utsläppsnivåer till 2050.

Regeringen välkomnar förslaget om revidering av EU-mål för utsläppen av koldioxid från nya lätta fordon. Förordningen har betydelse för möjligheten att nå EU:s mål om nettonollutsläpp till 2050 och också Sveriges möjligheter att nå de nationella klimatmålen. Mot denna bakgrund anser regeringen att kommissionens förslag till mål avseende nollutsläppskrav bör tidigareläggas. Ett EU-mål om nollutsläpp i lätta fordon skulle dessutom underlätta uppfyllandet av nationella luftkvalitetsmål samt frigöra biodrivmedel till andra delar av transportsektorn och till andra sektorer.

Regeringen delar vidare kommissionens bedömning att den negativa trenden med en minskad kolsänka inom EU behöver motverkas som ett led i att nå det långsiktiga klimatneutralitetsmålet. Regeringen anser att varje medlemsstat ska eftersträva klimatneutralitet och att samtliga medlemsstater därför bör bidra till en bibehållen eller ökad kolsänka på sitt eget territorium utifrån sin potential att göra så på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.

Regeringen ser därför betydande risker i att eftersträva klimatneutralitet i en specifik sektor på EU-nivå såsom en utvidgad marksektor. Regeringen betonar att ökade upptag av koldioxid i skog och mark till sin natur är mer osäkra och minde permanenta än utsläppsminskningar som sker exempelvis då fossila bränslen fasas ut, i synnerhet på grund av risken för påverkan av naturliga störningar. Regeringen är kritisk till den föreslagna beräkningsmodellen för medlemsstaternas åtagande och ifrågasätter att kommissionens föreslagna metodik är lämplig för att uppnå EU:s mål. Givet de stora osäkerheterna och långa ledtider i sektorn är regeringen kritisk till bindande mål för ökade kolsänkor och dess föreslagna ansvarsfördelning. Regeringen konstaterar vidare att beräkningsgrunden i LULUCF-översynen utgår från data som överskattar Sveriges kolsänka vilket innebär att det åtagande som tilldelats Sverige till år 2030 blir oproportionerligt högt.

Rådets dagordningspunkt 4. Rådsslutsatser inför COP26 i Glasgow

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att förslaget till rådsslutsatser till stor del tillgodoser de svenska prioriteringarna och kan på rådsmötet därför ställa sig bakom ett antagande av rådsslutsatserna. Vid rådsmötet kommer det att vara ett stort fokus på att utveckla en EU-position kring gemensamma tidsramar för parternas åtaganden. Regeringen är drivande i att utveckla förslag som alla EU:s medlemsstater kan ställa sig bakom och som möjliggör ett beslut vid COP26 om en gemensam femårig tidsram för parternas åtaganden.

Regeringen fortsätter verka för att rådsslutsatserna genomsyras av högsta möjliga ambitionsnivå och att den senaste vetenskapen ska vara ramen för parterna att förhålla sig till. Därmed blir det också viktigt att inleda diskussioner om hur parternas olika klimatåtaganden och långsiktiga klimatstrategier ska skärpas över tid i takt med att ny vetenskap presenteras.

Regeringen avser även fortsatt verka för tydliga budskap om viken av att ställa om finansiella flöden för att möjliggöra ett skifte till en klimatneutral och motståndskraftig global ekonomi. Regeringen avser även driva på för budskap om att EU och dess medlemsstater fortsatt ska leva upp till åtagandet om att mobilisera 100 miljarder USD per år från och med 2020 och att tryck sätts på andra utvecklade länder att skala upp sin finansiering så att målet kan nås, samtidigt som förstärkningar behöver ske för att höja mottagandekapaciteten för finansiellt stöd i utvecklingsländer.

Rådets dagordningspunkt 5. EU:s nya skogsstrategi

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar att miljö- och klimatfrågorna prioriteras högt av kommissionen och noterar att EU:s nya skogsstrategi nu har presenterats. Regeringen ser med oro på att vissa av initiativen och förslagen i strategin går i en riktning som innebär ökad detaljreglering, ökad centralisering och ökade överstatliga inslag. Den utvecklingen strider emot det nationella självbestämmandet. Regeringen instämmer i att utmaningarna med förlust av biologisk mångfald och ekosystemstjänster måste adresseras och att skogen har en central roll i klimatarbetet.

