Protokoll utskottssammanträde 2021/22:33

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2021/22:33

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:33
DATUM	2022-02-22
TID	11.00 – 12.40
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Kommissionens meddelande Hållbara kretslopp för kol Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Annika Strandhäll, Miljödepartementet, om kommissionens meddelande Hållbara kretslopp för kol. Underlaget utgjordes av en den 17 februari 2022 översänd överläggningspromemoria, dnr 2021/22:1090. Klimat- och miljöministern redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 2). Överläggningen motiverade klimat- och miljöministern att göra följande tillägg till regeringens ståndpunkt efter femte stycket, fjärde meningen: Regeringen vill se en analys av hur förslagen inom LULUCF om klimatneutralitet för de gröna sektorerna på EU-nivå påverkar ambitionen att skapa en marknad för kolinlagringskrediter. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. C-, L- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter (bilaga 3). Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Sveriges ordförandeskap i EU 2023 Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll lämnade information om arbetet inför Sveriges ordförandeskap i EU 2023.
§ 3	Mottagande av motioner Utskottet beslutade att ta emot motion: 2021/22:60 yrkande 7, 8 och 9 av Birger Lahti m.fl. (V), 2021/22:2416 av Ida Drougge (M), 2021/22:2456 yrkande 8 och 10 av Mats Nordberg m.fl. (SD), 2021/22:2727 av Sten Bergheden (M), 2021/22:3199 yrkande 20 av Birger Lahti m.fl. (V), 2021/22:3279 yrkande 27 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V), 2021/22:3432 yrkande 13 och 14 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M), 2021/22:3880 yrkande 84 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) från näringsutskottet för behandling i betänkandet Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (MJU18). Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 4	Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (MJU18) Utskottet fortsatte beredningen av prop. 2021/22:58 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 5	Fiskeripolitik (MJU17) Utskottet fortsatte beredningen av motioner om fiskeripolitik. Ärendet bordlades.
§ 6	Kommissionens förslag till förordning om utsläppande på unionens marknad och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse Utskottet fortsatte subsidiaritetsprövningen av COM(2021) 706. Ärendet bordlades.
§ 7	Fråga om utskottsinitiativ - Ändra artskyddslagstiftningen för att möjliggöra fortsatt skogsbruk (M) Utskottet inledde behandlingen av frågan om ett initiativ om att ändra artskyddslagstiftningen för att möjliggöra fortsatt skogsbruk (M). Utskottet beslutade att påbörja ett beredningsarbete i syfte att kunna ta ett utskottsinitiativ i frågan. Ärendet bordlades.
§ 8	Fråga om utskottsinitiativ - Ny tillämpning av artskyddsförordningen (C) Utskottet inledde behandlingen av frågan om ett initiativ om ny tillämpning av artskyddsförordningen (C). Utskottet beslutade att påbörja ett beredningsarbete i syfte att kunna ta ett utskottsinitiativ i frågan. Ärendet bordlades.
§ 9	Beslut om fortsatt beredning Utskottet beslutade att den fortsatta beredningen av utskottsinitiativen enligt § 7 - § 8 ska ske gemensamt. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet begärde i enlighet med 10 kap. 9 § riksdagsordningen att utskottet ska inhämta upplysningar i ärendet från Lars Tysklind och Christina Olsen Lundh i egenskap av särskild utredare respektive huvudsekreterare i den avslutade Artskyddsutredningen (M2020:03). Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet begärde i enlighet med 10 kap. 9 § riksdagsordningen att utskottet ska inhämta upplysningar i ärendet från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Länsstyrelserna, Centrum för biologisk mångfald, Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden och BirdLife Sverige. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna begärde i enlighet med 10 kap. 9 § riksdagsordningen att utskottet ska inhämta upplysningar i ärendet från Lantbrukarnas Riksförbund, Jordägarna och Skogsindustrierna. Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet begärde i enlighet med 10 kap. 9 § riksdagsordningen att utskottet ska inhämta upplysningar i ärendet från Södra Skogsägarna, Mellanskog och Norra Skogsägarna. Utskottet beslutade att i enlighet med 10 kap. 4 § riksdagsordningen inhämta upplysningar i ärendet i överensstämmelse med vad Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet begärt.
§ 10	Inbjudan till interparlamentariskt utskottsmöte i Paris den 13–14 mars 2022 Kanslichefen påminde om inbjudan från den franska senaten till ett interparlamentariskt utskottsmöte om ekonomisk strategisk autonomi i Paris den 13–14 mars 2022. Ingen ledamot anmälde möjlighet att delta vid mötet.
§ 11	Förfrågan om förslag till granskningsteman – Europeiska Revisionsrättens arbetsprogram 2023 Kanslichefen informerade om möjligheten att föreslå lämpliga granskningsteman till Europeiska Revisionsrättens arbetsprogram för 2023. Inspel kan senast lämnas i mitten av mars 2022.
§ 12	Förslag om utskottsinitiativ om Åtgärder för att minska djurförsöken (MP) MP-ledamoten föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om åtgärder för att minska djurförsöken, se bilaga 4. Ärendet bordlades.
§ 13	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 24 februari 2022 kl. 08.30.
Vid protokollet Justeras den 3 mars 2022 Kristina Yngwe

