Protokoll utskottssammanträde 2021/22:64

Utskottens protokollFinansutskottets protokoll 2021/22:64

Finansutskottet

Protokoll	Utskottssammanträde 2021/22:64
Datum	2022-05-12
Tid	kl. 10.30-11.41
Närvarande	Se bilaga 1

§ 1	Reduktionsplikten Per Callenberg, statssekreterare Infrastrukturdepartementet informerade utskottet med anledning av tillkännagivandet i betänkande FiU47 om den s.k. reduktionsplikten. Ledamöternas frågor besvarades.
§ 2	Energiskattedirektivet Tora Hansjons, statssekreterare Finansdepartementet informerade utskottet med anledning av tillkännagivandet i betänkande FiU47 om Energiskattedirektivet. Ledamöternas frågor besvarades.
§ 3	Anmälningar Utskottet beslutade att kalla statssekreterare Elin Eliasson till sammanträdet den 14 juni för överläggning om EU:s årsbudget 2023. Inkommen skrivelse enligt bilaga 2.
§ 4	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2021/22:62 och 63.
§ 5	Överlämnande av lagförslag Utskottet överlämnade regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om Sveriges riksbank i proposition 2021/22:169 till konstitutionsutskottet. Överlämnandet gäller under förutsättning att det mottagande utskottet tar emot det. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 6	Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter (FiU32) Utskottet fortsatte beredningen av prop. 2021/22:169. Utskottet justerade betänkande 2021/22:FiU32.
§ 7	En utvidgad rätt till återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar (FiU36) Utskottet fortsatte beredningen av prop. 2021/22:74 och en motion. Utskottet justerade betänkande 2021/22:FiU36.
§ 8	Den offentliga sektorns tillgängliggörande av data (FiU27) Utskottet fortsatte beredningen av prop. 2021/22:225 och en motion. Ärendet bordlades.
§ 9	Idéburen välfärd (FiU28) Utskottet fortsatte beredningen av prop. 2021/22:135, motioner och yttrande SoU5y. Ärendet bordlades.
§ 9	Ett nytt mål för Sjätte AP-fondens placeringsverksamhet (FiU33) Utskottet fortsatte beredningen av prop. 2021/22:146. Ärendet bordlades.
§ 10	Ändrade regler om säkerställda obligationer (FiU37) Utskottet fortsatte beredningen av prop. 2021/22:76 och en motion. Ärendet bordlades.
§ 11	Betaltjänstfrågor – några förtydliganden (FiU38) Utskottet fortsatte beredningen av prop. 2021/22:202. Ärendet bordlades.
§ 12	Riksrevisionens rapport om AP-fondernas hållbarhetsarbete (FiU43) Utskottet fortsatte beredningen av skr. 2021/22:54. Ärendet bordlades.
§ 13	Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2017-2021 (FiU42) Utskottet inledde beredningen av skr. 2021/22:104. Ärendet bordlades.
§ 14	Övrigt M-, SD-, KD- och L-ledamöterna anmälde förslag till utskottsinitiativ relaterat till beredningen av vårändringsbudgeten för 2022. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för förslaget.
§ 15	Förslag till utskottsinitiativ relaterat till beredningen av vårändringsbudgeten för 2022 Utskottet beslutade att ge skatteutskottet, justitieutskottet, utrikesutskottet, försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet och socialutskottet tillfälle att senast kl. 14.00 tisdagen den 31 maj 2022 yttra sig över förslag till utskottsinitiativ relaterat till beredningen av vårändringsbudgeten för 2022, enligt bilaga 3. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 16	Nästa sammanträde Öppen utfrågning tisdag den 17 maj kl. 10.00.
	Justeras Åsa Westlund

Närvaro och voteringsförteckning – Bilaga 1 till protokoll 2021/22:64

§1-13

§14-16

Ledamöter

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Åsa Westlund (S) Ordförande

X

X

Elisabeth Svantesson (M) vice ordförande

Gunilla Carlsson (S)

Edward Riedl (M)

X

X

Oscar Sjöstedt (SD)

X

X

Adnan Dibrani (S)

X

X

Martin Ådahl (C)

X

X

Ali Esbati (V)

X

X

Jan Ericson (M)

Dennis Dioukarev (SD)

X

X

Ingela Nylund Watz (S)

X

X

Jakob Forssmed (KD)

Björn Wiechel (S)

Mats Persson (L)

X

X

Charlotte Quensel (SD)

Janine Alm Ericson (MP)

X

X

Boriana Åberg (M)

X

X

Suppleanter

Joakim Sandell (S)

Sofia Westergren (M)

X

X

Eva Lindh (S)

X

X

Josefin Malmqvist (M)

Sven-Olof Sällström (SD)

Johan Andersson (S)

Lars Thomsson (C)

O

Ulla Andersson (V)

Hanif Bali (M)

X

X

Ann-Christine From (SD)

Mubarik Mohamed Abdirahman (S)

X

X

Robert Halef (KD)

Teres Lindberg (S)

Joar Forssell (L)

Staffan Eklöf (SD)

Rasmus Ling (MP)

Kjell Jansson (M)

Ida Gabrielsson (V)

Clara Aranda (SD)

Johan Pehrson (L)

Gulan Avci (L)

Alireza Akhondi (C)

Tony Haddou (V)

Larry Söder (KD)

X

X

Andreas Carlsson (KD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Jörgen Hellman (S)

Sultan Kayhan (S)

Ilona Szatmari Waldau (V)

Jessica Rosencrantz (M)

David Perez (SD)

X

X

N= Närvarande X= ledamöter som deltagit i handläggningen

V= Votering O= ledamöter som härutöver varit närvarande

Bilaga 2 till protokoll 2021/22:64

Inkommen skrivelse

Dnr 1854:2021/22

Avsändare: Oberoende journalisters förbund

Synpunkter om att utskottet bör förtydliga i sitt betänkande (FiU27) om vanlig journalistisk verksamhet räknas som "bearbetning av data" enligt den nya lagen. (proposition 2021/22:225).