Regeringen delar uppfattningen att EU och dess medlemsstater behöver ett hållbart skogsbruk för att klara framtidens utmaningar. Regeringen anser dock att kommissionen haft en obalanserad syn på de tre dimensionerna av hållbarhet som integrerade och odelbara vilket Agenda 2030 anger. Resultatet berör en alltför begränsad del av skogens och skogsbrukets bidrag till samhället. Viktiga dimensioner som företagande, jobb, konkurrenskraft, finansieringsmöjligheter, efterfrågan på skogsråvaror, skogsbrukets betydelse för landsbygden med mera berörs ej. 

Regeringen välkomnar att kommissionen i strategin betonar skogens mångsidighet. Regeringen välkomnar vidare att kommissionen lyfter fram betydelsen av forskning och innovation. Regeringen befarar samhällsekonomiska konsekvenser och administrativ börda i det fall samtliga delar av strategin genomförs och avser analysera detta. Regeringen anser att detaljreglering av hållbart skogsbruk på EU-nivå ska undvikas.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2021/22:6

Rådets dagordningspunkt 3. Klimaträttsakterna inom Fit for 55

Regeringen och utskottet enades om tillägg till den svenska ståndpunkten enligt följande:

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar övergripande kommissionens lagstiftningspaket och stödjer dess målsättning om att genomföra EU:s skärpta klimatmål till 2030. Utöver att genomföra det skärpta 2030-målet behöver paketet bidra till en samhällsekonomiskt effektiv omställning mot ett klimatneutralt EU senast 2050. Samtliga sektorer och medlemsstater behöver bidra till omställningen genom att i första hand minska utsläppen av växthusgaser. Regeringen ser sammantaget positivt på en kombination av prissättande styrmedel, standarder och åtaganden för minskade växthusgasutsläpp men är kritisk till bindande mål för ambitionsökningen inom LULUCF och beräkningsmodellen för dess ansvarsfördelning. Omfattande medel finns redan avsatta till klimatomställningen via EU-budgeten och återhämtningsinstrumentet och regeringen ser därför inte behov av ytterligare budgetära mekanismer.

Regeringen välkomnar att kommissionen föreslår en övergripande översyn och skärpning av EU ETS. Regeringen välkomnar en skärpning av den linjära reduktionsfaktorn, och ser positivt på att en sådan skärpning kombineras med en engångssänkning av utsläppstaket, liksom att reglerna för marknadsstabilitetsreserven skärps.

Regeringen anser att EU ETS behöver ta hänsyn till låg- och nollutsläppstekniker och inte missgynna anläggningar som fasar ut sina växthusgasutsläpp. Det bör även tydliggöras att förbränning av avfall ska ingå i systemet.

Regeringen anser att ett eventuellt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader måste utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt som leder till tillräckligt omställningstryck och innebär en ambitionshöjning jämfört med dagens system att alla medlemsstater ska nå klimatneutralitet till 2050. Vidare behöver EU:s samlade klimatpolitik ge möjlighet för länder att genom nationella mål och styrmedel gå före i och skynda på klimatomställningen i EU. Det är samtidigt viktigt att undvika ineffektiva dubbelregleringar. En effektiv klimatpolitik bygger på att nationella åtgärder går hand i hand med åtgärder på EU-nivå. Systemet ska vara praktiskt genomförbart med en rimlig administrativ börda för företag och myndigheter, samtidigt som oönskade effekter för de sektorer som i dag ingår i EU ETS undviks. Regeringens preliminära bedömning är att kommissionens förslag till nytt utsläppshandelssystem har förutsättningar att uppfylla dessa kriterier, men behöver analysera dess effekter närmare.

Regeringen är kritisk till den föreslagna sociala klimatfonden. Regeringen konstaterar att kommissionen inte har presenterat någon analys av vad den föreslagna fonden tillför utöver redan avsatta medel för perioden 2021–2027. Om en fond ska införas måste åtgärder inom fonden vara ändamålsenliga och effektiva och finansiering ska ske genom omprioriteringar och utgiftsminskningar inom andra områden, inom den antagna fleråriga budgetramen för perioden. Regeringen konstaterar att det genom uppgörelsen om den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 och EU:s återhämtningsinstrument finns omfattande medel avsatta till liknande åtgärder.

