Protokoll utskottssammanträde 2021/22:40

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2021/22:40

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:40
DATUM	2022-03-31
TID	10:00-11:20
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Jordbruks- och fiskeråd 7 april 2022 Utskottet överlade med statssekreterare Oskar Magnusson på distans tillsammans med medarbetare vid Näringsdepartementet, som närvarande på plats, om Rådets dagordningspunkt 3. 55 %-paketet: jordbruksaspekter i översynen av LULUCF-förordningen - Diskussion Rådets dagordningspunkt 5. Situationen på jordbruksmarknaderna, särskilt efter invasionen av Ukraina - Information från kommissionen och medlemsstaterna, samt diskussion Rådets dagordningspunkt 6. Meddelande från kommissionen om att säkra livsmedelstryggheten och öka livsmedelssystemens resiliens - Presentation från kommissionen och diskussion Rådets dagordningspunkt 7a. Förordningen om geografiska beteckningar - Presentation av kommissionen Underlaget utgjordes av en den 28 mars 2022 översänd kommenterad dagordning se (bilaga 2). Statssekreterare Oskar Magnusson anmälde att rådets dagordningspunkt 4 utgår och redogjorde därefter för regeringens ståndpunkter. M-, SD-, C-, V-, KD- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter på rådets dagordningspunkt 3 (bilaga 3). Statssekreteraren åtog sig att åter-komma till EU-nämnden med ändringar i regeringens ståndpunkt i enlighet med vad som efterfrågas i den avvikande ståndpunkten från M-, SD-, C- och KD-ledamöterna. C- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter på rådets dagordningspunkt 5 (bilaga 4). Överläggningen under rådets dagordningspunkt 6 motiverade statssekreteraren att åta sig att återkomma till EU-nämnden med ändringar i den svenska ståndpunkten som innebär att Sverige intar en mer offensiv hållning och en aktivare roll. SD-ledamöterna anmälde en avvikande ståndpunkt på rådets dagordnings-punkt 6 (bilaga 5). Ordförande konstaterade att det i övrigt fanns stöd för regeringens ståndpunkter. Statssekreteraren lämnade under övriga punkt på dagordningen information inför jordbruks- och fiskerådet den 7 april 2022. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Justering av protokoll Utskottet justerade protokollen 2021/22:37 och 201/22:38.
§ 3	Jordbrukspolitik (MJU21) Utskottet fortsatte behandlingen av motioner om jordbrukspolitik. Utskottet justerade betänkande 2021/22:MJU21. M-, SD-, C-, KD-, L- och MP-ledamöterna anmälde reservationer. M-, SD-, C-, KD- och L-ledamöterna anmälde särskilda yttranden.
§ 4	En ökad differentiering av strandskyddet (MJU27) Utskottet beslutade att ge civilutskottet tillfälle att senast den 3 maj 2022 yttra sig över prop. 2021/22:168 och eventuella följdmotioner i de delar som berör utskottets beredningsområde. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 5	Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1628 vad gäller förlängning av kommissionens befogenhet att anta delegerade akter Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM (2022) 113. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 6	Inkomna EU-dokument Inkomna EU-dokument enligt bilaga 6 anmäldes och föranledde ingen vidare åtgärd.
§ 7	Livsmedelsstrategin och livsmedelsberedskap Utskottet beslutade att bjuda in Näringsdepartementet för att berätta om livsmedelsstrategin och livsmedelsberedskap.
§ 8	Fråga om utskottsinitiativ - Beredskap med anledning av risk för brist på AdBlue (SD) SD-ledamöterna föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om beredskap med anledning av risk för brist på AdBlue (bilaga 7). Ärendet bordlades.
§ 9	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 5 april 2022 kl. 09.00.
Vid protokollet Justeras den 7 april 2022 Kristina Yngwe

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2021/22:40

§ 1

§ 2 - 9

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Kristina Yngwe (C), ordf.

X

X

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf.

X

X

Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf.