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2021/22:33

§ 1–4

§ 5

§ 6–8

§ 9–11

§ 12–13

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Kristina Yngwe (C), ordf.

X

X

X

X

X

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf.

X

X

X

X

X

Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf.

X

X

X

X

X

Hanna Westerén (S)

X

X

X

X

X

Isak From (S)

X

X

X

X

X

John Widegren (M)

X

X

X

X

X

Runar Filper (SD)

X

X

X

X

X

Magnus Manhammar (S)

X

X

X

X

X

Elin Segerlind (V)

-

-

-

-

-

Betty Malmberg (M)

X

X

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

X

X

X

X

-

Marlene Burwick (S)

X

O

O

-

-

Jakob Olofsgård (L)

X

X

X

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

X

X

X

X

Ulrika Heie (C)

O

X

O

O

O

SUPPLEANTER

Markus Selin (S)

O

X

X

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

Monica Haider (S)

Louise Meijer (M)

Yasmine Eriksson (SD)

O

O

O

O

O

Elin Lundgren (S)

Rickard Nordin (C)

Birger Lahti (V)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Mats Nordberg (SD)

Mats Wiking (S)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

Tomas Kronståhl (S)

Joar Forssell (L)

Anne Oskarsson (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Anders Hansson (M)

Helena Gellerman (L)

Arman Teimouri (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Lorentz Tovatt (MP)

Cassandra Sundin (SD)

Richard Jomshof (SD)

Magnus Ek (C)

Jens Holm (V)

Magnus Jacobsson (KD)

Roland Utbult (KD)

Jon Thorbjörnson (V)

X

X

X

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

Peter Helander (C)

X

O

X

X

X

Daniel Bäckström (C)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2021/22:33

§ 1 Kommissionens meddelande Hållbara kretslopp för kol

Regeringens ståndpunkt

Sveriges regering instämmer i att den viktigaste åtgärden för att nå EU:s klimatmål 2050 är att drastiskt minska beroendet av fossila resurser. Regeringen stödjer EU-kommissionens ambition för mer hållbara kolcykler genom upptag, infångning, lagring och återanvändning av kol.

Regeringen välkomnar ambitionen att skapa incitament inom EU:s klimatramverk för kolinfångning och kollagring genom industriell infångning av koldioxid (bio-CCS/DACCS). Ett incitamentssystem är en förutsättning för en framtida storskalig utbyggnad och drift. Ett certifieringssystem kan vara ett sätt men regeringen bedömer att det kan komma att behövas ytterligare ekonomiska incitament på EU-nivå i någon form. Regeringen efterlyser därför analys och förslag om hur ett incitamentsystem för kolupptag, kolinfångning, kollagring och återanvändning kan utformas för Bio-CCS samt andra tekniker där incitament saknas så som DACCS och CCU. Regeringen förordar att incitament för bio-CCS införs inom EU:s klimatramverk redan innan 2030. Regeringen efterlyser också en analys huruvida incitament för bio-CCS inom EU och befintliga regelverk och kriterier för utsläppsminskningsenheter inom ICAO och UNFCCC kan vara kompatibla.

