Protokoll utskottssammanträde 2021/22:24

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2021/22:24

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:24
DATUM	2021-12-16
TID	08.00 – 09.55
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Sammanträde vid arbetsplenum Utskottet beslutade att sammanträda samtidigt som arbetsplenum i kammaren torsdagen den 16 december 2021 kl. 09.00. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Miljöråd 20 december 2021 Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Annika Strandhäll om Rådets dagordningspunkt 3. Förslag till ny förordning om batterier Rådets dagordningspunkt 4. Klimaträttsakterna i Fit for 55 Rådets dagordningspunkt 5. EU:s markstrategi för 2030 Underlaget utgjordes av en den 13 december 2021 översänd kommenterad dagordning se (bilaga 2). Klimat- och miljöministern redogjorde för regeringens ståndpunkter. M-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkt på rådets dagordningspunkt 3 (bilaga 3). M-, SD-, C-, V-, KD- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter på rådets dagordningspunkt 4 (bilaga 3). SD- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter på rådets dagordningspunkt 5 (bilaga 3). Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkter. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Strategisk plan för den gemensamma jordbrukspolitiken Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg, Näringsdepartementet, med medarbetare informerade om den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken.
§ 4	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2021/22:22 och 2021/22:23.
§ 5	Brott mot djur (MJU12) Utskottet inledde beredningen av proposition 2021/22:12 och motioner. Ärendet bordlades.
§ 6	Inkomna skrivelser Fyra inkomna skrivelser enligt bilaga 4 anmäldes och lades till handlingarna.
§ 7	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 13 januari 2022 kl. 08.00.
Vid protokollet Justeras den 13 januari 2022 Kristina Yngwe

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2021/22:24

§ 1

§ 2

§ 3

§ 4–7

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Kristina Yngwe (C), ordf.

X

X

X

X

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf.

X

X

X

X

Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf.

X

X

X

X

Hanna Westerén (S)

X

X

X

X

Isak From (S)

X

X

X

X

John Widegren (M)

X

X

X

X

Runar Filper (SD)

O

O

O

O

Magnus Manhammar (S)

X

X

X

X

Elin Segerlind (V)

X

X

X

X

Betty Malmberg (M)

X

X

X

-

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

O

O

X

X

Marlene Burwick (S)

X

X

X

X

Jakob Olofsgård (L)

X

X

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

X

X

X

Ulrika Heie (C)

X

O

X

O

SUPPLEANTER

Markus Selin (S)

Marléne Lund Kopparklint (M)

-

O

O

X

Monica Haider (S)

Louise Meijer (M)

Yasmine Eriksson (SD)

Elin Lundgren (S)

Rickard Nordin (C)

Birger Lahti (V)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Mats Nordberg (SD)

X

X

X

X

Mats Wiking (S)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

X

X

-

-

Tomas Kronståhl (S)

Joar Forssell (L)

Anne Oskarsson (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Anders Hansson (M)

Helena Gellerman (L)

Arman Teimouri (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Lorentz Tovatt (MP)

Cassandra Sundin (SD)

Richard Jomshof (SD)

Magnus Ek (C)

-

O

O

-

Jens Holm (V)

Magnus Jacobsson (KD)

Roland Utbult (KD)

Jon Thorbjörnson (V)

Helena Storckenfeldt (M)

Peter Helander (C)

O

X

O

-

Daniel Bäckström (C)

O

O

O

X

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2021/22:24

Miljöråd 20 december 2021

Rådets dagordningspunkt 3. Förslag till ny förordning om batterier

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen avser framföra de ståndpunkter som tidigare förankrats i riksdagen, bl.a. gällande farliga ämnen och vikten av en hållbar värdekedja för batterier.

Inlägget kommer inriktas på att bibehålla den höga klimat- och miljöambitionen samt vikten av att lagstiftningen kommer på plats, givet de stora investeringar som görs i inom elektrifieringen av transportsektorn och etableringen av en batteriindustri i EU. Regeringen avser även ta upp att reglering av farliga ämnen bör göras i Reach-förordningen samt att batterier för lätta transporter bör utgöra en egen kategori, med separata insamlingsmål.