X

X

Hanna Westerén (S)

X

X

Isak From (S)

X

X

John Widegren (M)

X

X

Runar Filper (SD)

O

O

Magnus Manhammar (S)

-

-

Elin Segerlind (V)

X

X

Betty Malmberg (M)

-

-

Martin Kinnunen (SD)

X

O

Malin Larsson (S)

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

X

O

Marlene Burwick (S)

O

-

Jakob Olofsgård (L)

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

X

Ulrika Heie (C)

X

X

SUPPLEANTER

Markus Selin (S)

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

X

X

Monica Haider (S)

Louise Meijer (M)

Yasmine Eriksson (SD)

O

O

Elin Lundgren (S)

Rickard Nordin (C)

Birger Lahti (V)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Mats Nordberg (SD)

X

X

Mats Wiking (S)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

O

-

Tomas Kronståhl (S)

Joar Forssell (L)

Anne Oskarsson (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Anders Hansson (M)

Helena Gellerman (L)

Arman Teimouri (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Lorentz Tovatt (MP)

Cassandra Sundin (SD)

Richard Jomshof (SD)

Magnus Ek (C)

Jens Holm (V)

Magnus Jacobsson (KD)

Roland Utbult (KD)

Jon Thorbjörnson (V)

Helena Storckenfeldt (M)

Peter Helander (C)

Daniel Bäckström (C)

O

-

Suzanne Svensson (S)

X

X

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2021/22:40

§1 Jordbruks- och fiskeråd 7 april 2022

Rådets dagordningspunkt 3.
55 %-paketet: jordbruksaspekter i översynen av LULUCF-förordningen

Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen delar kommissionens bedömning att den negativa trenden med en minskad kolsänka inom EU:s LULUCF-sektor behöver motverkas som ett led i att nå det långsiktiga klimatneutralitetsmålet. Regeringen konstaterar vidare att de minskningar som gjorts på EU-nivå i skogarnas netto-kolinbindning det senaste decenniet inte främst beror på minskad kolinbindning i Sverige. Sverige bör därför inte få ett oproportionerligt högt åtagande för att kompensera för minskade upptag i andra länder. Regeringen anser också att målkonstruktionen bör utryckas i relativa mål i stället för ett absolut mål. Därtill bör medlemsstaternas åtaganden utöver nuvarande regelverk vara indikativa för att exempelvis beakta osäkerhet och variationer samt att relevanta åtgärder inte nödvändigtvis ger effekt redan till 2030. Regeringen anser att sektorns långsiktiga klimatnytta och långa ledtider bättre bör beaktas i förordningens utformning.

Givet de stora osäkerheterna och långa ledtider i sektorn är regeringen kritisk till bindande mål för ökade kolsänkor och dess föreslagna ansvarsfördelning. Lagstiftningen får inte utformas så att det kompenserar för lägre ambitioner i andra medlemsstater eller inom andra sektorer. Regeringen framhåller att ytterligare analys krävs på medlemsstatsnivå för vilka åtaganden som på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt bidrar till klimatneutralitetsmålet 2050.

Regeringen konstaterar därtill att skogspolitiken är nationell kompetens och att utformning av nya förslag måste vara i linje med ett hållbart aktivt skogsbruk. Regeringen anser att det svenska åtagandet ska sänkas till en nivå som möjliggör det vi nationellt bedömer som en långsiktigt hållbar avverkningsnivå.

Regeringen anser vidare att infångning och permanent lagring av biogen koldioxid (bio-CCS) ska kunna tillgodoräknas som upptag inom LULUCF. Ekonomiska incitament för bio-CCS fram till 2030 bör inrättas inom EU ETS.

Regeringen ser betydande risker i att eftersträva klimatneutralitet i en specifik sektor på EU-nivå och framhåller att klimatneutralitetsmål för en utvidgad marksektor ska sättas på nationell nivå inom respektive medlemsstat i stället för på EU-nivå. Om klimatneutralitetsmålet sätts på EU-nivå är regeringen skeptisk mot en utvidgad marksektor. En ny sektorsindelning behöver analyseras noga och ska bidra till unionens långsiktiga mål, regeringen anser därför att vidare analys krävs. Regeringen bedömer därför att en utvidgad marksektor inte bör beslutas i den pågående revideringen av LULUCF-förordningen.

Rådets dagordningspunkt 5.
Situationen på jordbruksmarknaderna, särskilt efter invasionen av Ukraina

Förslag till svensk ståndpunkt:
Det är angeläget att EU:s livsmedelsproduktion i rådande läge fungerar och kan svara mot eventuella ökade behov till följd av krisen eller avbrott i leveranskedjor.

Regeringen efterfrågar i detta läge väl avvägda åtgärder eller undantag från regelverk, för att motverka en negativ påverkan på livsmedelsförsörjningen i EU. Det är viktigt att analysera och ta ställning till eventuella åtgärder från fall till fall.