Bilaga 3 till protokoll 2021/22:64

Förslag till utskottsinitiativ – justering av vårändringsbudgeten för 2022

Utskottsinitiativet innehåller förslag till ändrade ramar för utgiftsområden, förändrad inkomstberäkning samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2022.

Förslag till riksdagsbeslut

• Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag enligt tabell 1.1.

• Direktstöd material till Ukraina via UO6 – se bilaga 1

• Ekonomiskt stöd till Ukraina via UO5 – se bilaga 2

• Riksdagen avslår regeringens förslag om garantitillägg i bostadstillägget.

• Riksdagen ställer sig bakom lag om ändring i socialförsäkringsbalken i enlighet med bilaga 5.

• Riksdagen ställer sig bakom lag om ändring i socialtjänstlagen i enlighet med bilaga 5.

• Riksdagen bemyndigar regeringen att utöver förslagen i vårändringsbudgeten under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

• Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 besluta att till Ukraina skänka försvarsmateriel som kan avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid, till ett värde om högst 1 000 000 000 kronor.

• Riksdagen ställer sig bakom det som anförs om reviderade investeringsplaner för Försvarsmakten och tillkännager detta för regeringen.

• Riksdagen höjer det minimibelopp som används för att fastställa avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen med motsvarande 350 kronor per månad för ensamstående och med motsvarande 175 kronor per månad för var och en av sammanlevande makar och sambor.

• Riksdagen ställer sig bakom det som anförs om att införa en gas i pensionssystemet så fort som möjligt och tillkännager detta för regeringen.

• Riksdagen ställer sig bakom det som anförs om att sänka skatten för pensionärer från 1 januari 2023 och tillkännager detta för regeringen.

Inledning

Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är överens om att göra den största förstärkningen av pensionärernas ekonomi sedan det nuvarande pensionssystemet infördes. Redan under hösten kommer ersättningen till de sämst ställda pensionärerna öka med 1 000 kr per månad, genom en höjning av garantipensionen och bostadstillägget. Därefter kommer skatten på pensioner sänkas med ytterligare 6 miljarder kronor och vi inför en helt ny ”gas” i pensionssystemet, som ger högre pension när Sveriges ekonomi är god. Genom den här kombinationen av tre reformer kan vi både ge ett rejält tillskott till de sämst ställda pensionärerna, förbättra alla pensionärers ekonomi och värna arbetslinjen i pensionssystemet.

I en tid när priserna stiger kraftigt på just de varor och tjänster som är svårast att avvara – mat, värme och bränsle - är det nödvändigt att förbättra de svenska pensionärernas situation. Det ska dock göras på ett sätt som värnar arbetslinjen i pensionssystemet och som inte gör pensionssystemet ännu mer komplext. Det av regeringen föreslagna garantitillägget har kritiserats hårt av både expertmyndigheter, pensionärsorganisationer och fackföreningar just för att arbetslinjen försvagas, marginaleffekterna kan bli över 100 procent, och för att pensionssystemet blir än mer svåröverskådligt. Vi föreslår därför att regeringens förslag om garantitillägg i bostadstillägget avslås. Istället föreslår vi förbättringar inom det befintliga grundskyddet. Garantipensionen höjs med 600 kr per månad och konsumtionsstödet i bostadstillägget höjs med 350 kr för ensamstående och 175 kr för sammanboende. Dessa förändringar ska träda ikraft 1 oktober 2022. Vi aviserar också att skatten för samtliga pensionärer ska sänkas från den 1 januari 2023 och att en gas införs där delar av överskottet i pensionssystemet används för att höja pensionerna. Vi föreslår därför förändrade anslag under utgiftsområde 11. Förslaget kommer diskuteras i pensionsgruppen.

Det behövs ett omedelbart tillskott för att stärka polisen. Polismyndigheten är i behov av ökade resurser för att kunna säkra tryggheten för medborgarna. Polisen behöver här och nu framför allt bättre utrustning för att kunna bekämpa våldsverkare och grovt kriminella. Vidare är det viktigt att resurser tillförs till Polismyndigheten för att säkra kortare handläggningstider för pass, exempelvis genom att under en begränsad tid kunna hålla passexpeditioner öppna under kvällar och helger. Vi föreslår därför att ytterligare tillskott görs inom utgiftsområde 4.