Rådets dagordningspunkt 4. Klimaträttsakterna i Fit for 55

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar att ordförandeskapet har presenterat framstegsrapporter för de enskilda rättsakterna såväl som för ”Fit for 55”-paketet i stort. Det är centralt att EU antar ett ambitiöst, kostnadseffektivt och samstämmigt paket i linje med 1,5- gradersmålet och klimatneutralitet senast 2050, där utsläppsmålet till 2030 utgör ett golv snarare än ett tak. Regeringen delar kommissionens bedömning att klimatomställningen behöver beakta rättvise- och solidaritetsaspekter, samtidigt som ingen lämnas utanför. Samtidigt anser regeringen att medlemsstaterna som har haft eller har en högre omställningstakt i EU inte ska missgynnas eller förutsättas kompensera mindre ambitiösa medlemsstater.

Regeringen välkomnar att kommissionen föreslår en övergripande översyn och skärpning av EU ETS. Regeringen välkomnar en skärpning av den linjära reduktionsfaktorn, och ser positivt på att en sådan skärpning kombineras med en engångssänkning av utsläppstaket, liksom att reglerna för marknadsstabilitetsreserven skärps.

Regeringen anser att EU ETS behöver ta hänsyn till låg- och nollutsläppstekniker och inte missgynna ambitiösa verksamhetsutövare som fasar ut sina växthusgasutsläpp. Det bör även tydliggöras att förbränning av avfall ska ingå i systemet.

Regeringen ser positivt på användningen av utsläppshandel för att kostnadseffektivt minska växthusgasutsläppen, och välkomnar inriktningen att införa ett utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader. Det behöver säkerställas att ett sådant system utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt och innebär en ambitionshöjning jämfört med dagens regleringar, för att alla medlemsstater ska nå klimatneutralitet till 2050. Vidare behöver EU:s samlade klimatpolitik ge möjlighet för länder att genom nationella mål och styrmedel gå före i och skynda på klimatomställningen i EU. Det är samtidigt viktigt att undvika ineffektiva dubbelregleringar. En effektiv klimatpolitik bygger på att nationella åtgärder går hand i hand med åtgärder på EU-nivå. Systemet ska vara praktiskt genomförbart med en rimlig administrativ börda för företag och myndigheter, samtidigt som oönskade effekter för de sektorer som i dag ingår i EU ETS undviks. Regeringens preliminära bedömning är att kommissionens förslag till nytt utsläppshandelssystem har förutsättningar att uppfylla dessa kriterier.

Regeringen välkomnar skärpningen av EU:s ansvarsfördelningsförordning och att samtliga medlemsstater ska bidra i ambitionsökningen. Förordningen bör även främja ökad konvergens i klimatarbetet då samtliga medlemsstater kommer behöva nå mycket låga utsläppsnivåer till 2050. Regeringen framhåller att flexibiliteter i systemet måste utformas så att miljöintegriteten upprätthålls och att klimatmålets uppfyllelse inte äventyras.

Regeringen stödjer LULUCF-förordningens målsättning om 310Mton under förutsättning att ambitionsfördelningen fördelas på ett sätt som reflekterar den klimatnytta särskilt skogsrika länder bidrar med genom en stor sänka och förnybara material och bränslen. Regeringen anser att sektorns långsiktiga klimatnytta och långa ledtider bättre bör beaktas i förordningens utformning.

Regeringen konstaterar vidare att de minskningar som gjorts på EU-nivå i skogarnas netto-kolinbindning det senaste decenniet inte främst beror på minskad kolinbindning i Sverige. Sverige bör därför inte få ett oproportionerligt högt åtagande för att kompensera för minskade upptag i andra länder.

Regeringen är kritisk till den föreslagna beräkningsmodellen för medlemsstaternas åtagande och ifrågasätter att kommissionens föreslagna metodik är lämplig för att uppnå EU:s mål. Förslaget måste ta hänsyn till att produkter från skogen genom substitution bidrar till att minska utsläppen från fossila källor. Givet de stora osäkerheterna och de långa ledtiderna i sektorn är regeringen kritisk till bindande mål för ökade kolsänkor och dess föreslagna ansvarsfördelning. Lagstiftningen får inte utformas så att det kompenserar för lägre ambitioner i andra medlemsstater eller inom andra sektorer. Regeringen konstaterar vidare att beräkningsgrunden i LULUCF-översynen utgår från data som överskattar Sveriges kolsänka, vilket innebär att det åtagande som tilldelats Sverige till år 2030 blir oproportionerligt högt. Regeringen konstaterar därtill att skogspolitiken är nationell kompetens och att utformning av nya förslag måste vara i linje med ett hållbart aktivt skogsbruk. Regeringen anser att det svenska åtagandet ska sänkas till en nivå som möjliggör det vi nationellt bedömer som en långsiktigt hållbar avverkningsnivå.

