Protokoll utskottssammanträde 2021/22:53

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2021/22:53

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:53
DATUM	2022-06-07
TID	11.00 – 11.50 / 13.15 – 13.40 / 13.45 – 14.15
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Sammanträde vid arbetsplenum Utskottet beslutade att sammanträda samtidigt som arbetsplenum i kammaren tisdagen den 7 juni 2022. Utskottet beslutade att sammanträda samtidigt som arbetsplenum i kammaren tisdagen den 14 juni 2022, torsdagen den 16 juni 2022 och tisdagen den 21 juni 2022. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2021/22:51.
§ 3	Straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning och övergripande miljöfrågor (MJU29) Utskottet fortsatt behandlingen av prop. 2021/22:167 och motioner. Utskottet justerade betänkandet 2021/22:MJU29. S-, M-, SD-, C-, V-, KD-, L- och MP-ledamöterna anmälde reservationer. M-, SD-, C-, V-, KD och L-ledamöterna anmälde särskilda yttranden.
§ 4	Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) och rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall Utskottet överlade med statssekreterare Anders Grönvall, åtföljd av medarbetare från Miljödepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag (COM(2022) 156) och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 2021/22:1868). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2). Överläggningen motiverade statssekreteraren att göra vissa ändringar och tillägg till regeringens ståndpunkt i enlighet med bilaga 3. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. SD- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter (bilaga 4). Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 5	Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om rapportering av miljöuppgifter från industrianläggningar och inrättande av en portal för industriutsläpp Utskottet överlade med statssekreterare Anders Grönvall åtföljd av medarbetare från Miljödepartementet. Underlaget utgjordes kommissionens förslag (COM(2022) 157) och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 2021/22:1868). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 5). Överläggningen motiverade statssekreteraren att göra vissa ändringar och tillägg till regeringens ståndpunkt i enlighet med bilaga 6. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. MP-ledamoten anmälde avvikande ståndpunkt (bilaga 7). Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 6	Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fluorerande växthusgaser, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om upphävande av förordning (EU) nr 517/2014 Utskottet överlade med statssekreterare Anders Grönvall, åtföljd av medarbetare från Miljödepartementet. Underlaget utgjordes av en kommissionens förslag (COM(2022) 150) Regeringskansliets överläggningspromemoria ( dnr 2021/22:1868). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 8). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 7	Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ämnen som bryter ned ozonskiktet och om upphävande av förordning (EG) nr 1005/2009 Utskottet överlade med statssekreterare Anders Grönvall, åtföljd av medarbetare från Miljödepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag (COM(2022) 151) och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 2021/22:1868). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 9). Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 8	Kommissionen meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén SAMT Regionkommittén EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier Utskottet överlade med statssekreterare Anders Grönvall, åtföljd av medarbetare från Miljödepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag (COM(2022) 141) och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 2021/22:1868). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 10). Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. M-, C-, KD- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter (bilaga 11). Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 9	Fråga om utskottsinitiativ (KD) - Åtgärder för mer vallodling KD-ledamoten föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om åtgärder för mer vallodling (bilaga 12). Ärendet bordlades.
§ 10	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 9 juni 2022 kl. 08.00
Vid protokollet Justeras den 14 juni 2022 Kristina Yngwe

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2021/22:53

§ 1–3

§ 4

§ 5

§ 6–7

§ 8

§ 9–10

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Kristina Yngwe (C), ordf.

X

X

X

X

X

X

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf.

X

X

X

X

X

X

Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf.

X

X

X

X

X

X

Hanna Westerén (S)

X

X

X

X

X

X

Isak From (S)

X

-

-

X

X

X

John Widegren (M)

X

X

X

X

X

X

Runar Filper (SD)

X

X

X

X

X

X

Magnus Manhammar (S)

X

X

X

X

X

X

Elin Segerlind (V)

X

X

X

X

X

X

Betty Malmberg (M)

X

X

X

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

X

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

O

-

O

O

O

X

Marlene Burwick (S)

X

X

X

X

X

X

Jakob Olofsgård (L)

X

X

X

X

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

X

X

X

X

X

Ulrika Heie (C)

X

X

X

O

O

X

SUPPLEANTER

Markus Selin (S)

O

X

X

O

O

O

Marléne Lund Kopparklint (M)

O

O

O

O

O

O

Monica Haider (S)

Louise Meijer (M)

Yasmine Eriksson (SD)

O

O

O

O

O

O

Elin Lundgren (S)

Rickard Nordin (C)

O

O

O

X

O

-

Birger Lahti (V)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Mats Nordberg (SD)

Mats Wiking (S)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

X

X

X

X

X

O

Tomas Kronståhl (S)

Joar Forssell (L)

Anne Oskarsson (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Anders Hansson (M)

Helena Gellerman (L)

Arman Teimouri (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Lorentz Tovatt (MP)

Cassandra Sundin (SD)

Richard Jomshof (SD)

Magnus Ek (C)

Jens Holm (V)

Magnus Jacobsson (KD)

Roland Utbult (KD)

Jon Thorbjörnson (V)

Helena Storckenfeldt (M)

Peter Helander (C)

O

O

O

O

X

O

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2021/22:53

§ 4 Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) och rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall

Regeringens ståndpunkt

Regeringen har klimatomställningen som prioritering och välkomnar att kommissionen lagt fram ett förslag till revidering av IED för att stärka omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi i linje med de övergripande målsättningarna i den europeiska gröna given, vilket innebär att omvandla EU till en rättvis och välmående ekonomi som är modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig och där ekonomisk tillväxt är frikopplad från resursanvändning. Regeringen anser att revideringen av IED är viktig för genomförandet av handlingsplanen för nollföroreningar liksom av andra strategier och handlingsplaner på miljöområdet.

Regeringen är positiv till ambitionen att förbättra effektiviteten av direktivet och de åtgärder som vidtas för att minska utsläppen av föroreningar, såsom till exempel mikroplaster och skadliga ämnen. Ambitionen att öka effektiviteten välkomnas, IED behöver ha ett större fokus på att möjliggöra och främja spridning av de nya tekniker som nu tas fram inom ramen för den gröna omställningen. Krav i direktivet som inte är motiverade från miljösynpunkt och reglering som blir onödigt komplicerad bör undvikas.

Flera av förslagen syftar till att likrikta genomförandet och tillämpningen av direktivet inom EU, vilket regeringen anser är positivt om det utformas så att det främjar likvärdiga konkurrensvillkor eftersom det är viktigt att svenska anläggningar med höga miljöambitioner inte ska behöva uppleva konkurrensnackdelar. Förslaget innehåller även regelförenklingar, vilket är positivt.

