Protokoll utskottssammanträde 2021/22:57
Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2021/22:57
Utskottens och EU-nämndens protokoll
Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.
RIKSDAGEN MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET |
PROTOKOLL | UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:57 |
DATUM | 2022-06-21 |
TID | 11.00 – 13.20 |
NÄRVARANDE | Se bilaga 1 |
§ 1 | Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för hållbara produkter och om upphävande av direktiv 2009/125/EG Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Annika Strandhäll, Miljödepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för hållbara produkter och om upphävande av direktiv 2009/125/EG, COM(2022) 142 och Regeringskansliets överläggningspromemoria, dnr 2276-2021/22. Klimat- och miljöministern redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 10). Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. | |
§ 2 | Miljöråd 28 juni 2022 Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Annika Strandhäll tillsammans med medarbetare från Miljö-, Närings- och Finansdepartementet, om Dp. 3 Översyn av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) Klimat- och miljöministern redogjorde för regeringens ståndpunkter. SD-, C-, V-, L- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter på rådets dagordningspunkt 3 (bilaga 3). SD-, V- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter på rådets dagordningspunkt 4 (bilaga 4). SD-, C-, V-, L- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter på rådets dagordningspunkt 5 (bilaga 5). SD-, V- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter på rådets dagordningspunkt 6 (bilaga 6). SD-, C-, V-, L- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter på rådets dagordningspunkt 7 (bilaga 7). Överläggningen under rådets dagordningspunkt 8 motiverade klimat- och miljöministern att åta sig att återkomma till EU-nämnden med en mer utvecklad svensk ståndpunkt. V- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter på rådets dagordningspunkt 8 (bilaga 8). M- och C-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter på rådets dagordningspunkt 9 (bilaga 9). Ordförande konstaterade att det i övrigt fanns stöd för regeringens ståndpunkter. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. | |
§ 3 | Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2021/22:55. | |
§ 4 | Utskottets konferens om cirkulär bioekonomi Utskottet beslutade om konferensens struktur samt de teman som konferensen ska behandla i enlighet med förslagen från utskottets EU2023-grupp. Utskottet beslutade att kansliet får i uppdrag att arbeta vidare med planeringen utifrån dessa riktlinjer under sommaren. Det blir sedan det nya utskottet som tillträder i oktober 2022 som får ta ställning till konferensens slutliga utformning. | |
§ 5 | Bemyndiganden Ordföranden bemyndigades att i förekommande fall inhämta regeringens bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Ordförande bemyndigades att justera protokollet från sammanträdet den 16 juni 2022 samt dagens sammanträde. | |
§ 6 | FN:s högnivåpolitiska forum för hållbar utveckling, HLPF, i New York, den 5–15 juli 2022 Utskottet beslutade att Magnus Manhammar (S) deltar som representant för miljö- och jordbruksutskottet i regeringens delegation till FN:s högnivåpolitiska forum för hållbar utveckling, HLPF, i New York, den 5–15 juli 2022. | |
§ 7 | Ordförandes tack Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordförande, tackade utskottets ordförande Kristina Yngwe (C) för väl genomfört arbete under riksmötet och önskade en glad sommar. | |
§ 8 | Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 18 augusti 2022 kl. 11.00 | |
Vid protokollet Justeras den 1 juli 2022 Kristina Yngwe | ||
| NÄRVAROFÖRTECKNING | Bilaga 1 till prot. 2021/22:57 | ||||||||||||
§ 1 | § 2 | § 3–5 | § 6–8 | |||||||||||
LEDAMÖTER | N | V | N | V | N | V | N | V | N | V | N | V | ||
Kristina Yngwe (C), ordf. | X | X | X | X | ||||||||||
Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf. | - | - | - | - | ||||||||||
Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf. | X | X | X | X | ||||||||||
Hanna Westerén (S) | X | X | X | X | ||||||||||
Isak From (S) | X | X | X | X | ||||||||||
John Widegren (M) | X | X | X | X | ||||||||||
Runar Filper (SD) | O | O | O | O | ||||||||||
Magnus Manhammar (S) | X | X | X | X | ||||||||||
Elin Segerlind (V) | X | X | X | X | ||||||||||
Betty Malmberg (M) | X | O | - | - | ||||||||||
Martin Kinnunen (SD) | X | X | X | X | ||||||||||
Malin Larsson (S) | X | X | X | X | ||||||||||
Magnus Oscarsson (KD) | - | - | - | - | ||||||||||
Marlene Burwick (S) | X | X | X | X | ||||||||||
Jakob Olofsgård (L) | X | X | X | X | ||||||||||
Staffan Eklöf (SD) | X | X | X | X | ||||||||||
Ulrika Heie (C) | X | O | X | X | ||||||||||
SUPPLEANTER | ||||||||||||||
Markus Selin (S) | O | O | O | - | ||||||||||
Marléne Lund Kopparklint (M) | O | X | X | X | ||||||||||
Monica Haider (S) | ||||||||||||||
Louise Meijer (M) | ||||||||||||||
Yasmine Eriksson (SD) | O | O | O | O | ||||||||||
Elin Lundgren (S) | ||||||||||||||
Rickard Nordin (C) | ||||||||||||||
Birger Lahti (V) | ||||||||||||||
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) | ||||||||||||||
Mats Nordberg (SD) | X | X | X | X | ||||||||||
Mats Wiking (S) | ||||||||||||||
Kjell-Arne Ottosson (KD) | X | X | X | X | ||||||||||
Tomas Kronståhl (S) | ||||||||||||||
Joar Forssell (L) | ||||||||||||||
Anne Oskarsson (SD) | ||||||||||||||
Elisabeth Falkhaven (MP) | ||||||||||||||
Anders Hansson (M) | ||||||||||||||
Helena Gellerman (L) | ||||||||||||||
Arman Teimouri (L) | ||||||||||||||
Rebecka Le Moine (MP) | ||||||||||||||
Lorentz Tovatt (MP) | ||||||||||||||
Cassandra Sundin (SD) | ||||||||||||||
Richard Jomshof (SD) | ||||||||||||||
Magnus Ek (C) | O | X | - | - | ||||||||||
Jens Holm (V) | ||||||||||||||
Magnus Jacobsson (KD) | ||||||||||||||
Roland Utbult (KD) | ||||||||||||||
Jon Thorbjörnson (V) | ||||||||||||||
Peter Helander (C) | O | O | O | O | ||||||||||
Rasmus Ling (MP) | X | X | X | X | ||||||||||
N = Närvarande | X = ledamöter som deltagit i handläggningen | |||||||||||||
V = Votering | O = ledamöter som härutöver har varit närvarande | |||||||||||||
| Bilaga 2 till protokoll 2021/22:57 |
Överläggning den 21 juni 2022 om översyn av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS)
Regeringens förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen stödjer ordförandeskapets ambition att försöka nå fram till en allmän riktlinje i rådet.