Regeringen anser att inrättandet av en utvidgad marksektor som också innefattar utsläpp från jordbrukssektorn kan vara möjligt för perioden efter 2030 och avser analysera detta vidare. Regeringen anser dock att det territoriella ansvaret för utsläppen från sektorn ska bibehållas och att samtliga medlemsstater måste bidra till omställningen. Regeringen ser därför betydande risker i att eftersträva klimatneutralitet i en specifik sektor på EU-nivå och framhåller att ett eventuellt klimatneutralitetsmål för en utvidgad marksektor snarare bör sättas på medlemsstatsnivå. Om klimatneutralitets-målet sätts på EU-nivå är regeringen skeptisk mot en utvidgad marksektor.

Regeringen välkomnar en revidering av EU-målen för koldioxidutsläpp från lätta fordon, men anser att kommissionens förslag till EU-mål om nollutsläpp i nya lätta fordon bör tidigareläggas till tidigast från 2030. Ett EU-mål om nollutsläpp skulle underlätta uppfyllandet av EU:s klimatmål samt nationella luft- och klimatmål. Dessutom skulle det frigöra biodrivmedel till andra delar av transportsektorn och till andra sektorer. I transportsektorns klimatomställning inom ramen för ”Fit for 55” behöver livscykelperspektiv och samlad miljönytta beaktas. Därtill krävs utökad laddinfrastruktur i medlemsländerna.

Omfattande medel finns redan avsatta till klimatomställningen via EU-budgeten och återhämtningsinstrumentet. Regeringen ser därför inte behov av ytterligare budgetära mekanismer och är kritisk till den föreslagna sociala klimatfonden. Om en fond ska införas måste åtgärder inom fonden vara ändamålsenliga, effektiva och inte överlappa med andra utgifter. Finansiering ska ske genom utgiftsminskningar inom andra områden. En eventuell ny fond bör ligga inom budgetramens tak och vara tidsbegränsad till innevarande fleråriga budgetram.

Regeringen anser att det nyligen antagna systemet för egna medel fungerar väl, och ser inget omedelbart behov av att ändra det.

Rådets dagordningspunkt 5. EU:s markstrategi för 2030

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar den övergripande visionen om hälsosamma och resilienta mark- och jordekosystem inom EU till 2050. Regeringen värnar samtidigt om subsidiaritetsprincipen och om vikten av att respektera olika nationella och lokala förutsättningar, inklusive de ansträngningar som redan gjorts och medlemsstaternas olika utgångspunkter. Regeringens utgångspunkt är att jordfrågorna i huvudsak är nationell kompetens med begränsad gränsöverskridande betydelse och ser därför generellt att utrymmet för EU-lagstiftning inom området är begränsat och kommer att i det fortsatta arbetet bevaka att förslag som läggs respekterar kompetensfördelningen i fördraget, subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Eftersom strategin i flera fall refererar till målsättningar som beslutats i andra processer avser regeringen på mötet föra fram att det är viktigt med tydlighet i det fortsatta arbetet för att undvika oklarheter och dubbelarbete.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2021/22:24

Miljöråd 20 december 2021 - Överläggning den 16 december 2021

Rådets dagordningspunkt 3. Förslag till ny förordning om batterier

M-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Angående den nya förordningen om batterier anser Moderaterna att det är viktigt att den nya förordningen inte leder till att det uppstår sektorspecifika regler för due diligence utan att detta bör hanteras i ett enhetligt system, samt att kommande standarder för batterier bör harmonisera med de globala standarder som är under utveckling. Vi anser att eventuella övergångsbestämmelser i avvaktan på sådana enhetliga system och globala standarder över tid bör avvecklas till förmån för dessa.

