Protokoll utskottssammanträde 2021/22:5

Utskottens protokollCivilutskottets protokoll 2021/22:5

RIKSDAGEN

CIVILUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:5
DATUM	2021-10-26
TID	11.00–11.45
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2021/22:4.
§ 2	Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om konsumentkrediter Utskottet överlade med statssekreteraren Catharina Espmark, åtföljd av medarbetare från Justitiedepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag, COM(2021) 347, Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 394-2021/22) och faktapromemoria 2020/21:FPM124. Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2). S-, C-, V- och MP-ledamöterna delade regeringens ståndpunkt. M-, SD- och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Regeringen är ”tveksam” till att räntefria krediter i form av samtliga kostnadsfria fakturakrediter ska omfattas av direktivet. Vi anser dock att Sverige ännu tydligare bör markera att räntefria krediter inte ska omfattas av direktivet. Under överläggningen närvarade en tjänsteman från EU-nämndens kansli. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	EU:s anslutning till Haagkonventionen Statssekreterare Catharina Espmark, åtföljd av medarbetare från Justitiedepartementet lämnade information om EU:s anslutning till Haagkonventionen. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag, COM(2021) 388, Regeringskansliets informationspromemoria (dnr 394-2021/22) och faktapromemoria 2021/22:FPM132. Under informationen närvarade en tjänsteman från EU-nämndens kansli.
§ 4	Sjöfylleri (CU4) Utskottet behandlade motioner. Ärendet bordlades.
§ 5	Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (CU2y) Utskottet fortsatte behandlingen av fråga om yttrande till konstitu–tionsutskottet över uppföljningen av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen under tiden den 1 januari – 31 december 2020. Frågan bordlades.
§ 6	Utskottets arbetsgrupp för uppföljning och utvärdering samt forsknings- och framtidsfrågor Utskottet entledigade Catarina Deremar (C) som ledamot i arbetsgruppen. Utskottet valde Ola Johansson (C) till ledamot i arbetsgruppen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 7	Övriga frågor Inkommen skrivelse anmäldes enligt förteckning. Utskottet beslutade att delta i forskningsförmiddagen våren 2022 med följande ämnesområde: Hur har konsumentmarknaderna och konsumentmönstren förändrats genom e-handeln? Trender, problem och utmaningar. Pandemins påverkan.
§ 8	Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum torsdagen den 28 oktober 2021 kl. 9.30.

Vid protokollet

Justeras den 28 oktober 2021

Emma Hult

CIVILUTSKOTTET

FÖRTECKNING ÖVER LEDAMÖTER

Bilaga 1 till protokoll 2021/22:5

§ 1

§ 2–3

§ 4–8

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Emma Hult (MP), ordf.

X

X

X

Larry Söder (KD), vice ordf.

X

X

X

Johan Löfstrand (S)

X

X

Carl-Oskar Bohlin (M)

X

X

X

Elin Lundgren (S)

X

X

X

Cecilie Tenfjord Toftby (M)

X

X

X

Mikael Eskilandersson (SD)

X

X

X

Leif Nysmed (S)

X

X

X

Ola Johansson (C)

X

X

X

Momodou Malcolm Jallow (V)

O

O

O

Lars Beckman (M)

X

X

X

Roger Hedlund (SD)

X

X

X

Sanne Lennström (S)

X

X

X

Joakim Järrebring (S)

X

X

X

Robert Hannah (L)

Angelica Lundberg (SD)

X

X

X

David Josefsson (M), tjl t.o.m. 211130

SUPPLEANTER

Ola Möller (S)

O

O

X

Ida Drougge (M)

X

X

Louise Meijer (M)

Linda Lindberg (SD)

Hillevi Larsson (S)

Lars Thomsson (C)

Jon Thorbjörnson (V)

X

X

X

Mikael Damsgaard (M)

Yasmine Eriksson (SD)

Patrik Lundqvist (S)

Magnus Oscarsson (KD)

Denis Begic (S)

Jakob Olofsgård (L)

Cassandra Sundin (SD)