Regeringen välkomnar skärpningen av EU:s ansvarsfördelningsförordning och att samtliga medlemsstater ska bidra i ambitionsökningen. Förordningen bör även främja ökad konvergens i klimatarbetet då samtliga medlemsstater kommer behöva nå mycket låga utsläppsnivåer till 2050.

Regeringen välkomnar förslaget om revidering av EU-mål för utsläppen av koldioxid från nya lätta fordon. Förordningen har betydelse för möjligheten att nå EU:s mål om nettonollutsläpp till 2050 och också Sveriges möjligheter att nå de nationella klimatmålen. Mot denna bakgrund anser regeringen att kommissionens förslag till mål avseende nollutsläppskrav bör tidigareläggas. Ett EU-mål om nollutsläpp i lätta fordon skulle dessutom underlätta uppfyllandet av nationella luftkvalitetsmål samt frigöra biodrivmedel till andra delar av transportsektorn och till andra sektorer. Biodrivmedel kommer fortsatt behövas för att fasa ut de fossila drivmedlen under en överskådlig tid och biogasens samhällsfördelar att bidra till ökad resurseffektivitet bör beaktas. Skärpta utsläppsmål måste dock åtföljas av krav på utbyggnad av laddinfrastruktur och ren elproduktion inom hela EU. I transportsektorns klimatomställning behöver livscykelperspektiv och samlad miljönytta beaktas.

Regeringen delar vidare kommissionens bedömning att den negativa trenden med en minskad kolsänka inom EU behöver motverkas som ett led i att nå det långsiktiga klimatneutralitetsmålet. Regeringen anser att varje medlemsstat ska eftersträva klimatneutralitet och att samtliga medlemsstater därför bör bidra till en bibehållen eller ökad kolsänka på sitt eget territorium utifrån sin potential att göra så på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Regeringen ser därför betydande risker i att eftersträva klimatneutralitet i en specifik sektor på EU-nivå såsom en utvidgad marksektor. Regeringen betonar att ökade upptag av koldioxid i skog och mark till sin natur är mer osäkra och minde permanenta än utsläppsminskningar som sker exempelvis då fossila bränslen fasas ut, i synnerhet på grund av risken för påverkan av naturliga störningar. Regeringen är kritisk till den föreslagna beräkningsmodellen för medlemsstaternas åtagande och ifrågasätter att kommissionens föreslagna metodik är lämplig för att uppnå EU:s mål. Förslaget måste ta hänsyn till att produkter från skogen genom substitution bidrar till att minska utsläppen från fossila källor. Givet de stora osäkerheterna och långa ledtider i sektorn är regeringen kritisk till bindande mål för ökade kolsänkor och dess föreslagna ansvarsfördelning. Förslaget får inte utformas så att det kompenserar för lägre ambitioner i andra medlemsstater eller inom andra sektorer. Regeringen konstaterar vidare att beräkningsgrunden i LULUCF-översynen utgår från data som överskattar Sveriges kolsänka vilket innebär att det åtagande som tilldelats Sverige till år 2030 blir oproportionerligt högt. Regeringen konstaterar därtill att skogspolitiken är nationell kompetens och att utformning av nya förslag måste vara i linje med ett hållbart aktivt skogsbruk. Regeringen anser att det svenska åtagandet bör sänkas till en nivå som möjliggör det vi nationellt bedömer som en långsiktigt hållbar avverkningsnivå.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4 till protokoll 2021/22:6

Rådets dagordningspunkt 3. Klimaträttsakterna inom Fit for 55

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Sverigedemokraterna förslår att följande stycke förs in efter det första stycket i regeringens föreslagna ståndpunkt:

”Europa befinner sig i en energikris där vi ser stora obalanser vad gäller utbud- och efterfrågan. Resultatet är kraftigt höjda priser vilket resulterat i att flera länder infört- eller annonserat panikartade åtgärder för att mildra effekten för företag och konsumenter. EU ETS bidrar idag på betydande sätt till höjda elpriser i Sverige och Europa. Det är viktigt att ta denna situation på stort allvar när nya regelverk utformas. Europeisk konkurrenskraft riskerar att ta skada av kraftigt höjda priser på energi och stöd för ökad medfinansiering från EU:s budget riskerar att bli utbrett bland medlemsstaterna. Oron för koldioxidläckage ökar med höjda priser på energi inom EU vilket kraftigt riskerar att minska nyttan med EU:s klimatpolitik. Om valet står mellan att införa en social klimatfond eller att förändra målen bör Sverige vara öppna för att diskutera förändringar vad gäller klimatmålen.”

