Protokoll utskottssammanträde 2021/22:3

Utskottens protokollFinansutskottets protokoll 2021/22:3

Finansutskottet

Protokoll	Utskottssammanträde 2021/22:3
Datum	2021-09-21
Tid	kl. 10.30-12.09
Närvarande	Se bilaga 1

§ 1	Fråga om medgivande till deltagande på distans Utskottet medgav deltagande på distans för följande ordinarie ledamöter och suppleanter: Gunilla Carlsson (S), Adnan Dibrani (S), Eva Lindh (S), Elisabeth Svantesson (M), Magdalena Schröder (M), Sofia Westergren (M), Alexander Christiansson (SD), Martin Ådahl (C), Robert Halef (KD), Mats Persson (L) och Karolina Skog (MP). Sex tjänstemän från finansutskottets kansli var uppkopplade på distans. En tjänsteman från EU-nämndens kansli var uppkopplad på distans på punkterna 1-8.
§ 2	Den svenska planen för återhämtning och resiliens Statssekreterare Max Elger informerade utskottet och svarade på ledamöternas frågor. Statssekreteraren och fyra tjänstemän deltog på distans.
§ 3	Kommissionens förslag till lagstiftningspaket för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Utskottet överlade med statssekreterare Ulf Holm. Statssekreteraren med medarbetare från Finansdepartementet och en tjänsteman från Justitiedepartementet deltog på distans på punkterna 3-8. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2021) 420, 421, 422, 423 och Regeringskansliets faktapromemoria 2020/21:FPM146 (dnr 129-2021/2022). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med promemorian: Penningtvätt och finansiering av terrorism är allvarliga brott som har negativ påverkan på det finansiella systemets hållbarhet och samhället i övrigt. Att bekämpa organiserad brottlighet och olagliga finansiella flöden uttrycks bl.a. inom ramen för Agenda 2030, delmål 16.4. Regeringen stödjer ambitionen att förbättra unionens system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och anser i stort att förslaget är ett lämpligt sätt att åstadkomma en sådan förbättring. Regeringen välkomnar att flertalet bestämmelser överförs från det nuvarande direktivet till en förordning och att regleringen tydliggörs. Brottsligheten har inga gränser och det råder fri rörlighet för kapital på den inre marknaden. Regeringen bedömer att en reglering i förordningsform med förtydliganden av den typ som föreslås kommer att skapa bättre möjligheter att upptäcka och rapportera misstänkta transaktioner, framför allt för företag som verkar i fler än en medlemsstat. Beträffande förslaget att från tillämpningsområdet undanta personer som handlar med varor i den utsträckning som betalt eller mottaget belopp är minst 10 000 euro i kontanter och ersätta det med ett förbud att ta emot kontanta betalningar motsvarande samma belopp anser regeringen att det är viktigt att säkerställa att regleringen effektivt begränsar möjligheterna att tvätta pengar och finansiera terrorism genom kontanthandel. När det gäller den föreslagna regleringen av transaktioner i kryptotillgångar anser regeringen att en direkt reglering i förordning är lämpligt. Gränsöverskridande transaktioner bör regleras på gränsöverskridande nivå och olika nationella regleringar i detta avseende skulle kunna medföra risker för missbruk och arbitrage. Regeringen välkomnar den ökade transparensen som förslaget väntas medföra i detta avseende. När det gäller regleringen som föreslås bli kvar i direktiv anser regeringen att den möjlighet som i dag finns för medlems-staterna att gå längre än vad som krävs när det gäller transparens i register över verkliga huvudmän, vilket Sverige har använt sig av, bör finnas kvar. Möjligheten att på nationell nivå utvidga tillämpningsområdet för regelverket till ytterligare aktörer bör vidare utformas så att regelverket kan tillämpas i de fall det behövs för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Regeringen välkomnar förslaget att medlemsstaternas nationella mekanismer för information om bl.a. bank och betalkonton ska kopplas samman. När det gäller det riskbaserade förhållningssättet och vilka krav som ställs på verksamhetsutövare och myndigheter i detta avseende välkomnar regeringen ökad tydlighet. Föreslagna bestämmelser är detaljerade och kräver ytterligare analyser i samband med förhandlings-arbetet så att resultatet medför ökad tydlighet på det sätt som var syftet. Regeringen välkomnar också den mer riskkänsliga modellen för åtgärder i förhållande till tredjeländer. Ju tydligare risker kan identifieras, desto mer riktade och effektiva åtgärder kan genomföras som svar. Regeringen avser fortsatt verka för att penningtvättsregleringen inte ska kunna användas för att på bred basis neka grupper av kunder tillgång till finansiella tjänster (s.k. de-risking). Beteendet, som regeringen tidigare har uppmärksammat och som även tas upp i kommissionens konsekvens-analys, är inte förenligt med ett välfungerande riskbaserat förhållningssätt och kan bl.a. försvåra humanitära aktörers arbete att ge stöd i tredje länder. Regeringen anser vidare att medlemsstaterna bör få tillräcklig tid på sig att genomföra förslaget som sannolikt kommer att kräva omfattande anpassningar i form i nationell rätt. Regeringen menar att en ny EU-myndighet bör vara ändamålsenlig, kostnadseffektiv och skapa ett tydligt mervärde inom ramen för ett väldefinierat tillämpningsområde. Det tillämpningsområdet bör utgå från ett riskbaserat urval och förhållningssätt, vilket är särskilt viktigt när det gäller de icke-finansiella sektorerna. Myndighetens styrning bör bedrivas transparent med tillräckliga möjligheter till ansvarsutkrävande. Styrningen bör vidare vara ändamålsenlig för att bl.a. säkerställa en effektiv tillsyn. När det gäller ansvarsfördelningen mellan EU-myndigheten och nationella myndigheter behöver regleringen vara tydlig och hitta en välfungerande balans. Det gäller också det ansvar och de befogenheter som styrelserna har. Myndighetens urval