Protokoll utskottssammanträde 2021/22:30
Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2021/22:30
Utskottens och EU-nämndens protokoll
Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.
RIKSDAGEN MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET |
PROTOKOLL | UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:30 |
DATUM | 2022-02-01 |
TID | 11.00 – 13.05 |
NÄRVARANDE | Se bilaga 1 |
§ 1 | Fråga om medgivande till deltagande på distans Utskottet medgav deltagande på distans för följande ordinarie ledamöter och suppleanter: Maria Gardfjell (MP), Jessica Rosencrantz (M), Hanna Westerén (S), Isak From (S), John Widegren (M), Runar Filper (SD), Magnus Manhammar (S), Elin Segerlind (V), Betty Malmberg (M), Martin Kinnunen (SD), Malin Larsson (S), Magnus Oscarsson (KD), Marlene Burwick (S), Jakob Olofsgård (L), Staffan Eklöf (SD), Ulrika Heie (C), Markus Selin (S), Marléne Lund Kopparklint (M), Yasmine Eriksson (SD), Kjell-Arne Ottosson (KD), Magnus Ek (C), Peter Helander (C) och Daniel Bäckström (C). En tjänsteman från EU-nämnden var uppkopplad på distans under punkt 3–5. Två tjänstemän från miljö- och jordbruksutskottets kansli var uppkopplade på distans. | |
§ 2 | Fråga om medgivande till närvaro på distans för tjänsteman vid partikanslier | |
§ 3 | Information om genomförandet av engångsplastdirektivet | |
§ 4 | Kommissionens förslag om en beredskapsplan för att trygga livsmedelstillgången och livsmedelsförsörjningen under kristider Utskottet överlade med landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg, som tillsammans med medarbetare vid Näringsdepartementet deltog på distans. Underlaget utgjordes av meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Beredskapsplan för att trygga livsmedelstillgången och livsmedelsförsörjningen under kristider COM(2021) 689 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1057-2021/22). Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2). Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. | |
§ 5 | Kommissionens förslag till förordning om avskogning Utskottet överlade med landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg som tillsammans med medarbetare vid Näringsdepartementet deltog på distans. Underlaget utgjordes av meddelande från kommissionen till Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppande på unionens marknad och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse och om upphävande av förordning (EU) nr 995/2010 COM(2021) 706 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1057-2021/22). Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 3). M-, SD-, C- och KD-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkt (bilaga 4). V-ledamoten anmälde avvikande ståndpunkt (bilaga 4). L- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkt (bilaga 4). MP-ledamoten anmälde avvikande ståndpunkt (bilaga 4). Ordförande konstaterade att det i övrigt fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. | |
§ 6 | Information om det nationella arbetet med beredskapsplanering Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg med medarbetare, informerade på distans, om det nationella arbetet med beredskapsplanering. | |
§ 7 | Justering av protokoll | |
§ 8 | Fråga om utskottsinitiativ - Reviderad reduktionsplikt (SD) Utskottet beslutade att inte ta något initiativ. | |
§ 9 | Fråga om utskottsinitiativ - Sänk reduktionsplikten (KD) Utskottet beslutade att inte ta något initiativ. | |
§ 10 | Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 3 februari 2022 kl. 10.00. | |
Vid protokollet Justeras den 17 februari 2022 Kristina Yngwe | ||
| NÄRVAROFÖRTECKNING | Bilaga 1 till prot. 2021/22:30 | ||||||||||||
§ 1 | § 2–3 | § 4 | § 5–7 | § 8–10 | ||||||||||
LEDAMÖTER | N | V | N | V | N | V | N | V | N | V | N | V | ||
Kristina Yngwe (C), ordf. | X | X | X | X | X | |||||||||
Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf. | - | X | X | X | X | |||||||||
Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf. | - | X | X | X | X | |||||||||