Sverigedemokraterna föreslår vidare följande tillägg till regeringens ståndpunkt, förslagsvis i slutet av stycke 3:

”Regeringen anser att om EU fastställer hur mycket ytterligare kol som ska bindas i medlemsländers skog och skogsprodukter genom att länderna minskar sin avverkning, så bryter detta mot subsidiaritetsprincipen och mot principen om att skogspolitiken ska vara nationell kompetens.

Om sådana beslut därtill bidrar till att skogsindustrin inte får tillräckligt med råvara för att tillverka produkter som dels binder kol och dels ersätter produkter som i sin tur leder till större koldioxidutsläpp, så anser regeringen att detta även bryter mot proportionalitetsprincipen, eftersom åtgärden leder till allvarligare problem än den löser.

Beträffande specifika nivåer för LULUCF, anser regeringen att den nivå som EU och Sverige fastställde 2019–2020, är den högsta som Sverige kan nå till 2030 utan att nackdelarna ur klimatsynpunkt överstiger fördelarna.”

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet vill se mål om minst 70 procents minskning av utsläppen till 2030 och anser att det målet borde drivas aktivt av Sverige. Sverige borde driva att EU:s mål ska uppnås helt och hållet inom unionen och utan tillgodoräknande av sänkor eller krediter/flexibla mekanismer. Vi vill att målet ska formuleras som ett mål för EU samt med tydliga nedbrytbara och uppföljbara mål för varje medlemsland i linje med strukturen för ansvarsfördelningen.

Vi anser att regeringens referenser till äganderätt känns apart och borde strykas.

Det är bra att regeringen vill begränsa användningen av kolsänkor i skog och mark för att uppfylla mål. Men Sverige borde driva att kolsänkorna ska öka, inte bara vidmakthållas.

Vi vill att Sverige aktivt ska verka för utfasning av miljöskadliga subventioner globalt, i EU och i Sverige. Det borde framgå av den svenska positionen.

Gällande flyget tycker vi regeringen borde vara tydligare avseende styrmedel för att minska utsläppen, och även tala om att minska flygandet totalt sett. I sammanhanget borde vikten av främjandet av ökat tågresande lyftas fram och där tåget på många sträckor kan ersätta dagens flygresande. Regeringen borde också driva avskaffande av flygbränslets skattebefrielse, något EU borde driva inom ICAO samt ändring av sin egen lagstiftning (Energiskattedirektivet).

Regeringen vill analysera EU-kommissionens förslag om inkludering av vägtransporter och byggnader i ETS. Vi anser att analysen ska göras kritiskt utifrån det faktum att en inkludering kan äventyra redan fattade beslut och åtgärder på områdena liksom nationella initiativ för att minska utsläppen. Vi motsätter oss i dagsläget att utvidga ETS till sjöfart. Sjöfarten behöver egna ambitiösa sektorsmål för utsläppsminskningar i linje med ett mål om totala minskningar om minus 70 procent till 2030. Men att i dagsläget fylla ett redan illa fungerande ETS med nya sektorer riskerar att underminera integriteten i hela systemet.

Vi motsätter oss de nya formuleringarna kring koldioxidläckage och aktivt skogsbruk. De gör den svenska positionen otydligare och försämrar den klimatmässiga integriteten i positionen.

Gällande EU:s förslag till den sociala klimatfonden beklagar vi att Sverige motarbetar denna viktiga fond. Vi anser att den är väldigt viktig i omställningsarbetet.

L-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar övergripande kommissionens lagstiftningspaket och stödjer dess målsättning om att genomföra EU:s skärpta klimatmål till 2030. Utöver att genomföra det skärpta 2030-målet behöver paketet bidra till en samhällsekonomiskt effektiv omställning mot ett klimatneutralt EU senast 2050. Samtliga sektorer och medlemsstater behöver bidra till omställningen genom att i första hand minska utsläppen av växthusgaser. Regeringen ser sammantaget positivt på en kombination av prissättande styrmedel, standarder och åtaganden för minskade växthusgasutsläpp men är kritisk till bindande mål för ambitionsökningen inom LULUCF och beräkningsmodellen för dess ansvarsfördelning. Omfattande medel finns redan avsatta till klimatomställningen via EU-budgeten och återhämtningsinstrumentet och regeringen ser därför inte behov av ytterligare budgetära mekanismer.