Det är centralt att en skärpning av EU:s utsläppshandel genomförs så snart som möjligt, för att säkerställa att systemet bidrar till uppfyllelse av EU:s nya klimatmål. På rådsmötet kommer regeringen verka för att ambitionsnivån i förslaget upprätthålls. Regeringen anser även att skyddet mot koldioxidläckage när den fria tilldelningen fasas ut till förmån för gränsjusteringsmekanismen bör stärkas, och kommer därför att verka för en långsammare utfasning av den fria tilldelningen av utsläppsrätter för sektorer som omfattas av gränsjusteringsmekanismen (CBAM). Regeringen kommer också att verka för att ambitionen upprätthålls i förslaget om ett nytt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader. Alla medlemsstater och sektorer ska bidra till EU:s klimatomställning.
Regeringen anser att det redan finns omfattande medel avsatta till EU:s klimatomställning i EU:s budget och återhämtningsinstrument. Regeringen kommer att verka för att ytterligare kompensation för klimatomställningen i EU av rättvise- och solidaritetsändamål beaktas samlat och i förhållande till befintliga stöd med samma eller angränsande ändamål.
Överläggning den 21 juni 2022 om översyn av förordningen (EU) 2018/842 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021 – 2030 (förordningen om ansvarsfördelning)
Regeringens förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen stödjer ordförandeskapets ambition att försöka nå fram till en allmän riktlinje i rådet.
En skärpning av medlemsstaternas nationella mål är en förutsättning för att EU ska nå sitt klimatmål till 2030 och bidra till en samhällsekonomiskt effektiv omställning mot ett klimatneutralt EU 2050. Regeringen verkar för ökad konvergens och att ambitionen i förslaget upprätthålls samt att flexibiliteten till LULUCF bibehålls.
Överläggning den 21 juni 2022 om översyn av förordning (EU) 2018/841 om utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)
Regeringens förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen stödjer ordförandeskapets ambition att försöka nå fram till en allmän riktlinje i rådet.
Regeringen kan acceptera förslaget om en total kolsänka på 310 miljoner ton inom EU. Vid en lägre nivå bör även Sveriges åtagande minska.
Regeringen kan godta det nationella mål som föreslagits av Kommissionen förutsatt att målkonstruktionen är uttryckt som en förändring av kolsänkan och med tillämpning av flexibiliteter. Målet inom LULUCF bedöms kunna uppnås genom ESR överskott, vilket möjliggör en årlig avverkning upp till och vad som nationellt bedöms vara en hållbar avverkningsnivå.
Regeringen välkomnar att ORDF tagit bort förslaget om en gemensam marksektor på EU-nivå.
Överläggning den 21 juni 2022 om översyn av förordning (EU) 2019/631 om fastställande av normer för koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon
Regeringens förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen stödjer ordförandeskapets ambition att försöka nå fram till en allmän riktlinje i rådet.
Regeringen avser fortsatt att verka för att tidigarelägga EU-målet om nollutsläpp i nya lätta fordon till år 2030. Det är även viktigt för regeringen att undantag i kraven för vissa tillverkare begränsas så långt som möjligt.
Överläggning den 21 juni 2022 om förordning om inrättande av en social klimatfond
Regeringens förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen stödjer ordförandeskapets ambition att försöka nå fram till en allmän riktlinje i rådet.
Regeringen är fortsatt kritisk till förslaget om en social klimatfond som isolerad företeelse. Regeringen anser att en social klimatfond är avhängig inrättandet av ett nytt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader. Regeringen anser vidare att fondens omfattning och utformning ska stå i relation till ambitionsnivån för det nya utsläppshandelssystemet.
Regeringen är kritisk till fondens föreslagna omfattning och avser verka för en begränsning av fondens storlek. Regeringen är kritisk till utgiftsdrivande förslag som förhandlas utanför den ordinarie budgetprocessen. Regeringen verkar för en konstruktion, vad gäller finansieringen som säkerställer sunda budgeteringsprinciper, transparens, god och effektiv styrning av medlen samt robusta kontrollmekanismer. Konstruktionen bör värna en ändamålsenlig och effektiv hantering av EU-medel.
Regeringen är fortsatt kritisk till direkta inkomststöd till hushåll, men kan vid behov öppna för en lösning där omfattningen av direkta inkomststöd begränsas med tydliga tak.
Överläggning den 21 juni 2022 om förordning om utsläppande på EU-marknaden och export av produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse
Regeringens förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar de framsteg som har gjorts i förhandlingen av utkastet till förordning när det gäller ett antal strukturella aspekter av förslaget. Sverige verkar för att förenkla förordningen för att minska den administrativa bördan.
Regeringen kan stödja en allmän inriktning av förordningen i vilken definitionen av skogsförstörelse begränsas på ett sätt som gör förordningen förenlig med det nationella självbestämmandet i skogliga frågor, inte riskerar att kringskära möjligheterna att utforma en kostnadseffektiv politik och som innebär att åtgärderna bedöms bli förenliga med WTO-regelverket.
Regeringen betonar betydelsen av att kommissionen, inom ramen för artikel 32 om översyn av förordningen och dess implementering, även fortsättningsvis särskilt respekterar principerna om subsidiaritet och proportionalitet.