av vilka företag som ska stå under direkt tillsyn bör i allt väsentligt baseras på risk, vilket regeringen inte anser står i direkt relation till företagets storlek. När det gäller myndighetens uppgifter att underlätta för medlemsstaternas finansunderrättelseenheter anser regeringen att kommissionen har landat i en lämplig ambitionsnivå. Regeringen noterar att myndigheten till stor del ska finansieras av avgifter och att kommissionen har finansiering i EU-budgeten för resterande del. Avgiftssystemet och effekterna av att myndigheten ansvarar för att ta ut avgifter från de finansiella företagen behöver fortsatt analyseras. Regeringen kommer slutligen också att verka för att myndighetens uppbyggnad är förenlig med grundläggande principer i svensk förvaltning såsom myndigheternas självbestämmande och rättsstatens principer. Under kommande förhandlingar avser regeringen argumentera utifrån utgångspunkten att förslaget bör genomsyras av följande värden: ett välfungerande riskbaserat förhållningssätt; transparens; ändamålsenlighet; kostnadseffektivitet; budgetrestriktivitet; proportionalitet; samt tillräckliga möjligheter till ansvarsutkrävande och insyn för verksamhet som bedrivs på EU-nivå. Under mötet föreslog M-ledamöterna med stöd av SD-, C-, L- och KD-ledamöterna att texten ”Avgiftssystemet och effekterna av att myndigheten ansvarar för att ta ut avgifter från de finansiella företagen behöver fortsatt analyseras.” i regeringens ståndpunkt skulle strykas och ersättas med följande: Regeringen noterar att myndigheten till stor del ska finansieras av avgifter och att kommissionen har finansiering i EU-budgeten för resterande del. Sverige kommer att ställa sig kritiskt till att en ny myndighet ska få ta ut avgifter från finansiella företag och driva linjen att en ny myndighet behöver vara kostnadseffektiv och finansieras inom befintlig EU-budget. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för den reviderade ståndpunkten. Avvikande ståndpunkter anmäldes av S-, V- och MP-ledamöterna som stod bakom regeringens ståndpunkt.
§ 4	Taxonomin Statssekreterare Ulf Holm informerade utskottet och svarade på ledamöternas frågor.
§ 5	Kommissionens strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi Utskottet överlade med statssekreterare Ulf Holm. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2021)390 och Regeringskansliets faktapromemoria 2020/21:FPM128 (dnr 129-2021/2022). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med promemorian: Den finansiella sektorn har en viktig roll för omställningen till en hållbar ekonomi genom att styra kapital till mer hållbara investeringar. Regeringen har varit pådrivande och aktivt verkat för att EU ska inkludera hållbarhetsaspekter i sitt arbete med att utveckla de finansiella marknaderna. Regeringen anser att den nya handlingsplanen tar sikte på relevanta målsättningar. Åtgärdsområdena är i linje med svenska prioriteringar, dvs. att underlätta för investerare och privatpersoner att fatta hållbara investeringsbeslut, samt att hållbarhetsrisker ska integreras i det finansiella systemet för att styra kapital i en mer hållbar riktning, också på global nivå. Regeringen är därför positiv till strategin på en övergripande nivå. Regeringen har under kommissionens arbete med att ta fram den nya strategin bl.a. betonat vikten av att följa upp och färdigställa de överenskomna åtgärderna i handlingsplanen från 2018. Det är därför positivt att strategin har en tydlig koppling till handlingsplanen och bygger vidare på åtgärderna som aviserades i den. Regeringen har även påtalat vikten av en global dimension i arbetet med hållbar finansiering. Världens kapitalmarknader är integrerade, det är därför viktigt med internationella regler och standarder för att förbättra marknadens funktionssätt och undvika fragmentering. Strategins nya fokus på det globala området är därför välkommet. Mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktiva hållning ska Sverige agera för att förslagets ekonomiska konsekvenser skall hanteras inom ramen för redan beslutad budget. Regeringen kommer att ta ställning till varje enskilt förslag allteftersom förslagen presenteras och avser att ta en konstruktiv roll i arbetet med att föra strategin framåt. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens redovisade ståndpunkt. M-ledamöterna och SD-ledamöterna anmälde som en avvikande ståndpunkt att regeringens ståndpunkt skulle kompletteras med följande: Regeringen ska i detta arbete prioritera omsorgen om svenska intressen och aktivt verka för att förslagen till hållbarhetskriterier inte skadar svenska företag, svenska jobb, svensk landsbygd och svensk energiförsörjning.
§ 6	Kommissionens förslag till förordning om europeiska gröna obligationer Utskottet överlade med statssekreterare Ulf Holm. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2021)391 och Regeringskansliets faktapromemoria 2020/21:FPM129 (dnr 129-2021/2022). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med promemorian: Regeringen välkomnar förslaget om en frivillig EU-standard för gröna obligationer. Regeringen stödjer ambitionen att underlätta hållbara investeringar, förbättra möjligheten att identifiera och jämföra hållbara investeringar samt minska risken för grönmålning. Tydliga standarder och jämförbarhet bidrar till att skapa effektiva marknader för hållbara investeringar. Regeringen ser positivt på enhetlig rapportering och extern granskning och kommer att verka för att tillräcklig kvalitet i rapportering och granskning uppnås utan onödiga kostnader. Regeringen bedömer att tillsyn av externa granskare på EU-nivå kan vara mer effektivt än att i detta fall bygga upp nationell tillsyn. Det rör sig om ett nytt tillsynsområde där nationella myndigheter annars hade behövt bygga upp kompetens och antalet enskilda tillsynsobjekt uppskattas