Camilla Hansén (MP)

Jessica Rosencrantz (M)

Juno Blom (L)

Malin Danielsson (L)

Emma Berginger (MP), tjl t.o.m. 220213

Jennie Åfeldt (SD)

Sara Gille (SD)

Martina Johansson (C)

Maj Karlsson (V)

Hampus Hagman (KD)

Michael Anefur (KD)

Amanda Palmstierna (MP)

Axel Hallberg (MP)

Åsa Hartzell (M)

Stefan Plath (SD)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

		Bilaga 2
	Överläggningspromemoria 2021-10-20
Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt

Överläggning i civilutskottet den 26 oktober 2021 –

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om konsumentkrediter.

Dokument: KOM (2021) 347 slutlig 2021/0171 (COD)

Tidigare dokument: Fakta-PM Justitiedepartementet 2020/21:FPM124

Tidigare behandlad vid samråd i EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid möte i civilutskottet: -

Bakgrund

Kommissionen presenterade den 30 juni 2021 ett förslag till direktiv om konsumentkrediter. Förslaget ska ersätta det nuvarande direktivet från 2008 (se faktapromemoria 2020/21:FPM124).

Förslaget behandlar, liksom det nuvarande direktivet, de skyldigheter kreditgivare och andra aktörer som tillhandahåller konsumentkrediter har beträffande exempelvis kreditprövning och informationsgivning. Även konsumenternas ångerrätt och rätt till förtidsbetalning m.m. regleras. Direktivet föreslås få ett utökat tillämpningsområde genom att dagens undantag för räntefria krediter och flertalet leasingavtal tas bort. Direktivet är även tänkt att tillämpas vid lånebaserad gräsrotsfinansiering till konsumenter. Andra nyheter i direktivet är bestämmelser om ränte- och kostnadstak, regler om kopplingsförbehåll och paketförsäljning samt en mer detaljerad bestämmelse om kreditprövning.

Rättslig grund och beslutsförfarande

Kommissionen har som rättslig grund angett artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Artikeln behandlar möjligheten att besluta om åtgärder för tillnärmning av sådana bestämmelser i lagar och andra författningar i medlemsstaterna som syftar till att upprätta den inre marknaden och för att få den att fungera. Det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillämpas, vilket innebär att Europaparlamentet och rådet gemensamt antar direktivet. Beslut fattas i rådet med kvalificerad majoritet.

Remissinstansernas övergripande synpunkter

Flertalet remissinstanser är positiva till direktivförslaget eller har inget att invända mot det.

Riksbanken anser att förslaget kommer att bidra till att kreditprodukter och marknadsaktörer i olika medlemsländer utgår från samma principer, vilket främjar ett högt konsumentskydd och värnar den finansiella stabiliteten inom EU. Kronofogdemyndigheten pekar på att förslaget kan antas leda till en mer ansvarsfull kreditgivning och ett bättre skydd för konsumenterna. Finansbolagens Förening, Finansinspektionen och Konsumentverket ser positivt på att lånebaserad gräsrotsfinansiering till konsumenter omfattas av förslaget.

Flera remissinstanser, däribland Svensk Handel, Swedish FinTech Association, Klarna, Svenska Bankföreningen, Sparbankernas Riksförbund och Motorbranchens riksförbund, anser att räntefria krediter inte ska omfattas av direktivförslaget. Argument som lyfts fram mot detta är att det skulle påverka omsättningsintresset och att dessa krediter, som innefattar kostnadsfria fakturor, snarare medför ett konsumentskydd i det att konsumenten inte behöver ligga ute med betalning för en vara som inte kommer fram eller inte motsvarar konsumentens förväntningar, t.ex. vid köp av hantverkartjänster eller distansköp. Även Näringslivets regelnämnd pekar på att förslaget skulle innebära en stor administrativ börda för många företag eftersom faktureringsrutiner behöver anpassas. Finansinspektionen anser att det visserligen finns problematik kopplad till överskuldsättning vid e-handel mot faktura och att åtgärder bör övervägas på området, men att det skulle skapa svårigheter i många sektorer om fakturering i allmänhet omfattas av regelverkets alla delar på det sätt som föreslås.