Sveriges regering föreslår en högre ambition för utbyggnaden av bioCCS/DACCS än vad som föreslås av EU-kommissionen och efterfrågar en analys om vad som ligger till grund för målsättningarna. Sverige har avsatt medel för att skapa ett system för driftstöd för bio-CCS med inriktningen att 2 miljoner ton koldioxid per år ska fångas upp och lagras år 2030. Mot den bakgrunden anser regeringen att EU tillsammans bör kunna åstadkomma mer än 5 Mt till 2030. Eftersom Sveriges satsning på bio-CCS innebär lagring av biogen koldioxid redan 2026 föreslår regeringen också att systemet för bokföring ska vara på plats 2026 istället för 2028.

Regeringen framhåller bioekonomins viktiga roll för att uppnå klimatneutralitet och lagra kol. Regeringen delar kommissionens syn att ökad andel biobaserade material är angeläget för att minska utsläpp inom byggsektorn. Vidare välkomnar regeringen målsättningar för att öka andelen biobaserat eller återvunnet kol inom industrin, och ser gärna ytterligare analys om ambitionen kan öka liksom avseende vilka verktyg som kan bidra till att nå målsättningen. Regeringen delar inte Kommissionens bild av att bioekonomin utvecklas bäst genom reglering enligt kaskadprincipen och motsätter sig därför en sådan marknadsstörande styrning.

I markanvändningssektorn ser regeringen en potential att minska avgången av växthusgaser från jord- och skogsbrukets organogena jordar och öka kolinlagringen i åker- och betesmark. Regeringen anser att det finns en tydlig skiljelinje mellan å ena sidan industriell kolinfångning och kollagring och å andra sidan så kallad carbon farming. Regeringen anser att carbon farming bör genomföras på ett sätt som inte missgynnar den biologiska mångfalden, naturmiljön, livsmedelsproduktion, landsbygdsutveckling och utvecklingen av bioekonomin. Regeringen instämmer i EU-kommissionens analys att både kolupptag och kolinlagring i markanvändningssektorn samt i akvatiska miljöer är förknippad med flera osäkerheter och svårigheter som exempelvis mätning, rapportering, verifiering, trovärdighet, additionalitet, permanens och höga kostnader. Regeringen vill särskilt peka på behovet av en mer långtgående analys om hur certifieringen och verifieringen av kolinlagringskrediter inom markanvändningssektorn ska hantera de vitt skilda förutsättningarna för permanens som gäller vid olika former och platser för kolinlagring. Regeringen anser att ett system för kolinlagringskrediter måste ha en hög miljöintegritet samt omfatta kvalitetskrav och systemkontroller för att säkerställa att utsläppsminsk-ningen inte tillgodoräknas mer än en gång. Regeringen ser utmaningar i att bedöma och övervaka kolflöden på markägar- och fältnivå och över tid. Att skapa ett system för bokföring som möjliggör en transparent resultatuppföljning som utesluter dubbelräkning får inte leda till orimlig administrativ börda. Försiktighetsprincipen, vetenskaplig grund och att systemet ska leda till kostnadseffektiva åtgärder bör vara vägledande i arbetet med att införa ett system och godkänna kolinlagringskrediter.

Regeringen efterfrågar fördjupade konsekvensbedömningar av vilka ekonomiska och miljömässiga effekter, inklusive risken för koldioxidläckage, som en storskalig implementering av carbon farming kan leda till om markförvaltare eller vattenområden skiftar fokus från produktion av till exempel livsmedel, träråvara och biomassa till förmån för ökad kolinlagring. Det är viktigt att värna bioekonomin som en del i klimatomställningen. Regeringen anser också att växthusgasbalansberäkningar bör ligga till grund för insatser för kolinlagring där den sammanlagda långsiktiga nettoeffekten avseende begränsning av utsläpp av växthusgaser har avgörande betydelse. Nationella och regionala förutsättningar måste beaktas för att säkerställa att åtgärder får en långsiktigt positiv klimateffekt och inte medför signifikanta negativa effekter för andra miljö- och samhällsvärden. Subsidiaritet och nationell kompetens ska därför vara utgångspunkt vid genomförandet.