Rådets dagordningspunkt 4. Klimaträttsakterna i Fit for 55

M-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Angående klimaträttsakterna i lagstiftningspaketet Fit for 55 vill Moderaterna framföra:

Vi invänder mot regeringens förslag till ståndpunkt vad gäller LULUCF-förordningens målsättning om 310 Mton. Vi bedömer den som alltför hög och den riskerar att medföra omfattande restriktioner för bland annat skogsbruket. Målnivån är dessutom högre än vad den europeiska klimatlagen anger att LULUCF-sektorns bidrag till unionens klimatmål 2030 ska vara, vilket enligt lagen uppgår till 225 Mton. Moderaterna efterfrågar därför en beskrivning av bakgrunden till målnivån samt en konsekvensutredning.

Moderaterna noterar vidare att regeringen instämmer i att en engångssänkning av utsläppstaket bör ske på ett sätt som säkerställer europeisk konkurrenskraft, och att förslaget därmed behöver analyseras ytterligare.

Vi noterar även att regeringen är enig med att utsläppsmålet för lätta fordon måste åtföljas av krav på utbyggnad av laddinfrastruktur och ren elproduktion inom hela EU, samt att livscykelperspektiv och samlad miljönytta behöver beaktas i transportsektorns klimatomställning. Moderaterna förväntar sig att regeringen återkommer med en uppdaterad ståndpunkt som återspeglar dessa två tillägg.

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Utöver de tidigare lämnade avvikande ståndpunkterna som kan kopplas till klimaträttsakterna och som Sverigedemokraterna fortfarande står bakom vill vi anföra följande:

”Regeringen skriver i sin ståndpunkt att man är kritisk till den föreslagna sociala klimatfonden. Från Sverigedemokraternas sida önskar vi att Sverige går fram med ett tydligt motstånd med en formulering om att Sverige avvisar inrättandet av den sociala klimatfonden.

Regeringen presenterar i förslaget till svensk ståndpunkt en positionsförändring vad gäller EU ETS för vägtransporter och byggnader där förslagen numera välkomnas istället för att enbart noteras. Sverigedemokraterna ser emellertid omfattande oklarheter och stor osäkerhet med förslaget varför vi menar att formuleringen i ståndpunkten fortsatt bör vara att Sverige noterar förslagen. Konsekvenserna för svensk del är svåra att analysera idag varför det också blir svårt att uttala sig kring hur detta kommer att påverka Sverige.”

C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar att ordförandeskapet har presenterat framstegsrapporter för de enskilda

rättsakterna såväl som för ”Fit for 55”-paketet i stort. Det är centralt att EU antar ett ambitiöst, kostnadseffektivt och samstämmigt paket i linje med 1,5- gradersmålet och klimatneutralitet senast 2050, där utsläppsmålet till 2030 utgör ett golv snarare än ett tak.

Regeringen delar kommissionens bedömning att klimatomställningen behöver beakta rättvise- och

solidaritetsaspekter, samtidigt som ingen lämnas utanför. Samtidigt anser regeringen att medlemsstaterna som har haft eller har en högre omställningstakt i EU inte ska missgynnas eller förutsättas kompensera mindre ambitiösa medlemsstater. Det bör istället löna sig att gå före och utveckla och applicera spjutspetsteknik.

Regeringen välkomnar att kommissionen föreslår en övergripande översyn och skärpning av EU ETS. Regeringen välkomnar en skärpning av den linjära reduktionsfaktorn, och ser positivt på att en sådan skärpning kombineras med en engångssänkning av utsläppstaket, liksom att reglerna för marknadsstabilitetsreserven skärps.

Regeringen anser att EU ETS behöver ta hänsyn till låg- och nollutsläppstekniker och inte missgynna ambitiösa verksamhetsutövare som fasar ut sina växthusgasutsläpp. Det bör även tydliggöras att förbränning av avfall ska ingå i systemet.

Regeringen ser positivt på användningen av utsläppshandel för att kostnadseffektivt minska växthusgasutsläppen, och välkomnar inriktningen att införa ett utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader. Det behöver säkerställas att ett sådant system utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt och innebär en ambitionshöjning jämfört med dagens regleringar, för att alla medlemsstater ska nå klimatneutralitet till 2050. Vidare behöver EU:s samlade klimatpolitik ge möjlighet för länder att genom nationella mål och styrmedel gå före i och skynda på

klimatomställningen i EU. Det är samtidigt viktigt att undvika ineffektiva dubbelregleringar. En effektiv klimatpolitik bygger på att nationella åtgärder går hand i hand med åtgärder på EU-nivå.