Regeringen välkomnar att kommissionen föreslår en övergripande översyn och skärpning av EU ETS. Regeringen välkomnar en skärpning av den linjära reduktionsfaktorn, och ser positivt på att en sådan skärpning kombineras med en engångssänkning av utsläppstaket, liksom att reglerna för marknadsstabilitetsreserven skärps. EU ETS bör kompletteras med bindande mål för att säkerställa att koldioxidintensiteten för den el som används medlemsstaterna hela tiden minskar. Staterna har stort inflytande elkonsumtionens koldioxidavtryck. För att skärpningar i EU ETS ska accepteras är det viktigt att arbetet drivs framåt i alla medlemsstater.

Regeringen anser att EU ETS behöver ta hänsyn till låg- och nollutsläppstekniker och inte missgynna anläggningar som fasar ut sina växthusgasutsläpp. Det bör även tydliggöras att förbränning av avfall ska ingå i systemet.

Regeringen anser att ett eventuellt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader måste utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt som leder till tillräckligt omställningstryck för att alla medlemsstater ska nå klimatneutralitet till 2050. Vidare behöver EU:s samlade klimatpolitik ge möjlighet för länder att genom nationella mål och styrmedel gå före i och skynda på klimatomställningen i EU. Systemet ska vara praktiskt genomförbart med en rimlig administrativ börda för företag och myndigheter, samtidigt som oönskade effekter för de sektorer som i dag ingår i EU ETS undviks. Regeringens preliminära bedömning är att kommissionens förslag till nytt utsläppshandelssystem har förutsättningar att uppfylla dessa kriterier, men behöver analysera dess effekter närmare.

Regeringen är kritisk till den föreslagna sociala klimatfondens föreslagna omfattning och utformning och anser att en eventuell ny fond ska finansieras genom utgiftsminskningar på andra områden. Regeringen konstaterar att det genom uppgörelsen om den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 och EU:s återhämtningsinstrument finns omfattande medel avsatta till liknande åtgärder.

Regeringen välkomnar skärpningen av EU:s ansvarsfördelningsförordning och att samtliga medlemsstater ska bidra i ambitionsökningen. Förordningen bör även främja ökad konvergens i klimatarbetet då samtliga medlemsstater kommer behöva nå mycket låga utsläppsnivåer till 2050.

Regeringen välkomnar förslaget om revidering av EU-mål för utsläppen av koldioxid från nya lätta fordon. Förordningen har betydelse för möjligheten att nå EU:s mål om nettonollutsläpp till 2050 och också Sveriges möjligheter att nå de nationella klimatmålen. Mot denna bakgrund anser regeringen att kommissionens förslag till mål avseende nollutsläppskrav bör tidigareläggas. Ett EU-mål om nollutsläpp i lätta fordon skulle dessutom underlätta uppfyllandet av nationella luftkvalitetsmål samt frigöra biodrivmedel till andra delar av transportsektorn och till andra sektorer.

Regeringen delar vidare kommissionens bedömning att den negativa trenden med en minskad kolsänka inom EU behöver motverkas som ett led i att nå det långsiktiga klimatneutralitetsmålet. Regeringen anser att varje medlemsstat ska eftersträva klimatneutralitet och att samtliga medlemsstater därför bör bidra till en bibehållen eller ökad kolsänka på sitt eget territorium utifrån sin potential att göra så på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Regeringen ser därför betydande risker i att eftersträva klimatneutralitet i en specifik sektor på EU-nivå såsom en utvidgad marksektor. Regeringen betonar att ökade upptag av koldioxid i skog och mark till sin natur är mer osäkra och minde permanenta än utsläppsminskningar som sker exempelvis då fossila bränslen fasas ut, i synnerhet på grund av risken för påverkan av naturliga störningar. Regeringen är kritisk till den föreslagna beräkningsmodellen för medlemsstaternas åtagande och ifrågasätter att kommissionens föreslagna metodik är lämplig för att uppnå EU:s mål. Givet de stora osäkerheterna och långa ledtider i sektorn är regeringen kritisk till bindande mål för ökade kolsänkor och dess föreslagna ansvarsfördelning. Regeringen konstaterar vidare att beräkningsgrunden i LULUCF-översynen utgår från data som överskattar Sveriges kolsänka vilket innebär att det åtagande som tilldelats Sverige till år 2030 blir oproportionerligt högt.

