Protokoll utskottssammanträde 2021/22:26

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2021/22:26

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:26
DATUM	2022-01-18
TID	11.00 – 12.15
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Fråga om medgivande till deltagande på distans Utskottet medgav deltagande på distans för följande ordinarie ledamöter och suppleanter: Maria Gardfjell (MP), Hanna Westerén (S), Isak From (S), John Widegren (M), Runar Filper (SD), Magnus Manhammar (S), Elin Segerlind (V), Betty Malmberg (M), Martin Kinnunen (SD), Malin Larsson (S), Marlene Burwick (S), Jakob Olofsgård (L), Staffan Eklöf (SD), Ulrika Heie (C), Markus Selin (S), Marléne Lund Kopparklint (M), Yasmine Eriksson (SD), Rickard Nordin (C), Mats Nordberg (SD), Kjell-Arne Ottosson (KD) och Magnus Ek (C). En tjänsteman från EU-nämnden var uppkopplad på distans under punkt 2–4.
§ 2	Förslag till ny avfallstransportförordning Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Annika Strandhäll, som tillsammans med medarbetare vid Miljödepartementet, deltog på distans. Underlaget utgjordes av förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om transport av avfall och om ändring av förordningarna (EU) nr 1257/2013 och (EU) 2020/1056 - COM(2021)709 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1058-2021/22). Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2). Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. M-, SD-, C- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter vilka framgår av bilaga 3. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	EU:s markstrategi för 2030 Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Annika Strandhäll, som tillsammans med medarbetare vid Miljödepartementet, deltog på distans. Underlaget utgjordes av meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén EU:s markstrategi för 2030 Frisk mark till förmån för människor, livsmedel, natur och klimat COM(2021) 699 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1058-2021/22). Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 4). Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. M-, SD-, C-, KD- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter vilka framgår av bilaga 5. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 4	Information om avslutat slovenskt och nytt franskt ordförandeskap Skriftlig information om det avslutade slovenska och det nya franska ordförandeskapet, i de delar de berörde klimat- och miljöminister Strandhälls ansvarsområde, hade lämnats och lades till handlingarna.
§ 5	Brott mot djur (MJU12) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2021/22:12 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 6	Livsmedelspolitik (MJU14) Utskottet fortsatte beredningen av motioner om livsmedelspolitik. Ärendet bordlades.
§ 7	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 20 januari 2022 kl. 10.00.
Vid protokollet Justeras den 25 januari 2022 Maria Gardfjell

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2021/22:26

§ 1

§ 2–3

§ 4

§ 5–7

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Kristina Yngwe (C), ordf.

X

X

X

X

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf.

-

X

X

X

Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf.

-

-

-

-

Hanna Westerén (S)

-

X

X

X

Isak From (S)

-

X

X

X

John Widegren (M)

-

X

X

X

Runar Filper (SD)

-

O

O

O

Magnus Manhammar (S)

-

X

X

X

Elin Segerlind (V)

-

X

X

X

Betty Malmberg (M)

-

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

-

X

X

X

Malin Larsson (S)

-

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

-

-

-

-

Marlene Burwick (S)

-

X

X

X

Jakob Olofsgård (L)

-

X

X

X

Staffan Eklöf (SD)

-

X

X

X

Ulrika Heie (C)

-

O

O

X

SUPPLEANTER

Markus Selin (S)

-

O

O

O

Marléne Lund Kopparklint (M)

-

X

X

X

Monica Haider (S)

Louise Meijer (M)

Yasmine Eriksson (SD)

-

X

X

X

Elin Lundgren (S)

Rickard Nordin (C)

-

O

O

O

Birger Lahti (V)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Mats Nordberg (SD)

-

-

O

O

Mats Wiking (S)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

-

X

X

X

Tomas Kronståhl (S)

Joar Forssell (L)

Anne Oskarsson (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Anders Hansson (M)

Helena Gellerman (L)

Arman Teimouri (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Lorentz Tovatt (MP)

Cassandra Sundin (SD)

Richard Jomshof (SD)

Magnus Ek (C)

-

X

X

-

Jens Holm (V)

Magnus Jacobsson (KD)

Roland Utbult (KD)

Jon Thorbjörnson (V)

Helena Storckenfeldt (M)

Peter Helander (C)

Daniel Bäckström (C)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2021/22:26

Överläggning den 18 januari 2022 om förslag till ny avfallstransportförordning

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar förslaget till ny avfallstransportförordning och är särskilt positiv till ambitionen att stärka kontrollen av avfallstransporter. Regeringen är också positiv till ökad digitalisering som kommer att bidra till ett effektivare förfarande. Regeringen är också positiv till en ökad kontroll något som kan motverka illegala avfallstransporter och således avfallsbrottlighet. Begränsningen av möjligheterna att exportera avfall från EU förväntas bidra till att bygga upp en stark och motståndskraftig cirkulär ekonomi inom EU i linje med ambitionen med kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi eftersom förslaget syftar till att öka EU:s egen marknadspotential för återvinning av avfall.