Systemet ska vara praktiskt genomförbart med en rimlig administrativ börda för företag och myndigheter, samtidigt som oönskade effekter för de sektorer som i dag ingår i EU ETS undviks. Regeringens preliminära bedömning är att kommissionens förslag till nytt utsläppshandelssystem har förutsättningar att uppfylla dessa kriterier. Regeringen välkomnar att Innovationsfonden ökar i storlek men kommer att vara drivande för en ytterligare förstärkning av fonden jämfört med kommissionens förslag.

Regeringen välkomnar skärpningen av EU:s ansvarsfördelningsförordning och att samtliga medlemsstater ska bidra i ambitionsökningen. Förordningen bör även främja ökad konvergens i klimatarbetet då samtliga medlemsstater kommer behöva nå mycket låga utsläppsnivåer till 2050. Regeringen framhåller att flexibiliteter i systemet måste utformas så att miljöintegriteten

upprätthålls och att klimatmålets uppfyllelse inte äventyras.

Regeringen stödjer LULUCF-förordningens målsättning om 310Mton under förutsättning att ambitionsfördelningen fördelas på ett sätt som reflekterar den klimatnytta särskilt skogsrika länder bidrar med genom en stor sänka och förnybara material och bränslen. Regeringen anser att sektorns

långsiktiga klimatnytta och långa ledtider bättre bör beaktas i förordningens utformning. För att beakta skogens unika kretslopp som medför en rad naturliga fluktuationer som står utanför vår kontroll bör målen vara indikativa, som erkänner en viss felmarginal.

Regeringen konstaterar vidare att de minskningar som gjorts på EU-nivå i skogarnas netto-kolinbindning det senaste decenniet inte främst beror på minskad kolinbindning i Sverige. Sverige bör därför inte få ett oproportionerligt högt åtagande för att kompensera för minskade upptag i

andra länder.

Regeringen är kritisk till den föreslagna beräkningsmodellen för medlemsstaternas åtagande och ifrågasätter att kommissionens föreslagna metodik är lämplig för att uppnå EU:s mål. Förslaget måste ta hänsyn till att produkter från skogen genom substitution bidrar till att minska utsläppen

från fossila källor. Givet de stora osäkerheterna och de långa ledtiderna i sektorn är regeringen kritisk till bindande mål för ökade kolsänkor och dess föreslagna ansvarsfördelning. Lagstiftningen får inte utformas så att det kompenserar för lägre ambitioner i andra medlemsstater eller inom andra

sektorer.

Regeringen konstaterar vidare att beräkningsgrunden i LULUCF översynen utgår från data som överskattar Sveriges kolsänka, vilket innebär att det åtagande som tilldelats Sverige till år 2030 blir oproportionerligt högt. Regeringen konstaterar därtill att skogspolitiken är nationell kompetens och

att utformning av nya förslag måste vara i linje med ett hållbart aktivt skogsbruk. Regeringen anser att det svenska åtagandet ska sänkas till en nivå som möjliggör det vi nationellt bedömer som en långsiktigt hållbar avverkningsnivå.

Regeringen anser att inrättandet av en utvidgad marksektor som också innefattar utsläpp från jordbrukssektorn kan vara möjligt för perioden efter 2030 och avser analysera detta vidare. Regeringen anser dock att det territoriella ansvaret för utsläppen från sektorn ska bibehållas och att

samtliga medlemsstater måste bidra till omställningen. Regeringen ser därför betydande risker i att eftersträva klimatneutralitet i en specifik sektor på EU nivå och framhåller att ett eventuellt klimatneutralitetsmål för en utvidgad marksektor snarare bör därför måste sättas på medlemsstatsnivå.

Om klimatneutralitets målet sätts på EU-nivå är regeringen skeptisk mot en utvidgad marksektor.