Regeringen anser att det är angeläget att IED får ett tydligare omställnings-och innovationsperspektiv än i dag för att ständigt förbättra och förnya tillämpliga tekniker och sprida dem som bidrar till minskad miljöpåverkan liksom låga utsläpp av växthusgaser. Nya banbrytande tekniker och lösningar kommer vara avgörande för att minska utsläpp och miljöpåverkan.

Regeringen är generellt positiv till ett ökat fokus på resurshushållning och utfasning av skadliga ämnen, och välkomnar IED som ett verktyg för att genomföra handlingsplanen för cirkulär ekonomi. Gemensamma krav inom EU avseende resurshushållning innebär en möjlighet till ökad förutsebarhet för industrin genom att de krav som ställs på industriverksamheter blir mer likartade mellan olika medlemsstater. Det kan förenkla miljöprövningen både för prövningsmyndigheter i de enskilda medlemsstaterna och för de företag som bedriver verksamhet i flera olika länder inom EU. Vid fastställandet av krav på resurshushållning bör hänsyn till olika miljöaspekter kunna tas med en viss flexibilitet, utifrån syftet att minska den totala miljöpåverkan och för att främja teknik som även minskar växthusgaser. Det bör även beaktas att förutsättningarna skiljer sig för olika produkter och materialkvaliteter. Det är viktigt för regeringen att krav om energieffektivisering och vattenförbrukning inte utgör ett hinder för den gröna omställningen eller leder till konkurrensnackdelar för svensk energiintensiv industri. Det är viktigt att kraven även fortsatt ger industrin goda möjligheter att ställa om till mer hållbar produktion.

Regeringen bedömer att EU-gemensamma krav på miljöledningssystem och omställningsplaner kan bidra till att tydliggöra industrins långsiktiga arbete med den gröna omställningen. Regeringen anser dock att det behöver förtydligas hur omställningsplaner ska användas och anser att det kan vara ett medel för industrins interna förbättringsarbete. Regeringen anser att kraven bör utformas så att regleringen på ett effektivt sätt bidrar till klimat-och miljönytta och anser åtgärderna bör utformas så att de inte medför oproportionella kostnader eller administrativ börda för berörda aktörer.

Regeringen välkomnar i huvudsak de förslag som har lagts för att minska industrins klimatpåverkan. Regeringen anser dock att det tydligare bör framgå att klimatpåverkan ska beaktas i bedömningen av vad som utgör bästa tillgängliga teknik så att IED är samstämmigt med annan EU-reglering på klimatområdet och inte blir ett hinder i omställningen. Det är viktigt att det finns en flexibilitet i avvägningen mellan olika miljöaspekter, utifrån syftet att minska den totala miljö- och klimatpåverkan.

Regeringen ser fördelar med att direktivets tillämpningsområde utökas till att omfatta fler branscher och att fler verksamheter regleras, eftersom det kan ge mer likvärdiga konkurrensvillkor inom EU med likvärdiga miljökrav. Det är dock ännu för tidigt att bedöma alla effekter av inkluderandet av utvinningsindustrier och detta behöver regeringen analysera närmare, till exempel möjligheten att fastställa gränsvärden för utvinningsindustriers utsläpp till följd av olika bakgrundsvärden. Det är också viktigt för regeringen att alltför små verksamheter inte åläggs orimliga krav. Avseende batterifabriker ser regeringen fördelar med att dessa inkluderas i direktivet men önskar att utöka omfattningen till fler typer av batterier än litiumjonbatterier. Fler batterityper kommer att vara nödvändiga för elektrifieringen framöver. Regeringen anser generellt att tröskelvärden ska utgå ifrån storleken på den miljöpåverkande produktionen. Inkluderande av ytterligare industrier i direktivet bör också utgå från storleken på den totala miljöpåverkan och att det finns tillräckligt många jämförbara anläggningar i EU.

Regeringen ser positivt på att kommissionen förslagit att djurhållande verksamheter regleras i särskilda föreskrifter som är mindre ingripande än för andra industriverksamheter. Det är viktigt att storleken på de djurhållande verksamheter som enligt förslaget ska omfattas av direktivets krav är rimliga. Regeringen anser det också viktigt att de krav som ställs är rimliga och inte äventyrar livsmedelsförsörjningen och jordbrukets konkurrenskraft. Utformningen av krav behöver också vara samstämmig med andra EU-regleringar så att onödig dubbelreglering undviks.

Regeringen välkomnar de föreslagna åtgärderna för att tillgängliggöra information bland annat genom att digitalisering. Det kan ge mer information om vad som utgör bästa tillgängliga teknik. Åtgärderna bör vara proportionella och vägas mot behovet av att minimera företagens administrativa börda. Regeringen ser också positivt på de föreslagna åtgärderna för att underlätta allmänhetens deltagande i processer. Det bör bevakas att regler om skadestånd, preskription och sanktioner blir väl avvägda.

Förslaget kommer troligen att förhandlas under Sveriges EU-ordförandeskap den 1 januari till och med den 30 juni 2023.

Utgångspunkten för regeringen i denna förhandling är att eventuella ökade kostnader för staten och de statliga myndigheterna i Sverige ska tas inom budgetramen och att ökade kostnader för EU ska tas genom omprioriteringar inom ramen för EU:s långtidsbudget.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2021/22:53

§ 4 Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) och rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall

Regeringens reviderade ståndpunkt

Regeringen har klimatomställningen som prioritering och välkomnar att kommissionen lagt fram ett förslag till revidering av IED för att stärka omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi i linje med de övergripande målsättningarna i den europeiska gröna given, vilket innebär att omvandla EU till en rättvis och välmående ekonomi som är modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig och där ekonomisk tillväxt är frikopplad från resursanvändning. Regeringen anser att revideringen av IED är viktig för genomförandet av handlingsplanen för nollföroreningar liksom av andra strategier och handlingsplaner på miljöområdet.

Regeringen är positiv till ambitionen att förbättra effektiviteten av direktivet och de åtgärder som vidtas för att minska utsläppen av föroreningar, såsom till exempel mikroplaster och skadliga ämnen. Ambitionen att öka effektiviteten välkomnas, IED behöver ha ett större fokus på att möjliggöra och främja spridning av de nya tekniker som nu tas fram inom ramen för den gröna omställningen. Krav i direktivet som inte är motiverade från miljösynpunkt och reglering som blir onödigt komplicerad bör undvikas.