Överläggning den 21 juni 2022 om förordning om transport av avfall
Regeringens förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens ståndpunkt som redovisats i 2021/22:FPM21 kvarstår. Regeringen välkomnar förslaget till ny avfallstransportförordning och är särskilt positiv till ambitionen att stärka kontrollen av avfallstransporter. Regeringen är också positiv till ökad digitalisering som kommer att bidra till ett effektivare förfarande. Regeringen är också positiv till en ökad kontroll något som kan motverka illegala avfallstransporter och således avfallsbrottlighet. Begränsningen av möjligheterna att exportera avfall från EU förväntas bidra till att bygga upp en stark och motståndskraftig cirkulär ekonomi inom EU i linje med ambitionen med kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi eftersom förslaget syftar till att öka EU:s egen marknadspotential för återvinning av avfall. Regeringen önskar dock skarpare restriktioner avseende möjligheten att transportera avfall till länder utanför EU och OECD vilket är i linje med den europeiska gröna given som innebär att EU inte ska exportera sitt avfallsproblem till tredjeländer där avfallet riskerar att orsaka betydande miljö- och hälsoskador. I den mån kapacitet finns inom EU eller OECD anser regeringen att det bör vara förbud mot att exportera avfall för återvinning till tredje land. Regeringen är tveksam till att behålla en möjlighet att exportera avfall till länder, mer än i undantagsfall, som inte uppfyller kraven för att vara ett OECD-land. Det föreligger alltid risk för miljöbrott och fusk när en mer utsatt ekonomisk part utgör mottagare av avfall.
| Bilaga 3 till protokoll 2021/22:57 |
Överläggning den 21 juni 2022 om översyn av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS)
- Avvikande ståndpunkter
SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Sverigedemokraterna ser EU ETS som ett av de mest effektiva instrumenten för att minska utsläppen i Sverige och Europa. Samtidigt riskerar flera av förslagen om förändringar av systemet föra med sig risker vad gäller försämrad konkurrenskraft för svenska och europeiska företag. Detta måste på ett mer noggrant sätt analyseras.
- Kommissionen föreslår för att man för perioden 2021 - 2030 ska genomföra en engångsjustering av utsläppstaket. Sverigedemokraterna motsätter sig detta. Den linjära reduktionsfaktorn bör istället sättas så att målet för 2030 nås från det att den reviderade lagstiftningen börjar gälla. En engångsnedskärning för med sig ökade kostnader för att nå samma mål.
- När man ser över den fria tilldelningen bör man särskilt tänka på att kraftindustrin har kunnat minska sina utsläpp mer än processindustrin.
- Förslaget om villkor relaterat till energieffektiviseringsåtgärder bör strykas då det är problematiskt att blanda ihop energieffektivisering och klimatåtgärder.
- Artikel 10a.1a bör ses över. Det är ansvarslöst att lägga fram förslag på att minska den fria tilldelningen av sektorer som berörs av CBAM innan en ordentlig utvärdering har kunnat göras.
- Kommissionen föreslår att sjöfarten ska inkluderas i EU ETS: Sverigedemokraterna är inte principiellt emot detta men anser att en mer noggrann konsekvensanalys måste genomföras. Risken är att priserna på utsläppsrätter påverkas kraftigt till följd av svårigheter att minska utsläppen inom sjöfarten.
Sverigedemokraterna förslår att följande stycke förs in efter det första stycket i regeringens föreslagna ståndpunkt:
”Europa befinner sig i en energikris där vi ser stora obalanser vad gäller utbud- och efterfrågan. Resultatet är kraftigt höjda priser vilket resulterat i att flera länder infört- eller annonserat panikartade åtgärder för att mildra effekten för företag och konsumenter. EU ETS bidrar idag på betydande sätt till höjda elpriser i Sverige och Europa. Det är viktigt att ta denna situation på stort allvar när nya regelverk utformas. Europeisk konkurrenskraft riskerar att ta skada av kraftigt höjda priser på energi och stöd för ökad medfinansiering från EU:s budget riskerar att bli utbrett bland medlemsstaterna.
Oron för koldioxidläckage ökar med höjda priser på energi inom EU vilket kraftigt riskerar att minska nyttan med EU:s klimatpolitik. Om valet står mellan att införa en social klimatfond eller att förändra målen bör Sverige vara öppna för att diskutera förändringar vad gäller klimatmålen.”
C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringen stödjer ordförandeskapets ambition att försöka nå fram till en
allmän riktlinje i rådet.
Det är centralt att en skärpning av EU:s utsläppshandel genomförs så snart som möjligt, för att säkerställa att systemet bidrar till uppfyllelse av EU:s nya klimatmål. På rådsmötet kommer regeringen verka för att ambitionsnivån i förslaget höjs, i linje med Europaparlamentets förslag. Regeringen ska verka för en tidigareläggning av infasning av CBAM och utfasning av fri tilldelning. Regeringen ska verka för den överenskomna tidslinjen i europaparlamentet 2027-2032. Regeringen ska kravställa att medel enbart kan erhållas av stater som förbundit sig till bindande mål för att nå klimatneutralietet 2050.
V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Vänsterpartiet menar att EU:s system för handel med utsläppsrätter ska reformeras så att priset på att släppa ut avsevärt ökar och att antalet utsläppsrätter fortare försvinner ur systemet.
Vi välkomnar den höjda ambitionen i EU ETS från 43% till 61% minskade utsläpp till 2030 men vi ser att även här behövs en skärpning om 70% till 2030 för att EU ETS ska kunna bidra till att EU levererar utsläppsminskningar i linje med Parisavtalet.
Vänsterpartiet vill att den årliga minskningen av utsläppstaket ökar med 65% till 2030 för att hantera överskott på utsläppsrätter. Vänsterpartiet vill också se att den föreslagna engångsminskningen av utsläppsrätter minst ligger i nivå med kommissionens förslag.
Vi delar regeringens ståndpunkt att det är bra att den fria tilldelningen tas bort och vi menar att den bör fasas ut så snart som möjligt men senast till 2027.
Vänsterpartiet ställer sig bakom kommissionens förslag om att EU ETS ska utökas och inkludera vägtransporter, byggnader, och kommersiella fastigheter i ETS BRT. Det behöver däremot föregås av en ordentlig analys för att inte riskera att nationella initiativ för redan fattade nationella beslut för att minska utsläppen uteblir. Det är också rimligt att den friatilldelningen inom de sektorer som nu tillförs inte införs för att senare fasas ut. Kan införandet av ETS BRT möjliggöra för införandet av den sociala fonden så ser vi positivt på det.