Generellt har marknadsorienteringen av GJP visat sig ändamålsenlig för att trygga livsmedelsförsörjningen och livsmedelssäkerheten. Den nu uppkomna situationen och dess påverkan på marknaden går utöver vad som kan anses vara normala variationer på en marknad. Det är avgörande att EU:s livsmedelsproduktion i rådande läge fungerar och kan svara mot eventuella ökade behov till följd av krisen eller avbrott i leveranskedjor. Regeringen anser det välkommet att kommissionen beslutat om ett nytt tillfälligt rättsligt ramverk som möjliggör att de medlemsstater som ser behov av det kan stödja lantbrukare som drabbas av de ekonomiska effekterna av kriget i 7 Ukraina och Rysslandssanktionerna för livsmedelskedjan, samtidigt som konkurrensen på den inre marknaden upprätthålls.

I solidaritet med Ukraina behöver vi identifiera vad vi kan göra för att hjälpa till för att säkra Ukrainas livsmedelsförsörjning. Det är även viktigt att följa hur situationen påverkar livsmedelsförsörjningen i utvecklingsländer.

Det är angeläget att nära följa utvecklingen på jordbruksmarknaderna med anledningen av Rysslands invasion av Ukraina. Transparent och uppdaterad marknadsinformation bidrar till en bättre fungerande marknad. Kommissionen har även en viktig roll i att övervaka att handeln fungerar.

Rådets dagordningspunkt 6.
Meddelande från kommissionen om att säkra livsmedelstryggheten och öka livsmedelssystemens resiliens

Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar kommissionens meddelande som lyfter flera viktiga aspekter kopplade till livsmedelsförsörjning och livsmedelssystemens motståndskraft. Regeringen anser att en fungerande handel, ett effektivt bistånd som långsiktigt främjar hållbar livsmedelsförsörjning och hållbara livsmedelssystem, behovsstyrda humanitära insatser och vikten av det multilaterala arbetet, bland annat genom FAO, är centrala aspekter för att hantera utmaningarna på global nivå. Det är positivt att meddelandet belyser den strategiska frågan om hållbarhet, och den fortsatta omställningen mot hållbara livsmedelssystem som ett led mot ökad motståndskraft. Regeringen framhåller vikten av en långsiktigt ökad hållbar produktion av bioenergi, livsmedel och fossilfria material från jord- och skogsbruket Regeringen efterfrågar samtidigt fortsatta analyser om påverkan på livsmedelsförsörjningen på kort och lång sikt av de insatser som anges i genomförandet av den gröna given.

Rådets dagordningspunkt 7a.
Förordningen om geografiska beteckningar

Förslag till svensk ståndpunkt:
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen tar del av presentationen och noterar informationen. Regeringen är positiva till en förenkling och harmonisering av det nuvarande systemet. Vidare välkomnar regeringen ett ökat fokus på de miljömässiga och sociala aspekterna av hållbarhet för skyddade beteckningar.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2021/22:40

Rådets dagordningspunkt 3.
55 %-paketet: jordbruksaspekter i översynen av LULUCF

M-, SD-, C- och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen delar kommissionens bedömning att den negativa trenden med en minskad kolsänka inom EU:s LULUCF-sektor behöver motverkas som ett led i att nå det långsiktiga klimatneutralitetsmålet. Regeringen konstaterar vidare att de minskningar som gjorts på EU-nivå i skogarnas netto-kolinbindning det senaste decenniet inte främst beror på minskad kolinbindning i Sverige. Sverige bör därför inte få åläggas ett oproportionerligt högt åtagande för att kompensera för minskade upptag i andra länder.

Ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta från skogen och kortsiktiga bindande mål för ökade kolsänkor är kontraproduktivt som klimatåtgärd. Regeringen anser också att målkonstruktionen bör utryckas i relativa mål i stället för ett absolut mål. Därtill bör medlemsstaternas åtaganden utöver nuvarande regelverk vara indikativa för att säkerställa medlemsländernas möjlighet att utveckla bioekonomin och vara i linje med EU:s klimatlags målsättning om att minska de fossila utsläppen. Dessutom skapar indikativa mål möjlighet att för att exempelvis beakta osäkerhet och variationer samt att relevanta åtgärder inte nödvändigtvis ger effekt redan till 2030. Regeringen anser att sektorns långsiktiga klimatnytta och långa ledtider bättre bör beaktas i förordningens utformning.