Flera av förslagen syftar till att likrikta genomförandet och tillämpningen av direktivet inom EU, vilket regeringen anser är positivt om det utformas så att det främjar likvärdiga konkurrensvillkor eftersom det är viktigt att svenska anläggningar med höga miljöambitioner inte ska behöva uppleva konkurrensnackdelar. Förslaget innehåller även regelförenklingar t.ex. för vissa djurhållande verksamheter, vilket är positivt. Regeringen ska verka för att direktivet inte medför en mer komplex tillståndsprocess. Det är viktigt att det även fortsättningsvis finns en flexibilitet gällande resurshushållningen och att kraven inte hämmar industrins innovationskraft.

Regeringen menar även att det är viktigt att förslagen harmoniserar och går i takt med samt inte innebär någon dubbelreglering i förhållande till de förslag till lagstiftning som nu diskuteras – bland annat Fit for 55-paketet, cirkulär ekonomi samt den nya kemikaliestrategin. Det är viktigt att genomförandetiden inte blir alltför kort, regeringen bör därför verka för en längre genomförandetid.

Regeringen anser att det är angeläget att IED får ett tydligare omställnings- och innovationsperspektiv än i dag för att ständigt förbättra och förnya tillämpliga tekniker och sprida dem som bidrar till minskad miljöpåverkan liksom låga utsläpp av växthusgaser. Nya banbrytande tekniker och lösningar kommer vara avgörande för att minska utsläpp och miljöpåverkan.

Regeringen är generellt positiv till ett ökat fokus på resurshushållning och utfasning av skadliga ämnen, och välkomnar IED som ett verktyg för att genomföra handlingsplanen för cirkulär ekonomi. Gemensamma krav inom EU avseende resurshushållning innebär en möjlighet till ökad förutsebarhet för industrin genom att de krav som ställs på industriverksamheter blir mer likartade mellan olika medlemsstater. Det kan förenkla miljöprövningen både för prövningsmyndigheter i de enskilda medlemsstaterna och för de företag som bedriver verksamhet i flera olika länder inom EU. Vid fastställandet av krav på resurshushållning bör hänsyn till olika miljöaspekter kunna tas med en viss flexibilitet, utifrån syftet att minska den totala miljöpåverkan och för att främja teknik som även minskar växthusgaser. Det bör även beaktas att förutsättningarna skiljer sig för olika produkter och materialkvaliteter. Det är viktigt för regeringen att krav om energieffektivisering och vattenförbrukning inte utgör ett hinder för den gröna omställningen eller leder till konkurrensnackdelar för svensk energiintensiv industri. Det är viktigt att kraven även fortsatt ger industrin goda möjligheter att ställa om till mer hållbar produktion. Förslaget innebär att vissa krav på resurshushållning kommer att bli bindande medan andra är fortsatt indikativa, så kallade benchmarks. Regeringen bör i första hand verka för att BAT AEPL inte ska vara bindande. Regeringen ska i andra hand verka för att en flexibilitet behålls och att direktivet innehåller en möjlighet till dispens från de bindande värdena i de fall det skulle vara orimligt att uppfylla dem.

Regeringen bedömer att EU-gemensamma krav på miljöledningssystem och omställningsplaner kan bidra till att tydliggöra industrins långsiktiga arbete med den gröna omställningen. Regeringen anser dock att det behöver förtydligas hur omställningsplaner ska användas och anser att det kan vara ett medel för industrins interna förbättringsarbete. Regeringen anser att kraven bör utformas så att regleringen på ett effektivt sätt bidrar till klimat- och miljönytta och anser åtgärderna bör utformas så att de inte medför oproportionella kostnader eller administrativ börda. Det är viktigt att regleringen utformas så att inte direktivet ställer krav på ett särskilt miljöledningssystem. Innehållet i miljöledningssystemet och omställningsplanerna bör inte utgöra bindande krav i tillstånden eftersom planerna kan behöva revideras över tid.

Regeringen välkomnar i huvudsak de förslag som har lagts för att minska industrins klimatpåverkan. Regeringen anser dock att det tydligare bör framgå att klimatpåverkan ska beaktas i bedömningen av vad som utgör bästa tillgängliga teknik så att IED är samstämmigt med annan EU-reglering på klimatområdet och inte blir ett hinder i omställningen. Det är viktigt att det finns en flexibilitet i avvägningen mellan olika miljöaspekter, utifrån syftet att minska den totala miljö- och klimatpåverkan.

Regeringen ser fördelar med att direktivets tillämpningsområde utökas till att omfatta fler branscher och att fler verksamheter regleras, eftersom det kan ge mer likvärdiga konkurrensvillkor inom EU med likvärdiga miljökrav. Det är dock ännu för tidigt att bedöma alla effekter av inkluderandet av utvinningsindustrier och detta behöver regeringen analysera närmare, till exempel möjligheten att fastställa gränsvärden för utvinningsindustriers utsläpp till följd av olika bakgrundsvärden. Det är också viktigt för regeringen att alltför små verksamheter inte åläggs orimliga krav. Avseende batterifabriker ser regeringen fördelar med att dessa inkluderas i direktivet men önskar att utöka omfattningen till fler typer av batterier än litiumjonbatterier. Fler batterityper kommer att vara nödvändiga för elektrifieringen framöver. Regeringen anser generellt att tröskelvärden ska utgå ifrån storleken på den miljöpåverkande produktionen. Inkluderande av ytterligare industrier i direktivet bör också utgå från storleken på den totala miljöpåverkan och att det finns tillräckligt många jämförbara anläggningar i EU.

Regeringen ser positivt på att kommissionen förslagit att djurhållande verksamheter regleras i särskilda föreskrifter som är mindre ingripande än för andra industriverksamheter. Det är viktigt att storleken på de djurhållande verksamheter som enligt förslaget ska omfattas av direktivets krav är rimliga. Regeringen anser det också viktigt att de krav som ställs är rimliga och inte äventyrar livsmedelsförsörjningen och jordbrukets konkurrenskraft. Utformningen av krav behöver också vara samstämmig med andra EU-regleringar så att onödig dubbelreglering undviks.

Regeringen välkomnar de föreslagna åtgärderna för att tillgängliggöra information bland annat genom att digitalisering. Det kan ge mer information om vad som utgör bästa tillgängliga teknik. Åtgärderna bör vara proportionella och vägas mot behovet av att minimera företagens administrativa börda. Regeringen ser också positivt på de föreslagna åtgärderna för att underlätta allmänhetens deltagande i processer. Fördelarna bör dock vägas mot eventuella nackdelar vad gäller säkerhet och bevarande av företagshemligheter. Det bör bevakas att regler om skadestånd, preskription och sanktioner blir väl avvägda.