Däremot bör unionen sätta upp mål för negativa utsläpp med permanent kolinlagring, till exempel bio-CCS. Potentialen skiljer sig åt mellan medlemsstaterna. Det är därmed rimligt att ett gemensamt mål för unionen etableras och att verksamheten till stor del finansieras med gemensamma medel, lämpligen från intäkter i EU-ETS.

Rådets dagordningspunkt 4. Rådsslutsatser inför COP26 i Glasgow

M-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen anser att förslaget till rådsslutsatser till stor del tillgodoser de svenska prioriteringarna och kan på rådsmötet därför ställa sig bakom ett antagande av rådsslutsatserna. Vid rådsmötet kommer det att vara ett stort fokus på att utveckla en EU-position kring gemensamma tidsramar för parternas åtaganden. Regeringen är drivande i att utveckla förslag som alla EU:s medlemsstater kan ställa sig bakom och som möjliggör ett beslut vid COP26 om en gemensam femårig tidsram för parternas åtaganden.

En central åtgärd för att minska utsläppen globalt är att fler länder inför ett pris på utsläpp av koldioxid. EU måste verka för att en förhandling inleds som syftar till att nå en överenskommelse om ett minimipris på utsläpp av koldioxid eller allra minst att alla länder ska sätta någon form av pris på utsläpp.

Regeringen fortsätter verka för att rådsslutsatserna genomsyras av högsta möjliga ambitionsnivå och att den senaste vetenskapen ska vara ramen för parterna att förhålla sig till. Därmed blir det också viktigt att inleda diskussioner om hur parternas olika klimatåtaganden och långsiktiga klimatstrategier ska skärpas över tid i takt med att ny vetenskap presenteras.

Regeringen avser även fortsatt verka för tydliga budskap om viken av att ställa om finansiella flöden för att möjliggöra ett skifte till en klimatneutral och motståndskraftig global ekonomi. Regeringen avser även driva på för budskap om att EU och dess medlemsstater fortsatt ska leva upp till åtagandet om att mobilisera 100 miljarder USD per år från och med 2020 och att tryck sätts på andra utvecklade länder att skala upp sin finansiering så att målet kan nås, samtidigt som förstärkningar behöver ske för att höja mottagandekapaciteten för finansiellt stöd i utvecklingsländer. I det här sammanhanget är det av största vikt att parterna kommer överens om ett regelverk för klimatinvesteringar inom ramen för Parisavtalets artikel 6. Både för att fler länder ska kunna prioritera klimatarbetet och för att det är ett effektivt verktyg för att minska utsläppen.

C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen bör vara drivande för att göra det möjligt att beskatta fossil drivmedelsanvändning inom exempelvis flyg- och sjöfarten utan att det missgynnar enskilda länder som vill gå före i omställningen.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet vill att EU ska resa till Glasgow med ett högre klimatmål, med mål om minskade utsläpp på minst 70 procent till 2030. Detta ska göras med inhemska åtgärder.

Sverige borde driva på för en ambitiös politik avseende andra viktiga områden för klimatförhandlingarna, inte endast minskade utsläpp. Detta innebär att Sverige borde driva på för att de industrialiserade länderna avsätter nya och additionella klimatmedel, utöver ländernas biståndsbudgetar. Sverige borde driva på för att modern och verkningsfull teknik på miljö- och klimatområdet förs över till utvecklingsländerna utan kostnader för mottagarländerna. En reform av patent och immaterialrättslig lagstiftning skulle underlätta denna överföring. Sverige borde driva på för detta inom UNFCCC och andra relevanta sammanhang.

Vi ställer oss frågande till vad en alltför fri tillämpning av den s k artikel 6 kan leda till i form av användandet av internationella krediter som ett sätt att uppnå länders klimatmål. Nya klimatkreditsmarknader borde ha spelat ut sin roll när så gott som alla världens länder står bakom Parisavtalet och har egna klimatåtaganden. Sverige borde verka för en så stram tillämpning av artikel 6 som möjligt.