Konsumentverket välkomnar att leasingavtal ska omfattas av förslaget medan andra remissinstanser, såsom Motorbranchens Riksförbund, Svenska bankföreningen och Finansinspektionen, antingen är skeptiska eller anser att borttagandet av undantaget i det nuvarande direktivet avseende leasing medför oklarheter i fråga om tillämpningsområdet. Remissinstanserna pekar även på att flera av bestämmelserna i direktivet inte är anpassade för leasingavtal samt att ytterligare analyser behöver göras.

Konsumentverket och Swedish FinTech Association pekar på vikten av att den information som enligt förslaget ska lämnas till konsumenter i marknadsföring, inför avtalsslut och i avtalet är relevant, tydlig och jämförbar samt presenteras på ett sätt som gör den lätt för konsumenten att ta till sig. Svensk Handel och Svenska bankföreningen anser att dubbelreglering av information och informationsöverflöd gör det svårare för konsumenter att ta till sig information.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar förslaget till ett nytt konsumentkreditdirektiv. Regeringen ser det som angeläget att säkerställa att direktivets bestämmelser är moderna, ändamålsenliga och anpassade till digitaliseringen. Regeringen är positiv till att direktivet innehåller bestämmelser som ska bidra till att minska risken för konsumenters överskuldsättning.

När det gäller direktivförslagets närmare innehåll bedöms flertalet artiklar vara förhållandevis oproblematiska för Sverige. Det är dock viktigt att regleringarna blir tydliga och lättillgängliga för parterna, liksom att tillämpningsområdet blir ändamålsenligt utformat.

I förhandlingarna avser regeringen att verka för ett högt och balanserat konsumentskydd. Näringsidkarnas intressen ska beaktas och det är angeläget att bestämmelserna i direktivet utformas ändamålsenligt så att de inte bidrar till en börda för näringsidkare utan att det är motiverat från ett konsumentskyddsintresse.

Regeringen välkomnar att direktivet i princip är fullharmoniserande. Vissa undantag från principen om fullharmonisering bör dock kunna accepteras om det är nödvändigt med viss flexibilitet för att en överenskommelse om direktivet ska kunna nås. Viss flexibilitet är också nödvändig om det behövs för att kunna behålla ett högre svenskt konsumentskydd.

Det är angeläget att verka för att ett högt konsumentskydd säkerställs med minsta möjliga påverkan på omsättningsintresset eller tillgången till produkter och betallösningar på marknaden för konsumenter med betalningsförmåga. Vad gäller räntefria krediter är det i princip positivt att dessa omfattas av direktivet i den mån de riskerar att leda till överskuldsättning för konsumenter. Det är samtidigt en viktig utgångspunkt för regeringen att säkerställa att konsumentkollektivet har möjlighet att betala för varor och tjänster mot faktura. En sådan möjlighet innebär för de flesta konsumenter påtagliga fördelar, t.ex. att inte behöva dela med sig av kreditkorts- och andra betalningsdetaljer i samband med förskottsbetalning och att undvika långa ledtider för att få tillbaka sin förskottsbetalning i samband med en varuretur. Att kunna betala mot faktura möjliggör även den fördelen för konsumenten att han eller hon före sin betalning kan ta emot och undersöka varan. Regeringen är därför tveksam till att räntefria krediter i form av samtliga kostnadsfria fakturakrediter ska omfattas av direktivet. Det kan exempelvis ifrågasättas om det är rimligt att en hantverkare eller simskola som fakturerar en konsument ska betraktas som kreditgivare med de skyldigheter det medför i fråga om information, kreditprövning och tillsyn. Tillräckliga skäl för en så pass omfattande utvidgning har inte framkommit. Det är dock tänkbart att vissa av direktivets bestämmelser lämpar sig vid exempelvis e-handel. Regeringen avser därför verka för att regelverket får en mer nyanserad och proportionerlig utformning avseende räntefria krediter så det inte uppstår oönskade effekter avseende faktureringssystemet eller omsättningsintresset samtidigt som ett högt konsumentskydd säkerställs.