Regeringen anser att det behövs en analys av samspelet mellan ett certifieringsramverk och klimatramverkets sektorer ESR, ETS och LULUCF avseende bokföring och effekter för aktörerna som nyttjar certifieringssystemet.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2021/22:33

§ 1 Kommissionens meddelande Hållbara kretslopp för kol

Avvikande ståndpunkt (C)

Minusutsläppstekniken är avgörande för att vi ska nå klimatmålen inom såväl Sverige och i EU. Ambitionerna för teknikutvecklingen och målen för infångad och lagrad koldioxid per år borde därför vara höga. Enligt klimatpolitiska vägvalsutredningen är potentialen i Sverige hög, eftersom vi har en stor andel biogena källor. Den räknar på en potential om minst 10 miljoner ton co2 per år. Vi anser att detta borde vara det nationella målet till 2030. Regeringens mål om 2 ton infångad och lagrad koldioxid per år är alldeles för lågt räknat. I EU har man som mål att 5 miljoner ton koldioxid ska infångas och lagras årligen. Även detta mål är för lågt ställt och vi vill därför se en konsekvensanalys som utreder den verkliga potentialen för minusutsläpp i EU.  

Avvikande ståndpunkt (L)

Sveriges regering föreslår en högre ambition för utbyggnaden av bio CCS/DACCS än vad som föreslås av EU-kommissionen och efterfrågar en analys om vad som ligger till grund för målsättningarna. Sverige har avsatt medel för att skapa ett system för driftstöd för bio-CCS med inriktningen att 2 miljoner ton koldioxid per år ska fångas upp och lagras år 2030. Med en EU-gemensam marknad för negativa utsläpp på plats skulle Sverige kunna åstadkomma betydligt mer negativa utsläpp än så, vi kan klara att samla in 10 miljoner ton koldioxid 2030. Mot den bakgrunden anser regeringen att EU tillsammans bör kunna åstadkomma mer än 5 Mt till 2030. Eftersom Sveriges satsning på bio-CCS innebär lagring av biogen koldioxid redan 2026 föreslår regeringen också att systemet för bokföring ska vara på plats 2026 för att senast 2028 omfatta all infångad koldioxid.

Avvikande ståndpunkt (MP)

Sveriges regering måste inta en mer klimatpositiv hållning, både sett till att nå målsättningen om att bli klimatpositiv, dvs att få negativa utsläpp, men det krävs också en tydligare klimatpositiv attityd från regeringens sida för att vara pådrivande i klimatomställningen. Sverige får inte riskera att mista det viktiga klimatledarskapet.

EU:s och Sveriges klimatpolitik har hittills varit inriktad på att minska utsläppen av koldioxid från fossila källor. Även om den huvudsakliga prioriteringen måste fortsätta vara att ännu snabbare fasa ut fossil energi måste klimatpolitiken bli mer mångfacetterad. Många konservativa grupper i EU har sett kolinlagring som ett sätt att skjuta klimatomställningen och utfasningen av fossil energi framåt. Den inställningen måste starkt ifrågasättas. Det är i själva verket viktigt att både prioritera minskade utsläpp och kolinlagring. Energibeskattningen kommer i stigande grad behöva omfatta även förnybara energikällor. Det kommer bli en tvingande konsekvens av reformeringen av EU:s energiskattedirektiv, som även hållbarhetsrangordnar förnybar energi.