Det militära försvaret behöver stärkas. Sveriges målsättning bör vara att försvarsanslagen ska uppgå till motsvarande 2 procent av BNP år 2025. Det är nödvändigt i ljuset av det allvarliga säkerhetspolitiska läget men även för en snabb och framgångsrik anslutning av Sverige till Nato. En förutsättning för att kunna växa snabbt är att upprustningen inleds snarast möjligt. Det är därför angeläget att Försvarsmaktens bemyndiganderam höjs i närtid. Därigenom skapas förutsättningar och handlingsfrihet för att utöka anskaffningen av nödvändig materiel. Detta skulle medföra att försvaret snabbt kan öka inköpsvolymerna och minskar risken för att Sverige halkar efter i kön vad gäller leveransen från försvarsindustrin. Den snabbare upprustningen av försvaret bör ske på ett sådant sätt att dagens försvarsförmåga inte äventyras under tillväxtfasen, och att förstärkningen blir kostnadseffektiv. Den 16/3–2022 enades riksdagens partier om snabb förstärkning av försvarsförmågan här och nu. Vi föreslår nu hur nästa steg kan tas med sikte på en snabb upprustning fram till 2025.

Det är i Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiska intresse att stödja Ukraina med försvarsmateriel. Många västländer ökar nu sitt militära stöd till Ukraina, inte minst då Ryssland påbörjat en förnyad offensiv i Donbas. Det är naturligt att Sverige ökar sitt militära och ekonomiska stöd till Ukraina, bland annat genom ytterligare vapenleveranser. Vi föreslår därför att ytterligare tillskott görs inom utgiftsområde 6.

Ändringar avseende statens utgifter

Nedan lämnas förslag till ändringar avseende statens utgifter 2022 utöver det som anges i vårändringsbudgeten. Det samlade förslaget till ytterligare ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag för 2022 finns i avsnitt 1 tabell 1.1.

3.1 – Utgiftsområde 4 – Rättsväsendet

1:1 – – Polismyndigheten

Förslag: Anslaget 1:1 Polismyndigheten ökar med 500 000 000 kronor utöver det som anges i vårändringsbudgeten för 2022.

Skälen för utskottets förslag

Anslagsökningen syftar till att finansiera inköp av bättre utrustning och verktyg för polisen under innevarande år såsom vattenkanoner, tårgas och kroppskameror och annan nödvändig utrustning som används i andra europeiska rättsstater för att hantera allvarliga ordningsstörningar och våldsamma upplopp. Därtill ska resurserna även finansiera inköp av nya polisfordon. Vidare ska anslagsökningen skapa ökade förutsättningar för polisen att korta de rådande långa handläggningstiderna inom Polismyndigheten för att få pass, exempelvis genom att under en begränsad tid kunna hålla passexpeditioner öppna under kvällar och helger.

3.2 – Utgiftsområde 6 – Försvar och samhällets krisberedskap

1:1 – – Förbandsverksamhet och beredskap

Förslag: Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 65 000 000 000 kronor 2023–2028.

Skälen för utskottets förslag:
Beställningsbemyndigandet som är knutet till anslaget omfattar bl.a. underhåll av Försvarsmaktens materiel och anläggningar som inte är av löpande eller driftskaraktär. Det beställningsbemyndigande som är kopplat till anslaget föreslås ökas med 31 997 miljoner kronor för tidsperioden 2023–2028 för att möjliggöra en kraftfull upprustning av det svenska militära försvaret.

I samband med det ökade bemyndigandet bör investeringsplanen för Försvarsmakten revideras för att i större utsträckning ta hänsyn till den upprustning som nu bör ske.

1:3 – – Anskaffning av materiel och anläggningar

Förslag: Anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar ökar med 1 000 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2022 för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 185 000 000 000 kronor 2023–2031.

Skälen för utskottets förslag: Anslaget används bland annat för att finansiera utveckling, anskaffning, återanskaffning och avveckling av anslagsfinansierad materiel och anläggningar.

Anslagsökningen syftar till att säkra mer försvarsmateriel som stöd till Ukraina då landet efterfrågar fortsatt stöd med försvarsmateriel i form av vapen och övrig personlig utrustning. I första hand föreslås den föreslagna anslagsökningen användas för att kompensera för återinköp av försvarsmateriel som kan avvaras från statens verksamhet och som skänks till Ukraina. I andra hand kan anslagsökningen användas för att skyndsamt köpa in materiel från försvarsindustrin som därefter ges som stöd till Ukraina. Om det inte är möjligt att vare sig avvara lämplig försvarsmateriel eller att snabbt köpa in materiel för att skänka till Ukraina bör avsatta medel överföras till Ukraina för att stödja deras inköp av materiel och förnödenheter. Tillskott av medel föreslås då anslås på anslag 1:2 inom utgiftsområde 5. Det skulle kunna vara stöd i form av ett ekonomiskt bidrag till den ukrainska centralbankens fond till stöd för landets väpnade styrkor. Ett sådant stöd innebär att Ukrainas möjligheter att bekämpa den ryska invasionen och det väpnade angreppet stärks vid en kritisk tidpunkt. Anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet, som får användas för extraordinärt stöd till Ukraina, bör därför om inte medlen anvisas under anslaget 1:3 inom utgiftsområde 6, ökas med 1 000 000 000 kronor.

Det beställningsbemyndigande som är kopplat till anslaget föreslås ökas med 72 103 miljoner kronor för tidsperioden 2023–2031 för att möjliggöra en kraftfull upprustning av det svenska militära försvaret.

I samband med det ökade bemyndigandet bör investeringsplanen för Försvarsmakten revideras för att i större utsträckning ta hänsyn till den upprustning som nu bör ske.

3.3 – Utgiftsområde 11 – Ekonomisk trygghet vid ålderdom

1:1 – – Garantipension vid ålderspension

Förslag: Anslaget 1:1 Garantipension vid ålderspension ökar med 1 075 000 000 kronor utöver det som anges i vårändringsbudgeten för 2022.