Vi vill också att Sverige ska presentera ett eget klimatbidrag, NDC, inför COP26. Sverige måste driva på för ambitiösare klimatpolitik inom alla tänkbara sammanhang, både EU och inom FN. En självklar position för Sverige borde därför vara att komplettera EUs NDC med förslag utöver det EU föreskriver. Större utsläppsminskningar på hemmaplan, tekniköverföring, ny och additionell klimatfinansiering, kapacitetsbyggande, konkreta åtgärder för klimatanpassning samt ett stärkt jämställdhets-, rättvise- och ungdomsperspektiv skulle kunna vara några av de frågor som Sverige skulle kunna ta upp i ett eget klimatåtagande till FNs klimatkonvention.

Rådets dagordningspunkt 5. EU:s nya skogsstrategi

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Sverigedemokraterna uttalade under sammanträdet den 23 september 2021 stöd för regeringens förslag till ståndpunkter, med tillägget att Sverigedemokraterna tillsammans med Kristdemokraterna även stödde de förslag till ändringar och kompletteringar som Moderaterna och Centerpartiet lade under detta sammanträde, och vilka därmed fick majoritet.

Sverigedemokraterna lade även följande egna förslag vid sammanträdet den 23 september 2021 som inte nådde majoritet under sammanträdet, men som Sverigedemokraterna föreslog att utskottet och regeringen skulle överväga att tillföra till regeringens ståndpunkt:

I Beträffande de konkreta föreslagna ståndpunkterna

2.1 Stycke 1, rad 3 ”Regeringen välkomnar att miljö- och klimatfrågorna prioriteras högt av kommissionen och konstaterar att EU:s nya skogsstrategi nu har presenterats. Strategins förslag behöver dock” kompletteras med ”konsekvensanalyser för EU och för enskilda medlemsstater” för att det ska vara möjligt att fatta beslut om att anta den.

2.2 Stycke 2 ”Regeringen ser med oro på att vissa av initiativen och förslagen går i en riktning som innebär ökad detaljreglering, ökad centralisering och ökade överstatliga inslag. Detta anser regeringen vara olämpligt. Många av Europas skogar ägs av privata företag och personer, och den svenska erfarenheten över lång tid visar att de behöver uppmuntran och långsiktiga villkor snarare än ökad detaljreglering. Den pluralism enskilda ägares skogsskötselbeslut leder till, är i sig en viktig faktor för ökad resiliens. …

”Varje enskilt initiativ kommer därför att behöva bedömas utifrån de fördragsstadgade principerna om subsidiaritet och proportionalitet samt hur de förhåller sig till det nationella självbestämmandet”. Som exempel på detta ifrågasätter Sverige lagförslaget om EU-definierad planering och uppföljning av skogsbruk.

Stycke 3 ”Sverige har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska” brukas enbart som produktionsskogar ”utan” bevaras genom formellt skydd, frivilliga avsättningar och/eller anpassad skötsel.

Stycke 4, rad 2 ”Regeringen understryker att skogens klimatnytta består av skogen” och dess produkters funktion ”som en kolsänka och som en källa till hållbart producerade råmaterial som ersätter fossilbaserade produkter.”

Stycke 5 Förslag till tillägg på lämplig plats:

• Regeringen anser dock att kommissionen i strategin främst fokuserat på skogens miljöfrågor, medan övriga dimensioner av hållbar utveckling inte getts samma tyngd. Detta har resulterat i en obalanserad strategi med en alltför snäv syn på skogens bidrag till samhället.

• Regeringen anser att ett partnerskap om forskning måste vara grundat i redan existerande EU-FoU-samarbete, exempelvis European Forest-based Sector Technology Platform (FTP). Under FTP har skogsbrukare och –ägare tillsammans med andra intressenter och forskare i den europeiska skogsbaserade värdekedjan i 25 länder enats om en europeisk forsknings- och innovationsagenda (FTP SIRA 2030). Agendan täcker alla aspekter av FoU % i avseende skog, skogsbruk och den skogsbaserade sektorn. Varje ny forsknings- och innovationsagenda måste bygga vidare på och harmoniseras med detta nyckeldokument och partnerskapet bör erkänna den europeiska skogssektorns befintliga roll i samarbetet.  