Regeringen önskar dock skarpare restriktioner avseende möjligheten att transportera avfall till länder utanför EU och OECD vilket är i linje med den europeiska gröna given som innebär att EU inte ska exportera sitt avfallsproblem till tredjeländer där avfallet riskerar att orsaka betydande miljö- och hälsoskador. I den mån kapacitet finns inom EU eller OECD anser regeringen att det bör vara förbud mot att exportera avfall för återvinning till tredje land. Regeringen är tveksam till att behålla en möjlighet att exportera avfall till länder, mer än i undantagsfall, som inte uppfyller kraven för att vara ett OECD-land. Det föreligger alltid risk för miljöbrott och fusk när en mer utsatt ekonomisk part utgör mottagare av avfall.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2021/22:26

Överläggning den 18 januari 2022 om förslag till ny avfallstransportförordning

M- och SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar förslaget till ny avfallstransportförordning och är särskilt positiv till ambitionen att stärka kontrollen av avfallstransporter. Regeringen är också positiv till ökad digitalisering som kommer att bidra till ett effektivare förfarande. Regeringen är också positiv till en ökad kontroll något som kan motverka illegala avfallstransporter och således avfallsbrottlighet. Begränsningen av möjligheterna att exportera avfall från EU förväntas bidra till att bygga upp en stark och motståndskraftig cirkulär ekonomi inom EU i linje med ambitionen med kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi eftersom förslaget syftar till att öka EU:s egen marknadspotential för återvinning av avfall. Regeringen anser att det ska ställas höga krav vid export av avfall så att EU inte exporterar avfall till tredjeländer där avfallet riskerar att orsaka betydande miljö- och hälsoskador. I den mån kapacitet finns inom EU eller OECD anser regeringen att avfallet i första hand bör tas om hand här.

C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Det är angeläget att skärpa regelverket för avfallsexport till tredje land. Samtidigt är det viktigt för framväxten av en mer cirkulär ekonomi att värna möjligheten att flytta material och resurser för återvinning och återbruk inom EU. Ett uppdaterat regelverk för avfallstransporter
bör inte hämma detta.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

2.1 Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar förslaget till ny avfallstransportförordning och är särskilt positiv till ambitionen att stärka kontrollen av avfallstransporter.

Regeringen är också positiv till ökad digitalisering som kommer att bidra till ett effektivare förfarande. Regeringen är också positiv till en ökad kontroll något som kan motverka illegala avfallstransporter och således avfallsbrottlighet. Begränsningen av möjligheterna att exportera avfall från EU förväntas bidra till att bygga upp en stark och motståndskraftig cirkulär ekonomi inom EU i linje med ambitionen med kommissionens handlingsplan för en cirkulär ekonomi eftersom förslaget syftar till att öka EU:s egen

marknadspotential för återvinning av avfall. Regeringen önskar dock skarpare restriktioner avseende möjligheten att transportera avfall till länder utanför EU och OECD vilket är i linje med den europeiska gröna given som innebär att EU inte ska exportera sitt avfallsproblem till tredjeländer där avfallet riskerar att orsaka betydande miljö- och hälsoskador. I den mån kapacitet finns inom EU eller OECD anser Regeringen anser att det bör vara förbjudet att exportera avfall för återvinning till tredje land. Regeringen är tveksam till att behålla en möjlighet att exportera avfall till länder, mer än i undantagsfall, som inte uppfyller kraven för att vara ett OECD-land. eftersom det föreligger alltid risk för miljöbrott och fusk när en mer utsatt ekonomisk part utgör mottagare av avfall. Regeringen anser även att förbud mot export av avfall till vissa länder inom OECD bör kunna införas, exempelvis genom införande av undantag i gällande lagstiftning, och att kommissionen bör återkomma med förslag på hur det kan utformas.