Skälen för utskottets förslag: Anslagsökningen syftar till att finansiera höjningen av garantipensionen med 600 kr per månad från och med oktober 2022.

1:3 – – Bostadstillägg till pensionärer

Förslag: Anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer minskar med 3 495 000 000 kronor jämfört med det som anges i vårändringsbudgeten för 2022.

Skälen för utskottets förslag: Om garantitillägget i bostadstillägget avslås bör anslaget minskas med 4 000 000 000 kronor. Dessutom bör anslaget höjas med 380 000 000 kronor för att finansiera höjningen av konsumtionsstödet i bostadstillägget med 350 kr per månad för ensamstående och 175 kronor för den som är gift från och med oktober 2022. För att finansiera förändringen av fribeloppet i bostadstillägget höjs anslaget med 125 000 000 kronor.

1:4 – – Äldreförsörjningsstöd

Förslag: Anslaget överensstämmer med vårändringsbudgeten

Skälen för utskottets förslag: Till följd av den pensionsreform som föreslås i utskottsinitiativet bedöms kostnaderna för anslaget att minska. Minskningen för 2022 bedöms ligga i linje med den minskning som anges i vårändringsbudgeten till följd av förslaget om införandet av ett garantitillägg i bostadstillägget.

2:1 – – Pensionsmyndigheten

Förslag: Anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten ökar med 10 000 000 kronor utöver med det som anges i vårändringsbudgeten för 2022.

Skälen för utskottets förslag: Höjningen av garantipensionen kommer att innebära ökade arbetsuppgifter för Pensionsmyndigheten. Anslaget ökas därför med 10 000 000 kronor.

Elisabeth Svantesson (M), Oscar Sjöstedt (SD), Jakob Forssmed (KD) och Mats Persson (L)

