Protokoll utskottssammanträde 2021/22:29

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2021/22:29

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:29
DATUM	2022-01-27
TID	10.00 – 11.25
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Fråga om medgivande till deltagande på distans Utskottet medgav deltagande på distans för följande ordinarie ledamöter och suppleanter: Kristina Yngwe (C), Jessica Rosencrantz (M), Hanna Westerén (S), Isak From (S), John Widegren (M), Runar Filper (SD), Magnus Manhammar (S), Elin Segerlind (V), Betty Malmberg (M), Martin Kinnunen (SD), Malin Larsson (S), Magnus Oscarsson (KD), Marlene Burwick (S), Jakob Olofsgård (L), Staffan Eklöf (SD), Ulrika Heie (C), Markus Selin (S), Marléne Lund Kopparklint (M), Yasmine Eriksson (SD), Mats Nordberg (SD), Kjell-Arne Ottosson (KD) och Peter Helander (C).
§ 2	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2021/22:27.
§ 3	Brott mot djur (MJU12) Utskottet fortsatte behandlingen av prop. 2020/21:18 och motioner. Utskottets justerade betänkandet 2021/22:MJU12. M-, SD- och KD-ledamöterna anmälde fyra reservationer. MP-ledamoten anmälde ett särskilt yttrande.
§ 4	Livsmedelspolitik (MJU14) Utskottet fortsatte behandlingen av motioner om livsmedelspolitik. Utskottets justerade betänkandet 2021/22:MJU14. M-, SD-, C-, V-, KD-, L- och MP-ledamöterna anmälde 16 reservationer. M-, SD-, C-, KD-, L- och MP-ledamöterna anmälde sex särskilda yttranden.
§ 5	Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (MJU18) Utskottet inledde beredningen av prop. 2021/22:58 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 6	Förslag om utskottsinitiativ om reviderad reduktionsplikt (SD) SD-ledamöterna föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om att revidera reduktionsplikten, se bilaga 2. Ärendet bordlades.
§ 7	Förslag om utskottsinitiativ om att sänka reduktionsplikten (KD) KD-ledamoten föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om att sänka reduktionsplikten, se bilaga 3. Ärendet bordlades.
§ 8	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 1 februari 2022 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 3 februari 2022 Kristina Yngwe

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2021/22:29

§ 1

§ 2 - 4

§ 5

§ 6 - 8

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Kristina Yngwe (C), ordf.

-

X

X

X

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf.

X

X

X

X

Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf.

-

X

X

X

Hanna Westerén (S)

-

X

X

X

Isak From (S)

-

X

X

X

John Widegren (M)

-

X

X

X

Runar Filper (SD)

-

-

O

X

Magnus Manhammar (S)

-

X

X

X

Elin Segerlind (V)

-

X

X

X

Betty Malmberg (M)

-

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

-

X

X

X

Malin Larsson (S)

-

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

-

X

X

O

Marlene Burwick (S)

-

-

O

X

Jakob Olofsgård (L)

-

X

X

X

Staffan Eklöf (SD)

-

X

X

X

Ulrika Heie (C)

-

X

O

X

SUPPLEANTER

Markus Selin (S)

-

X

X

O

Marléne Lund Kopparklint (M)

-

-

O

O

Monica Haider (S)

Louise Meijer (M)

Yasmine Eriksson (SD)

-

X

O

O

Elin Lundgren (S)

Rickard Nordin (C)

Birger Lahti (V)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Mats Nordberg (SD)

-

O

X

O

Mats Wiking (S)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

-

O

O

X

Tomas Kronståhl (S)

Joar Forssell (L)

Anne Oskarsson (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Anders Hansson (M)

Helena Gellerman (L)

Arman Teimouri (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Lorentz Tovatt (MP)

Cassandra Sundin (SD)

Richard Jomshof (SD)

Magnus Ek (C)

Jens Holm (V)

Magnus Jacobsson (KD)

Roland Utbult (KD)

Jon Thorbjörnson (V)

Helena Storckenfeldt (M)

Peter Helander (C)

-

O

X

O

Daniel Bäckström (C)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2021/22:29

Förslag till utskottsinitiativ om reviderad reduktionsplikt

Den pågående energikrisen slår nu brett över Europa och inte minst Sverige. Detta påverkar alla delar av samhället så väl företag som privatpersoner.

När det kommer till bränslekostnaderna står Sverige idag ut med ett exceptionellt högt pris på diesel. Eftersom diesel är betydande utgifter inom lantbruket, åkerinäringen och skogsbruket förvärras situationen för svensk del.

Bakgrunden är reduktionsplikten som idag orsakar en prishöjning vid pump på omkring 3-4 kronor och som lett fram till att svensk diesel idag är dyrast i hela världen. Den 24 januari var priset på diesel exempelvis 3,5 kronor lägre i Danmark. Detta trots att skattebördan på diesel är lägre i Sverige jämfört med Danmark. Varje krona på dieselpriset kostar idag det svenska lantbruket 250 miljoner kronor extra årligen.

