Protokoll utskottssammanträde 2021/22:27

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2021/22:27

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:27
DATUM	2022-01-20
TID	10.00 – 10.55
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Kommissionens förslag om inrättandet av en social klimatfond Utskottet överlade med statssekreterare Elin Eliasson, Finansdepartementet, om Kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådets förordning om en social klimatfond COM(2021) 568 samt Regeringskansliets överläggningspromemoria Dnr 286-2021/22. Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkter (bilaga 2). Överläggningen motiverade statssekreteraren att göra följande tillägg till ståndpunkten: Första stycket, ny sista mening: Regeringen anser vidare att det eventuella inrättandet av fonden är avhängigt inrättandet av det nya utsläppshandelssystemet, och att fonden inte kan motiveras utan detta system. Fjärde stycket: Regeringen är mycket kritisk till att medlemsstaterna kan välja att knyta hushållens inkomster till EU-budgeten eftersom inkomsttransfereringar till hushållen i dagsläget främst är en nationell kompetens. SD-, V-, L- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter (bilaga 3). Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2021/22:25.
§ 3	Cirkulär ekonomi (MJU15) Utskottet inledde beredningen av motioner om cirkulär ekonomi. Ärendet bordlades.
§ 4	Överlämnande av motioner Utskottet beslutade att överlämna motion 2021/22:3684 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 26 och motion 2021/22:3436 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) yrkande 9 till näringsutskottet under förutsättning att det mottagande utskottet tar emot motionerna. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 5	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 25 januari 2022 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 27 januari 2022 Maria Gardfjell

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2021/22:27

§ 1 – 5

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Kristina Yngwe (C), ordf.

X

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf.

X

Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf.

-

Hanna Westerén (S)

X

Isak From (S)

X

John Widegren (M)

X

Runar Filper (SD)

X

Magnus Manhammar (S)

-

Elin Segerlind (V)

X

Betty Malmberg (M)

X

Martin Kinnunen (SD)

X

Malin Larsson (S)

X

Magnus Oscarsson (KD)

O

Marlene Burwick (S)

-

Jakob Olofsgård (L)

X

Staffan Eklöf (SD)

-

Ulrika Heie (C)

-

SUPPLEANTER

Markus Selin (S)

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

Monica Haider (S)

Louise Meijer (M)

Yasmine Eriksson (SD)

Elin Lundgren (S)

Rickard Nordin (C)

Birger Lahti (V)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Mats Nordberg (SD)

X

Mats Wiking (S)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

X

Tomas Kronståhl (S)

Joar Forssell (L)

Anne Oskarsson (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Anders Hansson (M)

Helena Gellerman (L)

Arman Teimouri (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Lorentz Tovatt (MP)

Cassandra Sundin (SD)

Richard Jomshof (SD)

Magnus Ek (C)

X

Jens Holm (V)

Magnus Jacobsson (KD)

Roland Utbult (KD)

Jon Thorbjörnson (V)

Helena Storckenfeldt (M)

Jessika Rosvall (M)

X

Marianne Fundahn (S)

X

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2021/22:27

Överläggning den 20 januari 2022 om kommissionens förslag om inrättandet av en social klimatfond

Regeringens förslag till svensk ståndpunkt

Den förankrade ståndpunkten om fondens existens är att omfattande medel finns redan avsatta till klimatomställningen via EU-budgeten och återhämtningsinstrumentet. Regeringen ser därför inte behov av ytterligare budgetära mekanismer och är kritisk till den föreslagna sociala klimatfonden. Om en fond ska införas måste åtgärder inom fonden vara ändamålsenliga, effektiva och inte överlappa med andra utgifter. Finansiering ska ske genom utgiftsminskningar inom andra områden. En eventuell ny fond bör ligga inom budgetramens tak och vara tidsbegränsad till innevarande fleråriga budgetram. Fondens existens avgörs genom en uppgörelse om den fleråriga budgetramen. Revideringen av den fleråriga budgetramen behandlas i en annan rådskonstellation och inte i Miljörådet. Regeringen kommer att återkomma till Riksdagen och överlägga om revideringen av den fleråriga budgetramen, samt förslaget om nya egna medel.

Sverige verkar för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, i enlighet med prop. 1994/95:40. Målet innebär att regeringen ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s medel och att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet.

Regeringen delar kommissionens bedömning att klimatomställningen behöver beakta rättvise- och solidaritetsaspekter. Regeringen är dock kritisk till fondens föreslagna omfattning och utformning. Enligt målet för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen är målsättningen för den svenska budgetpolitiken i EU att prioritera gemensamma utmaningar som mer effektivt hanteras på EU-nivå än av de enskilda länderna vart för sig, exempelvis miljö och klimat. Regeringen är med hänvisning till målet för utgiftsområdet kritisk till direkta inkomststöd, eftersom direkta inkomtransfereringar inte nödvändigtvis minskar utsläppen, vilket innebär att åtgärdens klimatnytta starkt kan ifrågasättas.