Regeringen välkomnar en revidering av EU-målen för koldioxidutsläpp från lätta fordon, men anser att kommissionens förslag till EU-mål om nollutsläpp i nya lätta fordon bör tidigareläggas till tidigast från 2030. Ett EU-mål om nollutsläpp skulle underlätta uppfyllandet av EU:s klimatmål samt nationella luft- och klimatmål. Dessutom skulle det frigöra biodrivmedel till andra delar av transportsektorn och till andra sektorer. I transportsektorns klimatomställning inom ramen för ”Fit for 55” behöver

livscykelperspektiv och samlad miljönytta beaktas. Därtill krävs utökad laddinfrastruktur i medlemsländerna. Hållbara biodrivmedel kan fortsatt spela en viktig roll för att minska transportsektorns utsläpp efter 2030.

Omfattande medel finns redan avsatta till klimatomställningen via EU budgeten och återhämtningsinstrumentet. Regeringen ser därför inte behov av ytterligare budgetära mekanismer och är kritisk till den föreslagna sociala klimatfonden. Om en fond ska införas måste åtgärder inom fonden vara ändamålsenliga, effektiva och inte överlappa med andra utgifter. Finansiering ska ske genom utgiftsminskningar inom andra områden. En eventuell ny fond bör ligga inom budgetramens tak och vara tidsbegränsad till innevarande fleråriga budgetram. Regeringen anser att det nyligen antagna systemet för egna medel fungerar väl, och ser inget omedelbart behov av att ändra det. Då sociala klimatfonden är sammankopplad med EU ETS behöver eventuella ambitionsminskningar i lagförslaget innebära att fonden justeras nedåt. I regel bör inte intäkterna i EU ETS tillföras den sociala klimatfonden, utan ska användas för utsläppsminskande åtgärder.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet har vid flera tillfällen tidigare lämnat en avvikande ståndpunkt gentemot regeringens i förhållande till Fit-for-55. Den avvikande ståndpunkten kvarstår och kan sammanfattas som följande.  

För förordningen om lätta fordon vill Vänsterpartiet se att delmålet till 2025 skärps och att nollutsläppskravet ska tidigareläggas från 2030 och inte som nu tidigast från 2030.  

Vi välkomnar den ökade ambitionen för LULUCF förordningen och vi delar inte regeringens ståndpunkt att de åtaganden som läggs på Sverige skulle vara för höga utan vill se högre ambitioner. Tillskillnad från regeringen är vänsterpartiet också positiva till ett bindande mål för ökade kolsänkor. Vi anser också att regeringen i sin ståndpunkt tydligare behöver ha med att målet är ett hållbart skogsbruk.  

Målen måste också uppnås helt och hållet inom unionen och utan att tillgodoräknande av sänker eller krediter/flexibla mekanismer.  

Gällande ESR ställer vi oss frågande till regeringens ståndpunkt till flexibiliteten mellan sektorer. Vi ser att det finns risker med ett system som i för hög utsträckning förlitar sig på flexibilitetsmekanismer och delar därför inte regeringens slutsats att det behöver vara full flexibilitet från ESR till LULUCF. 

Vi anser att EU ETS ska reformeras så att priset på utsläpp avsevärt ökar och att antalet utsläppsrätter fortare försvinner ur systemet.   

Vi välkomnar den höjda ambitionen men behövt en skärpning om 70% till 2030 för att kunna leverera utsläppsminskningar i linje med Parisavtalet.  

Den årliga minskningstakten av utsläppstakten behöver öka ytterligare, kommissionen föreslår 117 miljoner, vår bedömning är att Sveriges ståndpunkt borde föreslå det dubbla.  

Vi anser att Sveriges ståndpunkt borde vara en ordentlig utvärdering av införandet av vägtransporter och byggnader i ETS så att införandet inte gör att nationella initiativ äventyras.  

Vi motsätter oss en utvidgning av EU ETS till sjöfarten.  

KD-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
KD vidhöll sin tidigare avvikande ståndpunkt från den 16 november 2021.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar att ordförandeskapet har presenterat framstegsrapporter för de enskilda rättsakterna såväl som för ”Fit for 55”-paketet i stort. Det är centralt att EU antar ett ambitiöst, kostnadseffektivt och samstämmigt paket i linje med 1,5-gradersmålet och klimatneutralitet senast 2050, där utsläppsmålet till 2030 utgör ett golv snarare än ett tak. I enlighet med det som bestämdes under COP 26 i Glasgow, bör ordförandeskapet ta initiativ till skarpare klimatmål. För att ligga i linje med bästa möjliga vetenskap bör målet vara minst 65 till 2030 och nära noll 2040. Regeringen delar kommissionens bedömning att klimatomställningen behöver beakta rättvise- och solidaritetsaspekter, samtidigt som ingen lämnas utanför. Samtidigt anser regeringen att medlemsstaterna som har haft eller har en högre omställningstakt i EU inte ska missgynnas eller förutsättas kompensera mindre ambitiösa medlemsstater.