Hanna Westerén (S) | - | X | X | X | X | |||||||||
Isak From (S) | - | X | X | - | X | |||||||||
John Widegren (M) | - | X | X | X | X | |||||||||
Runar Filper (SD) | - | X | X | X | X | |||||||||
Magnus Manhammar (S) | - | X | X | X | X | |||||||||
Elin Segerlind (V) | - | X | X | X | X | |||||||||
Betty Malmberg (M) | - | X | X | X | X | |||||||||
Martin Kinnunen (SD) | - | X | X | X | X | |||||||||
Malin Larsson (S) | - | X | X | X | X | |||||||||
Magnus Oscarsson (KD) | - | O | X | X | X | |||||||||
Marlene Burwick (S) | - | X | X | X | X | |||||||||
Jakob Olofsgård (L) | - | X | X | X | X | |||||||||
Staffan Eklöf (SD) | - | X | X | X | X | |||||||||
Ulrika Heie (C) | - | O | O | O | X | |||||||||
SUPPLEANTER | ||||||||||||||
Markus Selin (S) | - | O | O | X | O | |||||||||
Marléne Lund Kopparklint (M) | - | O | O | O | O | |||||||||
Monica Haider (S) | ||||||||||||||
Louise Meijer (M) | ||||||||||||||
Yasmine Eriksson (SD) | - | O | O | O | O | |||||||||
Elin Lundgren (S) | ||||||||||||||
Rickard Nordin (C) | ||||||||||||||
Birger Lahti (V) | ||||||||||||||
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) | ||||||||||||||
Mats Nordberg (SD) | ||||||||||||||
Mats Wiking (S) | ||||||||||||||
Kjell-Arne Ottosson (KD) | - | X | O | O | O | |||||||||
Tomas Kronståhl (S) | ||||||||||||||
Joar Forssell (L) | ||||||||||||||
Anne Oskarsson (SD) | ||||||||||||||
Elisabeth Falkhaven (MP) | ||||||||||||||
Anders Hansson (M) | ||||||||||||||
Helena Gellerman (L) | ||||||||||||||
Arman Teimouri (L) | ||||||||||||||
Rebecka Le Moine (MP) | ||||||||||||||
Lorentz Tovatt (MP) | ||||||||||||||
Cassandra Sundin (SD) | ||||||||||||||
Richard Jomshof (SD) | ||||||||||||||
Magnus Ek (C) | - | X | - | - | - | |||||||||
Jens Holm (V) | ||||||||||||||
Magnus Jacobsson (KD) | ||||||||||||||
Roland Utbult (KD) | ||||||||||||||
Jon Thorbjörnson (V) | ||||||||||||||
Helena Storckenfeldt (M) | ||||||||||||||
Peter Helander (C) | - | O | O | X | O | |||||||||
Daniel Bäckström (C) | - | O | X | O | O | |||||||||
N = Närvarande | X = ledamöter som deltagit i handläggningen | |||||||||||||
V = Votering | O = ledamöter som härutöver har varit närvarande | |||||||||||||
| Bilaga 2 till protokoll 2021/22:30 |
Överläggning den 1 februari 2022
§ 3 Kommissionens förslag om en beredskapsplan för att trygga livsmedelstillgången och livsmedelsförsörjningen under kristider
Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens initiativ för att öka livsmedelssektorns beredskap. Det är positivt med ett fördjupat samarbete mellan medlemsstaterna eftersom en stor del av livsmedelskedjans beroenden och sårbarheter inte går att lösa utan detta samarbete. För att kunna säkerställa en tryggad livsmedelsförsörjning i kris är det nödvändigt med en öppen handel och bibehållen rörlighet av varor och tjänster på den inre marknaden. I det här sammanhanget har gröna körfält en viktig roll. Internationell handel och globala försörjningskedjor är av stor betydelse samtidigt som korta värdekedjor är viktiga i det regionala och lokala livsmedelssystemet.
Regeringen avser att verka för att utvecklingen av en EU-gemensam beredskapsplan kompletterar och bidrar till det nationella arbetet, och inte påverkar det menligt.
Regeringen anser att nyttan av öppen delning av beredskapsplaner behöver vägas mot eventuella säkerhetsrisker som det medför. Kartläggning av sårbarheter i livsmedelssystemet behöver även det ses i ljuset av de säkerhetspolitiska risker som en sådan kartläggning medför. Generellt är det bra att systemet stresstestas med jämna mellanrum för att kunna identifiera möjligheter till förbättringar.
Regeringen håller med om att utgångspunkten vid framtagandet av en beredskapsplan bör vara de befintliga verktyg för riskhantering och stöd som finns inom exempelvis den gemensamma jordbrukspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken. Regeringen bedömer att befintliga verktyg täcker in livsmedelskedjans olika delar väl. I den mån nya instrument föreslås bör behovet noga övervägas och överlappning med existerande instrument undvikas.