Bilaga 1

Tabell 1.1. Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag 2022

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag 2022
Tusental kronor
Utgifts-område	Anslags-nummer		Beslutad ram/anvisat anslag	Förändring av ram/anslag	Ny ram/Ny anslagsnivå
1		Rikets styrelse	17 433 338	172 000	17 605 338
	1:1	Kungliga hov- och slottsstaten	149 157	38 000	187 157
	2:3	Riksdagens fastighetsanslag	120 000	60 000	180 000
	3:1	Sametinget	61 800	-2 500	59 300
	5:1	Länsstyrelserna m.m.	3 678 121	76 500	3 754 621
2		Samhällsekonomi och finansförvaltning	17 971 183	13 750	17 984 933
	1:2	Kammarkollegiet	114 574	4 250	118 824
	1:7	Konjunkturinstitutet	67 682	3 000	70 682
	1:9	Statistiska centralbyrån	592 901	-1 000	591 901
	1:11	Finansinspektionen	733 787	2 000	735 787
	1:12	Riksgäldskontoret	338 983	6 000	344 983
	1:15	Statens servicecenter	882 068	-500	881 568
3		Skatt, tull och exekution	12 929 734	2 000	12 931 734
	1:1	Skatteverket	8 302 898	2 000	8 304 898
4		Rättsväsendet	62 918 986	580 000	63 498 986
	1:1	Polismyndigheten	33 835 967	502 000	34 337 967
	1:2	Säkerhetspolisen	1 878 382	20 000	1 898 382
	1:3	Åklagarmyndigheten	2 022 249	1 000	2 023 249
	1:5	Sveriges Domstolar	6 682 674	1 000	6 683 674
	1:6	Kriminalvården	12 362 399	1 000	12 363 399
	1:12	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.	39 987	55 000	94 987
5		Internationell samverkan	2 735 117	90 000	2 825 117
	1:1	Avgifter till internationella organisationer	1 533 554	90 000	1 623 554
6		Försvar och samhällets krisberedskap	79 208 299	1 411 000	80 619 299
	1:3	Anskaffning av materiel och anläggning	22 059 713	1 000 000	23 059 713
	2:2	Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor	521 850	-2 000	519 850
	2:4	Krisberedskap	1 273 788	236 000	1 509 788
	2:5	Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal	401 671	25 000	426 671
	2:6	Myndigheten för samhällsskydd och beredskap	1 448 916	130 000	1 578 916
	2:8	Myndigheten för psykologiskt försvar	103 000	10 000	113 000
	3:1	Strålsäkerhetsmyndigheten	407 892	12 000	419 892
7		Internationellt bistånd	51 939 762	0	51 939 762
	1:1	Biståndsverksamhet	49 985 150	13 774	49 998 924
	1:2	Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)	1 652 317	-13 774	1 638 543
8		Migration	8 541 364	10 300 000	18 841 364
	1:2	Ersättningar och bostadskostnader	2 190 000	9 800 000	11 990 000
	1:9	Tillfälligt stöd till kommuner med anledning av kriget i Ukraina	0	500 000	500 000
9		Hälsovård, sjukvård och social omsorg	119 461 613	1 633 000	121 094 613
	1:1	Socialstyrelsen	765 160	2 000	767 160
	1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	31 417 886	1 736 000	33 153 886
	2:3	Bidrag till WHO	46 665	-5 000	41 665
	4:7	Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.	669 151	-100 000	569 151
10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	106 203 457	5 802 000	112 005 457
	1:7	Ersättning för höga sjuklönekostnader	7 407 000	5 800 000	13 207 000
	2:1	Försäkringskassan	9 281 366	2 000	9 283 366
11		Ekonomisk trygghet vid ålderdom	42 161 128	1 863 000	44 024 128
	1:1	Garantipension till ålderspension	13 416 400	1 193 000	14 609 400
	1:3	Bostadstillägg till pensionärer	11 836 400	505 000	12 341 400
	1:4	Äldreförsörjningsstöd	1 252 200	-10 000	1 242 200
	2:1	Pensionsmyndigheten	700 228	175 000	875 228
12		Ekonomisk trygghet för familjer och barn	99 846 770	1 653 000	101 499 770
	1:2	Föräldraförsäkring	45 031 247	1 140 000	46 171 247
	1:8	Bostadsbidrag	4 286 404	513 000	4 799 404
13		Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering	6 151 744	30 000	6 181 744
	1:1	Etableringsåtgärder	142 030	30 000	172 030
	4:1	Åtgärder mot segregation	500 000	-10 500	489 500
	4:2	Delegationen mot segregation	18 416	10 500	28 916
14		Arbetsmarknad och arbetsliv	93 220 726	51 000	93 271 726
	1:1	Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader	7 810 253	51 000	7 861 253
16		Utbildning och universitetsforskning	95 384 445	89 000	95 473 445
	1:1	Statens skolverk	1 367 338	1 000	1 368 338
	1:8	Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.	200 720	30 000	230 720
	1:17	Statligt stöd till vuxenutbildning	5 417 422	-300 000	5 117 422
	1:19	Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning	3 815 236	43 000	3 858 236
	2:64	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor	950 902	15 000	965 902
	3:1	Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation	7 028 846	300 000	7 328 846
17		Kultur, medier, trossamfund och fritid	20 049 593	108 510	20 158 103
	9:2	Stöd till trossamfund	81 919	8 510	90 429
	13:5	Insatser för den ideella sektorn	128 758	100 000	228 758
18		Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	5 771 334	2 000	5 773 334
	1:5	Statens geotekniska institut	56 847	1 000	57 847
	1:6	Lantmäteriet	688 817	1 000	689 817
20		Allmän miljö- och naturvård	20 951 580	3 847 000	24 798 580
	1:1	Naturvårdsverket	645 033	1 000	646 033
	1:3	Åtgärder för värdefull natur	2 064 035	-3 000	2 061 035
	1:4	Sanering och återställning av förorenade områden	1 167 318	-10 750	1 156 568
	1:7	Avgifter till Internationella organisationer	282 131	7 750	289 881
	1:8	Klimatbonus	3 510 000	3 900 000	7 410 000
	1:9	Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut	298 143	2 000	300 143
	1:24	Biogasstöd	500 000	-50 000	450 000
21		Energi	11 674 924	93 000	11 767 924
	1:1	Statens energimyndighet	419 387	2 000	421 387
	1:2	Insatser för energieffektivisering	18 000	10 000	28 000
	1:6	Energimarknadsinspektionen	184 294	1 000	185 294
	1:8	Elberedskap	361 000	80 000	441 000
22		Kommunikationer	77 091 052	882 000	77 973 052
	1:1	Utveckling av statens transportinfrastruktur	31 929 785	30 000	31 959 785
	1:2	Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur	30 402 263	769 000	31 171 263
	2:1	Post- och telestyrelsen	87 679	5 000	92 679
	2:5	Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation	1 561 014	77 000	1 638 014
	2:6	Myndigheten för digital förvaltning	156 845	1 000	157 845
23		Areella näringar, landsbygd och livsmedel	21 644 754	461 000	22 105 754
	1:6	Bekämpning av smittsamma djursjukdomar	183 349	84 000	267 349
	1:8	Statens jordbruksverk	615 698	5 500	621 198
	1:14	Livsmedelsverket	344 398	-3 000	341 398
	1:15	Konkurrenskraftig livsmedelssektor	204 160	-4 500	199 660
	1:17	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	3 783 297	300 000	4 083 297
	1:19	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket	42 330	50 000	92 330
	1:22	Främjande av rennäringen m.m.	125 915	10 000	135 915
	1:26	Nedsättning av slakteriavgifter	73 237	9 000	82 237
	1:27	Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet	15 000	10 000	25 000
24		Näringsliv	14 248 901	583 000	14 831 901
	1:11	Bolagsverket	65 542	1 000	66 542
	1:16	Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag	18 850	9 000	27 850
	1:17	Kapitalinsatser i statligt ägda företag	1 000	476 000	477 000
	2:3	Exportfrämjande verksamhet	361 367	50 000	411 367
	2:7	AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning	100 000	47 000	147 000
25		Allmänna bidrag till kommuner	156 498 194	425 000	156 923 194
	1:4	Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner	250 000	125 000	375 000
	1:6	Tillfälligt stöd för ökade kostnader för finansiering	0	300 000	300 000
		Summa anslagsförändring på ändringsbudget		30 091 260