Konjunkturinstitutet har i 2021 års miljöekonomiska rapport beskrivit hur ökad kolinlagring i skogsbruket kan ske. Prissättning av förbränning skulle skapa incitament till ökad cirkulation av skogsfiber och till kolinlagring i långlivade produkter. Ett tydligt användningsområde är spånplattor och andra träbaserade skivor, där produktionen av träbaserade skivor i Sverige har drabbats hårt av stöd och skattelättnader till olika biobränslen.

I motsats till regeringen ser Miljöpartiet att kaskadprincipen visst kan vara ändamålsenlig för att uppnå effektiva och hållbara kretslopp för kol. Regeringen skriver att kaskadprincipen kan bli marknadsstörande. Miljöpartiet anser att det är önskvärt för att åstadkomma större systemskiften, som omställning till mer cirkulär ekonomi, vilket trots allt kan kräva viss marknadsstörning. Istället för att göra kortlivade produkter av jungfrulig skogsråvara behövs fler långlivade produkter. Styrning till vissa branscher och användningsområden kan bli nödvändigt då ”business as usual” inte är önskvärt. Bioekonomin är viktig, men det vore bättre om regeringen särskilt betonar att bioekonomin ska vara cirkulär och att substitution måste kombineras med kolinlagring och främjandet av biodiversitet för att optimera klimatnyttan. Utöver det behövs hushållning och förändrade konsumtionsmönster som också innebär förändring av marknaden.

Sveriges skogar måste skötas på ett mer naturnära sätt, till exempel hyggesfritt skogsbruk, vilket inte ytterligare skulle utarma den biologiska mångfalden. Naturnära skogsbruk kommer även stärka skogens resiliens mot klimatförändringarna. Flera principer för ett mer naturnära skogsbruk samverkar dessutom med minskad klimatpåverkan från skogsbruket. Exempelvis bidrar mer skonsamma metoder med mindre markpåverkan och att mer kol lagras i marken. Likaså bidrar förlängda omloppstider till ökad kolinlagring i skogens biomassa.

Regeringen lyfter upp ett antal negativa aspekter med ”carbon farming” som att biologisk mångfald, naturmiljö, livsmedelsproduktion och landsbygdsutveckling skulle hotas. Miljöpartiet delar inte denna ensidiga bild. Biologisk mångfald och ökad produktion kan många gånger gå hand i hand med kolinlagring och ökad bördighet. Det finns dock olika slags målkonflikter mellan klimat, miljö och djurvälfärd. Forskningen visar också att en ökad kolsänka kan ses som en investering i åkerjorden genom att till exempel optimera växtföljder. Om man ser på kolinlagring i kombination med livsmedelsproduktion och främjande av ekosystemtjänster kan det definitivt motivera stöd. Miljöpartiet anser att kolinlagring ska ingå i den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP. Och vi menar att en större andel av EUs jordbruksstöd ska överföras till miljö- och klimatersättningar samtidigt som gårdsstöden minskar.

WWF visar i en ny rapport att genom att återställa natur- och livsmiljöer i EU kan koldioxidutsläpp på 300 miljoner ton sparas varje år. Det finns en mycket stor potential för ökad kolinlagring även i ett kortare tidsperspektiv genom naturnära brukningsmetoder, restaurering, skydd av skog och återvätning mm. Naturbaserade lösningar ger de snabbaste insatserna, även om man inte ska underskatta möjligheterna med Bio-CCS heller. Ambitionsnivåerna i regeringens ståndpunkt bör höjas.

De initiativ för kolinlagringskrediter som finns i dag bör utvecklas och samordnas genom bland annat certifiering och ackreditering. Markförvaltare kommer att få en allt viktigare roll och Miljöpartiet anser att affärsmodeller ska kunna gynna lönsamheten för enskilda lantbrukare med hållbart jordbruk och skogsbruk, samtidigt som kolinlagringen bidrar till att klimatmålen ska kunna nås inom lantbruket och i respektive medlemsland i EU.

Miljöpartiet ifrågasätter inte allt i regeringens ståndpunkt. Mer ser behov att regeringen ser mer positivt på kolsänkor, ”carbon farming” och innovation som ger förändrade brukningsmetoder som gynnar klimatet.