Regeringen anser att det är viktigt att den mekanism för beredskap och insatser vid livsmedelsförsörjningskriser som kommissionen föreslår att inrätta, även beaktar beroenden till andra sektorer eftersom livsmedelssektorn är beroende av andra sektorers funktionalitet, till exempel transportsektorn, energi och att digital infrastruktur är i full drift. Det är även viktigt att denna mekanism kopplas till redan befintliga europeiska samarbeten inom beredskapsområdet.
Regeringen anser att befintliga system för rapportering och inhämtning av data ska användas i så stor uträckning som möjligt, och att värdet av utökade rapporteringskrav noggrant behöver övervägas. Onödig administrativ börda ska undvikas.
| Bilaga 3 till protokoll 2021/22:30 |
Överläggning den 1 februari 2022
§ 4 Kommissionens förslag till förordning om avskogning
Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen anser att det i många delar av världen finns utmaningar med ohållbar markanvändning med bland annat avskogning och utarmning av skogar som resultat. Regeringen välkomnar att miljö- och klimatfrågorna prioriteras högt av kommissionen. Regeringen instämmer i att utmaningarna med förlust av biologisk mångfald och ekosystemstjänster måste adresseras och att skogen har en central roll i klimatarbetet. Sverige har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras antingen genom formellt skydd eller frivilliga avsättningar. Klarar världen inte klimatkrisen så blir konsekvenserna oöverskådliga. Regeringen prioriterar därför klimatfrågan. Regeringen understryker att skogens klimatnytta består av skogen som en kolsänka och som en källa till hållbart producerade råmaterial som ersätter fossilbaserade produkter. Regeringens målsättning är fortsatt att EU-regler ska främja, inte hindra, en långsiktigt ökad hållbar produktion av livsmedel, fossilfria material och bioenergi från jord- och skogsbruket.
Regeringen anser att ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart jordoch skogsbruk är av stor betydelse för ett hållbart samhälle. Det balanserade och integrerade förhållningssättet i Agenda 2030 till hållbarhetens ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner är centralt för regeringen. Regeringen avser verka för att det slutliga regelverkets åtgärder och effekter ligger i linje med ansatsen i Agenda 2030. Det gäller för den EU-interna hållbara produktionen av berörda produkter såväl som import från tredjeland. Vad gäller import anser regeringen att dimensioner så som fattigdomsbekämpning och livsmedelsförsörjning i tredjeland behöver tas i beaktande. Regeringen anser att det bör undvikas att resultatet av lagstiftningen blir att fattigare länders tillgång till EU:s inre marknad begränsas, att de globala handelsströmmarna för de relevanta produkterna enbart dirigeras om med konsekvensen att effekterna på klimat och miljö i realiteten blir små, att priserna för EU:s konsumenter ökar och att europeiska företags konkurrenskraft försämras. Det bör vidare säkerställas att regelverket inte leder till läckageeffekter (dvs att produktion flyttas till andra markkategorier och/eller konsumtion av produktkategorier som inte täcks av förslaget) i förhållande till klimat och miljö eller snedvridna incitament i tredjeland.
Regeringen anser att det nationella självbestämmandet i skogliga frågor ska värnas inom EU-samarbetet. Regeringen kommer i det fortsatta arbetet med förslaget verka för att kompetensfördelningen i fördraget, subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen respekteras.
Regeringen ser positivt på internationellt samarbete och bistånd kopplat till skog och skogsbruk, t.ex. de samordnade ståndpunkter som EU driver i FN:s skogsforum och i form av partnerskapsavtal med timmerexporterande länder inom ramen för FLEGT-handlingsplanen. Regeringen anser dock att detaljreglering av hållbart skogsbruk på EU-nivån ska undvikas. Regeringen bedömer att de föreslagna definitionerna av forest degradation (”utarmning av skogar”) och sustainable harvesting operations, (”hållbara avverkningsförfaranden”) riskerar att leda till en sådan detaljreglering. Regeringen avser verka för att det slutliga regelverket är förenligt med det nationella självbestämmandet i skogliga frågor och att det inte riskerar att kringskära möjligheterna att utforma en kostnadseffektiv politik. Det inkluderar även delegering av bestämmanderätt till kommissionen.