Regeringen välkomnar att kommissionen föreslår en övergripande översyn och skärpning av EU ETS. Regeringen välkomnar en skärpning av den linjära reduktionsfaktorn, och ser positivt på att en sådan skärpning kombineras med en engångssänkning av utsläppstaket, att den fria tilldelningen slopas, liksom att reglerna för marknadsstabilitetsreserven skärps.

Regeringen anser att EU ETS behöver ta hänsyn till låg- och nollutsläppstekniker och inte missgynna ambitiösa verksamhetsutövare som fasar ut sina växthusgasutsläpp. Det bör även tydliggöras att förbränning av avfall ska ingå i systemet.

Regeringen ser positivt på användningen av utsläppshandel för att kostnadseffektivt minska växthusgasutsläppen, och välkomnar inriktningen att införa ett utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader. Det behöver säkerställas att ett sådant system utformas på ett

samhällsekonomiskt effektivt sätt och innebär en ambitionshöjning jämfört med dagens regleringar, för att alla medlemsstater ska nå klimatneutralitet till 2050, men ännu hellre nära nollutsläpp 2040. Vidare behöver EU:s samlade klimatpolitik ge möjlighet för länder att genom nationella mål och styrmedel gå före i och skynda på klimatomställningen i EU. Det är samtidigt viktigt att undvika ineffektiva dubbelregleringar. En effektiv klimatpolitik bygger på att nationella åtgärder går hand i hand med åtgärder på EU-nivå. Systemet ska vara praktiskt genomförbart med en rimlig administrativ börda för företag och myndigheter, samtidigt som oönskade effekter för de sektorer som i dag ingår i EU ETS undviks. Regeringens preliminära bedömning är att kommissionens förslag till nytt utsläppshandelssystem har förutsättningar att uppfylla dessa kriterier.

Regeringen välkomnar skärpningen av EU:s ansvarsfördelningsförordning och att samtliga medlemsstater ska bidra i ambitionsökningen. Förordningen bör även främja ökad konvergens i klimatarbetet då samtliga medlemsstater

kommer behöva nå mycket låga utsläppsnivåer till 2050. Regeringen framhåller att flexibiliteter i systemet måste utformas så att miljöintegriteten upprätthålls och att klimatmålets uppfyllelse inte äventyras.

Regeringen stödjer LULUCF-förordningens målsättning om 310Mton och vill se ett hållbart främjandearbete för att den totala sänkan ska kunna öka ytterligare. under förutsättning att ambitionsfördelningen fördelas på ett sätt som reflekterar den klimatnytta särskilt skogsrika länder bidrar med genom en stor sänka och förnybara material och bränslen. Regeringen anser att sektorns långsiktiga klimatnytta och långa ledtider bättre bör beaktas i förordningens utformning.

Regeringen konstaterar vidare att de minskningar som gjorts på EU-nivå i skogarnas netto-kolinbindning det senaste decenniet inte främst beror på minskad kolinbindning i Sverige. Sverige bör därför inte få ett oproportionerligt högt åtagande för att kompensera för minskade upptag i andra länder.

