Protokoll utskottssammanträde 2021/22:16
Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2021/22:16
Utskottens och EU-nämndens protokoll
Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.
RIKSDAGEN MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET |
PROTOKOLL | UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:16 |
DATUM | 2021-11-16 |
TID | 11.00 – 13.05 |
NÄRVARANDE | Se bilaga 1 |
§ 1 | Revidering av EU:s krav för koldioxidutsläpp från nya lätta fordon Utskottet fortsatte den bordlagda överläggningen från den 12 oktober 2021 med miljö- och klimatminister Per Bolund om kommissionens förslag till ändring av förordning (EU) 2019/631 när det gäller att stärka normerna för koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon i linje med unionens ökade miljöambitioner, COM(2021) 556. Underlaget utgjordes av regeringens överläggningspromemorior för den 12 oktober och den 16 november 2021 (dnr 224-2021/22) och COM(2021) 556. Miljö- och klimatminister Per Bolund redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemoriorna (bilaga 2) och utfallet av överläggningen den 30 september 2021 (prot. 2021/22:6). Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. SD-, C- och V-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 3. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. | |
§ 2 | Reviderad LULUCF-förordning Utskottet fortsatte den bordlagda överläggningen från den 12 oktober 2021 med miljö- och klimatminister Per Bolund om kommissionens förslag till ändring av förordning (EU) 2018/841 vad gäller omfattningen, förenklingen av efterlevandebestämmelser, fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och kollektivt förbindande till klimat-neutralitet 2035 inom markanvändning, skogsbruk och jordbrukssektorn, och förordning (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, spårning av framsteg och översyn, COM(2021) 554. Underlaget utgjordes av regeringens överläggningspromemorior för den 12 oktober och den 16 november 2021 (dnr 224-2021/22) och COM(2021) 554. Miljö- och klimatminister Per Bolund redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemoriorna (bilaga 2) och utfallet av överläggningen den 30 september 2021 (prot. 2021/22:6). Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. M-, SD-, C-, V- och KD-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 4. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. | |
§ 3 | Översyn av EU:s ansvarsfördelningsförordning om medlemsstaternas nationella klimatmål Utskottet fortsatte den bordlagda överläggningen från den 12 oktober 2021 med miljö- och klimatminister Per Bolund om kommissionens förslag till ändring av förordning (EU) 2018/842 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet, COM(2021) 555. Underlaget utgjordes av regeringens överläggningspromemorior för den 12 oktober och den 16 november 2021 (dnr 224-2021/22) och COM(2021) 555. Miljö- och klimatminister Per Bolund redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemoriorna (bilaga 2) och utfallet av överläggningen den 30 september 2021 (prot. 2021/22:6). Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. V-ledamoten anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 5. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. | |
§ 4 | Översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter Utskottet fortsatte den bordlagda överläggningen från den 12 oktober 2021 med miljö- och klimatminister Per Bolund om kommissionens förslag till ändring av direktiv 2003/87/EG om införandet av ett europeiskt system för handel med utsläppsrätter inom unionen, samt om ändring av beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem och förordning (EU) 2015/757, COM(2021) 551, kommissionens förslag till ändring av direktiv 2003/87/EG avseende luftfartens bidrag till unionens utsläppsminskningsmål och om införande av marknadsbaserade globala åtgärder, COM(2021) 552, och kommissionens förslag till ändring av beslut (EU) 2015/1814 avseende antalet utsläppsrätter som ska placeras i reserven för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelsystem till 2030, COM(2021) 571. Underlaget utgjordes av regeringens överläggningspromemorior för den 12 oktober och den 16 november 2021 (dnr 224-2021/22) och COM(2021) 551, 552 och 571. Miljö- och klimatminister Per Bolund redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemoriorna (bilaga 2) och utfallet av överläggningen den 30 september 2021 (prot. 2021/22:6). Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. M-, SD-, C-, V- och KD-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 6. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. | |
§ 5 | FN:s klimattoppmöte COP26 | |
§ 6 | Justering av protokoll | |
§ 7 | Kommissionens arbetsprogram 2022 (MJU3y) Utskottet justerade yttrande 2021/22:MJU3y. | |
§ 8 | Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön Utskottet fortsatte beredningen av utskottsinitiativ om åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön. Ärendet bordlades. | |
§ 9 | Ny EU-skogsstrategi för 2030 (MJU8) Ärendet bordlades. | |
§ 10 | Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 18 november 2021 kl. 10.00. | |
Vid protokollet Justeras den 25 november 2021 Kristina Yngwe | ||
| NÄRVAROFÖRTECKNING | Bilaga 1 till prot. 2021/22:16 | |||||||||||||||
§ 1 – 4 | § 5 | § 6 – 7 | § 8 | § 9 | § 10 | ||||||||||||
LEDAMÖTER | N | V | N | V | N | V | N | V | N | V | N | V | |||||
Kristina Yngwe (C), ordf. | - | - | - | - | - | - | |||||||||||
Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf. | X | X | X | X | X | X | |||||||||||
Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf. | X | X | X | - | - | - | |||||||||||
Hanna Westerén (S) | X | X | X | X | X | X | |||||||||||
Isak From (S) | X | X | X | X | X | X | |||||||||||
John Widegren (M) | X | X | X | X | X | X | |||||||||||
Runar Filper (SD) | - | - | - | - | - | - | |||||||||||
Magnus Manhammar (S) | X | X | X | X | X | X | |||||||||||
Elin Segerlind (V) | X | X | X | X | X | X | |||||||||||
Betty Malmberg (M) | X | X | X | X | X | X | |||||||||||
Martin Kinnunen (SD) | X | X | X | X | X | X | |||||||||||
Malin Larsson (S) | X | X | X | O | X | X | |||||||||||
Magnus Oscarsson (KD) | O | X | X | X | X | - | |||||||||||
Marlene Burwick (S) | X | X | X | X | X | X | |||||||||||
Jakob Olofsgård (L) | X | X | X | X | X | X | |||||||||||
Staffan Eklöf (SD) | X | X | X | X | X | X | |||||||||||
Ulrika Heie (C) | O | X | X | X | X | X | |||||||||||
SUPPLEANTER | |||||||||||||||||
Markus Selin (S) | O | O | O | X | O | O | |||||||||||
Marléne Lund Kopparklint (M) | O | O | O | X | X | X | |||||||||||
Monica Haider (S) | |||||||||||||||||