Regeringen anser att en välfungerande inre marknad och rättvis konkurrens är grundstenar för såväl unionens fortsatta gynnsamma utveckling som det globala utvecklingsarbetet. EU:s ekonomi bygger på principen om öppna marknader och förlitar sig på multilaterala regler och ett stabilt nätverk av frihandelsavtal med globala partner. För regeringen är det prioriterat att de slutliga åtgärderna bedöms förenliga med WTO-regelverket och att de är proportionerliga, icke-diskriminerande och minimalt handelsstörande. Förordningens påverkan på handel och produktflöden behöver därför analyseras vidare, med inriktningen att belysa eventuella risker för läckage och förutsättningarna för konkurrenskraftig europeiska produktion.
Regeringen anser att enbart nödvändiga och tydliga definitioner och koncept bör finnas med i lagstiftningen. Regeringen ifrågasätter om en definition av ”hållbara avverkningsförfaranden” är nödvändig i förhållande till förordningens syfte. Regeringen bedömer att den föreslagna definitionen av ”utarmning av skogar” är otydlig och skulle ge upphov till godtyckliga bedömningar och riskerar att leda till svårigheter i genomförandet. Regeringen anser att lagstiftningsdefinitioner behöver vara lätta att förstå, ta till sig, efterleva och kontrollera, inte minst eftersom omfattningen av förslaget är globalt.
Regeringen anser att kostsamma och svårimplementerade regler bör undvikas och att målsättningen för kontroll- och spårbarhetssystemet bör vara ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Regeringen ställer sig tveksam till kvantitativa mått för kontroller.
Regeringen anser att principerna bakom jämförelserna mellan länderna (benchmarking) behöver klarläggas och att förslagets förenlighet med WTO regler klargörs. Regeringen anser att ansvarsfördelning och informationsskyldighet längs med värdekedjorna behöver förtydligas och att kostnadseffektiva riskbaserade lösningar främjas. Det gäller inte minst för förädlade eller sammansatta produkter som innehåller produkter som omfattas av den nya lagstiftningen. Regeringen anser att det bör finnas flexibilitet när det kommer till hur olika leverantörskedjor regleras och kontrolleras.
Regeringen anser att den föreslagna övergångsperioden från EU:s timmerförordning till det nya regelverket om ett år bör förlängas till åtminstone två år. Medlemsstaterna behöver typiskt sett mer än ett år på sig för att anpassa sin lagstiftning och kontroll- och styrningssystem nationellt.
MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET | Bilaga 4 till protokoll 2021/22:30 |
Överläggning den 1 februari 2022
§ 4 Kommissionens förslag till förordning om avskogning
Avvikande ståndpunkt från M, SD, C och KD
Det är viktigt att man i förordningen skiljer på lagenlig ändring av markanvändning och illegal, okontrollerad skövling. Man måste bygga på tidigare EU lagstiftning med FLEGT (Forest Law Enforcement Governance and Trade) och EUTR (EU Timber regulation) där EU vill hjälpa länder med illegalitet att komma till rätta med användningen av sin skogsresurs.
Begreppet ”Utarmning av skogar” är inte definierat och kan också beröra EU:s skogar med hänvisning till brist på ”naturnära skogsbruk”, vilket ännu inte är definierat. EU-förslaget till restaurering av EU:s skogar kan sägas utgöra ett ”bevis” för att EU:s brukade skogar är utarmade och alltså inte skulle få handlas med inom EU. Detta kan bli en stor utmaning för europeiskt skogsbruk.
Regeringens ståndpunkter
I fjärde meningen i tredje stycket står det:
Regeringen anser dock att detaljreglering av hållbart skogsbruk på EU-nivån ska undvikas. Regeringen bedömer att de föreslagna definitionerna av forest degradation (”utarmning av skogar”) och sustainable harvesting operations, (”hållbara avverkningsförfaranden”) riskerar att leda till en sådan detaljreglering.
C yrkar: Regeringen anser dock att detaljreglering av hållbart skogsbruk på EU-nivån ska undvikas. Regeringen bedömer att de föreslagna definitionerna av forest degradation (”utarmning av skogar”) och sustainable harvesting operations, (”hållbara avverkningsförfaranden”) riskerar att leda till en sådan detaljreglering, och därmed bör utgå.
I första meningen i femte stycket står det:
Regeringen anser att enbart nödvändiga och tydliga definitioner och koncept bör finnas med i lagstiftningen. Regeringen ifrågasätter om en definition av ”hållbara avverkningsförfaranden” är nödvändig i förhållande till förordningens syfte. Regeringen bedömer att den föreslagna definitionen av ”utarmning av skogar” är otydlig och skulle ge upphov till godtyckliga bedömningar och riskerar att leda till svårigheter i genomförandet.