Regeringen är kritisk till den föreslagna beräkningsmodellen för medlemsstaternas åtagande och ifrågasätter att kommissionens föreslagna metodik är lämplig för att uppnå EU:s mål. Förslaget måste ta hänsyn till att produkter från skogen genom substitution bidrar till att minska utsläppen från fossila källor. Givet de stora osäkerheterna och de långa ledtiderna i sektorn är regeringen kritisk positiv till bindande mål för ökade kolsänkor och dess föreslagna ansvarsfördelning. Lagstiftningen får inte utformas så att det kompenserar för lägre ambitioner i andra medlemsstater eller inom andra sektorer. Regeringen konstaterar vidare att beräkningsgrunden i LULUCF översynen utgår från data som överskattar Sveriges kolsänka, vilket innebär att det åtagande som tilldelats Sverige till år 2030 blir oproportionerligt högt. Regeringen konstaterar därtill att skogspolitiken är nationell kompetens samt att klimatomställningen är ett gemensamt åtagande som påverkar alla sektorer. och att utformning av nya förslag måste vara i linje med ett hållbart aktivt skogsbruk. Regeringen anser att det svenska åtagandet ska sänkas till en nivå som möjliggör det vi nationellt bedömer som en långsiktigt hållbar avverkningsnivå. Regeringen anser att det är möjligt att öka kolsänkan i skog och mark, dock måste åtagandena vara proportionerliga medlemsländerna emellan. Utformning av nya förslag måste vara i linje med ett hållbart skogsbruk med aktiva naturvårdsinsatser i skogsmarkerna.

Regeringen anser att inrättandet av en utvidgad marksektor som också innefattar utsläpp från jordbrukssektorn kan vara möjligt för perioden efter 2030 och avser analysera detta vidare. Regeringen anser dock att det territoriella ansvaret för utsläppen från sektorn ska bibehållas och att samtliga medlemsstater måste bidra till omställningen. Regeringen ser därför

betydande risker i att eftersträva klimatneutralitet i en specifik sektor på EU nivå och framhåller att ett eventuellt klimatneutralitetsmål för en utvidgad marksektor snarare bör sättas på medlemsstatsnivå. Om klimatneutralitets målet sätts på EU-nivå är regeringen skeptisk mot en utvidgad marksektor.

Regeringen välkomnar en revidering av EU-målen för koldioxidutsläpp från lätta fordon, men anser att kommissionens förslag till EU-mål om nollutsläpp i nya lätta fordon bör tidigareläggas till 2025 tidigast från 2030. Ett EU-mål om nollutsläpp skulle underlätta uppfyllandet av EU:s klimatmål samt nationella luft- och klimatmål. Dessutom skulle det frigöra biodrivmedel till andra delar av transportsektorn och till andra sektorer. I transportsektorns klimatomställning inom ramen för ”Fit for 55” behöver livscykelperspektiv och samlad miljönytta beaktas. Därtill krävs utökad laddinfrastruktur i medlemsländerna.

Omfattande medel finns redan avsatta till klimatomställningen via EU budgeten och återhämtningsinstrumentet. Regeringen ser därför inte behov av ytterligare budgetära mekanismer och är kritisk till den föreslagna sociala klimatfonden. Om en fond ska införas måste åtgärder inom fonden vara ändamålsenliga, effektiva och inte överlappa med andra utgifter. Finansiering ska ske genom utgiftsminskningar inom andra områden. En eventuell ny fond bör ligga inom budgetramens tak och vara tidsbegränsad till innevarande fleråriga budgetram. Regeringen anser att det nyligen antagna systemet för egna medel fungerar väl, och ser inget omedelbart behov av att ändra det.

Rådets dagordningspunkt 5. EU:s markstrategi för 2030

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Sverigedemokraterna anser att den svenska ståndpunkten bör omformuleras på så sätt att regeringen noterar den övergripande visionen istället för att välkomna den samt att det tydligare understryks att jordfrågorna är nationell kompetens genom att ”i huvudsak” stryks.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar den övergripande visionen om hälsosamma och resilienta mark- och jordekosystem inom EU till 2050. Regeringen värnar samtidigt om subsidiaritetsprincipen och om vikten av att respektera olika nationella och lokala förutsättningar, inklusive

de ansträngningar som redan gjorts och medlemsstaternas olika utgångspunkter. Regeringens utgångspunkt är att jordfrågorna både är EU-kompetens och nationell kompetens med begränsad gränsöverskridande betydelse och ser därför generellt att utrymmet för EU-lagstiftning inom området är begränsat och kommer att i det fortsatta arbetet bevaka att förslag som läggs respekterar kompetensfördelningen i fördraget, subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Bördiga jordar och frisk mark är viktigt för att EU ska kunna nå sina klimatmål och sina mål för biologisk mångfald enligt den europeiska gröna given. Eftersom strategin i flera fall refererar till målsättningar som beslutats i andra processer avser regeringen på mötet föra fram att det är viktigt med tydlighet i det fortsatta arbetet för att undvika oklarheter och dubbelarbete.