Louise Meijer (M) | |||||||||||||||||
Yasmine Eriksson (SD) | X | X | X | X | X | X | |||||||||||
Elin Lundgren (S) | |||||||||||||||||
Rickard Nordin (C) | X | - | - | - | - | - | |||||||||||
Birger Lahti (V) | |||||||||||||||||
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) | |||||||||||||||||
Mats Nordberg (SD) | |||||||||||||||||
Mats Wiking (S) | |||||||||||||||||
Kjell-Arne Ottosson (KD) | X | - | - | - | - | - | |||||||||||
Tomas Kronståhl (S) | |||||||||||||||||
Joar Forssell (L) | |||||||||||||||||
Anne Oskarsson (SD) | |||||||||||||||||
Elisabeth Falkhaven (MP) | |||||||||||||||||
Anders Hansson (M) | |||||||||||||||||
Helena Gellerman (L) | |||||||||||||||||
Arman Teimouri (L) | |||||||||||||||||
Rebecka Le Moine (MP) | |||||||||||||||||
Lorentz Tovatt (MP) | O | O | - | - | - | - | |||||||||||
Cassandra Sundin (SD) | |||||||||||||||||
Richard Jomshof (SD) | |||||||||||||||||
Magnus Ek (C) | |||||||||||||||||
Jens Holm (V) | |||||||||||||||||
Magnus Jacobsson (KD) | |||||||||||||||||
Roland Utbult (KD) | |||||||||||||||||
Jon Thorbjörnson (V) | |||||||||||||||||
Helena Storckenfeldt (M) | |||||||||||||||||
Peter Helander (C) | X | X | X | X | X | X | |||||||||||
Daniel Bäckström (C) | |||||||||||||||||
N = Närvarande | X = ledamöter som deltagit i handläggningen | ||||||||||||||||
V = Votering | O = ledamöter som härutöver har varit närvarande | ||||||||||||||||
| Bilaga 2 till protokoll 2021/22:16 | ||||||||||||||||
Överläggning den 16 november 2021 om kommissionens förslag till klimatpaketet Fit for 55
§ 1 – 4 Regeringens överläggningspromemoria inför överläggningen den 16 november 2021
Fortsatt överläggning – Fakta-PM om klimaträttsakterna i Fit-for- 55-paketet
Bakgrund
Under överläggningen i Miljö- och jordbruksutskottet den 12 oktober om klimaträttsakterna i Fit-for-55 paketet beslutades att regeringen skulle återkomma till utskottet för att bemöta de synpunkter för vilka det fanns majoritet. Regeringen redogör i denna PM hur dessa medskick har omhändertagits.
Under överläggningen påminde regeringen om att fakta-PM tagits fram i samband med att lagförslagen presenterades den 14 juli, vilket förklarar varför alla ståndpunkter som förankrades i utskottet den 30 september inom ramen för den kommenterade dagordningen inför miljörådsmötet den 6 oktober ej återfinns i dessa. De reviderade ståndpunkterna från den kommenterade dagordningen är fortsatt gällande under det fortsatta förhandlingsarbetet.
Regeringen konstaterade även att ett aktivt analysarbete fortsatt pågår i Regeringskansliet och på berörda expertmyndigheter, exempelvis för ökade incitament för bio-CCS. Regeringen kommer därmed återkomma till riksdagen i dessa frågor.
Regeringens ståndpunkt (fetmarkerat = reviderade ståndpunkter)
LULUCF
Övergripande målsättning till 2030
Regeringen ser positivt på kommissionens inriktning mot ökad klimatambition men bland annat behöver effekten av ökade incitament för nettoupptag på andra miljömål som skydd av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, landsbygdsutveckling och en växande cirkulär
bioekonomi analyseras ytterligare. I det ingår en översyn av metoden för att fördela ambitionsökningen mellan länderna.
Regeringen delar kommissionens bedömning att den negativa trenden i vissa medlemsstater med en minskad kolsänka inom EU:s LULUCF-sektor behöver motverkas som ett led i att nå det långsiktiga klimatneutralitetsmålet. Regeringen konstaterar vidare att de minskningar som gjorts på EU-nivå i skogarnas netto-kolinbindning det senaste decenniet inte främst beror på minskad kolinbindning i Sverige. Sverige bör därför inte få ett oproportionerligt högt åtagande för att kompensera för minskade upptag i andra länder.
Regeringen stödjer målsättningen om 310Mton under förutsättning att ambitionsfördelningen fördelas på ett sätt som reflekterar den klimatnytta särskilt skogsrika länder bidrar med genom en stor sänka och förnybara material och bränslen. Regeringen anser att sektorns långsiktiga klimatnytta och långa ledtider bättre bör beaktas i förordningens utformning.
Metod för fastställande av nationella mål för perioden 2026–2030
Regeringen anser att varje medlemsstat ska eftersträva klimatneutralitet och att samtliga medlemsstater därför bör bidra till en bibehållen eller ökad kolsänka på sitt eget territorium, utifrån sin potential att göra så på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.
| Bilaga 2 till protokoll 2021/22:16 |
Regeringen är kritisk till den föreslagna beräkningsmodellen för medlemsstaternas åtagande och ifrågasätter därför den föreslagna ansvarsfördelningen. Regeringen avser analysera alternativa fördelningsnycklar som bättre reflekterar åtgärdspotentialen i medlemsstaterna. Regeringen konstaterar vidare att beräkningsgrunden utgår från data som överskattar Sveriges kolsänka vilket innebär att det åtagande som tilldelats Sverige till år 2030 blir oproportionerligt högt.
Regeringen konstaterar därtill att skogspolitiken är nationell kompetens och att utformning av nya förslag måste vara i linje med ett hållbart aktivt skogsbruk. Regeringen anser att det svenska åtagandet ska sänkas till en nivå som möjliggör det vi nationellt bedömer som en långsiktigt hållbar avverkningsnivå
Därtill bör medlemsstaternas åtaganden utöver nuvarande regelverk vara indikativa för att exempelvis beakta osäkerhet och variationer samt att relevanta åtgärder inte nödvändigtvis ger effekt redan till 2030. För denna sektor med stora mellanårsvariationer anser regeringen även att det är lämpligt med intervallbaserade mål snarare än årliga.
Utvidgad marksektor efter 2030
Regeringen anser att inrättandet av en utvidgad marksektor som också innefattar utsläpp från jordbrukssektorn kan vara möjligt för perioden efter 2030 och avser analysera detta vidare. Regeringen anser dock att det territoriella ansvaret för utsläppen från sektorn ska bibehållas och att samtliga medlemsstater måste bidra till omställningen. Ett eventuellt klimatneutralitetsmål bör därför sättas på medlemsstatsnivå och inte på EU-nivå. Ett inrättande av en utvidgad marksektor ska inte innebära att medlemsstater med stora upptag i skogen ska balansera utsläpp från jordbruket i andra länder. Regeringen ser därför betydande risker i att eftersträva klimatneutralitet i en specifik sektor på EU-nivå och framhåller att klimatneutralitetsmål för en utvidgad marksektor ska sättas på nationell nivå inom respektive medlemsstat i stället för på EU-nivå. Översyn av lagstiftningen ska bara kunna leda till att klimatambitionen skärps samtidigt som regelverket inte får hindra en långsiktigt ökad och hållbar produktion av bioenergi, livsmedel och fossilfria material från jord- och skogsbruket.