Givet behovet av ett aktivt skogsbruk med en hög tillväxt och en omställning till en bioekonomi samt de stora osäkerheterna och långa ledtider i sektorn är regeringen kritisk till bindande mål för ökade kolsänkor och dess föreslagna ansvarsfördelning. Lagstiftningen får inte utformas så att ökad kolsänka i svensk skog det kompenserar för lägre ambitioner i andra medlemsstater eller inom andra sektorer. Regeringen framhåller att ytterligare analys krävs på medlemsstatsnivå för vilka åtaganden som på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt bidrar till klimatneutralitetsmålet 2050. Vidare anser regeringen att det geo-politiskt osäkra läget ytterligare tydliggör behovet av säkerställd tillgång till inhemsk förnybar råvara.

Regeringen konstaterar därtill att skogspolitiken är nationell kompetens och att utformning av nya förslag måste vara i linje med ett hållbart aktivt skogsbruk. Regeringen anser att det svenska åtagandet ska sänkas till en nivå som möjliggör det vi nationellt bedömer som en långsiktigt hållbar avverkningsnivå.

Regeringen anser vidare att infångning och permanent lagring av biogen koldioxid (bio-CCS) ska kunna tillgodoräknas som upptag inom LULUCF. Ekonomiska incitament för bio-CCS fram till 2030 bör inrättas inom EU ETS.

Regeringen ser betydande risker i att eftersträva klimatneutralitet i en specifik sektor på EU-nivå och framhåller att klimatneutralitetsmål för en utvidgad marksektor ska sättas på nationell nivå inom respektive medlemsstat i stället för på EU-nivå. Om klimatneutralitetsmålet sätts på EU-nivå är regeringen skeptisk kritisk mot en utvidgad marksektor. En ny sektorsindelning behöver analyseras noga och ska bidra till unionens långsiktiga mål, regeringen anser därför att vidare analys krävs. Regeringen bedömer därför att en utvidgad marksektor inte bör beslutas i den pågående revideringen av LULUCF-förordningen.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vi välkomnar den ökade ambitionen för LULUCF förordningen och vi delar inte regeringens ståndpunkt att de åtaganden som läggs på Sverige skulle vara för höga, i den omställning som görs behöver alla länder bidra med det de kan bäst och Sverige har en stor möjlighet att bidra till en ökad kolinlagring.  

Tillskillnad från regeringen är Vänsterpartiet också positiva till ett bindande mål för ökade kolsänkor.  
När det nu talas om jordbruksaspekterna i översynen av LULUCF har tillägg till regeringens ståndpunkt gjorts som Vänsterpartiet också motsätter sig.  

Vi delar inte ståndpunkten att kortsiktiga bindande mål för ökade kolsänkor är kontraproduktivt som klimatåtgärd och att en hög tillväxt skulle vara den bästa vägen för klimatet.  

Vänsterpartiet vill se ett aktivt skogsbruk men det måste ske hållbart och inom naturensramar, vi delar inte regeringens ståndpunkt med de föreslagna ändringarna att ett ökat skogsbruk med dagens skogsbruksmetoder är en klimatåtgärd.  

Vi anser också att regeringen i sin ståndpunkt tydligare behöver ha med att målet är ett hållbart skogsbruk i hela EU, inkl. Sverige.  

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen delar kommissionens bedömning. att den negativa trenden med

en minskad kolsänka inom EU:s LULUCF-sektor behöver motverkas som

ett led i att nå det långsiktiga klimatneutralitetsmålet. Regeringen konstaterar

vidare att de minskningar som gjorts på EU-nivå i skogarnas nettokolinbindning det senaste decenniet inte främst beror på minskad

kolinbindning i Sverige. Sverige bör därför inte få ett oproportionerligt högt

åtagande för att kompensera för minskade upptag i andra länder. Regeringen

anser också att målkonstruktionen bör utryckas i relativa mål i stället för ett

absolut mål. Därtill bör medlemsstaternas åtaganden utöver nuvarande

regelverk vara indikativa för att exempelvis beakta osäkerhet och variationer

samt att relevanta åtgärder inte nödvändigtvis ger effekt redan till 2030.

Regeringen anser att sektorns långsiktiga klimatnytta och långa ledtider

bättre bör beaktas i förordningens utformning.