Regeringen ser vidare risker med att distinktionen mellan materialåtervinning och materialåteranvändning å ena sidan, och lägre former av återvinning, som förbränning, inte görs tillräckligt skarp i kommissionens förslag, och vill se att detta förtydligas. Annars finns risk för att det kan bli lika lätt att avfall transporteras till ett annat land inom EU eller till länder inom OECD för förbränning, som för materialåtervinning, vilket strider mot avfallshierarkin och som kan leda till att stora mängder plast förbränns med stor klimatpåverkan. Avfall för energiåtervinning måste successivt fasas ut.

Regeringen anser att det är bekymmersamt att EU är en av världens största plastexportörer, och att omkring 1,7 miljoner ton plastavfall exporteras från EU årligen, det mesta till Turkiet, Malaysia och Kina. Regeringen anser att kommissionen bör återkomma med förslag för hur plastexport från EU kan upphöra.

Det finns risk för att systemet med producentansvar inom EU som ska finansiera återvinningssystemen kan fallera när avfall för återvinning exporteras utanför EU, och produkterna når slutet av sin livscykel. Regeringen anser att kommissionen ska undersöka hur systemet med producentansvar kan fungera väl även vid export av avfall för återvinning.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4 till protokoll 2021/22:26

Överläggning den 18 januari 2022 om EU:s markstrategi för 2030

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen instämmer i att marken är en viktig resurs som behöver värnas och att den på sina håll är hotad till skada för klimatet, den biologisk mångfalden, människors hälsa, livsmedelsproduktionen och den cirkulära ekonomin. Markens många ekosystemtjänster behöver upprätthållas och till viss del förbättras. God markhälsa är en förutsättning för biologisk mångfald och är för att marken kan fungera som kolsänka.

Regeringen delar kommissionens åsikt att mål som är i samklang med globala mål är eftersträvansvärda och bör kunna följas. Regeringen anser att de karakteristika strategin lyfter fram för mark som varande i gott kemiskt, biologiskt och fysikaliskt skick är en god utgångspunkt för kommande diskussioner om markkvalitet.

Regeringen välkomnar den övergripande visionen om hälsosamma och resilienta mark- och jordekosystem inom EU till 2050. Regeringen värnar samtidigt om subsidiaritetsprincipen och om vikten av att respektera olika nationella och lokala förutsättningar, inkl. de ansträngningar som redan gjorts och medlemsstaternas olika utgångspunkter.

Regeringens utgångspunkt är att markfrågorna i huvudsak är nationell kompetens med begränsad gränsöverskridande betydelse och ser därför generellt att utrymmet för EU-lagstiftning inom området är begränsat och kommer att, i det fortsatta arbetet, bevaka att förslag som läggs respekterar kompetensfördelningen i fördraget, subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Eftersom strategin i flera fall refererar till målsättningar som beslutats i andra processer avser regeringen att föra fram att det är viktigt med tydlighet i det fortsatta arbetet för att undvika oklarheter och dubbelarbete. Gränsövergripande aspekter kopplat till markfrågan tex. klimat och biologisk mångfald är i huvudsak redan reglerade genom andra rättsakter eller EU-policys.

Regeringen är tveksam till om målen för god markhälsa bäst nås genom en ny EU-rättsakt. Det är inte säkert att den administrativa och byråkratiska kostnaden som en ny rättsakt innebär är proportionell gentemot att integrera målen i redan befintliga och planerade policys och rättsakter eller som fortsatt nationell kompetens.

Regeringen är tveksam till om olika regler i medlemsländerna riskerar konkurrens på lika villkor (a level playing field) inom jord/markområdet i en omfattning som rättfärdiggör den administrativa och förhandlingsmässiga insatsen som harmoniserade regler innebär. Här behöver KOM presentera en djupgående kostnad-nyttoanalys som tar hänsyn till regionala variationer. De fysiska förutsättningarna är mycket olika i olika medlemsstater. Att exempelvis minska ianspråktagandet av mark och hårdgjorda ytor kan visserligen vara positivt men i vilken omfattning och hur det ska göras måste främst avgöras på lokal nivå utifrån lokala förutsättningar och behov. Regeringen vill följa frågan noga, bl.a. med avseende på de potentiellt stora samhällsekonomiska konsekvenser som kan bli följd av kommande förslag beroende på vad de innehåller.

Regeringen är förstående för behovet av att på EU-nivå kunna följa utvecklingen i status för marken i unionen då det är resurser som är basala för livsmedelsproduktion, vattenrening och kolinbindning med mera. Regeringen ser dock en risk för oproportionerligt höga kostnader för övervakning och rapportering. Regeringen avser därför att verka för att minska provtagnings- och rapporteringskrav som inte ger ett tydligt mervärde.