På samma vid kan vi acceptera att sjöfarten omfattas men ser samtidigt att sjöfarten behöver egna ambitiösa sektors mål för utsläppsminskningar i linje med ett mål om totala minskningar om minus 70% till 2030.
L-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringen stödjer ordförandeskapets ambition att försöka nå fram till en allmän riktlinje i rådet.
Det är centralt att en skärpning av EU:s utsläppshandel genomförs så snart som möjligt, för att säkerställa att systemet bidrar till uppfyllelse av EU:s nya klimatmål. På rådsmötet kommer regeringen verka för att ambitionsnivån i förslaget upprätthålls. Regeringen anser även att skyddet mot koldioxidläckage när den fria tilldelningen fasas ut till förmån för gränsjusteringsmekanismen bör stärkas, och kommer därför att verka för en långsammare utfasning av den fria tilldelningen av utsläppsrätter för sektorer som omfattas av gränsjusteringsmekanismen (CBAM).
Regeringen anser att det är viktigt att ETS och CBAM utformas i enlighet med de internationella handelsreglerna under WTO. Regeringen kommer också att verka för att ambitionen upprätthålls i förslaget om ett nytt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader. Alla medlemsstater och sektorer ska bidra till EU:s klimatomställning.
Regeringen anser att det redan finns omfattande medel avsatta till EU:s klimatomställning i EU:s budget och återhämtningsinstrument. Regeringen kommer att verka för att ytterligare kompensation för klimatomställningen i EU av rättvise- och solidaritetsändamål beaktas samlat och i förhållande till befintliga stöd med samma eller angränsande ändamål.
MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringen stödjer ordförandeskapets ambition att försöka nå fram till en allmän riktlinje i rådet.
Det är centralt att en skärpning av EU:s utsläppshandel genomförs så snart som möjligt, för att säkerställa att systemet bidrar till uppfyllelse av EU:s nya klimatmål. På rådsmötet kommer regeringen verka för att ambitionsnivån i förslaget upprätthålls. Den föreslagna engångsminskningen av antalet utsläppsrätter bör ej vara lägre än i kommissionens förslag. Därtill måste minskningstakten av antalet utsläppsrätter öka motsvarande en total minskning av utsläppen från den handlande sektorn på minst 65 procent till 2030, vilket är en förutsättning för att EU ska bedriva en klimatpolitik i linje med Parisavtalet och EU:s egen klimatlag.
Regeringen vill fasa ut den fria tilldelningen så fort som möjligt. För de sektorer som omfattas av gränsjusteringsmekanismen (CBAM) så bör minst 50 procent av den fria tilldelningen vara avskaffad till 2030. Den fria tilldelningen är en fossil subvention, och att behålla denna när gränsjusteringsmekanismen införs innebär en dubbelsubvention som riskerar att göra så att denna ej blir WTO-kompatibel. Regeringen anser även att skyddet mot koldioxidläckage när den fria tilldelningen fasas ut till förmån för gränsjusteringsmekanismen bör stärkas, och kommer därför att verka för en långsammare utfasning av den fria tilldelningen av utsläppsrätter för sektorer som omfattas av gränsjusteringsmekanismen (CBAM). Regeringen kommer också att verka för att ambitionen upprätthålls i förslaget om ett nytt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader. Alla medlemsstater och sektorer ska bidra till EU:s klimatomställning.
Regeringen välkomnar att utsläppshandeln utökas till sjöfart, avfallsförbränning, kommersiella transporter och kommersiella fastigheter. När utsläppshandeln utökas till fler sektorer ska fossila subventioner som fri tilldelning inte införas för dessa sektorer. Utsläppshandeln för flyget bör utökas till flygningar mellan ett EU-land och ett icke-EU-land och all fri tilldelning för flyg avvecklas till senast 2030.
Regeringen anser att det redan finns omfattande medel avsatta till EU:s klimatomställning i EU:s budget och återhämtningsinstrument. Regeringen kommer att verka för att ytterligare kompensation för klimatomställningen i EU av rättvise- och solidaritetsändamål beaktas samlat och i förhållande till befintliga stöd med samma eller angränsande ändamål.
| Bilaga 4 till protokoll 2021/22:57 |
Överläggning den 21 juni 2022 om översyn av förordningen (EU) 2018/842 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021 – 2030 (förordningen om ansvarsfördelning) - Avvikande ståndpunkter
SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Förslagets innehåll
Översyn av förordning (EU) 2018/842 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 (förordningen om ansvarsfördelning)
”Kommissionen presenterade den 14 juli 2021 ett förslag till översyn av ESR. Förslaget innebär en skärpning av utsläppsmålet från -30 % till -40 % till 2030, jämfört med 2005. För att uppnå detta föreslås en skärpning av de nationella utsläppsmålen i ett reviderat målspann om -10% till -50%. Sverige föreslås tillsammans med fyra andra länder få det skarpaste utsläppsmålet.”
SD motsätter sig att Sverige, som har bland de allra lägsta utsläppen, ska ha det skarpaste utsläppsmålet. Har Sveriges regering tagit initiativ till att Sverige ska ha det eller vad är orsaken?
Förslag till svensk ståndpunkt (sidan 4):
Regeringen stödjer ordförandeskapets ambition att försöka nå fram till en allmän riktlinje i rådet.
En skärpning av medlemsstaternas nationella mål är en förutsättning för att EU ska nå sitt klimatmål till 2030 och bidra till en samhällsekonomiskt effektiv omställning mot ett klimatneutralt EU 2050.
Regeringen finner det orimligt att Sverige, som redan har mycket låga utsläpp av växthusgaser, tillsammans med fyra andra länder, skall få det skarpaste utsläppsmålet. Regeringen verkar för ökad konvergens och att ambitionen i förslaget upprätthålls samt att flexibiliteten till LULUCF bibehålls.