EU ETS
Fri tilldelning
Regeringen anser att den fria tilldelningen i EU ETS bör fasas ut snarast möjligt i enlighet med principen om att förorenaren betalar. Utfasningen bör dock inte ske i en takt som innebär risk för koldioxidläckage eller risk för minskad konkurrenskraft för företag med klimatambition som ställer om till fossilfrihet eller låga utsläpp. Förutsättningarna för europeisk industri att genom export bidra till global klimatnytta bör beaktas och stärkas.
Sammankoppling av utsläppshandelssystem med tredje land
Regeringen anser att internationellt samarbete vad gäller utsläppshandel och sammankopplingar mellan utsläppshandelssystem har stor potential att bidra till effektiva utsläppsminskningar. Frågan om så kallade klimatklubbar och deras potential att bidra till globalt samarbete inom utsläppshandel behöver analyseras vidare.
| Bilaga 2 till protokoll 2021/22:16 |
Regeringens överläggningspromemorior inför överläggning den 12 oktober 2021
§ 1 Revidering av EU:s krav för koldioxidutsläpp från nya lätta fordon
Preliminär svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar kommissionens förslag om revidering av EU-mål för utsläppen av koldioxid från nya lätta fordon. Regeringen ser positivt på att kraven fortsatt är bindande. Regeringen är även positiv till att incitamentet för noll- och lågutsläppsfordon och att lättnaderna för nischtillverkare tas bort från 2030, vilket ytterligare stärker styrningen och förenklar regelverket.
EU:s mål för utsläppen av koldioxid för lätta fordon har betydelse för Sveriges möjligheter att nå det nationella målet för inrikes transporter till 2030 och klimatmålet om nettonollutsläpp senast 2045. Mot denna bakgrund anser regeringen att kommissionens förslag till mål avseende nollutsläppskrav bör tidigareläggas och tidigast från 2030. Utfasningsutredningen lämnade till regeringen den 1 juni 2021 sitt betänkande I en värld som ställer om (SOU 2021:48). Utredningen föreslog att Sverige på EU-nivå bör verka för nollutsläppskrav i EU-regelverket för lätta fordon till 2030 eller strax därefter och senast 2035.
Ett nollutsläppskrav skulle i praktiken innebära att nya lätta fordon med förbränningsmotor fasas ut i nybilsförsäljningen i hela EU eftersom den aktuella lagstiftningen reglerar utsläpp av koldioxid från avgasröret. Det innebär att även fordon som drivs med hållbara biodrivmedel bedöms på samma sätt som fossildrivna fordon. Att hållbara biodrivmedel, t.ex. biogas, fortsatt kan vara ett komplement till andra åtgärder för minskad klimatpåverkan för nya lätta fordon efter 2030 hade varit att föredra, men regeringen konstaterar att detta inte är möjligt eftersom kommissionen väljer att utveckla de nuvarande bestämmelserna om krav på utsläpp av koldioxid från nyproducerade lätta fordon.
Skärpningen av utsläppskraven innebär samtidigt att hållbara biodrivmedel frigörs för användning inom flyg, sjöfart och andra tillämpningar där elektrifiering, inklusive genom vätgasdrift, inte är möjlig i närtid. Regeringen bedömer att det finns risk att det kommer att råda brist på hållbara biodrivmedel i framtiden och att det är viktigt att dessa kommer till användning där behovet är som störst. Vilket är till fördel för såväl transportaktörer som biodrivmedelsproducenter. Hållbart producerade biodrivmedel kommer även fortsatt spela en viktig roll för omställningen av den befintliga fartygs-, flyg och fordonsparken för att nå de övriga av riksdagen fastställda svenska klimatmålen. Regeringen ser det därför som viktigt att kommissionen fortsättningsvis säkerställer möjligheten för hållbara biodrivmedel att ersätta fossila drivmedel i fordon där elektrifiering, inklusive genom vätgasdrift, inte är möjlig i närtid.
Nollutsläppskrav i nybilsförsäljningen innebär att Sveriges möjligheter att klara EU-åtaganden på luftområdet ökar. Det skapas också en förutsägbarhet och större tydlighet för fordonsmarknadens aktörer. Genom EU-marknadens storlek skapas också ett tryck som förväntas att positivt bidra till att även andra regioner i världen snabbar på omställningen till fordon med nollutsläpp.
Regeringen analyserar med utgångspunkt i detta frågan om vilka nivåer som bör gälla.
Vidare bedömer regeringen att skärpningar av EU:s krav för koldioxidutsläpp kräver investeringar i laddinfrastruktur i medlemsstaterna, med anledning av detta behöver denna rättsakt samspela med EU:s översyn av direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (AFID).
| Bilaga 2 till protokoll 2021/22:16 |
§ 2 Reviderad LULUCF-förordning
Preliminär svensk ståndpunkt:
Regeringen konstaterar att kommissionens förslag till revidering av LULUCF-förordningen innebär omfattande förändringar jämfört med dagens regelverk, vissa med bäring på utformningen av regelverket i perioden efter 2030, och ser därför behov av ytterligare analyser av förslagets delar.
Regeringen ser positivt på kommissionens inriktning mot ökad klimatambition men bland annat behöver effekten av ökade incitament för nettoupptag på andra miljömål som skydd av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, landsbygdsutveckling och en växande cirkulär
bioekonomi analyseras ytterligare.
Nedan redovisas regeringens initiala ståndpunkter beträffande huvuddragen i förslaget.
Bindande mål om ökat nettoupptag till 2030
Regeringen delar kommissionens bedömning att den negativa trenden med en minskad kolsänka inom EU:s LULUCF-sektor behöver motverkas som ett led i att nå det långsiktiga klimatneutralitetsmålet. Regeringen anser att varje medlemsstat ska eftersträva klimatneutralitet och att samtliga medlemsstater
därför bör bidra till en bibehållen eller ökad kolsänka på sitt eget territorium utifrån sin potential att göra så på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.