Regeringen är kritisk till att medlemsstaterna kan välja att knyta hushållens inkomster till EU-budgeten eftersom inkomsttransfereringar till hushållen i dagsläget främst är en nationell kompetens.

Regeringen anser att en uppgörelse om rättsakten inte får föregripa den framtida förhandlingen om nästa fleråriga budgetram.

Medfinansiering är en grundläggande del av utgifterna på EU-budgeten och säkerställer hög kvalitet, ägarskap och tydliga prioriteringar i åtgärderna. I det fall fonden inrättas anser regeringen att det är viktigt att medlemsstaterna känner nationellt ägarskap över medlen. För att säkerställa detta och för att skapa incitament för medlemsstaterna att utforma och genomföra ändamålsenliga och kostnadseffektiva åtgärder bör medfinansieringsnivån vara så hög som möjligt. Regeringen välkomnar därför kommissionens förslag på en medfinansieringsnivå på 50 procent.

Enligt förslaget motiveras utgifterna med att ett nytt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader införs. Detta system ska vara fullt operationellt först 2026. Regeringen anser därför inte att några utgifter är motiverade år 2025. Det är därför rimligt att den eventuella fondens medel börjar betalas ut först 2026.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2021/22:26

Överläggning den 20 januari 2022 om kommissionens förslag om inrättandet av en social klimatfond - Avvikande ståndpunkter

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Sverigedemokraterna ställer sig avvisande till kommissionens förlag om inrättandet av en social klimatfond och vill att Sverige röstar nej till förslaget.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet beklagar att regeringen motarbetar den viktiga sociala klimatfonden. Vi anser att den är väldigt viktig i omställningsarbetet. Vänsterpartiet vill se en lösning där ETS pengar går tillbaka till klimatinvesteringar i medlemsstaterna som en del av en rättvis klimatomställning.

L-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Den förankrade ståndpunkten om fondens existens är att omfattande medel finns redan avsatta till klimatomställningen via EU-budgeten och återhämtningsinstrumentet. Regeringen ser därför inte behov av ytterligare budgetära mekanismer och är kritisk till den föreslagna sociala klimatfonden

En social klimatfond är dock förmodligen en förutsättning för att det ska gå att nå enighet om det föreslagna nya utsläppshandelssystemet för vägtransporter och byggnader. Om en fond ska införas måste Det är viktigt att åtgärder inom fonden är vara ändamålsenliga, effektiva och inte överlappar med andra utgifter. Finansiering ska ske genom utgiftsminskningar inom andra områden. En eventuell ny fond bör ligga inom budgetramens tak och vara tidsbegränsad till innevarande fleråriga budgetram. Fondens existens avgörs genom en uppgörelse om den fleråriga budgetramen.Revideringen av den fleråriga budgetramen behandlas i en annan rådskonstellation och inte i Miljörådet. Regeringen kommer att återkomma till Riksdagen och överlägga om revideringen av den fleråriga budgetramen, samt förslaget om nya egna medel.

Sverige verkar för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, i enlighet med prop. 1994/95:40. Målet innebär att regeringen ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s medel och att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet.

Regeringen delar kommissionens bedömning att klimatomställningen behöver beakta rättvise- och solidaritetsaspekter. Regeringen är dock kritisk till fondens föreslagna omfattning och utformning. Enligt målet för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen är målsättningen för den svenska budgetpolitiken i EU att prioritera gemensamma utmaningar som mer effektivt hanteras på EU-nivå än av de enskilda länderna vart för sig, exempelvis miljö och klimat. Regeringen är med hänvisning till målet för utgiftsområdet kritisk till direkta inkomststöd, eftersom direkta inkomtransfereringar inte nödvändigtvis minskar utsläppen, vilket innebär att åtgärdens klimatnytta starkt kan ifrågasättas. Fonden bör istället riktas in på klimatsatsningar som gynnar och underlättar klimatomställningen för hushåll och företag, som exempelvis laddinfrastruktur, konvertering av uppvärmningssystem och produktion av fossilfria bränslen.

Regeringen är kritisk till att medlemsstaterna kan välja att knyta hushållens inkomster till EU-budgeten eftersom inkomsttransfereringar till hushållen i dagsläget främst är en nationell kompetens.

Regeringen anser att en uppgörelse om rättsakten inte får föregripa den framtida förhandlingen om nästa fleråriga budgetram.

Medfinansiering är en grundläggande del av utgifterna på EU-budgeten och säkerställer hög kvalitet, ägarskap och tydliga prioriteringar i åtgärderna. I det fall fonden inrättas anser regeringen Regeringen anser att det är viktigt att medlemsstaterna känner nationellt ägarskap över medlen. För att säkerställa detta och för att skapa incitament för medlemsstaterna att utforma och genomföra ändamålsenliga och kostnadseffektiva åtgärder bör medfinansieringsnivån vara så hög som möjligt. Regeringen välkomnar därför kommissionens förslag på en medfinansieringsnivå på 50 procent.