Givet de stora osäkerheterna och långa ledtider i sektorn är regeringen kritisk

till bindande mål för ökade kolsänkor och dess föreslagna ansvarsfördelning.

Lagstiftningen får inte utformas så att det kompenserar för lägre ambitioner i

andra medlemsstater eller inom andra sektorer. Regeringen framhåller att

ytterligare analys krävs på medlemsstatsnivå för vilka åtaganden som på ett

samhällsekonomiskt effektivt sätt bidrar till klimatneutralitetsmålet 2050.

Regeringen konstaterar därtill att skogspolitiken är nationell kompetens och

att utformning av nya förslag måste vara i linje med ett hållbart aktivt

skogsbruk. Regeringen anser att det svenska åtagandet ska sänkas till en nivå

som möjliggör det vi nationellt bedömer som en långsiktigt hållbar

avverkningsnivå.

Regeringen anser vidare att infångning och permanent lagring av biogen

koldioxid (bio-CCS) ska kunna tillgodoräknas som upptag inom LULUCF.

Ekonomiska incitament för bio-CCS fram till 2030 bör inrättas inom EU

ETS.

Regeringen ser betydande risker i att eftersträva klimatneutralitet i en specifik

sektor på EU-nivå och framhåller att klimatneutralitetsmål för en utvidgad marksektor ska sättas på nationell nivå inom respektive medlemsstat i stället

för på EU-nivå. Om klimatneutralitetsmålet sätts på EU-nivå är regeringen

skeptisk mot en utvidgad marksektor. En ny sektorsindelning behöver

analyseras noga och ska bidra till unionens långsiktiga mål, regeringen anser

därför att vidare analys krävs. Regeringen bedömer därför att en utvidgad

marksektor inte bör beslutas i den pågående revideringen av LULUCFförordningen.

att upptaget av växthusgaser måste överstiga utsläppen, detta betyder dock inte att utsläpp och upptag inom LULUCF-sektorn bör slås samman, eftersom möjligheten med att binda in kol inom skogliga ekosystem inte får bromsa nödvändiga utsläppsminskningar. Planerna på att skapa en gemensam sektor för jordbruk, skog och övrig mark bör därför stoppas.

Utvecklad ståndpunkt

Det behövs mycket snabba utsläppsminskningar från fossila bränslen för att kunna begränsa den genomsnittliga globala temperaturhöjningen till 1,5 ° C. Det är lika viktigt att också öka avlägsnandet av koldioxid från atmosfären, samt att minimera kolförluster från ekosystemen.

LULUCF-förordningen är av avgörande betydelse i klimatpolitiken för att minska förlusterna och öka upptaget av växthusgaser i ekosystemen. Målet bör vara formulerat som ett absolut mål.

MP anser att ambitionsnivån för ökad kolinlagring kan ökas ytterligare, och att Sverige bör analysera möjligheterna till att göra detta. För Sveriges del finns stora möjligheter till en betydligt större kolsänka redan till 2030, genom olika typer av naturbaserade klimatlösningar och en ökad andel naturnära skogsbruksmetoder.

Det är viktigt att hålla LULUCF-sektorn åtskild från annan markanvändning som exempelvis jordbruket. Därför bör EU stoppa planerna på att skapa en gemensam sektor för jordbruk, skog och övrig mark (AFOLU).

Att öka upptaget av kol i enlighet med EU:s LULUCF-förordning kommer få positiva konsekvenser även på biologisk mångfald om man genomför förordningen på ett bra sätt. Finansiering riktad mot LULUCF-sektorn måste kopplas till tydliga hållbarhetskriterier i relevant lagstiftning för att försäkra sig om att enbart det som gynnar både klimat och biologisk mångfald premieras. Vi anser att LULUCF-förordningen ska gå i linje med EU:s strategi för biologisk mångfald. Detta inkluderar kommande lagstiftning om restaurering, som i sin tur kommer bidra till att uppnå högre LULUCF-mål.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4 till protokoll 2021/22:40

Rådets dagordningspunkt 5. Situationen på jordbruksmarknaderna, särskilt efter invasionen av Ukraina

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen efterfrågar ytterligare åtgärder, såsom exempelvis att möjliggöra för gruppundantag inom statsstödsregelverket.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Det är angeläget att EU:s livsmedelsproduktion i rådande läge fungerar och

kan svara mot eventuella ökade behov till följd av krisen eller avbrott i

leveranskedjor.