Regeringen är kritisk till den föreslagna beräkningsmodellen för medlemsstaternas åtagande och ifrågasätter därför den föreslagna ansvarsfördelningen. Regeringen konstaterar vidare att beräkningsgrunden utgår från data som överskattar Sveriges kolsänka vilket innebär att det åtagande som tilldelats Sverige till år 2030 blir oproportionerligt högt. Regeringen anser därutöver att det åtagande som tilldelats Sverige till år 2030 bör sänkas till en nivå som är kompatibel med det svenska klimatpolitiska ramverket och möjliggör en utveckling av bioekonomin med en fortsatt hög aktivitet i svenskt skogsbruk i linje med dagens nivå. Regeringen avser analysera detta närmare. Därtill bör medlemsstaternas åtaganden utöver nuvarande regelverk vara indikativa för att exempelvis beakta osäkerhet och variationer samt att relevanta åtgärder inte nödvändigtvis ger effekt redan till 2030.
Det är viktigt att regelverket premierar och anpassas till förbättrade mätmetoder då dessa exempelvis kan fånga upp naturliga fluktuationer till följd av icke-antropogena processer såsom mellanårsvariationer i temperatur och nederbörd. Regeringen anser att noggranna mätmetoder bör gynnas och att i de fall nationell statistik håller högre metodologisk kvalitet bör denna
kunna utnyttjas.
Regeringen framhåller att ytterligare analys krävs på medlemsstatsnivå för vilka åtaganden som på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt bidrar till klimatneutralitetsmålet 2050. Potentialen för sådana åtgärder skiljer sig åt mellan medlemsstater genom fler faktorer än areal brukad mark. Som ett led i detta bör medlemsstaterna i sin integrerade klimat- och energiplan analysera potentialen för lång-siktiga och kostnadseffektiva åtgärder inom sektorn, utifrån senaste rapporterad data.
Därtill är regeringen kritisk till förslaget om ett ytterligare ökat påslag påföljande år om en medlemsstat inte klarar sitt årliga mål enligt den linjära banan framför allt eftersom sektorn präglas av större osäkerheter än andra sektorer och stora naturliga fluktuationer. Avseende kommissionens förslag att inrätta prognostiserade linjära målbanor ser regeringen att ett sådant system kan underlätta översynen av medlemsstaternas samlade framsteg men anser att dessa bör vara indikativa.
Regeringen anser att förordningen bör harmonisera med den svenska skogspolitiken och de jämställda
| Bilaga 2 till protokoll 2021/22:16 |
målen samt att den nationella kompetensen respekteras. Regeringen är kritisk till de ytterligare krav
som ställs i bilaga 3 på rapportering av parametrar som inte behövs för att följa upp utvecklingen av växthusgasflödena i LULUCF sektorn.
Klimatneutralitet för en utvidgad marksektor från 2035
Regeringen anser att inrättandet av en utvidgad marksektor som också innefattar utsläpp från jordbrukssektorn kan vara möjligt för perioden efter 2030 och avser analysera detta vidare. Regeringen anser dock att det territoriella ansvaret för utsläppen från sektorn ska bibehållas och att samtliga medlemsstater måste bidra till omställningen. Ett inrättande av en utvidgad marksektor ska inte innebära att medlemsstater med stora upptag i skogen ska balansera utsläpp från jordbruket i andra länder. Regeringen ser därför betydande risker i att eftersträva klimatneutralitet i en specifik sektor
på EU-nivå och framhåller att klimatneutralitetsmål för en utvidgad marksektor snarare bör sättas på nationell nivå inom respektive medlemsstat i stället för på EU-nivå. Översyn av lagstiftningen ska bara kunna leda till att klimatambitionen skärps samtidigt som regelverket inte får hindra en långsiktigt ökad och hållbar produktion av bioenergi, livsmedel och fossilfria material från jord- och skogsbruket.
Flexibilitet
Regeringen välkomnar att full flexibilitet fortsatt gäller från ESR till LULUCF som ett led i att stärka incitamenten att minska användning av fossila material och bränslen och för att kunna parera svängningar i upptag pga. naturliga variationer och konjunkturen. Regeringen anser samtidigt att möjligheten att tillgodoräkna sig ökade upptag inom denna sektor för att nå medlemsstaters utsläppsåtagande i andra sektorer (flexibilitetsmekanismer) bör begränsas för att bevara omställningstrycket i dessa sektorer samt undvika incitament att bygga upp mer osäkra kollager på bekostnad av åtgärder som minskar utsläppen, exempelvis genom substitution av fossila material och bränslen.
Regeringen anser vidare att det bör ställas krav på att respektive medlemsstats mätmetoder håller hög säkerhet och trovärdighet för att medlemsstater ska tillåtas nyttja flexibilitet.
Bokföringsregler
Regeringen ser positivt på en övergång till bokföringsmetod som harmoniserar med FN:s klimatrapportering. Regeringen är dock oroad över den osäkerhet som uppstår i regelverket om redovisning av måluppfyllelse och referensperiod utgår från olika datakällor med olika metoder för beräkning av utsläpp och upptag. Regeringen anser därför att måluppfyllelsen för medlemsstaterna bör utvärderas utifrån en konsekvent tidsserie.
| Bilaga 2 till protokoll 2021/22:16 |
§ 3 Översyn av EU:s ansvarsfördelningsförordning om medlemsstaternas nationella klimatmål
Preliminär svensk ståndpunkt:
Regeringen framhåller att ambitiösa och tydliga mål för utsläppsminskningar vid källan ökar förutsäg-barheten i EU:s klimatarbete och undviker inlåsningseffekter i fossilbaserad teknik och infrastruktur och välkomnar därför förslaget att skärpa det övergripande målet för EU:s svarsfördelningsförordning (ESR). Sverige driver sedan tidigare att nationella utsläppsmål bör vara en viktig komponent i att säkerställa att alla medlemsstater och berörda sektorer genomför den klimatomställning som krävs för att uppnå delångsiktiga klimatmålen.
Utöver att genomföra det skärpta 2030-målet anser regeringen att ESR även behöver bidra till en samhällsekonomiskt effektiv omställning mot ett klimatneutralt EU 2050. Detta förutsätter en ökad konvergens i klimatambition över tid då samtliga medlemsstater kommer behöva nå mycket låga utsläppsnivåer till 2050. Sverige driver sedan tidigare att varje medlemsstat bör uppnå klimat-neutralitet nationellt till 2050. Regeringen avser främja principen om ökad konvergens mot 2050-målet och välkomnar därför att samtliga medlemsstater ska bidra till ambitionsökningen samt att ambitionsgolvet skärps.