bli relativt lågt. Vad gäller finansiering av nya tillsynsuppgifter kommer regeringen att verka för transparens och restriktivitet. Under mötet föreslog M-ledamöterna med stöd av SD-, C-, L- och KD-ledamöterna följande tillägg till ståndpunkten: Frågan är nära sammankopplad med taxonomin. Kommissionens delegerade akt om ”minskade klimatutsläpp” inom ramen för taxonomin hotar svensk vattenkraft och skogsbruk, då skrivningar om vatten och skog är formulerade på att sätt som kan komma att klassa svensk vattenkraft och svenskt skogsbruk som icke hållbart. Den svenska regeringen ska, i enlighet med tidigare överläggningar i FiU, invända mot den delegerade akten om taxonomin för att värna vattenkraften och skogsbrukets villkor och arbeta för att samla en majoritet för den uppfattningen. Sveriges ståndpunkt rörande taxonomin ska följas upp i fortsatta förhandlingar om en EU-standard för gröna obligationer. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för den reviderade ståndpunkten. Avvikande ståndpunkter anmäldes av S-, V- och MP-ledamöterna som stod bakom regeringens ståndpunkt.
§ 7	Kommissionens förslag till förlängning av övergångsperiod för värdepappersfonder och vissa alternativa investeringsfonder Utskottet överlade med statssekreterare Ulf Holm. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM( 2021) 397 och COM (2021) 399 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 129-2021/2022). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt, som uppdaterats något jämfört med överläggningspromemorian: Regeringen välkomnar kommissionens föreslagna förlängning men anser sex månader är för kort tid. Det är därför positivt att rådets kompromiss-förslag innebär en förlängning med tolv månader istället för sex månader som i det ursprungliga förslaget. Det eftersom att det blir tydligare för konsumenter med en övergång vid årsskiftet och det minskar den administrativa bördan för branschen. Regeringen instämmer därför i att det nya faktabladet för värdepappers-fonder och vissa alternativa investeringsfonder bör börja tillämpas först i januari 2023 istället för juli 2022. Regeringen stödjer också följdändringen i direktivet om värdepappersfonder för att undvika dubbla informationskrav. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens redovisade ståndpunkt.
§ 8	Status i förhandlingarna om DORA- och MiCA-förordningarna Statssekreterare Ulf Holm informerade utskottet och svarade på ledamöternas frågor.
§ 9	Anmälningar Utskottet beslutade att kalla Riksbanken till en öppen utfrågning om den aktuella penningpolitiken till sammanträdet den 19 oktober. Utskottet beslutade också att efter den öppna utfrågningen, bjuda in de två externa utvärderarna av penningpolitiken 2015-2020 – Patrick Honohan och Karnit Flug – för information om hur utvärderingen fortskrider. Utskottet beslutade att ställa in det preliminärt inplanerade sammanträdet den 23 september.
§ 10	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2021/22:1 och 2.
§ 11	Riksrevisionens granskning av miljöskatter på lång sikt (FiU8) Utskottet inledde behandlingen av skrivelse 2020/21:167 och en motion. Ärendet bordlades.
§ 12	Riksrevisorns årliga rapport 2021 (FiU9) Utskottet inledde behandlingen av redogörelse 2020/21:RR5. Ärendet bordlades.
§ 13	Kommissionens förslag om förlängning av övergångsbestämmelser enligt Priip förordningen Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2021) 397. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen.
§ 14	Kommissionens förslag om ändring av EU-direktivet om värdepappersfonder Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2021) 399. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen.
§ 15	Inhämtande av yttrande över förslag till utgiftsramar och beräkning av inkomsterna på statens budget Finansutskottet beslutar att dels bereda utskotten tillfälle att senast torsdagen den 28 oktober 2021 kl. 14.00 avge yttrande (inkl. avvikande meningar) över proposition 2021/22:1 Budgetpropositionen för 2022 (Förslag till statens budget för 2022, finansplan och skattefrågor) samt de motioner som kan komma att väckas i de delar de rör inkomster och utgifter som berör respektive utskotts ämnesområde, dels bereda skatteutskottet tillfälle att senast torsdagen den 11 november 2021 kl. 14.00 avge yttrande (inkl. avvikande meningar) över proposition 2021/22:1 Budgetpropositionen för 2022 (Förslag till statens budget för 2022, finansplan och skattefrågor) samt de motioner som kan komma att väckas i de delar de berör inkomstsidan på skatteutskottets ämnesområde. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 16	Inhämtande av yttrande över förslag till höständringsbudget för 2021 Finansutskottet beslutar att bereda konstitutionsutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, civilutskottet, utrikesutskottet, försvarsutskottet, socialförsäkringsutskottet, socialutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet, tillfälle att senast torsdagen den 28 oktober 2021 kl. 14.00 avge yttrande (inkl. avvikande meningar) över proposition 2021/22:2 Höständringsbudget för 2021 samt de motioner som kan komma att väckas med anledning av propositionen i de delar de berör respektive utskotts ämnesområde. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 17	Brev till kommissionen angående EU:s skogsstrategi Utskottet behandlade fråga om yttrande till miljö- och jordbruksutskottet över ett förslag till utskottsinitiativ. Utskottet beslutade att inte yttra sig.
§ 18	Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön Utskottet behandlade fråga om yttrande till miljö- och jordbruksutskottet över fem olika förslag till utskottsinitiativ angående åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön. Utskottet beslutade att inte yttra sig.
§ 20	Nästa sammanträde Tisdag 28 september kl. 10.30
	Justeras Edward Riedl