Regeringen inväntar i dagsläget remissvar och en konsekvensanalys från Naturvårdsverket och Statens jordbruksverk, och avser att ytterligare justera den svenska ståndpunkten utifrån dessa. Det är centralt att konsekvenserna av förslaget inte blir minskad svenska konkurrenskraft eller lägre omställningstakt.

Förslaget kommer troligen att förhandlas under Sveriges EU-ordförandeskap den 1 januari till och med den 30 juni 2023.

Utgångspunkten för regeringen i denna förhandling är att eventuella ökade kostnader för staten och de statliga myndigheterna i Sverige ska tas inom budgetramen och att ökade kostnader för EU ska tas genom omprioriteringar inom ramen för EU:s långtidsbudget.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4 till protokoll 2021/22:53

§ 4 Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) och rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt

Regeringen menar även att det är viktigt att förslagen harmoniserar med de förslag till lagstiftning som nu diskuteras bland annat inom ramen för Fit for 55-paketet, cirkulär ekonomi samt den nya kemikaliestrategin. Av den anledningen ser vi starka skäl till att avvakta och skjuta upp förhandlingarna för på så vis tillgodose att vi undviker överlappande och motstridig lagstiftning.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt

Regeringen har klimatomställningen som prioritering och välkomnar att kommissionen lagt fram ett förslag till revidering av IED för att stärka omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi i linje med de övergripande målsättningarna i den europeiska gröna given, vilket kan omvandla EU till en rättvis och välmående ekonomi som är modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig och där ekonomisk tillväxt är frikopplad från resursanvändning. Regeringen anser att revideringen av IED är viktig för genomförandet av handlingsplanen för nollföroreningar liksom av andra strategier och handlingsplaner på miljöområdet. För att uppnå EU:s mål om klimatneutralitet, nollförorening och cirkulär ekonomi krävs det ett stärkt EU-regelverk som påskyndar industrins gröna omställning. Även om revideringen av direktivet innebär förbättringar är förslaget alldeles för försiktigt och begränsat för att driva på en omfattande industriell omställning mot klimatneutralitet och nollförorening.

.

Det är positivt att direktivets tillämpningsområde utökas till fler områden, till exempel till att omfatta uppfödning av nötkreatur för första gången och även att uppfödning av fjäderfän och grisar omfattas i större utsträckning, samt till produktion av litiumjonbatterier, metall- och mineralutvinning och viss verksamhet inom textilproduktion. Regeringen ser även positivt på att tydligare krav sätts på myndigheter att fastställa strängast möjliga gränsvärden, att villkoren för att tillämpa undantag skärps, och att minimiböter, tillgång till rättslig prövning och ersättning till civilsamhället för överträdelser av tillståndsvillkoren införs. Regeringen ser väldigt positivt på stärkta möjligheter för civilsamhället att delta i beviljande eller uppdatering av tillståndsvillkor.

Regeringen är positiv till ambitionen att förbättra effektiviteten av direktivet och de åtgärder som vidtas för att minska utsläppen av föroreningar, såsom till exempel mikroplaster och skadliga ämnen. Ambitionen att öka effektiviteten välkomnas, IED behöver ha ett större fokus på att möjliggöra och främja spridning av de nya tekniker som nu tas fram inom ramen för den gröna omställningen. Krav i direktivet som inte är motiverade från miljösynpunkt och reglering som blir onödigt komplicerad bör undvikas.

Flera av förslagen syftar till att likrikta genomförandet och tillämpningen av direktivet inom EU, vilket regeringen anser är positivt om det utformas så att det främjar likvärdiga konkurrensvillkor eftersom det är viktigt att svenska anläggningar med höga miljöambitioner inte ska behöva uppleva konkurrensnackdelar. Förslaget innehåller även regelförenklingar t.ex. för vissa djurhållande verksamheter, vilket är positivt.

Regeringen ska verka för att direktivet inte medför en mer komplex tillståndsprocess. Det är viktigt att det även fortsättningsvis finns en flexibilitet gällande resurshushållningen och att kraven inte hämmar industrins innovationskraft.

Regeringen menar även att det är viktigt att förslagen harmoniserar och går i takt med samt inte innebär någon dubbelreglering i förhållande till de förslag till lagstiftning som nu diskuteras – bland annat Fit for 55-paketet, cirkulär ekonomi samt den nya kemikaliestrategin. Det är viktigt att genomförandetiden inte blir alltför kort, regeringen bör därför verka för en längre genomförandetid.

Förslaget behåller skrivningen om att bara EU:s utsläppshandel får reglera utsläppen av växthusgaser. Regeringen vill att industriutsläppsdirektivet omfattar även de växthusgaser som omfattas av ETS:en, så att omställningen i industrin påskyndas ytterligare. Inga gränsvärden för växthusgasutsläpp fastställs. När det kommer till luftföroreningar så vill vi se att gränser för luftföroreningar sätts som är förenliga med WHO:s senaste riktlinjer för luftkvalitet, som inte nämns i förslaget. Därtill vill vi se tydliga sektorsmål och milstolpar, till exempel för användning av sekundärt material och förnybar energi

Regeringen anser att det är angeläget att IED får ett tydligare omställnings- och innovationsperspektiv än i dag för att ständigt förbättra och förnya tillämpliga tekniker och sprida dem som bidrar till minskad miljöpåverkan liksom låga utsläpp av växthusgaser. Nya banbrytande tekniker och lösningar kan komma att vara avgörande för att minska utsläpp och miljöpåverkan.

Regeringen är generellt positiv till ett ökat fokus på resurshushållning och utfasning av skadliga ämnen, och välkomnar IED som ett verktyg för att genomföra handlingsplanen för cirkulär ekonomi. Gemensamma krav inom EU avseende resurshushållning innebär en möjlighet till ökad förutsebarhet för industrin genom att de krav som ställs på industriverksamheter blir mer likartade mellan olika medlemsstater. Det kan förenkla miljöprövningen både för prövningsmyndigheter i de enskilda medlemsstaterna och för de företag som bedriver verksamhet i flera olika länder inom EU. Vid fastställandet av krav på resurshushållning bör hänsyn till olika miljöaspekter kunna tas med en viss flexibilitet, utifrån syftet att minska den totala miljöpåverkan och för att främja teknik som även minskar växthusgaser. Det bör även beaktas att förutsättningarna skiljer sig för olika produkter och materialkvaliteter. Det är viktigt för regeringen att krav om energieffektivisering och vattenförbrukning inte utgör ett hinder för den gröna omställningen eller leder till konkurrensnackdelar för svensk energiintensiv industri. Det är viktigt att kraven även fortsatt ger industrin goda möjligheter att ställa om till mer hållbar produktion.