Bilaga 2

Tabell 1.1. Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag 2022

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag 2022
Tusental kronor
Utgifts-område	Anslags-nummer		Beslutad ram/anvisat anslag	Förändring av ram/anslag	Ny ram/Ny anslagsnivå
1		Rikets styrelse	17 433 338	172 000	17 605 338
	1:1	Kungliga hov- och slottsstaten	149 157	38 000	187 157
	2:3	Riksdagens fastighetsanslag	120 000	60 000	180 000
	3:1	Sametinget	61 800	-2 500	59 300
	5:1	Länsstyrelserna m.m.	3 678 121	76 500	3 754 621
2		Samhällsekonomi och finansförvaltning	17 971 183	13 750	17 984 933
	1:2	Kammarkollegiet	114 574	4 250	118 824
	1:7	Konjunkturinstitutet	67 682	3 000	70 682
	1:9	Statistiska centralbyrån	592 901	-1 000	591 901
	1:11	Finansinspektionen	733 787	2 000	735 787
	1:12	Riksgäldskontoret	338 983	6 000	344 983
	1:15	Statens servicecenter	882 068	-500	881 568
3		Skatt, tull och exekution	12 929 734	2 000	12 931 734
	1:1	Skatteverket	8 302 898	2 000	8 304 898
4		Rättsväsendet	62 918 986	580 000	63 498 986
	1:1	Polismyndigheten	33 835 967	502 000	34 337 967
	1:2	Säkerhetspolisen	1 878 382	20 000	1 898 382
	1:3	Åklagarmyndigheten	2 022 249	1 000	2 023 249
	1:5	Sveriges Domstolar	6 682 674	1 000	6 683 674
	1:6	Kriminalvården	12 362 399	1 000	12 363 399
	1:12	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.	39 987	55 000	94 987
5		Internationell samverkan	2 735 117	1 090 000	3 825 117
	1:1	Avgifter till internationella organisationer	1 533 554	90 000	1 623 554
	1:2	Freds- och säkerhetsfrämjande åtgärder	681 848	1 000 000	1 681 848
6		Försvar och samhällets krisberedskap	79 208 299	411 000	79 619 299
	2:2	Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor	521 850	-2 000	519 850
	2:4	Krisberedskap	1 273 788	236 000	1 509 788
	2:5	Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal	401 671	25 000	426 671
	2:6	Myndigheten för samhällsskydd och beredskap	1 448 916	130 000	1 578 916
	2:8	Myndigheten för psykologiskt försvar	103 000	10 000	113 000
	3:1	Strålsäkerhetsmyndigheten	407 892	12 000	419 892
7		Internationellt bistånd	51 939 762	0	51 939 762
	1:1	Biståndsverksamhet	49 985 150	13 774	49 998 924
	1:2	Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)	1 652 317	-13 774	1 638 543
8		Migration	8 541 364	10 300 000	18 841 364
	1:2	Ersättningar och bostadskostnader	2 190 000	9 800 000	11 990 000
	1:9	Tillfälligt stöd till kommuner med anledning av kriget i Ukraina	0	500 000	500 000
9		Hälsovård, sjukvård och social omsorg	119 461 613	1 633 000	121 094 613
	1:1	Socialstyrelsen	765 160	2 000	767 160
	1:6	Bidrag till folkhälsa och sjukvård	31 417 886	1 736 000	33 153 886
	2:3	Bidrag till WHO	46 665	-5 000	41 665
	4:7	Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.	669 151	-100 000	569 151
10		Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning	106 203 457	5 802 000	112 005 457
	1:7	Ersättning för höga sjuklönekostnader	7 407 000	5 800 000	13 207 000
	2:1	Försäkringskassan	9 281 366	2 000	9 283 366
11		Ekonomisk trygghet vid ålderdom	42 161 128	1 863 000	44 024 128
	1:1	Garantipension till ålderspension	13 416 400	1 193 000	14 609 400
	1:3	Bostadstillägg till pensionärer	11 836 400	505 000	12 341 400
	1:4	Äldreförsörjningsstöd	1 252 200	-10 000	1 242 200
	2:1	Pensionsmyndigheten	700 228	175 000	875 228
12		Ekonomisk trygghet för familjer och barn	99 846 770	1 653 000	101 499 770
	1:2	Föräldraförsäkring	45 031 247	1 140 000	46 171 247
	1:8	Bostadsbidrag	4 286 404	513 000	4 799 404
13		Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering	6 151 744	30 000	6 181 744
	1:1	Etableringsåtgärder	142 030	30 000	172 030
	4:1	Åtgärder mot segregation	500 000	-10 500	489 500
	4:2	Delegationen mot segregation	18 416	10 500	28 916
14		Arbetsmarknad och arbetsliv	93 220 726	51 000	93 271 726
	1:1	Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader	7 810 253	51 000	7 861 253
16		Utbildning och universitetsforskning	95 384 445	89 000	95 473 445
	1:1	Statens skolverk	1 367 338	1 000	1 368 338
	1:8	Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.	200 720	30 000	230 720
	1:17	Statligt stöd till vuxenutbildning	5 417 422	-300 000	5 117 422
	1:19	Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning	3 815 236	43 000	3 858 236
	2:64	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor	950 902	15 000	965 902
	3:1	Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation	7 028 846	300 000	7 328 846
17		Kultur, medier, trossamfund och fritid	20 049 593	108 510	20 158 103
	9:2	Stöd till trossamfund	81 919	8 510	90 429
	13:5	Insatser för den ideella sektorn	128 758	100 000	228 758
18		Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik	5 771 334	2 000	5 773 334
	1:5	Statens geotekniska institut	56 847	1 000	57 847
	1:6	Lantmäteriet	688 817	1 000	689 817
20		Allmän miljö- och naturvård	20 951 580	3 847 000	24 798 580
	1:1	Naturvårdsverket	645 033	1 000	646 033
	1:3	Åtgärder för värdefull natur	2 064 035	-3 000	2 061 035
	1:4	Sanering och återställning av förorenade områden	1 167 318	-10 750	1 156 568
	1:7	Avgifter till Internationella organisationer	282 131	7 750	289 881
	1:8	Klimatbonus	3 510 000	3 900 000	7 410 000
	1:9	Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut	298 143	2 000	300 143
	1:24	Biogasstöd	500 000	-50 000	450 000
21		Energi	11 674 924	93 000	11 767 924
	1:1	Statens energimyndighet	419 387	2 000	421 387
	1:2	Insatser för energieffektivisering	18 000	10 000	28 000
	1:6	Energimarknadsinspektionen	184 294	1 000	185 294
	1:8	Elberedskap	361 000	80 000	441 000
22		Kommunikationer	77 091 052	882 000	77 973 052
	1:1	Utveckling av statens transportinfrastruktur	31 929 785	30 000	31 959 785
	1:2	Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur	30 402 263	769 000	31 171 263
	2:1	Post- och telestyrelsen	87 679	5 000	92 679
	2:5	Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation	1 561 014	77 000	1 638 014
	2:6	Myndigheten för digital förvaltning	156 845	1 000	157 845
23		Areella näringar, landsbygd och livsmedel	21 644 754	461 000	22 105 754
	1:6	Bekämpning av smittsamma djursjukdomar	183 349	84 000	267 349
	1:8	Statens jordbruksverk	615 698	5 500	621 198
	1:14	Livsmedelsverket	344 398	-3 000	341 398
	1:15	Konkurrenskraftig livsmedelssektor	204 160	-4 500	199 660
	1:17	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	3 783 297	300 000	4 083 297
	1:19	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket	42 330	50 000	92 330
	1:22	Främjande av rennäringen m.m.	125 915	10 000	135 915
	1:26	Nedsättning av slakteriavgifter	73 237	9 000	82 237
	1:27	Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet	15 000	10 000	25 000
24		Näringsliv	14 248 901	583 000	14 831 901
	1:11	Bolagsverket	65 542	1 000	66 542
	1:16	Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag	18 850	9 000	27 850
	1:17	Kapitalinsatser i statligt ägda företag	1 000	476 000	477 000
	2:3	Exportfrämjande verksamhet	361 367	50 000	411 367
	2:7	AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning	100 000	47 000	147 000
25		Allmänna bidrag till kommuner	156 498 194	425 000	156 923 194
	1:4	Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner	250 000	125 000	375 000
	1:6	Tillfälligt stöd för ökade kostnader för finansiering	0	300 000	300 000
		Summa anslagsförändring på ändringsbudget		30 091 260