Regeringen anser inte att det ska införas ett generellt EU krav på att medlemsstaterna erbjuder ”kostnadsfria” jordprover till markägare.

När det gäller förorenad mark så ställer sig regeringen positiv till högre ambitionsnivåer för arbetet inom EU, vilket bedöms vara i linje med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Sverige har redan kommit långt i sitt arbete och det är viktigt att man vid en sådan målsättning tar hänsyn till att medlemsländer kommit olika långt. Principen om att förorenaren betalar är en viktig utgångspunkt i detta arbete. När det gäller eventuellt rättsligt bindande bestämmelser för att identifiera, rapportera och senast 2050 sanera de förorenade platser som utgör en betydande risk för människors hälsa och miljö så är det viktigt att detta i inte skulle leda till omotiverat ökade kostnader eller för betungande administration. Sverige har redan inventerat hela landet på mark och har ett system för riskklassning, register mm. Regeringen kan konstatera att rapporteringen för detta område inom EU som det ser ut idag skiljer sig mellan olika medlemsländer och ser därför svårigheter med att jämföra mellan länder. Krav på rapportering inom EU skulle därför kräva viss harmonisering av riskbedömningar och riskklassificeringar av förorenad mark. Det är inte helt tydligt vad områden som utgör en betydande risk för människors hälsa och miljö skulle betyda i antal områden i Sverige. I Sverige finns det ca 1 100 områden som utgör mycket stor risk för människors hälsa och miljö (riskklass 1).

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 5 till protokoll 2021/22:26

Överläggning den 18 januari 2022 om EU:s markstrategi för 2030

M- och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen instämmer i att marken är en viktig resurs som behöver värnas och att den på sina håll är hotad till skada för klimatet, den biologisk mångfalden, människors hälsa, livsmedelsproduktionen och den cirkulära ekonomin. Markens många ekosystemtjänster behöver upprätthållas och till viss del förbättras. God markhälsa är en förutsättning för biologisk mångfald och är för att marken kan fungera som kolsänka.

Regeringen delar kommissionens åsikt att mål som är i samklang med globala mål är eftersträvansvärda och bör kunna följas. Regeringen anser att de karakteristika strategin lyfter fram för mark som varande i gott kemiskt, biologiskt och fysikaliskt skick är en god utgångspunkt för kommande diskussioner om markkvalitet.

Regeringen ifrågasätter att nettominskning av växthusgasutsläppen i EU på 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) utgör en målsättning för strategin. Regeringen efterfrågar en beskrivning av bakgrunden till målnivån och en konsekvensutredning av den föreslagna beräkningsmodellen för medlemsstaternas åtagande samt är kritisk till det oproportionerligt höga åtagande som tilldelats Sverige till år 2030. Regeringen anser att målen landbaserad klimatneutralitet ska sättas på medlemsstatsnivå, inte för EU som helhet.

Regeringen välkomnar den övergripande visionen om hälsosamma och resilienta mark- och jordekosystem inom EU till 2050. Regeringen värnar samtidigt om subsidiaritetsprincipen och om vikten av att respektera olika nationella och lokala förutsättningar, inkl. de ansträngningar som redan gjorts och medlemsstaternas olika utgångspunkter.

Regeringens utgångspunkt är att markfrågorna i huvudsak är nationell kompetens med begränsad gränsöverskridande betydelse och ser därför generellt att utrymmet för EU-lagstiftning inom området är begränsat och kommer att, i det fortsatta arbetet, bevaka att förslag som läggs respekterar kompetensfördelningen i fördraget, subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Eftersom strategin i flera fall refererar till målsättningar som beslutats i andra processer avser regeringen att föra fram att det är viktigt med tydlighet i det fortsatta arbetet för att undvika oklarheter och dubbelarbete. Gränsövergripande aspekter kopplat till markfrågan tex. klimat och biologisk mångfald är i huvudsak redan reglerade genom andra rättsakter eller EU-policys.

Regeringen är tveksam till om målen för god markhälsa bäst nås genom en ny EU-rättsakt. Det är inte säkert att den administrativa och byråkratiska kostnaden som en ny rättsakt innebär är proportionell gentemot att integrera målen i redan befintliga och planerade policys och rättsakter eller som fortsatt nationell kompetens.