Det pågår nu en översyn av reduktionsplikten som bland annat ska titta på priseffekten. Utredningen beräknas dock först vara färdig vid årsskiftet vilket lantbruket, åkerinäringen och människor på landsbygden inte kan vänta på. För lantbrukets del framstår krisen idag som värre än vad som var fallet under torkan. Reduktiosnivån är idag 30,5 % och förväntas redan vid årsskiftet höjas till 35 % vilket kommer att förvärra konsekvenserna ytterligare för berörda. I avvaktan på konsekvensanalyser inom ramen för kontrollstation 2022 bör därför reduktionsplikten temporärt låsas på en lägre och mer hanterbar nivå för att minska kostnaderna för företag och hushåll. Sverigedemokraterna är öppna för att diskutera olika nivåer av reduktionsnivån så länge det innebär en minskning. Vår bedömning är att en sänkning till fem procent skulle åstadkomma en sänkning av pris vid pump på mer än tre kronor givet samma skattebörda.

Förslag på tillkännagivande:

Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag på tillfällig nedsättning av reduktionsnivån av diesel till fem procent i avvaktan på kontrollstation 2022.

Martin Kinnunen (SD)

Staffan Eklöf (SD)

Runar Filper (SD)

Yasmine Eriksson (SD)

Mats Nordberg (SD)

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2021/22:29

Utskottsinitiativ

Till Miljö- och jordbruksutskottet

Sänk reduktionsplikten

Sverige har i dag ett krav på inblandning av biobränsle i bensin och diesel som går betydligt längre än vad EU har som mål. EU-målet är 14 procents inblandning 2030. Sverige har sedan årsskiftet 30,5 procents inblandning i diesel och 7,4 procents inblandning i bensin och regeringens mål är att dieseln i Sverige ska ligga på 66 procents inblandning under 2030. Tillsammans med inblandningen i bensin ligger Sverige redan väsentligt högre än vad som EU begär att vi ska göra om åtta år. Och regeringen vill gå mer än dubbelt så långt. Det har bidragit till en prischock på diesel.

Kravet på inblandning, även kallat reduktionsplikten, är tänkt att minska klimatutsläppen i transportsektorn som står för ungefär en tredjedel, och bilismen för en femtedel, av utsläppen i Sverige. Att minska utsläppen är därför mycket viktigt. Men konsekvensen av en hög reduktionsplikt är kraftigt dyrare bensin och framförallt diesel. Sverige har, som en konsekvens av detta, fått världens dyraste diesel. Idag tangerar dieselpriset 21 kr litern och reduktionsplikten har bara från fjolåret höjt priset med ca 2 kr. I ett vidsträckt och glesbefolkat land har drivmedelspriserna nått en nivå - och förväntas nå än högre nivåer framåt - som inte är hållbara.

Barnfamiljer, pensionärer och människor på landsbygden som inte kan välja bort bilen får betala dyrt när priserna höjs snabbt. För företagarna, jordbrukare och skogsbrukare innebär de snabbt stigande priserna ett mycket allvarligt problem i ett redan ansträngt läge. De åkerier, bussföretag och lantbrukare som konkurrerar med andra länder drabbas hårt när priserna i Sverige är så mycket högre än i konkurrenternas hemländer. Och om svenskt jordbruk med sin goda djurhållning slås ut till förmån för andra länders, ofta sämre, alternativ är inget vunnet.

Världsnaturfonden (WWF) har uttryckt oro för den totala uppodlingen och för hur mycket biodrivmedel som kan produceras hållbart. WWF har därför föreslagit lägre reduktionsnivåer än regeringen. Enligt Energimyndigheten finns risken att importen i större utsträckning kommer från miljöskadlig biobränsleproduktion samt tränger undan tex livsmedelsproduktion, eftersom EU-direktivet bl.a. tillåter odling av grödor till biobränsle. Däremot har vi stora möjligheter att skala upp en hållbar inhemsk produktion vilket bör göras omgående.

Elektrifiering pågår och ökar snabbt. Under 2022 förväntas elbilar stå för en tredjedel av nybilsförsäljningen. Den takten är nära tre gånger snabbare än regeringens prognos, som ligger till grund för dagens reduktionsnivåer.

Kristdemokraterna anser därför att det finns flera skäl att sänka reduktionsplikten, och därmed minska inblandningen av biodrivmedel, för att åstadkomma lägre dieselpriser för konsumenterna.

Förslag till tillkännagivande:

Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag på sänkt inblandning av biodrivmedel i diesel till 14 procent, enligt lagen om reduktionsplikt, för att åstadkomma en sänkning av dieselpriset med åtminstone 3 kronor.

Kjell-Arne Ottosson, KD

Magnus Oscarsson, KD