Flexibiliteter mellan sektorer och år kan bidra till att klimatmålen nås på ett kostnadseffektivt sätt, samtidigt som det finns risker med ett system som i för hög utsträckning förlitar sig på flexibilitets-mekanismer. Regeringen ser positivt på att flexibiliteter fortsatt begränsas och framhåller att dessa måste utformas så att miljöintegriteten upprätthålls och att klimatmålets uppfyllelse inte äventyras. Alla medlemsstater och sektorer behöver ges tillräckliga incitament att genomföra de åtgärder och den klimatomställning som krävs för att nå det skärpta 2030-målet och i förlängningen klimatneutralitet 2050. Full flexibilitet bör fortsatt gälla från ESR till LULUCF som ett led i att stärka incitamenten att minska användning av fossila material och bränslen.
Regeringen är kritisk till kommissionens förslag att inrätta en frivillig reserv av outnyttjade LULUCF-krediter. Regeringen framhåller att 2030-målet huvudsakligen ska uppnås genom utsläppsminskningar och att deltagande i flexibiliteter ska vara frivilligt. Andra medlemsstater ska inte automatiskt kunna tillgodoräkna sig ökade upptag från svenska kolsänkor. Minskade ansträngningar att minska utsläppen i en medlemsstat ska inte leda till krav på att öka upptag av koldioxid i en annan medlemsstat.
Vidare anser regeringen att utformningen av medlemsstaternas nationella utsläppsbanor behöver säkerställa ett tillräckligt omställningstryck under hela perioden fram till 2030. Regeringen välkomnar därför att utsläppsbanorna ses över senast år 2025 för att beakta eventuella ekonomiska effekter av covid-19.
| Bilaga 2 till protokoll 2021/22:16 |
§ 4 Översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter
Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar att kommissionen föreslår en övergripande översyn och skärpning av EU:s utsläppshandelssystem. En verkningsfull prissättning av växthus-gasutsläpp är nödvändig för att nå målen i Parisavtalet. Revideringen av utsläpps-handelssystemet bör eftersträva högsta möjliga miljöintegritet, kostnadseffektiva utsläppsminskningar och rättvisa konkurrensvillkor, samtidigt som systemet fortsatt ska premiera länder och verksamhetsutövare som vill gå före i klimatomställningen.
Regeringen välkomnar en skärpning av den linjära reduktionsfaktorn, och ser positivt på att en sådan skärpning kombineras med en engångssänkning av utsläppstaket. Regeringen avser analysera om det föreslagna utsläppsmålet om -61 procent är tillräckligt ambitiöst.
Regeringen anser att avsättningen till marknadsstabilitetsreserven (MSR) som lägst bör behållas på dagens nivå om motsvarande 24 procent av marknadsöverskottet även efter 2023, och kan överväga högre nivåer om detta bedöms nödvändigt för att motverka risk för överskott. MSRbestämmelserna bör inkludera samtliga sektorer som omfattas av utsläppshandel. Regeringen är även öppen för att se över och skärpa gränserna för in- och utmatning till MSR:n, och avser analysera den stegrande av-sättning till MSR som kommissionen föreslår för marknadsöverskott mellan 833 och 1096 miljoner utsläppsrätter. Regeringen kan överväga en annulleringsmekanism som baseras på fasta kriterier snarare än på auktionsnivåer, då dessa påverkas av flera andra faktorer och varierar från år till år.
Regeringen anser att det befintliga systemet för riktmärken behöver uppdateras för att bättre anpassas till låg- och nollutsläppstekniker, och välkomnar att kommissionen öppnar för en sådan justering. Regeringen är positiv till att taket för årlig justering av riktmärken föreslås höjas från 1,6 procent till 2,5 procent, eftersom den nivån har bättre förutsättningar att återspegla verklig teknikutveckling.
Regeringen anser att den fria tilldelningen i EU ETS bör fasas ut snarast möjligt i enlighet med principen om att förorenaren betalar. I vilken takt och på vilket sätt detta ska ske bör analyseras tillsammans med andra möjliga åtgärder för att undvika risken för koldioxidläckage.
Så länge den fria tilldelningen finns kvar ser regeringen generellt positivt på villkor som innebär att tilldelningen blir mer riktad och i högre grad gynnar anläggningar som minskar utsläppen. Regeringen bedömer dock att villkoret om energieffektiviseringsåtgärder behöver analyseras närmare för att tillse att sådan åtgärd verkligen är ändamålsenlig och praktiskt genomförbar.
Regeringen vänder sig emot kommissionens förslag om att anläggningar som använder mer än 95 procent biomassa inte ska omfattas av utsläppshandelssystemet. Det bör i stället tydliggöras i direktivet att det ska vara frivilligt för medlemsstaterna att via så kallad opt-in inkludera rena biomassaanläggningar i systemet, så att utsläppshandeln inte ger incitament till att elda med fossila bränslen.
Regeringen ser positivt på att en större andel av medlemsstaternas auktionsintäkter spenderas på klimat- och energiåtgärder, men avser analysera effekterna av kommissionens förslag närmare, bl.a mot bakgrund av en utökad utsläppshandel.
| Bilaga 2 till protokoll 2021/22:16 |
Regeringen stödjer förslaget om att alla investeringar relaterade till fossila bränslen i Moderniseringsfonden ska förbjudas. Regeringen anser att Innovationsfonden är ett viktigt instrument för att bidra till utvecklingen av låg- och nollutsläppstekniker, och anser att fonden har potential att i ännu högre utsträckning bidra till denna utveckling. Regeringen är även positiv till att inkludera klimatkontrakt (Carbon Contracts for Difference) inom fondens omfattning.
Regeringen anser att avfallsenergianläggningar ska ingå i systemet och avser verka för en sådan inkludering i direktivets förteckning över verksamhetsbeskrivningar.
Regeringen anser att kraven för flyget i EU ETS bör skärpas. Det bör i huvudsak ske genom en skärpning av den linjära reduktionsfaktorn och genom att fri tilldelning för flygets utsläppsrätter fasas ut snarast möjligt. Regeringen anser att ytterligare åtgärder även behöver vidtas för att kunna inkludera höghöjdseffekter från flyget i EU ETS.
Regeringen välkomnar en utvidgning av EU ETS till sjöfartssektorn. Inkluderingen av sjöfart i EU ETS bör ske på ett sådant sätt att det bidrar till största möjliga klimatnytta samtidigt som en jämn spelplan för sjöfartens aktörer säkerställs. Regeringen anser därför att utvidgningen av EU ETS till sjöfart bör inkludera samtliga utsläpp från sjötransporter som anlöper eller lämnar hamnar inom EES, att utsläppen av metan och lustgas bör ingå i systemet samt att även mindre fartyg bör inkluderas.