Regeringen är tveksam till om olika regler i medlemsländerna riskerar konkurrens på lika villkor (a level playing field) inom jord/markområdet i en omfattning som rättfärdiggör den administrativa och förhandlingsmässiga insatsen som harmoniserade regler innebär. Här behöver KOM presentera en djupgående kostnad-nyttoanalys som tar hänsyn till regionala variationer. De fysiska förutsättningarna är mycket olika i olika medlemsstater. Att exempelvis minska ianspråktagandet av mark och hårdgjorda ytor kan visserligen vara positivt men i vilken omfattning och hur det ska göras måste främst avgöras på lokal nivå utifrån lokala förutsättningar och behov. Detsamma gäller generella mål för till exempel minskning av näringsämnesförluster och bekämpningsmedel, vilka måste sättas med utgångspunkt i varje lands unika förutsättningar. Regeringen vill följa frågan noga, bl.a. med avseende på de potentiellt stora samhällsekonomiska konsekvenser som kan bli följd av kommande förslag beroende på vad de innehåller.

Regeringen är förstående för behovet av att på EU-nivå kunna följa utvecklingen i status för marken i unionen då det är resurser som är basala för livsmedelsproduktion, vattenrening och kolinbindning med mera. Regeringen ser dock en risk för oproportionerligt höga kostnader för övervakning och rapportering, vilket kan komma att belasta såväl myndigheter som företag. Regeringen avser därför att verka för att minska provtagnings- och rapporteringskrav som inte ger ett tydligt mervärde.

Regeringen anser inte att det ska införas ett generellt EU krav på att medlemsstaterna erbjuder ”kostnadsfria” jordprover till markägare.

När det gäller förorenad mark så ställer sig regeringen positiv till högre ambitionsnivåer för arbetet inom EU, vilket bedöms vara i linje med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Sverige har redan kommit långt i sitt arbete och det är viktigt att man vid en sådan målsättning tar hänsyn till att medlemsländer kommit olika långt. Principen om att förorenaren betalar är en viktig utgångspunkt i detta arbete. När det gäller eventuellt rättsligt bindande bestämmelser för att identifiera, rapportera och senast 2050 sanera de förorenade platser som utgör en betydande risk för människors hälsa och miljö så är det viktigt att detta i inte skulle leda till omotiverat ökade kostnader eller för betungande administration. Sverige har redan inventerat hela landet på mark och har ett system för riskklassning, register mm. Regeringen kan konstatera att rapporteringen för detta område inom EU som det ser ut idag skiljer sig mellan olika medlemsländer och ser därför svårigheter med att jämföra mellan länder. Krav på rapportering inom EU skulle därför kräva viss harmonisering av riskbedömningar och riskklassificeringar av förorenad mark. Det är inte helt tydligt vad områden som utgör en betydande risk för människors hälsa och miljö skulle betyda i antal områden i Sverige. I Sverige finns det ca 1 100 områden som utgör mycket stor risk för människors hälsa och miljö (riskklass 1).

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Sverige motsätter sig att en markstrategi ska antas på EU-nivå. Subsidiaritetsprincipen ska användas, eftersom åtgärder och reglering görs bäst på nationell nivå.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

EU:s strategi för jord- och markhälsa

Preliminärt ställningstagande

Regeringen instämmer i att marken är en viktig resurs som behöver värnas och att den på sina håll är hotad till skada för klimatet, den biologiska mångfalden, människors hälsa, livsmedelsproduktionen och den cirkulära ekonomin. Markens många ekosystemtjänster behöver upprätthållas och till viss del förbättras. God markhälsa är en förutsättning för biologisk mångfald och är för att marken kan fungera som kolsänka.

Regeringen delar kommissionens åsikt att mål som är i samklang med globala mål är eftersträvansvärda och bör kunna följas. Regeringen anser att de karakteristika strategin lyfter fram för mark som varande i gott kemiskt, biologiskt och fysikaliskt skick är en god utgångspunkt för kommande diskussioner om markkvalitet.

Regeringen välkomnar den övergripande visionen om hälsosamma och resilienta mark- och jordekosystem inom EU till 2050. Regeringen värnar samtidigt om subsidiaritetsprincipen och om vikten av att respektera olika nationella och lokala förutsättningar, inkl. de ansträngningar som redan

gjorts och medlemsstaternas olika utgångspunkter.