C yrkar: Regeringen anser att enbart nödvändiga och tydliga definitioner och koncept bör finnas med i lagstiftningen. Regeringen ifrågasätter om en definition av ”hållbara avverkningsförfaranden” är nödvändig i förhållande till förordningens syfte. Regeringen bedömer att den föreslagna definitionen av ”utarmning av skogar” är otydlig och skulle ge upphov till godtyckliga bedömningar och riskerar att leda till svårigheter i genomförandet, och därmed bör utgå.
I andra meningen i sjunde stycket står det:
Regeringen anser att ansvarsfördelning och informationsskyldighet längs med värdekedjorna behöver förtydligas och att kostnadseffektiva riskbaserade lösningar främjas. Det gäller inte minst för förädlade eller sammansatta produkter som innehåller produkter som omfattas av den nya lagstiftningen.
C yrkar: Regeringen anser att ansvarsfördelning och informationsskyldighet längs med värdekedjorna behöver förtydligas och att kostnadseffektiva riskbaserade lösningar främjas. Det gäller inte minst för förädlade eller sammansatta produkter som innehåller produkter som omfattas av den nya lagstiftningen. Krav utifrån en ny lagstiftning måste gälla på systemnivå/årsbasis eller annan övergripande nivå.
Avvikande ståndpunkt från V
Vänsterpartiet välkomnar Kommissionens förslag och ser positivt till att EU utformar en lagstiftning för att förhindra avskogning, något som har stor påverkan på både klimatet och förlusten av biologiskmångfald.
Vänsterpartiet ser det däremot som en svaghet i kommissionens förslag att andra naturliga ekosystem än skog inte omfattas utan avses att eventuellt täckas in efter en första revidering av lagstiftningen. Vänsterpartiet vill att regeringen i sin ståndpunkt tar upp att andra ekosystem som exempelvis savanner och våtmarker rymmer likartade höga värden som skog och därför bör omfattas redan från start – inte minst eftersom många av dessa i hög grad omvandlas till jordbruksmark.
Vänsterpartiet ser också en svaghet i att lagförslaget exkluderar flera viktiga grödor som bidrar till avskogning, däribland naturgummi. Även många produkter tillverkade av grödor och råvaror som täcks av förslaget återfinns inte i förslagets "produktkatalog" utan tydlig motivation till varför. Även produkter tillverkade av nötkött omfattas inte, vilket är mycket underligt och problematiskt givet att köttproduktionen är en av de två största orsakerna till avskogning i Amazonas.
Regeringen lyfter sin ståndpunkt upp att det finns "läckageeffekter" och risk för konsumtionsförskjutningar i som en effekt av lagförslaget, därför menar Vänsterpartiet att det vore rimligt att regeringen redan från start arbetade för en bredare omfattning av förordningen för att undvika dessa effekter.
Vänsterpartiet vill också se starkare skrivningar kring mänskliga rättigheter. I förslaget till lagstiftning utgår man idag från efterlevnad av nationell lagstiftning istället för internationella standarder för urfolk och lokalsamhällen; customary tenure rights (sedvanerätt till mark). Flera länders egna lagstiftning är i bästa fall oklar men i flera fall också i direkt konflikt med customary law eller internationell lag vilket riskerar att orsaka juridiska oklarheter för företag och även för ansvariga myndigheter. Vänsterpartiet vill därför se att regeringen i sin ståndpunkt arbetar för att respekt för internationella standarder för mänskliga rättigheter, speciellt kollektiva nyttjanderättigheter (community tenure rights) ska vara specifikt uttryckt i lagstiftningen.
Vänsterpartiet delar inte regeringens ståndpunkt att EU inte ska ta fram en definition av forest degradation (utarmning av skogar) och sustainable harvesting operations (Hållbara avverkningsförfaranden) och att det skulle riskera att leda till en detaljreglering av hållbart skogsbruk. Vi delar däremot regeringens ståndpunkt att definitionerna kan behövas ses över. Förslaget idag innebär problem då det bara omfattar omvandling av skog till jordbruksändamål. På så sätt omfattas inte avskogning för etablering av snabbväxande trädarter som t.ex. gummi eller akacia. Däremot om skog omvandlas till oljeplantager räknas det som avskogning. Det skapar en snedvriden effekt och begränsar möjligheten att minska avskogning.