Regeringen ser positivt på användningen av utsläppshandel för att kostnadseffektivt minska växthusgasutsläppen. Regeringen anser att ett eventuellt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader måste utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt som leder till tillräckligt omställningstryck för att alla medlemsstater ska nå klimatneutralitet till 2050. Vidare behöver EU:s samlade klimatpolitik ge möjlighet för länder att genom nationella mål och styrmedel gå före i och snabba på klimatomställningen i EU. Systemet ska vara praktiskt genomförbart med en rimlig administrativ börda för företag och myndigheter, samtidigt som oönskade effekter för de sektorer som i dag ingår i EU ETS undviks. Regeringens preliminära bedömning är att kommissionens förslag till nytt utsläppshandelssystem har förutsättningar att uppfylla dessa kriterier, men behöver analysera dess effekter närmare.
Regeringen delar kommissionens bedömning att klimatomställningen behöver beakta rättvise- och solidaritetsaspekter, samtidigt som ingen lämnas utanför. Samtidigt anser regeringen att medlemsstater som har haft eller har en högre omställningstakt än genomsnittet i EU inte ska missgynnas eller förutsättas kompensera mindre ambitiösa medlemsstater.
Regeringen noterar kommissionens avsikt att en del av intäkterna från utsläppshandelssystemet ska uppbäras som intäkter till EU:s budget genom systemet för egna medel. Regeringen bedömer att det nuvarande systemet för egna medel är ändamålsenligt och fungerar väl, och anser inte att det finns något omedelbart behov att reformera det nyligen antagna systemet.
Regeringen är, mot bakgrund av den budgetrestriktiva hållning som Sverige traditionellt intar i förhållande till EU:s budget, kritisk till den sociala klimatfondens föreslagna omfattning och utformning (se faktapromemoria 2020/21:FPM135).
| Bilaga 3 till protokoll 2021/22:16 |
§ 1 Revidering av EU:s krav för koldioxidutsläpp från nya lätta fordon
SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Sverigedemokraterna ser positivt på att man inom EU justerar utsläppskrav för nya fordon inom ramen för ett effektivt arbete med att minska utsläppen från lätta fordon. Däremot framstår det som orealistiskt att som regeringen verka för krav på nollustläppsfordon redan till 2030. Mot bakgrund av lägre välstånd och obefintlig utbyggnad av laddinfrastruktur i många av EU-länderna är risken stor att detta för med sig ökade utgifter på EU-nivå. Mot bakgrund av detta motsätter sig Sverigedemokraterna att man ska arbeta för att tidigarelägga kommissionens förslag.
C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Centerpartiet värnar om att genomförandet av kommissionens klimatpaket ”fit for 55” ska ske på ett sätt som tillåter Sverige att ta ledningen och öka ambitionerna i förhandlingarna, samtidigt som utformningen respekterar subsidiaritetsprincipen och våra unika svenska förutsättningar i omställningen. Centerpartiet vill med det lämna avvikande ståndpunkt i de delar som är av särskild vikt för oss.
Den första punkten rör förslaget om lätta fordon, där önskar vi fortsatt att regeringen ska vara drivande för att kommissionen antar en livscykelanalys istället för att endast utgå från utsläppsmätningar från avgasröret. Med denna av kommissionens valda metod riskerar vi att driva på för ökade utsläpp, då en större andel av fordonsparken kommer att behöva bytas ut. Genom LCA-analyser fångas istället nyttan av att konvertera befintliga bilar till mer hållbar drift samt värdet att öka inblandningen av biogas och biodrivmedel som dessutom medför andra samhällsfördelar. Vi förutsätter därtill att regeringen avser inkludera de justeringar som gjordes i MJU den 30/9, såsom att krav på att skärpta utsläppsmål ska åtföljas av krav på utbyggnad av laddningsinfrastruktur och ren elproduktion inom hela EU.
V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Vänsterpartiet arbetar för att ändra systemet, inte klimatet och vi vet att vi kan ställa om ifall vi vill och EU som en rik union har en skyldighet att gå före. Både i Sverige och inom EU arbetar Vänsterpartiet för att utsläppsnivåerna ska minska med 70% till år 2030.
Vänsterpartiet välkomna den del av regeringens ståndpunkt som talar om att nollutsläppskravet bör tidigareläggas och då tidigast från 2030, men anser att skrivningen bör vara från 2030, inte tidigast 2030 och som nu senast 2035, vi har inte den tiden.
Vänsterpartiet menar att förutom att 2030-målet tidigareläggs men förutom det så behöver vi också se ett skarpare delmål för 2025. Vi vill se ett högre mål till 2025 för att enklare nå målet 2030.
| Bilaga 4 till protokoll 2021/22:16 |
§ 2 Reviderad LULUCF-förordning
M och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Överläggningspromemorian 16 november (M)
Tredje stycket under rubriken Övergripande målsättning till 2030 bör ha följande utformning.
Regeringen ifrågasätter målsättningen om 310 Mton och efterfrågar en beskrivning av bakgrunden till målnivån samt en konsekvensutredning. Regeringen konsterarar att enligt den europeiska klimatlagen ska LULUCF-sektorns bidrag till unionens klimatmål 2030 endast uppgå till 225 Mton.
Överläggningspromemorian 12 oktober.
Fjärde och femte stycket under rubrik 2.1 bör ha följande utformning:
Regeringen ifrågasätter målsättningen om 310 Mton och efterfrågar en beskrivning av bakgrunden till målnivån samt en konsekvensutredning. Regeringen konsterarar att enligt den europeiska klimatlagen ska LULUCF-sektorns bidrag till unionens klimatmål 2030 endast uppgå till 225 Mton. Regeringen är kritisk till den föreslagna beräkningsmodellen för medlemsstaternas åtagande och ifrågasätter därför den föreslagna ansvarsfördelningen.
Regeringen konstaterar vidare att beräkningsgrunden utgår från data som överskattar Sveriges kolsänka vilket innebär att det åtagande som tilldelats Sverige till år 2030 blir oproportionerligt högt. Regeringen anser därutöver att det åtagande som tilldelats Sverige till år 2030 bör sänkas till en nivå som är kompatibel med det svenska klimatpolitiska ramverket och möjliggör en utveckling av bioekonomin med en fortsatt hög aktivitet i svenskt skogsbruk i linje med dagens nivå. Regeringen konstaterar därtill att skogspolitiken är nationell kompetens och att utformning av nya förslag måste vara i linje med ett hållbart aktivt skogsbruk. Regeringen anser att det svenska åtagandet bör sänkas till en nivå som möjliggör det vi nationellt bedömer som en långsiktigt hållbar avverkningsnivå. Regeringen avser analysera detta närmare. Därtill bör medlemsstaternas åtaganden utöver nuvarande regelverk vara indikativa för att exempelvis beakta osäkerhet och variationer samt att relevanta åtgärder inte nödvändigtvis ger effekt redan till 2030.
SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
1. Det ökade målet med 310, liksom det ökade mål om 225 Mton CO2-ekvivalenter som enligt miljöministern redan avtalats som en del av Fit for 55, kan inte accepteras utan att en konsekvensanalys över bland annat inverkan på bioindustrins utveckling i varje berört land gjorts i samverkan med respektive land och överenskommits. Att acceptera ett ökat mål för alla EU-länder och sedan diskutera fördelningen, gör det mycket svårare för Sverige att kräva en minskning för just vårt land, eftersom det då skulle leda till ökningar för andra länder. Dessa beslut har tagits i fel ordning, vilket Sverige bör framhålla.
2. Sverigedemokraterna kan inte acceptera någon ökning av målet för ökat LULUCF-upptag för skog för Sveriges del. MJU accepterade efter långa förhandlingar enhälligt det förra målet, trots att flera partier, inklusive SD, framhöll att målet var alltför högt och därför kontraproduktivt. Först efter att regeringen inför MJU garanterat att beslutet inte skulle få effekt på skogssektorn utan att eventuella åtgärder skulle vidtas på andra sätt, accepterades förslaget då. En ytterligare höjning av Sveriges mål nu och utan motsvarande garantier från regeringens sida, kan Sverigedemokraterna inte acceptera. Det skulle allvarligt hota Sveriges klimatarbete genom att utsätta utvecklingen av vår bioekonomi för risker, genom att:
- leda till osäkerhet bland investerare beträffande om det kommer att finnas råvara.
- leda till osäkerhet bland skogsbrukare om det är meningsfullt att öka skogens tillväxt, eftersom EU ändå har givits rätten att begränsa avverkningen.
| Bilaga 4 till protokoll 2021/22:16 |
En positiv tilltro till framtiden hos investerare och skogsägare är nödvändig om vi fortsättningsvis ska kunna ha den långsiktiga skogsskötsel, skogsindustri och utvecklade bioekonomi som vi bör eftersträva i Sverige.
3. Skogsbruket ska behandlas för sig beträffande LULUCF och inte slås ihop med annan markanvändning såsom jordbruk.
4. Alla industriella skogsprodukter som lagrar kol ska räknas med, med respektive beräknad livslängd.
5. Skogsprodukternas ersättningseffekt gentemot andra produkter som genererar nettoutsläpp av kol ska räknas med.
6. LULUCF-nivåerna ska vara indikativa och anges av länderna själva, inte av EU-kommissionen.
7. Den träbaserade bioekonomins möjligheter vad gäller att över tid skapa allt fler hållbara träbaserade produkter måste tas hänsyn till ifråga om kolbalans på ett helt annat sätt än vad LULUCF nu gör i EU-kommissionens tappning.
C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Centerpartiet värnar om att genomförandet av kommissionens klimatpaket ”fit for 55” ska ske på ett sätt som tillåter Sverige att ta ledningen och öka ambitionerna i förhandlingarna, samtidigt som utformningen respekterar subsidiaritetsprincipen och våra unika svenska förutsättningar i omställningen. Centerpartiet vill med det lämna avvikande ståndpunkt i de delar som är av särskild vikt för oss.
Den andra punkten rör revideringen av LULUCF föreningen, där vi önskar se en ökad förståelse för skogens unika kretslopp som medför en rad naturliga fluktuationer som står utanför vår kontroll.
Därför förespråkar Centerpartiet indikativa mål som beaktar en viss felmarginal. Vi hade därmed också önskat betona med ett tillägg om att målet minst bör vara att medlemsstaterna ska leva upp till de mål som nuvarande regelverk resulterat i.
V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Vänsterpartiet är positiva till de ökade ambitionerna från EU om en ökad kolsänka inom EU. Vi delar inte regeringens ståndpunkt att det svenska föreslagna åtagandet skulle vara alldeles för högt. I motsats ser vi att åtagandet måste höjas. Sverige har som en glest befolkad skogsnation stora möjligheter att ha högre mål. Det är alvarligt att Sverige är på väg mot en ståndpunkt som minskar Sveriges ambitioner och åtaganden i kampen för klimatet.
Vi är positiva till att revideringen av LULUCF på helheten betyder ökade ambitioner för att öka kolsänkan. Sverige bör också gynna mer hållbara skogsbruksmetoder, öka virkesförråden och avverkningsåldrarna. I den svenska ståndpunkten är det mycket tal om att Sverige ska ha rätt att fortsätta bedriva ett hållbart skogsbruk och Vänsterpartiet ställer sig frågande till vilken del av det svenska skogsbruket regeringen då avser.
Vänsterpartiet anser att mål ska uppnås helt och hållet inom unionen och utan tillgodoräknande av sänkor eller krediter/flexibla mekanismer. Vi vill att målet ska formuleras som ett mål för EU samt med tydliga nedbrytbara och uppföljbara mål för varje medlemsland i linje med strukturen för ansvarsfördelningen.
| Bilaga 5 till protokoll 2021/22:16 |
§ 3 Översyn av EU:s ansvarsfördelningsförordning om medlemsstaternas nationella klimatmål
V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Både i Sverige och inom EU arbetar Vänsterpartiet för att utsläppsnivåerna ska minska med 70% till år 2030. Vi tycker i stort att det inom den givna kontexten ser bra ut men stället oss frågande till regeringens ståndpunkt kopplat till flexibilitet mellan sektorer. Vi delar regeringens ståndpunkt så långt att vi också ser att det finns risker med ett system som i för hög utsträckning förlitar sig på flexibilitetsmekanismer. Därför blir vi lite brydda när regeringen först ägnar ett helt stycke åt att konstatera hur problematiskt detta är för att sedan avsluta samma stycke med att konstatera att det ändå behöver full flexibilitet från ESR till LULUCF. Vänsterpartiet anser inte att den flexibiliteten är rimlig.
| Bilaga 6 till protokoll 2021/22:16 |
§ 4 Översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter
M- och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Överläggningspromemorian 12 oktober.
Andra stycket under rubrik 2.1 bör ha följande utformning:
Regeringen välkomnar en skärpning av den linjära reduktionsfaktorn. Regeringen anser att en engångssänkning av utsläppstaket bör ske på ett sätt som säkerställer europeisk konkurrenskraft, och att förslaget därmed behöver analyseras ytterligare. Regeringen avser analysera om det föreslagna utsläppsmålet om -61 procent är tillräckligt ambitiöst.