Förslaget innebär att vissa krav på resurshushållning kommer att bli bindande medan andra är fortsatt indikativa, så kallade benchmarks. Det fattas viktiga indikatorer för att göra BAT-besluten mer utfalls- och framtidsorienterade. Regeringen bör i första hand verka för att BAT AEPL inte ska vara bindande. Regeringen bör verka för att en flexibilitet behålls och att direktivet innehåller en möjlighet till dispens från de bindande värdena i de fall det skulle vara orimligt att uppfylla dem.

Regeringen bedömer att EU-gemensamma krav på miljöledningssystem och omställningsplaner kan bidra till att tydliggöra industrins långsiktiga arbete med den gröna omställningen. Regeringen anser dock att det behöver förtydligas hur omställningsplaner ska användas och anser att det kan vara ett medel för industrins interna förbättringsarbete. Regeringen anser att kraven bör utformas så att regleringen på ett effektivt sätt bidrar till klimat- och miljönytta och anser åtgärderna bör utformas så att de inte medför oproportionella kostnader eller administrativ börda. Det är viktigt att regleringen utformas så att inte direktivet ställer krav på ett särskilt miljöledningssystem. Innehållet i miljöledningssystemet och omställningsplanerna bör inte utgöra bindande krav i tillstånden eftersom planerna kan behöva revideras över tid.

Regeringen välkomnar i huvudsak de förslag som har lagts för att minska industrins klimatpåverkan. Regeringen anser dock att det tydligare bör framgå att klimatpåverkan ska beaktas i bedömningen av vad som utgör bästa tillgängliga teknik så att IED är samstämmigt med annan EU-reglering på klimatområdet och inte blir ett hinder i omställningen. Det är viktigt att det finns en flexibilitet i avvägningen mellan olika miljöaspekter, utifrån syftet att minska den totala miljö- och klimatpåverkan.

Regeringen ser fördelar med att direktivets tillämpningsområde utökas till att omfatta fler branscher och att fler verksamheter regleras, eftersom det kan ge mer likvärdiga konkurrensvillkor inom EU med likvärdiga miljökrav. Det är dock ännu för tidigt att bedöma alla effekter av inkluderandet av utvinningsindustrier och detta behöver regeringen analysera närmare, till exempel möjligheten att fastställa gränsvärden för utvinningsindustriers utsläpp till följd av olika bakgrundsvärden. Det är också viktigt för regeringen att alltför små verksamheter inte åläggs orimliga krav. Avseende batterifabriker ser regeringen fördelar med att dessa inkluderas i direktivet men önskar att utöka omfattningen till fler typer av batterier än litiumjonbatterier. Fler batterityper kommer att vara nödvändiga för elektrifieringen framöver. Regeringen anser generellt att tröskelvärden ska utgå ifrån storleken på den miljöpåverkande produktionen. Inkluderande av ytterligare industrier i direktivet bör också utgå från storleken på den totala miljöpåverkan och att det finns tillräckligt många jämförbara anläggningar i EU.

Regeringen ser positivt på att kommissionen förslagit att djurhållande verksamheter regleras i särskilda föreskrifter men är kritiska till en mindre strikt tillståndsprocess för verksamheter med intensiv djuruppfödning, då det skapar ett hinder för en utveckling av svensk djurhållning som i hög grad bygger på höga djurvälfärdsmått, låg antibiotikanvändning och betesdrift. som är mindre ingripande än för andra industriverksamheter. Det är viktigt att storleken på de djurhållande verksamheter som enligt förslaget ska omfattas av direktivets krav är rimliga. Regeringen anser det också viktigt att de krav som ställs är rimliga och inte äventyrar livsmedelsförsörjningen och jordbrukets konkurrenskraft. Utformningen av krav behöver också vara samstämmig med andra EU-regleringar så att onödig dubbelreglering undviks.

Regeringen välkomnar de föreslagna åtgärderna för att tillgängliggöra information bland annat genom att digitalisering. Det kan ge mer information om vad som utgör bästa tillgängliga teknik. Åtgärderna bör vara proportionella och vägas mot behovet av att minimera företagens administrativa börda. Regeringen ser också positivt på de föreslagna åtgärderna för att underlätta allmänhetens deltagande i processer. Fördelarna bör dock vägas mot eventuella nackdelar vad gäller säkerhet och bevarande av företagshemligheter. Det bör bevakas att regler om skadestånd, preskription och sanktioner blir väl avvägda.

Regeringen inväntar i dagsläget remissvar och en konsekvensanalys från Naturvårdsverket och Statens jordbruksverk, och avser att ytterligare justera den svenska ståndpunkten utifrån dessa. Det är centralt att konsekvenserna av förslaget inte blir minskad svenska konkurrenskraft eller lägre omställningstakt.

Förslaget kommer troligen att förhandlas under Sveriges EU-ordförandeskap den 1 januari till och med den 30 juni 2023.

Utgångspunkten för regeringen i denna förhandling är att eventuella ökade kostnader för staten och de statliga myndigheterna i Sverige ska tas inom budgetramen och att ökade kostnader för EU ska tas genom omprioriteringar inom ramen för EU:s långtidsbudget.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 5 till protokoll 2021/22:53

§ 5 Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om rapportering av miljöuppgifter från industrianläggningar och inrättande av en portal för industriutsläpp

Regeringens ståndpunkt

Sverige är positivt inställt till att det upprättas en industriutsläppsportal som harmoniserar rapporteringsförpliktelserna i IED och andra relevanta miljörättsakter inom EU med de rapporteringsförpliktelser som följer av EPRTR-förordningen. Portalen kommer att ge beslutsfattare, industri och allmänheten en bättre överblick över utsläppen inom EU och bidra till ökad transparens. Informationen i portalen kommer bl.a. att underlätta allmänhetens deltagande i beslutsprocesser på miljöområdet och göra det enklare för myndigheter och andra att ta fram statistik samt för verksamhetsutövare att jämföra sin verksamhet med motsvarande verksamheter på EU-nivå.

Sveriges utgångspunkt är att industriutsläppsportalsförordningen bör utformas på ett sådant sätt att den kostnadseffektivt säkerställer att EU och dess medlemsstater uppfyller sina skyldigheter enligt PRTR-protokollet för att undvika att det blir två separata system eller en ökad rapporteringsbörda till följd av förslaget. Sveriges utgångspunkt är vidare att de rapporteringsskyldigheter som följer av förordningen i så stor utsträckning som möjligt bör harmoniseras med rapporteringsskyldigheter i annan relevant miljölagstiftning för att säkra störst miljönytta av den rapportering som äger rum.