Vänsterpartiet vill också se att småbrukarnas roll och hur de ska uppfylla kraven i lagstiftningen berörs. Småbrukare står för en stor andel av produktionen av ex importerad kakao. Sveriges ståndpunkt bör därför innehålla att avtal mellan EU och producentländer ska innefatta en strategi över hur småbrukare ska stöttas för att se till att de har kapacitet för att uppfylla kraven i lagstiftningen.
Avvikande ståndpunkt från L och MP
Regeringen anser att det bör undvikas att resultatet av lagstiftningen blir att fattigare länders tillgång till EU:s inre marknad begränsas, att de globala handelsströmmarna för de relevanta produkterna enbart dirigeras om med konsekvensen att effekterna på klimat och miljö i realiteten blir små. Tillgång till global handel är avgörande för tillväxt och välstånd för alla världens länder men framförallt för fattigare länder. Därför måste lagstiftningen kompletteras med både ekonomisk och administrativt och kapacitetsbyggande stöd till fattiga länder för att möjliggöra för att producenter i dessa länder ska kunna leva upp till kraven i lagstiftningen.
Avvikande ståndpunkt från MP
Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen anser att det i många delar av världen finns utmaningar med ohållbar markanvändning med bland annat avskogning och utarmning av skogar som resultat. Regeringen välkomnar att miljö- och klimatfrågorna prioriteras högt av kommissionen. Regeringen instämmer i att utmaningarna med förlust av biologisk mångfald och ekosystemstjänster måste adresseras och att skogen har en central roll i klimatarbetet. Sverige har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras antingen
genom formellt skydd eller frivilliga avsättningar. Klarar världen inte klimatkrisen så blir konsekvenserna oöverskådliga. Regeringen prioriterar därför både klimatfrågan och frågan om biologisk mångfald. Regeringen understryker att skogens klimatnytta består av skogen som en kolsänka och som en källa till hållbart producerade råmaterial som ersätter fossilbaserade produkter samt att värdet av robusta ekosystem och biodiversitet är mycket värdefulla i klimatomställningen. Regeringens målsättning är fortsatt att EU-regler ska främja, inte hindra, en långsiktigt ökad hållbar produktion av livsmedel, fossilfria material och bioenergi från jord- och skogsbruket.
Regeringen anser att ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart jord- och skogsbruk är av stor betydelse för ett hållbart samhälle. Det balanserade och integrerade förhållningssättet i Agenda 2030 till hållbarhetens ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner är centralt för regeringen. Regeringen avser verka för att det slutliga regelverkets åtgärder och effekter ligger i linje med ansatsen i Agenda 2030. Det gäller för den EU-interna hållbara produktionen av berörda produkter såväl som import från tredjeland.
Regeringen anser att fler varor successivt måste omfattas av lagen och helst ska den vara så generell som möjligt och omfatta sk risk-grödor. I kommissionens förslag ingår nötkött, träråvara, palmolja, soja, kaffe och kakao. Saknas gör exempelvis naturgummi och majs, som också är viktiga drivkrafter för avskogning i vissa delar av världen. Vidare bör fler produkter och produktgrupper kunna omfattas i förordningens annex/produktkatalog.
Regeringen anser att lagen även måste skydda även andra ekosystem än skog med stor biologisk mångfald. Annars flyttar naturförstörelsen från ett ekosystem till ett annat.
Vad gäller import anser regeringen att dimensioner så som fattigdomsbekämpning och livsmedelsförsörjning i tredjeland behöver tas i beaktande. Vidare bör perspektiven kring mänskliga rättigheter ingå, då det är en tät koppling mellan ursprungsbefolkningars rättigheter och skövling av natur.
Regeringen anser att det bör undvikas att resultatet av lagstiftningen blir att fattigare länders tillgång till EU:s inre marknad begränsas, att de globala handelsströmmarna för de relevanta produkterna enbart dirigeras om med konsekvensen att effekterna på klimat och miljö i
realiteten blir små, att priserna för EU:s konsumenter ökar och att europeiska företags konkurrenskraft försämras.
Att reglerna måste gälla för produkter från alla länder. Det bör vidare säkerställas att regelverket inte leder till läckageeffekter (dvs att produktion flyttas till andra markkategorier och/eller konsumtion av produktkategorier som inte täcks av förslaget) i förhållande till klimat och miljö eller snedvridna incitament i tredjeland.