Regeringens utgångspunkt är att markfrågorna både är i huvudsak är nationell kompetens och EU-kompetens, då frågor om åkermark också omfattas av EUs gemensamma jordbrukspolitik (CAP). med begränsad gränsöverskridande betydelse och ser därför generellt att utrymmet för EU-lagstiftning inom området är begränsat och kommer att, i det fortsatta arbetet, bevaka att förslag som läggs respekterar

kompetensfördelningen i fördraget, subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Regeringen anser att bördiga jordar och frisk mark är viktigt för att EU och Sverige ska nå klimatmål och mål för biologisk mångfald i enlighet med den europeiska gröna given.

Eftersom strategin i flera fall refererar till målsättningar som beslutats i andra processer avser regeringen att föra fram att det är viktigt med tydlighet i det fortsatta arbetet för att undvika oklarheter och dubbelarbete. Gränsövergripande aspekter kopplat till markfrågan tex. klimat och biologisk mångfald är i huvudsak redan reglerade genom andra rättsakter eller EU-policys.

Regeringen är tveksam till om målen för god markhälsa bäst nås genom en ny EU-rättsakt. Det är inte säkert att den administrativa och byråkratiska kostnaden som en ny rättsakt innebär är proportionell gentemot att integrera målen i redan befintliga och planerade policys och rättsakter eller som fortsatt nationell kompetens.

Regeringen välkomnar att en ny, balanserad rättsakt om jord- och markhälsa tas fram, för att de mål som är kopplade till bland annat bevarad och stärkt biologisk mångfald, en säkrad livsmedelsproduktion, ökad bördighet och kolinlagring, och som beskrivs i ett antal olika strategier och rättsakter, ska nås.

Regeringen är tveksam till om olika regler i medlemsländerna riskerar konkurrens på lika villkor (a level playing field) inom jord/markområdet i en omfattning som rättfärdiggör den administrativa och förhandlingsmässiga insatsen som harmoniserade regler innebär. Här behöver KOM presentera en

djupgående kostnad-nyttoanalys som tar hänsyn till regionala variationer. De fysiska förutsättningarna är mycket olika i olika medlemsstater. Att exempelvis minska ianspråktagandet av mark och hårdgjorda ytor kan visserligen vara positivt men i vilken omfattning och hur det ska göras måste främst avgöras på lokal nivå utifrån lokala förutsättningar och behov.

Regeringen vill följa frågan noga, bl.a. med avseende på de potentiellt stora samhällsekonomiska konsekvenser som kan bli följd av kommande förslag beroende på vad de innehåller.

Regeringen är förstående för behovet av att på EU-nivå kunna följa utvecklingen i status för marken i unionen då det är resurser som är basala för livsmedelsproduktion, vattenrening och kolinbindning med mera.

Regeringen ser dock en risk för oproportionerligt höga kostnader för övervakning och rapportering. Regeringen avser därför att verka för att minska provtagnings- och rapporteringskrav som inte ger ett tydligt

mervärde.

Regeringen anser inte att det ska införas ett generellt EU krav på att medlemsstaterna erbjuder ”kostnadsfria” jordprover till markägare.

Däremot anser regeringen att förutsättningar för enskilda lantbrukare att öka jordens bördighet, öka kolinlagringen, öka jordbrukslandskapets biologiska mångfald och hur värdefull åkermark skyddas mot exploatering framförallt måste kunna tillgodoses inom ramarna för den gemensamma jordbrukspolitiken.

När det gäller förorenad mark så ställer sig regeringen positiv till högre ambitionsnivåer för arbetet inom EU, vilket bedöms vara i linje med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Sverige har redan kommit långt i sitt arbete

och det är viktigt att man vid en sådan målsättning tar hänsyn till att medlemsländer kommit olika långt. Principen om att förorenaren betalar är en viktig utgångspunkt i detta arbete. När det gäller eventuellt rättsligt bindande bestämmelser för att identifiera, rapportera och senast 2050 sanera de förorenade platser som utgör en betydande risk för människors hälsa och miljö så är det viktigt att detta i inte skulle leda till omotiverat ökade kostnader eller för betungande administration. Sverige har redan inventerat hela landet på mark och har ett system för riskklassning, register mm.

Regeringen kan konstatera att rapporteringen för detta område inom EU som det ser ut idag skiljer sig mellan olika medlemsländer och ser därför svårigheter med att jämföra mellan länder. Krav på rapportering inom EU skulle därför kräva viss harmonisering av riskbedömningar och riskklassificeringar av förorenad mark. Det är inte helt tydligt vad områden som utgör en betydande risk för människors hälsa och miljö skulle betyda i antal områden i Sverige. I Sverige finns det ca 1 100 områden som utgör mycket stor risk för människors hälsa och miljö (riskklass 1).