Sverige ser positivt på att kommissionen genom delegerade akter bemyndigas att i större utsträckning än vad som följer av E-PRTRförordningen uppdatera förordningens bilagor eftersom listan på ämnen som finns i bilaga 2 är föråldrad och inte speglar dagens behov.

Sverige anser att det är positivt att verksamheterna ska rapportera förbrukning av energi, vatten och råmaterial eftersom det gör data i portalen mer förståelig och användbar. Sverige välkomnar att rapporteringsobjektet ändras från industrienhet till anläggning eftersom detta kommer leda till förbättrad möjlighet att utvärdera effekten av t.ex. bästa tillgängliga teknik (BAT) och att sätta in lämpliga åtgärder och styrmedel för att EU:s övergripande miljö- och klimatmål kan nås, samt att denna ändring innebär att rapporteringsobjekten för E-PRTR harmoniseras med rapporteringsobjekten i annan relevant miljölagstiftning. För att säkerställa att man får jämförbara data mellan medlemsstaterna och olika rättsakter bör Sverige verka för att kommissionen tar fram en vägledning för hur man ska tolka vads om avses med ”anläggning”.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 6 till protokoll 2021/22:53

§ 5 Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om rapportering av miljöuppgifter från industrianläggningar och inrättande av en portal för industriutsläpp

Regeringens reviderade ståndpunkt

Sverige är positivt inställt till att det upprättas en industriutsläppsportal som harmoniserar rapporteringsförpliktelserna i IED och andra relevanta miljörättsakter inom EU med de rapporteringsförpliktelser som följer av E-PRTR-förordningen. Portalen kommer att ge beslutsfattare, industri och allmänheten en bättre överblick över utsläppen inom EU och bidra till ökad transparens. Informationen i portalen kommer bl.a. att underlätta allmänhetens deltagande i beslutsprocesser på miljöområdet och göra det enklare för myndigheter och andra att ta fram statistik samt för verksamhetsutövare att jämföra sin verksamhet med motsvarande verksamheter på EU-nivå.

Sveriges utgångspunkt är att industriutsläppsportalsförordningen bör utformas på ett sådant sätt att den kostnadseffektivt säkerställer att EU och dess medlemsstater uppfyller sina skyldigheter enligt PRTR-protokollet för att undvika att det blir två separata system eller en ökad rapporteringsbörda till följd av förslaget. Sveriges utgångspunkt är vidare att de rapporteringsskyldigheter som följer av förordningen i så stor utsträckning som möjligt bör harmoniseras med rapporteringsskyldigheter i annan relevant miljölagstiftning för att säkra störst miljönytta av den rapportering som äger rum. Regeringen menar samtidigt att fördelarna med rapporteringen bör vägas mot eventuella nackdelar vad gäller säkerhet och bevarande av företagshemligheter.

Sverige ser positivt på att kommissionen genom delegerade akter bemyndigas att i större utsträckning än vad som följer av E-PRTR-förordningen uppdatera förordningens bilagor eftersom listan på ämnen som finns i bilaga 2 är föråldrad och inte speglar dagens behov.

Sverige anser att det är positivt att verksamheterna ska rapportera förbrukning av energi, vatten och råmaterial eftersom det gör data i portalen mer förståelig och användbar. Sverige välkomnar att rapporteringsobjektet ändras från industrienhet till anläggning eftersom detta kommer leda till förbättrad möjlighet att utvärdera effekten av t.ex. bästa tillgängliga teknik (BAT) och att sätta in lämpliga åtgärder och styrmedel för att EU:s övergripande miljö- och klimatmål kan nås, samt att denna ändring innebär att rapporteringsobjekten för E-PRTR harmoniseras med rapporteringsobjekten i annan relevant miljölagstiftning. För att säkerställa att man får jämförbara data mellan medlemsstaterna och olika rättsakter bör Sverige verka för att kommissionen tar fram en vägledning för hur man ska tolka vads om avses med ”anläggning”.

Regeringen inväntar i dagsläget remissvar och en konsekvensanalys från Naturvårdsverket och Statens jordbruksverk, och avser att ytterligare justera den svenska ståndpunkten utifrån dessa. Det är centralt att förslaget inte innebär administrativa bördor som inte står i proportion till den nytta som förslagen leder till.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 7 till protokoll 2021/22:53

§ 5 Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om rapportering av miljöuppgifter från industrianläggningar och inrättande av en portal för industriutsläpp

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt

Sverige är positivt inställt till att det upprättas en industriutsläppsportal som harmoniserar rapporteringsförpliktelserna i IED och andra relevanta miljörättsakter inom EU med de rapporteringsförpliktelser som följer av EPRTR-förordningen. Portalen kommer att ge beslutsfattare, industri och allmänheten en bättre överblick över utsläppen inom EU och bidra till ökad transparens. Informationen i portalen kommer bl.a. att underlätta allmänhetens deltagande i beslutsprocesser på miljöområdet och göra det enklare för myndigheter och andra att ta fram statistik samt för verksamhetsutövare att jämföra sin verksamhet med motsvarande verksamheter på EU-nivå.

Sveriges utgångspunkt är att industriutsläppsportalsförordningen bör utformas på ett sådant sätt att den kostnadseffektivt säkerställer att EU och dess medlemsstater uppfyller sina skyldigheter enligt PRTR-protokollet för att undvika att det blir två separata system eller en ökad rapporteringsbörda till följd av förslaget. Sveriges utgångspunkt är vidare att de rapporteringsskyldigheter som följer av förordningen i så stor utsträckning som möjligt bör harmoniseras med rapporteringsskyldigheter i annan relevant miljölagstiftning för att säkra störst miljönytta av den rapportering som äger rum.

Sverige ser positivt på att kommissionen genom delegerade akter bemyndigas att i större utsträckning än vad som följer av E-PRTRförordningen uppdatera förordningens bilagor eftersom listan på ämnen som finns i bilaga 2 är föråldrad och inte speglar dagens behov.