• Regeringen motsätter sig förslaget om ett forskningspartnerskap under JRC (Kommissionens Joint Research Center) eftersom detta center det senaste året visat på bristande kompetens gällande skogsfrågor och bland annat publicerat en artikel som felaktigt påstod att svensk skogsavverkning ökat dramatiskt och som orsakade stor skada.

Stycke 8 ”Regeringen ser det som nödvändigt att medlemsstaterna ges utrymme att själva välja skötsel- och brukningsmetoder”, inklusive grad av och former för skydd.

II Österrikes brev

Sverigedemokraterna anser att regeringen bör uttala stöd för Österrikes med fler länders brev till kommissionen av den 5 juli.

III Inledningen

Sverigedemokraterna anser slutligen att Inledningen till strategin är väl alarmistisk och ger en alltför negativ bild av Europas skogar. Detta bör kommenteras av regeringen:

• Europa är den världsdel där skogen utvecklats mest positivt under senare årtionden. 1990-2015 har skogsarealen i Europa ökat med 90 000 km2. Det innebär en betydande ökad mängd bunden kol och betydande arealer ökat livsutrymme för skogslevande arter. Samtidigt har naturvården utvecklats mycket snabbt, inte minst vardagshänsynen i skogsbruket.

• I inledningens sista stycke skriver regeringen att den ”välkomnar att kommissionen i strategin betonar skogens mångsidighet. Här anser vi att regeringen bör göra ett tillägg: ”Regeringen anser dock att kommissionen i strategin främst fokuserat på skogens miljö- och klimatfrågor, medan de övriga dimensionerna av hållbar utveckling inte getts samma tyngd. Detta har resulterat i en obalanserad strategi med en alltför snäv syn på skogens bidrag till samhället. ” I samma stycke skriver regeringen vidare: ”Regeringen välkomnar vidare att kommissionen lyfter fram betydelsen av forskning och innovation.” Här rekommenderar vi att lägga till att regeringen anser att ett partnerskap om forskning måste grundas i redan existerande EU-FoU-samarbeten.

• Kommissionen beskriver i inledningen att 27 % av Europas skogar är skyddade och att dessa skogar borde vara de mest friska. Regeringen kunde här kommentera att en skog helt undantagen från mänsklig verksamhet inte per definition är frisk, det ligger i naturskogens natur att den kan brinna ned eller förstöras av angrepp av skadegörare. En brukad skog är betydligt enklare att skydda från kalamiteter eftersom man dels kan utföra förebyggande åtgärder och dels lättare kan bekämpa angrepp, inte minst tack vare skogsbilvägarna.

• Regeringen kan notera att kommissionen uttrycker att den respekterar att skogen ska vara nationell kompetens, men strategin listar snart sagt alla föreslagna åtgärder med nivåerna EU, medlemsländer och regioner som beslutande nivåer, där EU som regel uttrycks som den högsta nivån.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Krisen för den biologiska mångfalden är stor, det är viktigt att EU arbetar för att implementera sin strategi för biologisk mångfald där skogsstrategin är en del av detta. Vänsterpartiet vill också se att skogspolitik ska vara nationell kompetens samtidigt går det inte att bortse ifrån att skogsbruket har inverkan på biologisk mångfald, att frikoppla de två ifrån varandra helt är därför omöjligt. Vi behöver ett hållbart skogsbruk, både på EU nivå likväl som i Sverige.  

Vänsterpartiet ser att det finns utrymme att förbättra skogsstrategin men främst för att stärka den, inte som regeringen ser, för att försvaga strategin. Vänsterpartiet välkomnar att strategin tydligt tittar till vilka klimatåtgärder vi behöver vidta och vilka åtgärder vi behöver göra för biologisk mångfald. Vänsterpartiet välkomnar särskilt de skrivningar som fokuserar på ett stärkt skydd och en restaurering av skogen där strategin har ett tydligt fokus på skogsförvaltande åtgärder där strategin gör tydligt att ett hållbart brukande ger en högre motståndskraft mot till exempel torka och bränder.  

Strategin har också brister och Vänsterpartiet vill se tydligare reglering av bioenergin där träd inte tas ner för att direkt gå till värmeverken.