V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Både i Sverige och inom EU arbetar Vänsterpartiet för att utsläppsnivåerna ska minska med 70% till år 2030. Vi tycker att inom den givna kontexten för Fit-for-55 så är regeringens ståndpunkt i grunden är bra men vi ser en fara att systemet i för hög grad förlitar sig på flexibilitetsmekanismer. Flexibilitetsmekanismerna behöver begränsas och vi vill att den full flexibilitet som finns mellan ESR och LULUCF och även mellan ESR och ETS tas bort. Vi delar den ståndpunkt som säger att utsläppsbanor bara får justeras under perioden om det minskar antalet utsläppsrätter.
MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringen stödjer ordförandeskapets ambition att försöka nå fram till en allmän riktlinje i rådet.
En skärpning av medlemsstaternas nationella mål är en förutsättning för att EU ska nå sitt klimatmål till 2030 och bidra till en samhällsekonomiskt effektiv omställning mot ett klimatneutralt EU 2050. Regeringen verkar för ökad konvergens och att ambitionen i förslaget upprätthålls samt att flexibiliteten till LULUCF bibehålls. Regeringen verkar även för att möjligheten att använda flexibiliteter genom lån, sparande och överlåtelse bör begränsas, samt att säkerhetsreserven, den nya tilläggsreserven och flexibiliteten mellan ESR och LULUCF samt mellan ESR och ETS tas bort. Utsläppsbanor bör endast få justeras under perioden om det minskar antalet utsläppsenheter
| Bilaga 5 till protokoll 2021/22:57 |
Överläggning den 21 juni 2022 om översyn av förordning (EU) 2018/841 om utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)
- Avvikande ståndpunkter
SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Med några smärre justeringar står Sverigedemokraterna fast vid sin avvikande ståndpunkt från MJU-s möte den 16 november 2021 och texten blir därför nu:
SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
1. Det ökade målet till 310 Mton CO2-ekvivalenter bör inte accepteras utan att en konsekvensanalys över bland annat inverkan på bioindustrins utveckling i varje berört land gjorts i samverkan med respektive land och överenskommits. Att acceptera ett ökat mål för alla EU-länder och sedan diskutera fördelningen, gör det mycket svårare för Sverige att kräva en minskning för just vårt land, eftersom det då skulle leda till ökningar för andra länder. Dessa beslut har tagits i fel ordning, vilket Sverige bör framhålla.
2. Sverigedemokraterna kan inte acceptera någon ökning av målet för ökat LULUCF-upptag för skog
för Sveriges del. MJU accepterade efter långa förhandlingar enhälligt det förra målet, trots att flera
partier, inklusive SD, framhöll att målet var alltför högt och därför kontraproduktivt. Först efter att
regeringen inför MJU garanterat att beslutet inte skulle få effekt på skogssektorn utan att eventuella
åtgärder skulle vidtas på andra sätt, accepterades förslaget då. En ytterligare höjning av Sveriges mål
nu skulle allvarligt hota Sveriges klimatarbete genom att utsätta utvecklingen av vår bioekonomi för
risker, genom att:
- leda till osäkerhet bland investerare beträffande om det kommer att finnas råvara.
- leda till osäkerhet bland skogsbrukare om det är meningsfullt att öka skogens tillväxt, eftersom EU ändå har givits rätten att begränsa avverkningen.
En positiv tilltro till framtiden hos investerare och skogsägare är nödvändig om vi fortsättningsvis ska
kunna ha den långsiktiga skogsskötsel, skogsindustri och utvecklade bioekonomi som vi bör
eftersträva i Sverige.
C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringen stödjer ordförandeskapets ambition att försöka nå fram till en allmän riktlinje i rådet.
Regeringen kan acceptera förslaget om en total kolsänka på 310 miljoner ton
inom EU. Vid en lägre nivå bör även Sveriges åtagande minska.
Regeringen avser fortsatt vara drivande för att målen ska vara indikativa samt att BECCS ska inkluderas. Regeringen kan godta det nationella mål som föreslagits av Kommissionen
förutsatt att målkonstruktionen är uttryckt som en förändring av kolsänkan och med tillämpning av flexibiliteter. Målet inom LULUCF bedöms kunna uppnås genom ESR överskott, vilket möjliggör en årlig avverkning upp till och vad som nationellt bedöms vara en hållbar avverkningsnivå.
Regeringen välkomnar att ORDF tagit bort förslaget om en gemensam
marksektor på EU-nivå.
V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Vänsterpartiet tycker det varit bra med en hög ambition inom LULUCF och att det är tråkigt att regeringen arbetat för och fortsätter arbeta för att minska det svenska åtagandet. Vi tycker det är bra med ett högt mål om kolsänka inom EU, och vi anser som tidigare att kommissionen borde sträva efter ett högre mål än 310 miljoner ton inom EU.
Vänsterpartiet delar inte synpunkten att målen inom LULUCF ska kunna uppnås genom överskott inom ESR eller genom andra flexibla mekanismer.
Vi vill att målet ska formuleras som ett mål för EU samt med tydliga nedbrytbara och uppföljbara mål för varje medlemsland i linje med strukturen för ansvarsfördelningen.
L-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringen stödjer ordförandeskapets ambition att försöka nå fram till en allmän riktlinje i rådet.
Regeringen kan acceptera förslaget om en total kolsänka på 310 miljoner ton inom EU. Vid en lägre nivå bör även Sveriges åtagande minska.
Regeringen kan godta det nationella mål som föreslagits av Kommissionen förutsatt att målkonstruktionen är uttryckt som en förändring av kolsänkan och med tillämpning av flexibiliteter. Målet inom LULUCF bedöms kunna uppnås genom ESR överskott, vilket möjliggör en årlig avverkning upp till och vad som nationellt bedöms vara en hållbar avverkningsnivå.
Regeringen anser att infångning och lagring av koldioxid på några års sikt behöver brytas ut för att bilda en egen kategori i klimatredovisningen.
Regeringen välkomnar att ORDF tagit bort förslaget om en gemensam marksektor på EU-nivå.
MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringen stödjer ordförandeskapets ambition att försöka nå fram till en allmän riktlinje i rådet.