Regeringen anser att det nationella självbestämmandet i skogliga frågor ska
värnas inom EU-samarbetet. Regeringen kommer i det fortsatta arbetet med förslaget verka för att kompetensfördelningen i fördraget, subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen respekteras. Regeringen ser positivt på internationellt samarbete och bistånd kopplat till skog och skogsbruk, t.ex. de samordnade ståndpunkter som EU driver i FN:s skogsforum och i form av partnerskapsavtal med timmerexporterande länder inom ramen för FLEGT-handlingsplanen.
Regeringen anser dock att detaljreglering av hållbart skogsbruk på EU-nivån ska undvikas. Regeringen bedömer att de föreslagna definitionerna av forest degradation (”utarmning av skogar”) och sustainable harvesting operations, (”hållbara avverkningsförfaranden”) riskerar att leda till en sådan detaljreglering. Regeringen avser verka för att det slutliga regelverket är förenligt med det nationella självbestämmandet i skogliga frågor och att det inte riskerar att kringskära möjligheterna att utforma en kostnadseffektiv politik. Det inkluderar även delegering av bestämmanderätt till kommissionen.
Regeringen anser att en välfungerande inre marknad och rättvis konkurrens är grundstenar för såväl unionens fortsatta gynnsamma utveckling som det globala utvecklingsarbetet. EU:s ekonomi bygger på principen om öppna marknader och förlitar sig på multilaterala regler och ett stabilt nätverk av frihandelsavtal med globala partner. För regeringen är det prioriterat att de slutliga åtgärderna bedöms förenliga med WTO-regelverket och att de är proportionerliga, icke-diskriminerande och minimalt handelsstörande. Förordningens påverkan på handel och produktflöden behöver därför analyseras vidare, med inriktningen att belysa eventuella risker för läckage och förutsättningarna för konkurrenskraftig europeiska produktion.
Regeringen anser att enbart nödvändiga och tydliga definitioner och koncept bör finnas med i lagstiftningen. Regeringen ifrågasätter om en definition av ”hållbara avverkningsförfaranden” är nödvändig i förhållande till förordningens syfte. Regeringen bedömer att den föreslagna definitionen av ”utarmning av skogar” är otydlig och skulle ge upphov till godtyckliga bedömningar och riskerar att leda till svårigheter i genomförandet.
Regeringen anser att lagstiftningsdefinitioner behöver vara lätta att förstå, ta till sig, efterleva och kontrollera, inte minst eftersom omfattningen av förslaget är globalt.
Regeringen anser att kostsamma och svårimplementerade regler bör undvikas och att målsättningen för kontroll- och spårbarhetssystemet bör vara ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Regeringen ställer sig tveksam till kvantitativa mått för kontroller. det är viktigt att lagen tillämpas harmoniserat inom EU och har kraftfulla sanktioner och mekanismer för gottgörelse, och att det finns tydliga krav och ett system för spårbarhet
Regeringen anser att principerna bakom jämförelserna mellan länderna (benchmarking) behöver klarläggas och att förslagets förenlighet med WTO-regler klargörs.
Kommissionen vill, klassa vissa nationer som “låg-risk länder”. Risken är stor för fortsatt handel med varor från hög risk-länder, via olagliga flöden genom låg risk-länder, vilket regeringen anser bör undvikas.
Regeringen anser att ansvarsfördelning och informationsskyldighet längs med värdekedjorna behöver förtydligas och att kostnadseffektiva riskbaserade lösningar främjas. Det gäller inte minst för förädlade eller sammansatta produkter som innehåller produkter som omfattas av den nya lagstiftningen. Regeringen anser att det bör finnas flexibilitet när det kommer till hur olika leverantörskedjor regleras och kontrolleras.
Regeringen anser att reglerna inte bara bör gälla företag som handlar med produkter utan även finansiella organisationer.
Regeringen anser att den föreslagna övergångsperioden från EU:s timmerförordning till det nya regelverket om ett år bör vara förlängas till åtminstone två år för små och medelstora företag (SMEs). Medlemsstaterna behöver typiskt sett mer än ett år på sig för att anpassa sin lagstiftning och kontroll- och styrningssystem nationellt.
Utskottens och EU-nämndens protokoll
Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.