Regeringen efterfrågar i detta läge väl avvägda åtgärder eller undantag från

regelverk, för att motverka en negativ påverkan på livsmedelsförsörjningen i

EU. Det är viktigt att analysera och ta ställning till eventuella åtgärder från

fall till fall. och att verka för att åtgärder bidrar till hållbarhetsomställningen för att minska riskerna för förvärring av klimatkrisen och naturkrisen. Regeringen anser att både medlemsländer och EU ska verka för ökad självförsörjningsförmåga för att skapa robust och resilient livsmedelsförsörjning.

Generellt har marknadsorienteringen av GJP visat sig ändamålsenlig för att

trygga livsmedelsförsörjningen och livsmedelssäkerheten. Den nu uppkomna

situationen och dess påverkan på marknaden går utöver vad som kan anses

vara normala variationer på en marknad. Det är avgörande att EU:s

livsmedelsproduktion i rådande läge fungerar och kan svara mot eventuella

ökade behov till följd av krisen eller avbrott i leveranskedjor. Regeringen

anser det välkommet att kommissionen beslutat om ett nytt tillfälligt rättsligt

ramverk som möjliggör att de medlemsstater som ser behov av det kan

stödja lantbrukare som drabbas av de ekonomiska effekterna av kriget i

Ukraina och Rysslandssanktionerna för livsmedelskedjan, samtidigt som

konkurrensen på den inre marknaden upprätthålls.

I solidaritet med Ukraina behöver vi identifiera vad vi kan göra för att hjälpa

till för att säkra Ukrainas livsmedelsförsörjning. Det är även viktigt att följa

hur situationen påverkar livsmedelsförsörjningen i utvecklingsländer.

Det är angeläget att nära följa utvecklingen på jordbruksmarknaderna med

anledningen av Rysslands invasion av Ukraina. Transparent och uppdaterad

marknadsinformation bidrar till en bättre fungerande marknad.

Kommissionen har även en viktig roll i att övervaka att handeln fungerar.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 5 till protokoll 2021/22:40

Rådets dagordningspunkt 6.
Meddelande från kommissionen om att säkra livsmedelstryggheten och öka livsmedelssystemens resiliens

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

”Regeringen välkomnar uppmaningen från kommissionen till medlemsländerna om att sänka kraven på inblandning av biobränslen i drivmedel för att minska trycket på foder och livsmedelspriser.”

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 6 till protokoll 2021/22:40

Till MJU överlämnade dokument från EU:s institutioner m.m. 1 – 27 mars 2022

COM-dokument. (Kommissionens utkast till lagförslag och andra meddelanden från kommissionen inklusive det förberedande arbetet till lagförslag såsom grön- och vitböcker, rapporter m.m.)

Beteckning	Rubrik
COM(2022) 54	Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2022/109 om fastställande för 2022 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i unionens vatten och, för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten
COM(2022) 111	Förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma kommitté som inrättats genom avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser vad gäller ändring av bilagorna III och IV till avtalet
COM(2022) 113	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1628 vad gäller förlängning av kommissionens befogenhet att anta delegerade akter
COM(2022) 133	Meddelande från kommissionen: Säkra livsmedelsförsörjningen och stärka motståndskraften i livsmedelssystemen

C-dokument för kännedom. (Handlingar som rör rättsakter från kommissionens eget ansvarsområde, bl.a. genomförandeakter och delegerade akter som lämnats till rådet och parlamentet för kännedom.)

Beteckning	Rubrik
C(2022) 1258	Kommissionens svar på utlåtande 2021/22:MJU8 Kommissionens meddelande om en ny EU-skogsstrategi för 2030
C(2022) 1530	Kommissionens genomförande: Beslut om ansökan om registrering av det europeiska medborgarinitiativet ”Fur Free Europe” (”Ett pälsfritt Europa”) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/788

Övriga överlämnade dokument som rör EU-arbetet för kännedom.

