Protokoll utskottssammanträde 2021/22:1

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2021/22:1

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:1
DATUM	2021-09-16
TID	10.00–11.30
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2020/21:49.
§ 2	Förslag till reviderat direktiv för förnybara energikällor Utskottet överlade med statssekreterare Sebastian de Toro, åtföljd av medarbetare från Infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag (COM(2021) 557) och Regeringskansliets faktapromemoria 2020/21:FPM144. Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian (bilaga 2). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. M-, SD-, KD- och L-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att det behövs en mer offensiv plan för utfasning av de fossila bränslena i dagens vätgasproduktion. Vi anser därför att den svenska ståndpunkten bör kompletteras med att regeringen på ett tydligt sätt efterfrågar att kommissionen tar fram en plan för detta. Vidare anser vi fortsatt när det gäller målet för förnybar energi att ordet förnybart bör bytas mot fossilfritt. Målet skapar i vissa länder ett omställningstryck att ersätta kärnkraft med förnybart, helt utan klimatnytta, vilket riskerar att motverka målen om leveranssäkerhet, samhällsekonomisk effektivitet och ekologisk hållbarhet.
§ 3	Förslag till reviderat direktiv om energieffektivitet Utskottet överlade med statssekreterare Sebastian de Toro, åtföljd av medarbetare från Infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag (COM(2021) 558) och Regeringskansliets faktapromemoria 2020/21:FPM134. Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian (bilaga 3). Statssekreteraren förtydligade att regeringen anser att målnivåerna på EU-nivå bör vara bindande, däremot bör de inte vara bindande på den nationella nivån. Vidare förtydligade statssekreteraren att regeringen anser att energifattigdom ska hanteras med socialpolitiska medel och inte med energipolitiska detaljregleringar kopplat till direktivet. Statssekreteraren återkom därtill med följande förtydligande i fråga om framförda synpunkter av ledamöter om att Sverige bör driva att energieffektiviseringsmålet på EU-nivå ändras och uttrycks i energiintensitet istället för minskning i total primär energianvändning och i total slutlig energianvändning: Sveriges energiintensitetsmål är ett relativt mått och mäts i tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser. I det fall EU:s energieffektiviseringsmål skulle uttryckas i energiintensitet och BNP skulle öka finns det en överhängande risk att mängden fossila bränslen inte minskar i samma utsträckning som om målet skulle uttryckas i minskad total primär energianvändning/slutlig energianvändning. Det skulle i sin tur kunna leda till att bidraget till EU:s klimatmål blir mindre än vad som behövs för att klimatmålet och 1,5-gradersmålet enligt Parisavtalet uppnås till 2050. Samma risk finns inte för Sveriges del eftersom den nationella energimixen till stor del består av fossilfri energi. Utifrån ovan rekommenderas att Sveriges ståndpunkt gällande formatet av EU:s energieffektiviseringsmål kvarstår. Överläggningen motiverade statssekreteraren att göra följande ändring i ståndpunkten: Regeringen anser det viktigt att direktivet möjliggör en omfattande elektrifiering av samhället som en del av omställningen till hållbara fossilfria energislag för att bidra till EU:s klimatmål. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. M-, SD- och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att det är bra att direktivet för energieffektivisering anpassas till EU:s klimatmål till 2030 och målet om klimatneutralitet till 2050. För oss är det viktigt att ländernas energipolitik och energimix förblir nationell kompetens. Därför är vi skeptiska till att ge EU mer makt på detta viktiga område. Energieffektiviseringsmålet bör förbli ett mål på EU-nivå. Likaså bör Sverige motverka att EU-kommissionen adresserar energifattigdom med gemensam socialpolitik när det istället bör vara upp till åtgärder såsom skyddsnät i varje medlemsland. Vi vill också i sammanhanget peka på att det finns outredda frågor som vi behöver återkomma till såsom vad en rättslig grund för energieffektivisering innebär samt hur man kan definiera fjärrvärme och fjärrkyla som hållbar och vilka konsekvenser det får. Vi delar regeringens syn i flera delar i förslaget till svensk ståndpunkt. Däremot anser vi att en för Sverige helt avgörande del om energi, jobb och ekonomi saknas som vi anser bör föras till den svenska positionen. I Sverige och resten av EU ser vi hur allt mer i samhället elektrifieras. I Sverige finns exempelvis stora planer inom såväl transportsektorn som industrin. Experter talar om att Sverige kan se en dubblerad elanvändning fram till 2050. Energieffektiviseringsdirektivet innebär att det sätts ett tak på energianvändningen. Vi anser att det är principiellt fel att sätta ett tak då det tvärtom är önskvärt att öka energianvändningen när exempelvis en ny industri gör en etablering. I Sverige har vi till skillnad från inom EU satt mål som effektivisering som ställs i relation till vår ekonomi, kallat intensitet. I praktiken innebär det ett krav på att hela samhället använder energi mer effektivt och smart, men utan att det finns ett absolut tak. Vi vill i sammanhanget påtala risken att EU:s tak för energianvändningen kan komma att krocka med de mycket omfattande, framtida investeringar som nu planeras och genomföras inom industrin och transportsektorn. Förvisso kan en övergång från någon form av fossil energi till fossilfri elektricitet i sig innebära en kraftig effektivisering. Det ska också tilläggas att den kraftiga elektrifieringen som sker och planeras är helt avgörande för om Sverige ska kunna nå sina klimatmål. Vi anser att Sverige inte ska chansa på att energieffektivisering och nationella planer kan gå att kombinera. Istället anser vi att den svenska positionen bör kompletteras med denna innebörd att energieffektivisering inte får utformas och genomföras på ett sådant sätt att det blir ett hinder för ekonomisk utveckling och att Sverige ska kunna nå sina klimatmål. C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Den outnyttjade potentialen för energieffektivisering är stor i EU. Genom att bättre ta tillvara på befintliga resurser kan vi både öka resurseffektiviteten och minska utsläppen i EU. Med elektrifieringen av samhället tillsammans med utvecklingen av en rad energikrävande nya tekniker och processer väntas behovet av elenergi öka stort i EU. Vi menar att vi inte ensidigt bör fokusera på ökad produktion som enda lösning. Flexibilitetslösningar och andra insatser som bidrar till ökad energieffektivisering är viktiga komplement. Vi anser därför att regeringen ska vara drivande för ett mål om 50 procent effektivare energianvändning till 2030. Därtill anser vi att EU ska vara föregångare i klimatarbetet och vill därför se ett mål om klimatneutralitet i EU till 2050. L-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Det är inget självändamål att spara på energi som framställts hållbart. När energin är utsläppsfri blir energieffektivisering en fråga om ekonomisk optimering och inget vi borde lagstifta om. Jag anser att Sverige borde istället driva linjen att det är den fossila energin som ska omfattas av krav, varför kärnkraft och förnybara energikällor inte bör omfattas av direktivet. Den effektivisering som behövs där kan enligt min mening marknaden ansvara för.
§ 4	Det kommande svenska ordförandeskapet 2023 Statssekreterare Sebastian de Toro, åtföljd av medarbetare från Infrastrukturdepartementet, informerade om det kommande svenska ordförandeskapet.
§ 5	Anmälan av inkomna EU-dokument Anmäldes sammanställning över inkomna EU-dokument.
§ 6	Beslut om överläggning Utskottet beslutade med stöd av 7 kap. 12 § riksdagsordningen att begära överläggning med regeringen om den svenska ståndpunkten redovisade i faktapromemoria 2020/21:FPM127 Meddelande om EU:s landsbygdsvision.
§ 7	Inbjudning Utskottet informerades om inbjudan till möte med Visita. Utskottet beslutade att delta.
§ 8	Anmälan av inkomna skrivelser Anmäldes inkomna skrivelser (enligt bilaga 4). Skrivelserna lades till handlingarna.
§ 9	Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum tisdagen den 21 september kl. 09.00.
Vid protokollet Bibi Junttila Justeras den 21 september 2021 Lars Hjälmered