Regeringen vill se en högre kan acceptera förslaget om en total kolsänka än det nuvarande förslaget på 310 miljoner ton inom EU. Vid en lägre nivå bör även Sveriges åtagande minska.
Kolsänkemålet inom LULUCF bör även kompletteras med ett mål på 50 miljoner ton för koldioxidinlagrande åtgärder inom jordbruket.
Regeringen kan godta det nationella mål som föreslagits av Kommissionen förutsatt att målkonstruktionen är uttryckt som en förändring av kolsänkan och med tillämpning av flexibiliteter. Målet inom Möjligheten att använda krediter inom förordningen om ansvarsfördelning för att nå målen inom LULUCF bör tas bort och andra flexibiliteter begränsas bedöms kunna uppnås genom ESR överskott, vilket möjliggör en årlig avverkning upp till och vad som nationellt bedöms vara en hållbar avverkningsnivå.
Regeringen välkomnar att ORDF tagit bort förslaget om en gemensam marksektor på EU-nivå.
| Bilaga 6 till protokoll 2021/22:57 |
Överläggning den 21 juni 2022 om översyn av förordning (EU) 2019/631 om fastställande av normer för koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon - Avvikande ståndpunkter
SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Sverigedemokraterna ser positivt på att man inom EU justerar utsläppskrav för nya fordon inom ramen för ett effektivt arbete med att minska utsläppen från lätta fordon. Däremot framstår det som orealistiskt att som regeringen verka för krav på nollustläppsfordon redan till 2030. Mot bakgrund av lägre välstånd och obefintlig utbyggnad av laddinfrastruktur i många av EU-länderna är risken stor att detta för med sig ökade utgifter på EU-nivå. Mot bakgrund av detta motsätter sig Sverigedemokraterna att man ska arbeta för att tidigarelägga kommissionens förslag.
V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Vänsterpartiet vill att Sverige ställer oss tillsammans med de länder som vill tidigarelägga EU-målet och vi tycker det är bra att Sverige driver på för ett mål om 2030, men vill se att målet ska gälla "senast från 2030" och inte "tidigast från 2030". Vi vill precis som tidigare lyfta fram att målen för 2025 bör skärpas från 15% till 25%. Vänsterpartiet ser också att det är viktigt att undantag för tillverkare begränsas i högre utsträckning
MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringen stödjer ordförandeskapets ambition att försöka nå fram till en allmän riktlinje i rådet.
Regeringen avser fortsatt att verka för att tidigarelägga EU-målet om nollutsläpp i nya lätta fordon till år 2030. Det är även viktigt för regeringen att undantag i kraven för vissa tillverkare begränsas så långt som möjligt, dessa undantag bör avvecklas senast till 2027.
Regeringen avser verka för att skärpa målen för 2025 från 15 procent till 25 procent utsläppsminskning för bilar och lätta lastbilar.
| Bilaga 7 till protokoll 2021/22:57 |
Överläggning den 21 juni 2022 om förordning om inrättande av en social klimatfond - Avvikande ståndpunkter
SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Sverigedemokraterna ställer sig avvisande till kommissionens förlag om inrättandet av en social klimatfond och vill att Sverige röstar nej till förslaget.
C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen stödjer ordförandeskapets ambition att försöka nå fram till en allmän riktlinje i rådet.
Regeringen är fortsatt kritisk till förslaget om en social klimatfond som isolerad företeelse. Regeringen anser att en social klimatfond är avhängig inrättandet av ett nytt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader. Regeringen anser vidare att fondens omfattning och utformning
ska stå i relation till ambitionsnivån för det nya utsläppshandelssystemet. Regeringen är kritisk till fondens föreslagna omfattning och avser verka för en begränsning av fondens storlek. Regeringen är kritisk till utgiftsdrivande förslag som förhandlas utanför den ordinarie budgetprocessen. Regeringen
verkar för en konstruktion, vad gäller finansieringen som säkerställer sunda budgeteringsprinciper, transparens, god och effektiv styrning av medlen samt robusta kontrollmekanismer. Konstruktionen bör värna en ändamålsenlig och effektiv hantering av EU-medel.
Regeringen är fortsatt kritisk till direkta inkomststöd till hushåll, men kan vid behov öppna för en lösning där omfattningen av direkta inkomststöd begränsas med tydliga tak.
Regeringen ska verka för att de medlemsstater som erhåller medel från sociala klimatfonden och moderniseringsfonden. Regeringen ska kravställa att medel enbart kan erhållas av stater som förbundit sig till bindande mål för att nå klimatneutralietet 2050.
V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Vänsterpartiet beklagar att regeringen motsätter sig den viktiga sociala klimatfonden och välkomnar att man nu arbetar konstruktivt för att nå fram med ett resultat för införandet av sociala klimatfonden. Vi anser att den är viktig i omställningsarbetet. Vänsterpartiet vill se en lösning där ETS pengar går tillbaka till strukturella klimatinvesteringar i medlemsstaterna som en del av en rättvis klimatomställning. Vi delar regeringens tveksamhet inför direkta hushållsstöd.
L-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
För demokratisk legitimitet av den gröna omställningen krävs att de som drabbas allra hårdast också får stöd och hjälp att ställa om. Det är också viktigt att klimatkrav och klimatstöd kommer från samma nivå så att medborgarna tydligt ser kopplingen mellan de båda. Därför är det rimligt att EU också agerar för att stödja de hushåll och mikroföretag som drabbas hårdast av de nya klimatkrav som införs på EU-nivå. Men Regeringen stödjer ordförandeskapets ambition att försöka nå fram till en allmän riktlinje i rådet.
Regeringen är fortsatt kritisk till förslaget om en social klimatfond som isolerad företeelse. Regeringen anser att en social klimatfond är avhängig inrättandet av ett nytt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader. Regeringen anser vidare att fondens omfattning och utformning ska stå i relation till ambitionsnivån för det nya utsläppshandelssystemet. Regeringen är kritisk till fondens föreslagna omfattning och avser verka för en begränsning av fondens storlek.