Rådsmöten
	Rapport från extrainsatt informellt videkonferensmöte (jordbruksministrarna), 2 mars 2022 Rapport informellt ministermöte AGRIFISH 2 mars 2022
	Återrapport från miljöministrarnas möte den 17 mars 2022 Rapport ENVI 17 mars 2022
Antagna dokument
	Dokument antagna av Europaparlamentet under sammanträdesperioden 14-17 februari 2022 Dokument antagna av Europaparlamentet 14-17 februari 2022
	Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030 Antagen text https://data.consilium.europa.eu/doc/document/PE-83-2021-INIT/sv/pdf Ursprungligt förslag COM(2020) 652 https://lemur.riksdagen.se/?dokumentId=34706
	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 vad gäller regionalräkenskaper för jordbruket https://data.consilium.europa.eu/doc/document/PE-84-2021-INIT/sv/pdf Ursprungligt förslag COM(2021) 54 https://lemur.riksdagen.se/?dokumentId=35644
Samråd
	Samråden gäller: Miljö Folkhälsa Livsmedelssäkerhet https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives_sv?frontEndStage=OPC_LAUNCHED EU-initiativet för pollinerande insekter – översyn Evaluation of the LIFE Programme 2014-2020 Tvätt- och rengöringsmedel – rationalisering och uppdatering av EU-reglerna
Färdplaner	Kommissionens har publicerat följande färdplaner:
	Streamlining EU scientific and technical work on chemicals through the EU agencies
	Revision of the EU Pollinators Initiative
Yttranden från andra nationella parlament
ST 7002/22	Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on the making available on the Union market as well as export from the Union of certain commodities and products associated with deforestation and forest degradation and repealing Regulation (EU) No 995/2010 [14151/21 - COM (2021) 706 final] - Reasoned opinion on the application of the Principles of Subsidiarity and Proportionality - The Swedish Parliament
ST 7219/22	Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on shipments of waste and amending Regulations (EU) No 1257/2013 and (EU) No 2020/1056 [14135/21 - COM (2021) 709 final] - Opinion on the application of the Principles of Subsidiarity and Proportionality - The Senate of the Parliament of the Czech Republic
Övrigt
Tribunalens mål T-122/20 och T-123/20	Svar på tribunalens frågor gällande målen T-122/20 och T-123/20 angående talan enligt artikel 263 FEUF om ogiltighetsförklaring av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1969 och (EU)2019/1973 om att inte godkänna silverzeolit som existerande verksamma ämnen för användning i biocidprodukter i produkttyperna 2 och 7

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 7 till protokoll 2021/22:40

Beredskap med anledning av risk för brist på AdBlue –

Med anledning av den tilltagande bristen på AdBlue vill Sverigedemokraterna att regeringen inom EU verkar för att vid behov möjliggöra för införande av ett tillfälligt undantag rörande avgasrening för samhällskritiska transporter.

AdBlue är en färglös vätska som används i dieselfordons avgasreningsutrustning för att reducera halten av kväveoxider. Tekniken kallas SCR, selektiv katalytisk reduktion. I den situation som nu uppstått med Rysslands invasion i Ukraina riskerar tillsatsen AdBlue att ta slut.

Skulle en akut brist, vilken kan uppstå redan om några veckor, på AdBlue uppstå kommer en stor del av transportnäringen att stanna. Detta som en konsekvens av att fordonen går ner på kraftigt reducerad effekt när tanken med AdBlue är tom likväl som att lagstiftningen gällande avgasreningsbestämmelser inte tillåter brukande av fordon som inte uppfyller lagkraven. Att fordon skall vara utrustad med effektiv avgasrening är självklart men utrustningen fungerar inte utan tillsatsen AdBlue. Ryssland är en av världens största leverantörer av Urea och med de sanktioner som nu riktas mot Ryssland har ett mycket stort bortfall av Urea påverkat tillgången på AdBlue.

I värsta fall blir det ett omfattande bortfall av transportarbete i landet om inte en lösning på problemet kommer till. Andra leverantörer försöker naturligtvis att skala upp verksamheten, men frågan är om det kan ske i tillräcklig omfattning i närtid. Det finns all anledning för regeringen och dess myndigheter att se över vilka åtgärder som måste vidtas för att säkerställa de samhällskritiska transporterna. Stannar dessa finns uppenbar risk för brist på mat, läkemedel och andra viktiga produkter. Även kollektivtrafik som bedrivs med bussar, vilka har den aktuella utrustningen, kan påverkas kraftigt.

Med anledning av ovan föreslår Sverigedemokraterna;

att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i utskottsinitiativet om att regeringen inom EU ska verka för att möjliggöra ett tillfälligt undantag vad gäller avgasrening för samhällskritiska transporter och tillkännager detta för regeringen.

Martin Kinnunen (SD)

Runar Filper (SD)

Staffan Eklöf (SD)

Yasmine Eriksson (SD)

Mats Norberg (SD)