NÄRINGSUTSKOTTET	FÖRTECKNING ÖVER LEDAMÖTER						Bilaga 1 till protokoll 2021/22:1
	§ 1		§ 2–8		§ 9
	N	V
LEDAMÖTER
Lars Hjälmered (M), ordf.	X		X		X
Anna-Caren Sätherberg (S), v. ordf.	X		X		X
Mattias Jonsson (S)	X		X
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)	X		X		X
Mattias Bäckström Johansson (SD)	X		X		X
Monica Haider (S)	X		X		X
Helena Lindahl (C)	X		X		X
Birger Lahti (V)	X		X		X
Lotta Olsson (M)	X		X		X
Tobias Andersson (SD)	X		X		X
Mathias Tegnér (S)	X		X		X
Camilla Brodin (KD)	X		X		X
Åsa Eriksson (S)
Arman Teimouri (L)	X		X		X
Eric Palmqvist (SD)	X		X		X
Lorentz Tovatt (MP)	X		X		X
Peter Helander (C)			X		X
SUPPLEANTER
Patrik Engström (S)	X		X		X
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)		O		O		O
Gunilla Svantorp (S)
Vakant (M)
Josef Fransson (SD)
Johanna Haraldsson (S)
Per Schöldberg (C)
Lorena Delgado Varas (V)
Åsa Coenraads (M)
Anne Oskarsson (SD)
Joakim Sandell (S)
Vakant (KD)
Isak From (S)
Helena Gellerman (L)
Yasmine Eriksson (SD)
Elisabeth Falkhaven (MP)
Marléne Lund Kopparklint (M)
Gulan Avci (L)
Johan Pehrson (L)
Maria Gardfjell (MP)
Staffan Eklöf (SD)
Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Rickard Nordin (C)
Ilona Szatmari Waldau (V)
Hampus Hagman (KD)
Kjell-Arne Ottosson (KD)
Daniel Andersson (S)
Ida Karkiainen (S)
Niels Paarup-Petersen (C)
Amanda Palmstierna (MP)
Solange Olame Bayibsa (S)
N = Närvarande	x = ledamöter som deltagit i handläggningen
V = Votering	o = ledamöter som härutöver har varit närvarande