Enligt förslaget motiveras utgifterna med att ett nytt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader införs. Detta system ska vara fullt operationellt först 2026. Regeringen anser därför inte att några utgifter är motiverade år 2025. Det är därför rimligt att den eventuella fondens medel börjar betalas ut först 2026.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Förslag till svensk ståndpunkt

Den förankrade ståndpunkten om fondens existens är att omfattande

medel finns redan avsatta till klimatomställningen via EU-budgeten och

återhämtningsinstrumentet. Regeringen ser därför inte behov av

ytterligare budgetära mekanismer och är kritisk till den föreslagna sociala

klimatfonden.

Regeringen ser stor anledning att hushåll och mikroföretag som påverkas av energiprisförändringar på grund av att utsläppshandeln utökas ska kunna ges tillfälliga inkomststöd samt bistånd till investeringar som syftar till att minska koldioxidutsläppen.

Sociala klimatfondens medel ska kunna utveckla åtgärder för som bidrar till att öka energieffektiviteten i byggnader, fasa ut fossila bränslen i uppvärmning och kylning av byggnader, integrera förnybar energi, samt öka tillgången till resor och transporter med fordon som inte orsakar några utsläpp eller har låga utsläpp för hushåll som annars inte skulle kunna delta i omställningsarbetet, kommer fonden kunna göra särskilt stor nytta i glesbygder, på mindre orter och i utsatta stadsdelar.

Om en fond ska införas måste Det är viktigt att åtgärder inom fonden vara är

ändamålsenliga, effektiva och inte överlappa med andra utgifter.

Finansiering ska ske genom utgiftsminskningar inom andra områden. En

eventuell ny fond bör ligga inom budgetramens tak och vara

tidsbegränsad till innevarande fleråriga budgetram. Fondens existens

avgörs genom en uppgörelse om den fleråriga budgetramen. Revideringen

av den fleråriga budgetramen behandlas i en annan rådskonstellation och

inte i Miljörådet. Regeringen anser vidare att det eventuella inrättandet av fonden är avhängigt inrättandet av det nya utsläppshandelssystemet, och att fonden inte kan motiveras utan detta system. Regeringen kommer att återkomma till Riksdagen och

överlägga om revideringen av den fleråriga budgetramen, samt det fortsatta förslaget

om nya egna medel.

Sverige verkar för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, i

enlighet med prop. 1994/95:40. Målet innebär att regeringen ska verka för

en kostnadseffektiv användning av EU:s medel och att närhetsprincipen

ska tillämpas på budgetområdet.

Regeringen delar kommissionens bedömning att klimatomställningen

behöver beakta rättvise- och solidaritetsaspekter. Regeringen är dock

kritisk till fondens föreslagna omfattning och utformning. Enligt målet för

utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen är målsättningen för

den svenska budgetpolitiken i EU att prioritera gemensamma utmaningar

som mer effektivt hanteras på EU-nivå än av de enskilda länderna vart för

sig, exempelvis miljö och klimat. Regeringen är med hänvisning till målet

för utgiftsområdet kritisk till direkta inkomststöd, eftersom om direkta

inkomtransfereringar inte nödvändigtvis minskar utsläppen., vilket innebär

att åtgärdens klimatnytta starkt kan ifrågasättas.

Regeringen är kritisk till att medlemsstaterna kan välja att knyta

hushållens inkomster till EU-budgeten eftersom inkomsttransfereringar

till hushållen i dagsläget främst är en nationell kompetens.

Regeringen anser att en uppgörelse om rättsakten inte får föregripa den

framtida förhandlingen om nästa fleråriga budgetram.

Medfinansiering är en grundläggande del av utgifterna på EU-budgeten

och säkerställer hög kvalitet, ägarskap och tydliga prioriteringar i

åtgärderna. I det fall fonden inrättas anser regeringen att det är viktigt att

medlemsstaterna känner nationellt ägarskap över medlen. För att

säkerställa detta och för att skapa incitament för medlemsstaterna att

utforma och genomföra ändamålsenliga och kostnadseffektiva åtgärder

bör medfinansieringsnivån vara så hög som möjligt. Regeringen

välkomnar därför kommissionens förslag på en medfinansieringsnivå på

50 procent.

Enligt förslaget motiveras utgifterna med att ett nytt

utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader införs. Detta

system ska vara fullt operationellt först 2026. Regeringen anser därför inte

att några utgifter är motiverade år 2025. Det är därför rimligt att den

eventuella fondens medel börjar betalas ut först 2026

Kommentar:

Det är viktigt att få med människor i klimatomställningen och skapa rättvis klimatomställning. Det är ett reellt hot att populism och högernationalism breder ut sig. Klimatomställningen får inte bli ett elitistiskt projekt. För att rättvis klimatomställning ska gå att genomföra i hela EU skulle formerna för en social klimatfond kunna utformas mer i enlighet med Europeiska socialfonden +. Fonden bör inriktas på klimatsatsningar som gynnar och underlättar klimatomställningen för hushåll och mikroföretag med begränsade förutsättningar att delta självmant i omställningsarbetet. Stödet behöver alltså inte nödvändigtvis ske genom inkomsttransferering, utan kan också ske genom investeringsbidrag etc.