Regeringen är kritisk till utgiftsdrivande förslag som förhandlas utanför den ordinarie budgetprocessen. Regeringen verkar för en konstruktion, vad gäller finansieringen som säkerställer sunda budgeteringsprinciper, transparens, god och effektiv styrning av medlen samt robusta kontrollmekanismer. Konstruktionen bör värna en ändamålsenlig och effektiv hantering av EU-medel.
Regeringen är fortsatt kritisk till direkta inkomststöd till hushåll, men kan vid behov öppna för en lösning där omfattningen av direkta inkomststöd begränsas med tydliga tak.
MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringen stödjer ordförandeskapets ambition att försöka nå fram till en allmän riktlinje i rådet. Regeringen delar kommissionens bedömning att klimatomställningen behöver beakta rättvise- och solidaritetsaspekter.
Regeringen är fortsatt kritisk till förslaget om en social klimatfond som isolerad företeelse. Regeringen anser att en social klimatfond är avhängig inrättandet av ett nytt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader. Regeringen anser vidare att fondens omfattning och utformning ska stå i relation till ambitionsnivån för det nya utsläppshandelssystemet.
Regeringen är kritisk till fondens föreslagna omfattning och avser verka för en begränsning av fondens storlek. Regeringen är kritisk till utgiftsdrivande förslag som förhandlas utanför den ordinarie budgetprocessen. Regeringen verkar för en konstruktion, vad gäller finansieringen som säkerställer sunda budgeteringsprinciper, transparens, god och effektiv styrning av medlen samt robusta kontrollmekanismer. Konstruktionen bör värna en ändamålsenlig och effektiv hantering av EU-medel.
Regeringen anser att är fortsatt kritisk till direkta inkomststöd till hushåll bör men kan vid behov öppna för en lösning där omfattningen av direkta inkomststöd begränsas med tydliga tak ett tydligt tak motsvarande max 40 procent av fondens storlek för varje medlemsstat. Direkta inkomststöd till hushåll via sociala klimatfonden bör även begränsas i tid och i omfattning.
| Bilaga 8 till protokoll 2021/22:57 |
Överläggning den 21 juni 2022 om förordning om utsläppande på EU-marknaden och export av produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse - Avvikande ståndpunkter
V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Vänsterpartiet välkomnar Kommissionens förslag och är positiva till att EU utformar en lagstiftning för att förhindra avskogning, något som har stor påverkan på både klimatet och förlusten av biologiskmångfald. Vänsterpartiet tycker att det är viktigt att regeringen tydligt uttrycker sitt stöd och samtidigt arbetar för tydligare reglering av kommissionens förslag.
Vänsterpartiet ser det däremot som en svaghet i kommissionens förslag att andra naturliga ekosystem än skog inte omfattas utan avses att eventuellt täckas in efter en första revidering av lagstiftningen. Vänsterpartiet vill att regeringen i sin ståndpunkt tar upp att andra ekosystem som exempelvis savanner och våtmarker rymmer likartade höga värden som skog och därför bör omfattas redan från start – inte minst eftersom många av dessa i hög grad omvandlas till jordbruksmark.
Vänsterpartiet ser också en svaghet i att lagförslaget exkluderar flera viktiga grödor som bidrar till avskogning, däribland naturgummi. Även många produkter tillverkade av grödor och råvaror som täcks av förslaget återfinns inte i förslagets "produktkatalog" utan tydlig motivation till varför. Även produkter tillverkade av nötkött omfattas inte, vilket är mycket underligt och problematiskt givet att köttproduktionen är en av de två största orsakerna till avskogning i Amazonas.
Regeringen lyfter sin ståndpunkt upp att det finns "läckageeffekter" och risk för konsumtionsförskjutningar i som en effekt av lagförslaget, därför menar Vänsterpartiet att det vore rimligt att regeringen redan från start arbetade för en bredare omfattning av förordningen för att undvika dessa effekter.
Vänsterpartiet vill också se starkare skrivningar kring mänskliga rättigheter. I förslaget till lagstiftning utgår man idag från efterlevnad av nationell lagstiftning istället för internationella standarder för urfolk och lokalsamhällen; customary tenure rights (sedvanerätt till mark). Flera länders egna lagstiftning är i bästa fall oklar men i flera fall också i direkt konflikt med customary law eller internationell lag vilket riskerar att orsaka juridiska oklarheter för företag och även för ansvariga myndigheter. Vänsterpartiet vill därför se att regeringen i sin ståndpunkt arbetar för att respekt för internationella standarder för mänskliga rättigheter, speciellt kollektiva nyttjanderättigheter (community tenure rights) ska vara specifikt uttryckt i lagstiftningen.
Vänsterpartiet delar inte regeringens ståndpunkt att EU inte ska ta fram en definition av forest degradation (utarmning av skogar) och sustainable harvesting operations (Hållbara avverkningsförfaranden) och att det skulle riskera att leda till en detaljreglering av hållbart skogsbruk. Vi delar däremot regeringens ståndpunkt att definitionerna kan behövas ses över. Förslaget idag innebär problem då det bara omfattar omvandling av skog till jordbruksändamål. På så sätt omfattas inte avskogning för etablering av snabbväxande trädarter som t.ex. gummi eller akacia. Däremot om skog omvandlas till oljeplantager räknas det som avskogning. Det skapar en snedvriden effekt och begränsar möjligheten att minska avskogning.
Vänsterpartiet vill också se att småbrukarnas roll och hur de ska uppfylla kraven i lagstiftningen berörs. Småbrukare står för en stor andel av produktionen av ex importerad kakao. Sveriges ståndpunkt bör därför innehålla att avtal mellan EU och producentländer ska innefatta en strategi över hur småbrukare ska stöttas för att se till att de har kapacitet för att uppfylla kraven i lagstiftningen.
MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringen stödjer ordförandeskapets ambition att försöka nå fram till en allmän riktlinje i rådet. Regeringen välkomnar de framsteg som har gjorts i förhandlingen av utkastet till förordning när det gäller ett antal strukturella aspekter av förslaget. Sverige verkar för att förenkla förordningen för att minska den administrativa bördan.