Vidare är det en viktig utgångspunkt att tillämpningsområdet enbart omfattar vad som typiskt sett är att bedöma som en konsumentkredit. Vad gäller exempelvis leasing förekommer olika avtalstyper, varav en del företer mer likheter med hyresavtal än kreditavtal. Om leasing ska omfattas av tillämpningsområdet är det därför angeläget att säkerställa att det tydligt avgränsas så att enbart leasingavtal som innebär kredit kommer att omfattas. I den utsträckning som leasing omfattas av direktivet verkar regeringen också för att bestämmelser som inte förefaller lämpliga för leasingavtal, t.ex. bestämmelsen om förtidsbetalning, inte heller tillämpas på sådana och att tillämpningsområdet får en tydligare utformning.

Regeringen är vidare positiv till att direktivet omfattar lånebaserad gräsrotsfinansiering till konsumenter. Det är angeläget att verka för att ett högt konsumentskydd garanteras även då konsumenter erbjuds eller lämnas krediter via tjänster för lånebaserad gräsrotsfinansiering. Bestämmelserna bör dock anpassas efter de särskilda förhållanden som gäller vid gräsrotsfinansiering och få ett ändamålsenligt tillämpningsområde.

Vad avser kraven på kreditprövning ser regeringen positivt på att kreditgivarnas ansvar för att motverka överskuldsättning hos konsumenterna betonas genom att kreditprövningen ska ske i konsumentens intresse. Samtidigt är det av vikt att bestämmelserna inte blir oproportionerligt stränga utan bibehåller en viss flexibilitet i förhållande till de risker som finns. Regeringen kommer i förhandlingarna verka för att bestämmelserna ger uttryck för en balans mellan intresset av att motverka överskuldsättning och intresset av att näringsidkare inte drabbas av en stor administrativ börda i fall där det inte är motiverat.

Europaparlamentets inställning

Europaparlamentet inställning till förslaget är okänd.

Förslaget

Direktivet innehåller 15 kapitel och sammanlagt 50 artiklar. Det är i princip fullharmoniserande inom de områden det reglerar och tvingande till förmån för konsumenten. Flera av dess bestämmelser finns redan i det nu gällande konsumentkreditdirektivet. Många av de nya förslagen motsvarar bestämmelser i bolånedirektivet för bostadskrediter (2014/17/EG). De modifieringar som gjorts i förslaget ska ses mot bakgrund av den utvärdering som gjorts av befintligt direktiv. Några av slutsatserna efter utvärderingen var att det nuvarande direktivet innebär fragmenterade regler inom EU samt att vissa av direktivets bestämmelser är otydliga och därmed hindrar den inre konsumentkreditmarknadens funktion med resultatet att ett enhetligt högt konsumentskydd inte säkerställs. Kommissionen drog även slutsatsen att den digitalisering som skett efter antagandet av nuvarande direktiv ändrat beslutsprocesser och konsumentbeteenden i största allmänhet. Kreditgivningssektorn har också blivit alltmer digitaliserad, vilket medför ett behov av en ny reglering. Nya marknadsaktörer i form av gräsrotsfinansieringsplattformar och nya produkter i form av högkostnadskrediter med kort löptid har dykt upp. För en närmare redogörelse för förslaget hänvisas till faktapromemoria 2020/21:FPM124.

Gällande svenska regler och förslagets effekter på dessa

För en redogörelse för förslagets påverkan på svensk lagstiftning hänvisas till faktapromemoria 2020/21:FPM124.

Budgetära konsekvenser/konsekvensanalys

För en redogörelse för förslagets ekonomiska konsekvenser hänvisas till faktapromemoria 2020/21:FPM124.

Övrigt

Förslaget har behandlat under hittills sju mötesdagar i rådsarbetsgruppen för konsumentskydd och information.