Närvaro och voteringsförteckning – – Bilaga 1 till protokoll 2021/22:3

§1

§2-20

Ledamöter

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Åsa Westlund (S) Ordförande

X

X

Elisabeth Svantesson (M) vice ordförande

X

Gunilla Carlsson (S)

X

Edward Riedl (M)

X

X

Oscar Sjöstedt (SD)

Adnan Dibrani (S)

X

Martin Ådahl (C)

X

Ulla Andersson (V)

Jan Ericson (M)

X

X

Dennis Dioukarev (SD)

X

Ingela Nylund Watz (S)

Jakob Forssmed (KD)

X

Vakant (S)

Mats Persson (L)

X

Charlotte Quensel (SD)

X

X

Karolina Skog (MP)

X

Magdalena Schröder (M)

X

Suppleanter

Björn Wiechel (S)

X

X

Sofia Westergren (M)

O

Eva Lindh (S)

O

Josefin Malmqvist (M)

Sven-Olof Sällström (SD)

Johan Andersson (S)

Lars Thomsson (C)

Ida Gabrielsson (V)

Saila Quicklund (M)

Ann-Christine From (SD)

Monica Haider (S)

Hampus Hagman (KD)

Teres Lindberg (S)

Joar Forssell (L)

Staffan Eklöf (SD)

Rasmus Ling (MP)

Kjell Jansson (M)

Jörgen Grubb (SD)

Clara Aranda (SD)

Johan Pehrson (L)

Gulan Avci (L)

Sofia Nilsson (C)

Tony Haddou (V)

Larry Söder (KD)

Andreas Carlson (KD)

Janine Alm Ericson (MP)

Jörgen Hellman (S)

Sultan Kayhan (S)

Ilona Szatmari Waldau (V)

X

X

Alexander Christiansson (SD)

O

N= Närvarande X= ledamöter som deltagit i handläggningen

V= Votering O= ledamöter som härutöver varit närvarande