Regeringen anser att lagstiftningen borde omfatta fler råvaror som bidrar till avskogning, som exempelvis gummi. Lagstiftningen borde även omfatta andra naturliga ekosystem, som savanner och våtmarker. Vidare bör perspektiven kring mänskliga rättigheter ingå, då det är en tät koppling mellan ursprungsbefolkningars rättigheter och skövling av natur.
Det är även viktigt att lagen har kraftfulla sanktioner och mekanismer för gottgörelse, och att det finns ett system för trejdepartscertifierad spårbarhet.
Regeringen kan stödja en allmän inriktning av förordningen i vilken definitionen av skogsförstörelse sätts begränsas på ett sätt som gör förordningen förenlig både med EU:s befogenheter inom miljö och klimat och med det nationella självbestämmandet i skogliga frågor, inte riskerar att kringskära möjligheterna att utforma en kostnadseffektiv politik och som innebär att åtgärderna bedöms bli förenliga med WTO-regelverket, samt ligger i linje med EU:s skogsstrategi samt klimatlag.
Regeringen anser även att det är av stor vikt att förslaget inte fördröjs och att regeringen verkar för att ett beslut om gemensam ståndpunkt nås nu under det franska ordförandeskapet.
Regeringen betonar betydelsen av att kommissionen, inom ramen för artikel 32 om översyn av förordningen och dess implementering, även fortsättningsvis särskilt respekterar principerna om subsidiaritet och proportionalitet.
| Bilaga 9 till protokoll 2021/22:57 |
Överläggning den 21 juni 2022 om förordning om transport av avfall - Avvikande ståndpunkter
M-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringen välkomnar förslaget till ny avfallstransportförordning och är särskilt positiv till ambitionen att stärka kontrollen av avfallstransporter. Regeringen är också positiv till ökad digitalisering som kommer att bidra till ett effektivare förfarande. Regeringen är också positiv till en ökad kontroll något som kan motverka illegala avfallstransporter och således avfallsbrottlighet. Begränsningen av möjligheterna att exportera avfall från EU förväntas bidra till att bygga upp en stark och motståndskraftig cirkulär ekonomi inom EU i linje med ambitionen med kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi eftersom förslaget syftar till att öka EU:s egen marknadspotential för återvinning av avfall. Regeringen anser att det ska ställas höga krav vid export av avfall så att EU inte exporterar avfall till tredjeländer där avfallet riskerar att orsaka betydande miljö- och hälsoskador. I den mån kapacitet finns inom EU eller OECD anser regeringen att avfallet i första hand bör tas om hand här.
C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Det är angeläget att skärpa regelverket för avfallsexport till tredje land. Samtidigt är det viktigt för framväxten av en mer cirkulär ekonomi att värna möjligheten att flytta material och resurser för återvinning och återbruk inom EU. Ett uppdaterat regelverk för avfallstransporter
bör inte hämma detta.
| Bilaga 10 till protokoll 2021/22:57 |
Överläggning den 21 juni 2022
§ 1 Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för hållbara produkter och om upphävande av direktiv 2009/125/EG
Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens förslag och ser det som en viktig del för att nå en mer cirkulär ekonomi i EU och Sverige där hållbara produkter är norm och produkter är hållbara genom hela sin livscykel. Detta är en förutsättning för att nå de nationella och internationella miljö- och klimatmålen samt de globala målen i Agenda 2030. Regeringens ambition är en lagstiftning som på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi och till att uppnå klimat- och miljömålen. En utveckling av en resurseffektiv, giftfri, cirkulär och biobaserad ekonomi främjar även
företagens konkurrenskraft och minskar trycket på ekosystemen. Regeringen anser att det är viktigt att förslagets definitioner blir tydliga.
Regeringen är positiv till att en bredd av ekodesignkrav är inkluderade. En ambitiös reglering bör styra mot att produkter utformas med hög prestanda för en lång livslängd, bland annat genom att de är lätta att återanvända, reparera och möjliga att materialåtervinna. Regeringen vill också verka för att förordningen bidrar till att främja ökad användning av giftfria och återvunna material och stimulerar utvecklingen av mer resurs- och energieffektiva produkter med minskad miljöpåverkan under hela livscykeln.
Regeringen välkomnar förslaget om produktpass och anser att det är viktigt att dessa säkerställer spårbarhet och ger adekvat information. Regeringen vill se tydlig och lättillgänglig information inte minst om produkters innehåll av skadliga ämnen, miljöpåverkan och hur de kan återvinnas eller tas om hand. Relevant information om problematiska ämnen är nödvändig för att underlätta en säker materialåtervinning. Krav på information och data måste beakta och säkerställa skydd av företags konfidentiella information och immateriella rättigheter. Regeringen anser vidare att information till
konsumenter bör vara enkel l, användbar och lättillgänglig. För en välfungerande inre marknad, en fri och rättvis handel är det samtidigt viktigt att produktpassen får en utformning som inte motverkar den fria rörligheten för varor och gemensamma principer för internationell handel.
Regeringen anser att de befogenheter kommissionen ges att anta sekundärrättsakter som förslaget innehåller ska utformas för att bli lämpliga, proportionerliga och fylla sitt syfte. Regeringen anser att de väsentliga parametrar som avses regleras i så stor utsträckning som möjligt regleras i förordningen. Regeringen bedömer att det är viktigt att tillräckligt inflytande ges till medlemsstaterna. Förordningen behöver enligt regeringen utformas för att säkerställa hög klimat- och miljöambition och rättssäker reglering av produkter samtidigt som en god takt hålls i framtagandet av produktregleringar.
Regeringen anser att förordningens regler om grön offentlig upphandling ska bidra till minskad miljöpåverkan från offentlig konsumtion. Reglerna bör i övrigt utformas så att nödvändig flexibilitet bibehålls för upphandlande myndigheter och enheter att utforma upphandlingsförandet på ett sätt som
främjar konkurrens och innovation.
Förslaget ansluter till fler andra lagstiftningar och regeringen anser att det är viktigt att dessa är samstämmiga och att det är tydligt hur de förhåller sig till varandra.
Regeringen anser att det tidsramar som fastställs i förordningen ska vara rimliga och genomförbara samtidigt som de medger ett effektiv införande av reglerna.
Utskottens och EU-nämndens protokoll
Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.