Bilaga 3

Tabell 1.2 – ökade bemyndiganden utöver förslagen i vårändringsbudgeten (tusentals kronor)

Bilaga 4

Samlad förstärkning av pensionärernas ekonomi med förslaget i utskottsinitiativet

	Ökning per månad, efter skatt
Åtgärd	Garanti-pensionär (8 800 kr/månad)	Medelinkomst kvinna (13 100 kr/månad)	Medelinkomst man (16 300 kr/mån)	Medelinkomst samtliga (14 600 kr/mån)
Höjd garantipension 600 kr (från oktober)	480	400	0	0
Höjt bostadstillägg 350 kr (175 för sammanboende) (från oktober)	350	350	0	0
Sänkt skatt 6 miljarder kr (1 januari 2023)	90	155	200	200
Gas (så fort som möjligt)	70	135	190	200
Totalt	990	1040	390	400

Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs ifråga om socialförsäkringsbalken

att 66 kap. 20a §, 22§ och 22 a §, 67 kap. 21-24 §§ och 102 kap 17§ 22 a § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse – – – – – – Föreslagen lydelse

66 kap.

20 a §

Det beräkningsunderlag som har räknats fram enligt 17-20 §§ ska ökas med 0,051 prisbasbelopp. Ökningen ska dock beräknas på samma sätt som anges i 13 § andra stycket första meningen.

Det beräkningsunderlag som har räknats fram enligt 17-20 §§ ska ökas med 0,20 prisbasbelopp. Ökningen ska dock beräknas på samma sätt som anges i 13 § andra stycket första meningen.

22 §

För den vars beräkningsunderlag inte överstiger 0,25 prisbasbelopp gäller följande: Den årliga garantipensionen motsvarar differensen mellan - beräkningsunderlaget som först har multiplicerats med 1,04 och därefter har ökats med 0,051 prisbasbelopp som i sin tur har beräknats på samma sätt som anges i 13 § andra stycket första meningen och - summan av sådan tilläggspension, tjänstepension, änkepension, utländsk pension och sådana andra förmåner som enligt 5 § andra stycket 7 har ingått i beräkningsunderlaget.

För den vars beräkningsunderlag inte överstiger 0,25 prisbasbelopp gäller följande: Den årliga garantipensionen motsvarar differensen mellan - beräkningsunderlaget som först har multiplicerats med 1,04 och därefter har ökats med 0,20 prisbasbelopp som i sin tur har beräknats på samma sätt som anges i 13 § andra stycket första meningen och - summan av sådan tilläggspension, tjänstepension, änkepension, utländsk pension och sådana andra förmåner som enligt 5 § andra stycket 7 har ingått i beräkningsunderlaget.