Sverige anser att det är positivt att verksamheterna ska rapportera förbrukning av energi, vatten och råmaterial eftersom det gör data i portalen mer förståelig och användbar. Sverige välkomnar att rapporteringsobjektet ändras från industrienhet till anläggning eftersom detta kommer leda till förbättrad möjlighet att utvärdera effekten av t.ex. bästa tillgängliga teknik (BAT) och att sätta in lämpliga åtgärder och styrmedel för att EU:s övergripande miljö- och klimatmål kan nås, samt att denna ändring innebär att rapporteringsobjekten för E-PRTR harmoniseras med rapporteringsobjekten i annan relevant miljölagstiftning. För att säkerställa att man får jämförbara data mellan medlemsstaterna och olika rättsakter bör Sverige verka för att kommissionen tar fram en vägledning för hur man ska tolka vads om avses med ”anläggning”.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET – – – – Bilaga 8

till protokoll

2021/22:53

§ 6 Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fluorerande växthusgaser, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om upphävande av förordning (EU) nr 517/2014

Regeringens ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens förslag till revidering av förordningen om fluorerade växthusgaser. F-gaser förekommer i stor utsträckning i bulk, produkter och utrustningar som omsätts på EU:s inre marknad. Det finns därför goda skäl att vidta EU-gemensamma åtgärder. Regeringen anser att det är lämpligt med skärpta krav gällande F-gaser för att nå EU:s och Sveriges klimatmål då fler och fler alternativ blir tillgängliga och åtgärder inom detta område är kostnadseffektiva. Det är även viktigt för de internationella förhandlingarna att EU åstadkommer en ambitiöst genomförande av Montrealprotokollet och Kigalitillägget. Regeringen har som prioritering att driva på en allt snabbare klimatomställning och dessa förslag kan bidra i det arbetet.

Regeringen är positiv till en snabbare nedfasning av HFC som är i linje med EU:s klimatmål till 2030 och 2050 och avser analysera i vilken utsträckning kraven kan skärpas ytterligare. Regeringen anser att förbud för användning av och påfyllning av F-gaser bör införas så snart kostnadseffektiva alternativ finns tillgängliga för samtliga produkter och utrustningar.

Regeringen är positiv till förslag som syftar till förbättrad efterlevnad av förordningen och till ett effektivt genomförande inklusive för att förhindra illegal handel med F-gaser.

Regeringen analyserar behovet av att införa certifieringskrav för hantering av naturliga köldmedier som inte är F-gaser.

Regeringen anser att kopplingen mellan kraven på administrativa sanktioner i förslaget och de krav på straffrättsliga påföljder som finns i kommissionens förslag till miljöbrottsdirektiv måste klargöras. Regeringen har svårt att se att det bör införas administrativa sanktioner och vidsträckta befogenheter för administrativa myndigheter för de överträdelser som anges i förslaget när det samtidigt ska finnas straffrättsliga påföljder för samma överträdelser.

Regeringen avser att agera för att förslagets kostnader begränsas både för statens budget och EU:s budget i förhållande till de mål som ska uppnås.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 9 till protokoll 2021/22:53

§ 7 Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ämnen som bryter ned ozonskiktet och om upphävande av förordning (EG) nr 1005/2009

Regeringens ståndpunkt

Regeringen välkomnar i stort kommissionens förslag till omarbetning av Europaparlamentets och rådets förordning 1005/2009 om ämnen som bryter ner ozonskiktet. Regeringen välkomnar att ytterligare åtgärder föreslås för att minska klimatpåverkan och att förordningen speglar ambitionerna i den gröna given och Parisavtalet. Sverige har sedan länge arbetat aktivt för att genomföra Montrealprotokollet med stark avveckling av ozonnedbrytande ämnen (ODS). Regeringen anser att genomförandet av Montrealprotokollet är viktigt för att nå de globala målen särskilt, mål 13 om att bekämpa klimatförändringarna, mål 3 om god hälsa och välbefinnande, mål 12 om hållbar konsumtion och produktion samt mål 15 om ekosystem och biologisk mångfald. Regeringen anser att förordningen är en viktig del i att uppnå miljökvalitetsmålen Skyddande ozonskikt och Begränsad klimatpåverkan.

Regeringen är positiv till att en översyn av förordningen görs för att minska utsläpp av ODS-ämnen och EU:s utsläpp av växthusgaser. Regeringen har som prioritering att driva på en allt snabbare klimatomställning och dessa förslag kan bidra i det arbetet. Regeringen anser också att kommissionen borde gå längre för att nå en fullständig avveckling av ODS.

Regeringen ser positivt på de vinster som kan uppnås både vad gäller miljön och att den administrativa bördan minskar. Regeringen välkomnar förslaget som innebär minskade utsläpp av ODS vid rivning och renovering av två särskilda byggmaterial.

Regeringen anser att kopplingen mellan kraven på administrativa sanktioner i förslaget och de krav på straffrättsliga påföljder som finns i kommissionens förslag till miljöbrottsdirektiv behöver klargöras. Regeringen har svårt att se att det bör införas administrativa sanktioner och vidsträckta befogenheter för administrativa myndigheter för de överträdelser som anges i förslaget när det samtidigt ska finnas straffrättsliga påföljder för samma överträdelser. Regeringen avser att agera för att åtgärderna/bestämmelserna i förslaget blir kostnadseffektiva och ändamålsenliga, både för statens budget och EU-budgeten.

Förslaget kommer troligen att förhandlas under Sveriges EU-ordförandeskap den 1 januari till och med den 30 juni 2023.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 10 till protokoll 2021/22:53

§ 8 Kommissionen meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén SAMT Regionkommittén EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier

Regeringens ståndpunkt

Regeringen ser positivt på att flera åtgärder planeras för att minska miljö- och klimatpåverkan från textilier. Regeringen välkomnar textilstrategin och delar kommissionens problembild. Regeringen anser att textilstrategin är en viktig del i genomförandet av den gröna given, och särskilt i omställningen till en cirkulär och fossilfri ekonomi i EU och globalt.

Regeringen ser allvarligt på den negativa miljö- och klimatpåverkan som orsakas av textilier, till exempel den höga resursanvändningen, ohållbara produktions- och konsumtionsmönster samt innehållet av farliga kemikalier Regeringen anser att genomförandet av åtgärderna bör vara kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Regeringen välkomnar att strategin även identifierar sociala utmaningar inom hållbara värdekedjor för textilier och inkluderar referenser till relevanta vägledningar och lagförslag.

Regeringen välkomnar att textil kommer att prioriteras för reglering inom förordningen om ekodesign för hållbara produkter. Regeringen anser att en sådan reglering ska hantera alla relevanta ekodesignkrav och med hänsyn taget till miljöpåverkan under textilens hela livscykel. Ett produktpass för textilier kan bidra till ökad transparens i textilprodukternas livscykel och innehålla information om farliga kemikalier. Den textila värdekedjan och marknaden är global. Regeringen anser att det är viktigt att produktpassen får en utformning som stämmer överens med den fria rörligheten för varor och gemensamma principer för internationell handel.