Sjätte stycket under rubrik 2.1 bör ha följande utformning:
Så länge den fria tilldelningen finns kvar ser regeringen generellt positivt på villkor som innebär att tilldelningen blir mer riktad och i högre grad gynnar anläggningar som minskar utsläppen. Regeringen anser dock att prissättningen av utsläpp inom ETS är det primära verktyget för att styra var förändring sker mest kostnadseffektivt, och att ytterligare villkor endast undantagsvis ska införas. Regeringen bedömer att villkoret om energieffektiviseringsåtgärder behöver analyseras närmare för att tillse att sådan åtgärd verkligen är ändamålsenlig och praktiskt genomförbar.
SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Sverigedemokraterna ser EU ETS som ett av de mest effektiva instrumenten för att minska utsläppen i Sverige och Europa. Samtidigt riskerar flera av förslagen om förändringar av systemet föra med sig risker vad gäller försämrad konkurrenskraft för svenska och europeiska företag. Detta måste på ett mer noggrant sätt analyseras.
- Kommissionen föreslår för att man för perioden 2021 - 2030 ska genomföra en engångsjustering av utsläppstaket. Sverigedemokraterna motsätter sig detta. Den linjära reduktionsfaktorn bör istället sättas så att målet för 2030 nås från det att den reviderade lagstiftningen börjar gälla. En engångsnedskärning för med sig ökade kostnader för att nå samma mål.
- När man ser över den fria tilldelningen bör man särskilt tänka på att kraftindustrin har kunnat minska sina utsläpp mer än processindustrin.
- Förslaget om villkor relaterat till energieffektiviseringsåtgärder bör strykas då det är problematiskt att blanda ihop energieffektivisering och klimatåtgärder.
- Artikel 10a.1a bör ses över. Det är ansvarslöst att lägga fram förslag på att minska den fria tilldelningen av sektorer som berörs av CBAM innan en ordentlig utvärdering har kunnat göras.
- Kommissionen föreslår att sjöfarten ska inkluderas i EU ETS: Sverigedemokraterna är inte principiellt emot detta men anser att en mer noggrann konsekvensanalys måste genomföras. Risken är att priserna på utsläppsrätter påverkas kraftigt till följd av svårigheter att minska utsläppen inom sjöfarten.
SD-ledamöterna vidhöll även sin avvikande ståndpunkt från utskottets överläggning den 30 september 2021 inför Miljörådet den 6 oktober 2021:
Sverigedemokraterna förslår att följande stycke förs in efter det första stycket i regeringens föreslagna ståndpunkt:
”Europa befinner sig i en energikris där vi ser stora obalanser vad gäller utbud- och efterfrågan. Resultatet är kraftigt höjda priser vilket resulterat i att flera länder infört- eller annonserat panikartade åtgärder för att mildra effekten för företag och konsumenter. EU ETS bidrar idag på betydande sätt till höjda elpriser i Sverige och Europa. Det är viktigt att ta denna situation på stort allvar när nya regelverk utformas. Europeisk konkurrenskraft riskerar att ta skada av kraftigt höjda priser på energi och stöd för ökad medfinansiering från EU:s budget riskerar att bli utbrett bland medlemsstaterna.
Oron för koldioxidläckage ökar med höjda priser på energi inom EU vilket kraftigt riskerar att minska nyttan med EU:s klimatpolitik. Om valet står mellan att införa en social klimatfond eller att förändra målen bör Sverige vara öppna för att diskutera förändringar vad gäller klimatmålen.”
MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET | Bilaga 6 till protokoll 2021/22:16 |
C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Centerpartiet värnar om att genomförandet av kommissionens klimatpaket ”fit for 55” ska ske på ett sätt som tillåter Sverige att ta ledningen och öka ambitionerna i förhandlingarna, samtidigt som utformningen respekterar subsidiaritetsprincipen och våra unika svenska förutsättningar i omställningen. Centerpartiet vill med det lämna avvikande ståndpunkt i de delar som är av särskild vikt för oss.
Den sista punkten rör EU:s handel med utsläppsrätter, där Centerpartiet saknar en rad förslag som vi varit drivande för. Det rör våra förslag:
- Att genomföra en permanent engångsborttagning av det totala antalet utsläppsrätter, för att ytterligare skärpa prissignalen.
- Inkluderade av en handel med negativa utsläpp, där minusutsläpp ska prissättas på EU-nivå.
- En utökad, gärna fördubblad, innovationsfond. Innovationsfonden är EU:s största fond till teknik som sänker utsläppen.
Även dessa förslag saknar vi. Statsrådet meddelade på sittande möte att nedanstående punkter dock överensstämmer med regeringens ståndpunkt. I avsaknad av textförslag nödgas vi dock lämna avvikande ståndpunkt i detta skede, även om vi hoppas att statsrådets löfte om att återkomma med texter gör att dessa kan strykas i ett senare skede.
- Att verka för att den kompensation som vissa länder delar ut för att lindra indirekta effekter av utsläppshandeln ska upphöra, eftersom den motverkar den prissignal som ska styra mot minskade utsläpp och nya innovationer.
- Att verka för att det ska löna sig att vara föregångare i omställningen utan att detta leder till försämrad konkurrens eller den sk. vattensängseffekten.
- Verka för att minska den administrativa komplexiteten inom systemet.
- Att verka för att kriterierna för att få gratis tilldelning av utsläppsrätter ska göras strängare än kommissionens förslag.
V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Vänsterpartiet anser att EU:s system för handel med utsläppsrätter ska reformeras så att priset på att släppa ut avsevärt ökar och att antalet utsläppsrätter fortare försvinner ur systemet.
Vi välkomnar den höjda ambitionen i EU ETS från 43 till 61% minskade utsläpp till 2030 men vi ser att även här behövs en skärpning om 70% till 2030 för att EU ETS ska kunna bidra till att EU levererar utsläppsminskningar i linje med Parisavtalet.
Vänsterpartiet ser också positivt på att den årliga minskningstakten av utsläppstaket (LRF) föreslås
öka. Detta bör kombineras med en kraftigare nedjustering av utsläppstaket, för att hantera överskott på utsläppsrätter. Kommissionen föreslår ca 117 miljoner, bedömningarna som vi tagit del av är att det behövs minst det dubbla.
Vad gäller kommissionens förslag om inkludering av vägtransporter och byggnader i ETS så anser vi
att det behöver analyseras ordentligt, vi ser en risk att en inkludering kan äventyra redan fattade beslut och åtgärder på områdena likväl som nationella initiativ för att minska utsläppen.
I dagsläget motsätter vi oss en utvidgning av EU ETS till sjöfart. Sjöfarten behöver egna ambitiösa
sektorsmål för utsläppsminskningar i linje med ett mål om totala minskningar om minus 70 procent till 2030. Men att i dagsläget fylla ett redan illa fungerande ETS med nya sektorer riskerar att underminera integriteten i hela systemet.
Utskottens och EU-nämndens protokoll
Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.