22 a §

För den som är ogift och vars beräkningsunderlag överstiger 3,16 prisbasbelopp eller för den som är gift och vars beräkningsunderlag överstiger 2,8275 prisbasbelopp ska beräkningsunderlaget ökas med 0,051 prisbasbelopp. Ökningen ska dock beräknas på samma sätt som anges i 13 § andra stycket första meningen. För den som det i beräkningsunderlaget inte ingår något belopp enligt 5 § andra stycket 5 ska det belopp som enligt första stycket har ökat beräkningsunderlaget reduceras med 0,4 multiplicerat med den del av beräkningsunderlaget enligt 5 § som överstiger 3,16 prisbasbelopp för ogifta eller 2,8275 prisbasbelopp för gifta.

För den som är ogift och vars beräkningsunderlag överstiger 3,16 prisbasbelopp eller för den som är gift och vars beräkningsunderlag överstiger 2,8275 prisbasbelopp ska beräkningsunderlaget ökas med 0,20 prisbasbelopp. Ökningen ska dock beräknas på samma sätt som anges i 13 § andra stycket första meningen. För den som det i beräkningsunderlaget inte ingår något belopp enligt 5 § andra stycket 5 ska det belopp som enligt första stycket har ökat beräkningsunderlaget reduceras med 0,4 multiplicerat med den del av beräkningsunderlaget enligt 5 § som överstiger 3,16 prisbasbelopp för ogifta eller 2,8275 prisbasbelopp för gifta.

67 kap.

21 §

För den som är ogift och vars beräkningsunderlag inte överstiger 1,26 prisbasbelopp gäller följande. Den årliga garantipensionen är 2,181 prisbasbelopp (basnivån för ogifta) minskat med beräkningsunderlaget.

För den som är ogift och vars beräkningsunderlag inte överstiger 1,26 prisbasbelopp gäller följande. Den årliga garantipensionen är 2,33 prisbasbelopp (basnivån för ogifta) minskat med beräkningsunderlaget.

22 §

För den som är ogift och vars beräkningsunderlag överstiger 1,26 prisbasbelopp gäller följande. Den årliga garantipensionen är 0,921 prisbasbelopp minskat med 48 procent av den del av beräkningsunderlaget som överstiger 1,26 prisbasbelopp.

För den som är ogift och vars beräkningsunderlag överstiger 1,26 prisbasbelopp gäller följande. Den årliga garantipensionen är 1,07 prisbasbelopp minskat med 48 procent av den del av beräkningsunderlaget som överstiger 1,26 prisbasbelopp.

23 §

För den som är gift och vars beräkningsunderlag inte överstiger 1,14 prisbasbelopp gäller följande. Den årliga garantipensionen är 1,951 prisbasbelopp (basnivån för gifta) minskat med beräkningsunderlaget.

För den som är gift och vars beräkningsunderlag inte överstiger 1,14 prisbasbelopp gäller följande. Den årliga garantipensionen är 2,10 prisbasbelopp (basnivån för gifta) minskat med beräkningsunderlaget.

24 §

För den som är gift och vars beräkningsunderlag överstiger 1,14 prisbasbelopp gäller följande. Den årliga garantipensionen är 0,811 prisbasbelopp minskat med 48 procent av den del av beräkningsunderlaget som överstiger 1,14 prisbasbelopp.

För den som är gift och vars beräkningsunderlag överstiger 1,14 prisbasbelopp gäller följande. Den årliga garantipensionen är 0,960 prisbasbelopp minskat med 48 procent av den del av beräkningsunderlaget som överstiger 1,14 prisbasbelopp.

102 kap.

17 §

Det fribelopp som avses i 16 och 16 a §§ motsvarar 2,181 prisbasbelopp för den som är ogift och 1,951 prisbasbelopp för den som är gift.

Det fribelopp som avses i 16 och 16 a §§ motsvarar 2,326 prisbasbelopp för den som är ogift och 2,096 prisbasbelopp för den som är gift.

22 a §

Från och med den månad en försäkrad fyller 65 år beaktas vid beräkning av bostadstillägg hela bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 3 000 kronor för den som är ogift och

1 500 kronor för den som är gift.

Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket beaktas 90 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift. Därutöver beaktas 70 procent av bostadskostnaden per månad mellan 5 001 kronor och 7 000 kronor för den som är ogift och mellan 2 501 kronor och 3 500 kronor för den som är gift. Vidare beaktas 50 procent av bostadskostnaden per månad mellan 7 001 kronor och 7 500 kronor för den som är ogift och mellan 3 501 kronor och 3 750 kronor för den som är gift.

För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad.

Ett belopp om 540 kronor för den som är ogift och 270 kronor för den som är gift ska läggas till den bostadskostnad som har beaktats enligt första–tredje styckena och 23 §.

Ett belopp om 1090 kronor för den som är ogift och 545 kronor för den som är gift ska läggas till den bostadskostnad som har beaktats enligt första–tredje styckena och 23 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2022

2. Lagen tillämpas första gången för bostadstillägg som avser oktober 2022

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bostadstillägg som avser tid före den 1 oktober 2022.

Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 7 § socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse – – – – – Föreslagen lydelse

8 kap.

7 §

– Kommunen ska bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett minimibelopp. Boendekostnaden ska beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. För sådan boendekostnad som anges i 5 § ska dock inget förbehåll göras.

– Minimibeloppet ska, om inte annat följer av 8 §, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av

1,4044 prisbasbelopp för ensamstående, eller 1,1694 prisbasbelopp för var och en av sammanlevande makar och sambor

1,5411 prisbasbelopp för ensamstående, eller 1,2377 prisbasbelopp för var och en av sammanlevande makar och sambor

Minimibeloppet enligt första stycket ska täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2022.