Regeringen stödjer kommissionens avsikt att inom ramen för Reachförordningen, snabbare kunna begränsa de skadligaste ämnena för att säkerställa att konsumentprodukter – bl.a. textilier – inte innehåller kemikalier som orsakar cancer, genmutationer, påverkar det reproduktiva eller det endokrina systemet eller är långlivade i miljögifter. Regeringen välkomnar det aviserade producentansvaret för textilier. Regeringen anser att det är viktigt att ett sådant producentansvar bidrar till ökad miljönytta och värnar den verksamhet för återanvändning av textilier som secondhand-handeln står för i dag. Särskilt den som bedrivs av ideella organisationer. Regeringen anser att mål om förberedelse för återanvändning och återvinning av textilavfall bör utgå ifrån avfallshierarkin, där en förlängd livslängd av textilier främst ska värnas. Regeringen anser att det är viktigt att producentansvaret och målen inte utgör ett hinder för en förlängd livslängd av textilier och återanvändning av textilier.

Regeringen är positiv till att kommissionen föreslår att förbättra märkningen av hållbara textilier för att undvika falska miljöpåståenden och s.k. grönmålning.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 11 till protokoll 2021/22:53

§ 8 Kommissionen meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén SAMT Regionkommittén EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier

M-, C och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt

Regeringen ser positivt på att flera åtgärder planeras för att minska miljö och klimatpåverkan från textilier. Regeringen välkomnar textilstrategin och delar kommissionens problembild. Regeringen anser att textilstrategin är en viktig del i genomförandet av den gröna given, och särskilt i omställningen till en cirkulär och fossilfri ekonomi i EU och globalt.

Regeringen ser allvarligt på den negativa miljö- och klimatpåverkan som orsakas av textilier, till exempel den höga resursanvändningen, ohållbara produktions- och konsumtionsmönster samt innehållet av farliga kemikalier. Regeringen anser att genomförandet av åtgärderna bör vara kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Regeringen välkomnar att strategin även identifierar sociala utmaningar inom hållbara värdekedjor för textilier och inkluderar referenser till relevanta vägledningar och lagförslag.

Regeringen välkomnar att textil kommer att prioriteras för reglering inom förordningen om ekodesign för hållbara produkter. Regeringen anser att en sådan reglering ska hantera alla relevanta ekodesignkrav och med hänsyn taget till miljöpåverkan under textilens hela livscykel. Att förlänga livslängden på textilier bör vara särskilt prioriterat. Ett produktpass för textilier kan bidra till ökad transparens i textilprodukternas livscykel och innehålla information om farliga kemikalier. Den textila värdekedjan och marknaden är global. Regeringen anser att det är viktigt att produktpassen får en utformning som stämmer överens med den fria rörligheten för varor och gemensamma principer för internationell handel. Samtidigt anser regeringen att produktpassen eller övriga regelverk inte får orsaka ett ökat administrativt arbete för företagen, särskilt små- och medelstora företag som är allt viktigare aktörer inom den svenska och europeiska textilindustrin.

Regeringen stödjer kommissionens avsikt att inom ramen för Reachförordningen, snabbare kunna begränsa de skadligaste ämnena för att säkerställa att konsumentprodukter – bl.a. textilier – inte innehåller kemikalier som orsakar cancer, genmutationer, påverkar det reproduktiva eller det endokrina systemet eller är långlivade i miljögifter.

Regeringen vill betona vikten av att textilstrategin utvecklas och implementeras i linje med andra relevanta EU-regelverk som till exempel industristrategin, kemikaliestrategin och handelsstratregin. Textilstrategin måste höja omställningstakten inom textilindustrin samtidigt som eventuella målkonflikter undanröjs.

Regeringen välkomnar det aviserade producentansvaret för textilier. Regeringen anser att det är viktigt att ett sådant producentansvar bidrar till ökad miljönytta och värnar den verksamhet för återanvändning av textilier som secondhand-handeln står för i dag. Särskilt den som bedrivs av ideella organisationer. Regeringen anser att när producentansvaret införs så är det av vikt att det sker ett samstämmigt genomförande i hela EU, i syfte att underlätta för europeiska företag. Regeringen anser att mål om förberedelse för återanvändning och återvinning av textilavfall bör utgå ifrån avfallshierarkin, där en förlängd livslängd av textilier främst ska värnas. Regeringen anser att det är viktigt att producentansvaret och målen inte utgör ett hinder för en förlängd livslängd av textilier och återanvändning av textilier.

Regeringen är positiv till att kommissionen föreslår att förbättra märkningen av hållbara textilier för att undvika falska miljöpåståenden och s.k. grönmålning. Regeringen anser vidare att det behövs tydligare definitioner och kriterier baserade på gemensamma europeiska standarder för vad som ska klassas som cirkulära och hållbara textilier, vilket kommer göra märkningar mer effektiva och miljöstyrande.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt

MP vill ha följande tillägg i regeringens ståndpunkt efter andra meningen i tredje stycket:

Att förlänga livslängden på textilier bör vara särskilt prioriterat.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 12 till protokoll 2021/22:53

Miljö- och jordbruksutskottet

7 juni 2022

Kristdemokraterna

Utskottsinitiativs Åtgärder för mer vallodling

Vi föreslår att Miljö- och jordbruksutskottet framför till regeringen

• Möjligheten att öka en mängd miljöpositiva effekter i och med ökad vallodling genom:

• En fortsättning på miljöersättning i likhet med det nuvarande vallstödet

Motivering

Vallodlingens positiva effekter är oomtvistade. Markstruktur, kolinlagring, minskat växtnäringsläckage och en ogrässanerande effekt är några av de mest framträdande fördelarna.

Även om Jordbruksverket menar att det nuvarande vallstödet inte bidragit till mer vallodling har det bidragit till en delvis stärkt lönsamhet hos de vallodlande lantbrukarna som erhållit ersättningen. Det är också oklart hur mycket vallodlingen skulle ha minskat om ersättningen inte funnits.

Just nu är slaktpriset på nötdjur högt så utan positiva signaler inför nästa programperiod i CAP kring förutsättningarna kan lantbrukare med nöt sannolikt välja att istället slakta ut besättningen och göra något annat framåt. Den pågående CAP-reformen kan alltså mycket väl leda till förskjutning från vallodling till annan produktion som kortsiktigt kan ge bättre täckningsbidrag hos lantbrukaren.

Att även framgent ha en ersättning med liknande villkor som nuvarande vallstödet kommer dessutom att vara ett bra svar på kommissionens kritik att Sverige inte gör tillräckligt för att gynna kolinbindning i marken.