Protokoll utskottssammanträde 2021/22:14

Utskottens protokollSkatteutskottets protokoll 2021/22:14

RIKSDAGEN

SKATTEUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2021/22:14
DATUM	2022-01-27
TID	10.00–10.15
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Medgivande att delta på distans Utskottet medgav deltagande på distans för följande ledamöter och suppleanter: Jörgen Hellman (S), Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S), Magnus Stuart (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Gulan Avci (L), Kjell Jansson (M), Hannah Bergstedt (S), Johnny Skalin (SD), Vasiliki Tsouplaki (V) och Lorentz Tovatt (MP). Fyra tjänstemän från skatteutskottets kansli var uppkopplade på distans.
§ 2	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2021/22:13.
§ 3	Kanslimeddelanden Inkomna skrivelser enligt bilaga 2 anmäldes.
§ 4	EU-dokument Inkomna EU-dokument enligt bilaga 3 anmäldes.
§ 5	Nytt punktskattedirektiv och vissa andra ändringar (SkU9) Utskottet behandlade proposition 2021/22:61 och motion. Ärendet bordlades.
§ 6	Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2008/118/EG och direktiv (EU) 2020/262 (omarbetning) vad gäller skattefria butiker i tunneln under Engelska kanalens franska terminal Titel (SUB-18-2021/22) Utskottet inledde subsidiaritetsprövning av COM(2021) 817. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 7	Fråga om utskottsinitiativ mot sänkning av bränsleskatterna (MP) Utskottet fortsatte behandlingen av frågan om ett initiativ mot sänkning av bränsleskatterna, se bilaga 4. Utskottet beslutade att inte ta något initiativ. Mot beslutet reserverade sig ledamöterna från Miljöpartiet och Vänsterpartiet som ansåg att utskottet borde ha tagit initiativ i frågan.
§ 8	Övriga frågor Moderaterna föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ för att säkra bättre kontroll över folkbokföringen och genomföra en nationell folkräkning i Sverige, se bilaga 5. Frågan bordlades.
§ 9	Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum tisdagen den 1 februari 2022 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 1 februari 2022

SKATTEUTSKOTTET

FÖRTECKNING ÖVER LEDAMÖTER

Bilaga 1 till protokoll 2021/22:14

§ 1

§ 2–9

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Jörgen Hellman (S) ordförande

X

Per Åsling (C) förste vice ordf.

X

X

Niklas Wykman (M) andre vice ordf.

X

Hillevi Larsson (S)

Helena Bouveng (M)

X

Eric Westroth (SD)

X

Sultan Kayhan (S)

X

Tony Haddou (V)

Magnus Stuart (M)

X

David Lång (SD)

X

Patrik Lundqvist (S)

X

Hampus Hagman (KD)

X

Anna Vikström (S)

X

Gulan Avci (L)

X

Anne Oskarsson (SD)

Rebecka Le Moine (MP)

Kjell Jansson (M)

X

SUPPLEANTER

Eva-Lena Jansson (S)

Fredrik Schulte (M)

Hannah Bergstedt (S)

X

Sofia Westergren (M)

Johnny Skalin (SD)

X

Eva Lindh (S)

Helena Vilhelmsson (C)

Hanna Gunnarsson (V)

Magdalena Schröder (M)

Cassandra Sundin (SD)

Laila Naraghi (S)

Andreas Carlson (KD)

Ola Möller (S)

Mats Persson (L)

Jörgen Grubb (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Ann-Christine From Utterstedt (SD)

Bo Broman (SD)

Maria Nilsson (L)

Helena Gellerman (L)

Emma Berginger (MP)

Vasiliki Tsouplaki (V)

X

Jakob Forssmed (KD)

Magnus Jacobsson (KD)

Anders Österberg (S)

Jon Thorbjörnsson (V)

Aphram Melki (C)

Lorentz Tovatt (MP)

X

Extra suppleanter

Axel Hallberg (MP)

Margareta Fransson (MP)

Marie Granlund (S)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

– – Bilaga 4

till protokoll 2021/22:14

Skatteutskottet – – – – 2021.11.30

Begäran om utskottsinitiativ mot sänkning av bränsleskatterna

Riksdagen beslutade den 24 november om utgiftsramar och inkomstberäkningar i statens budget för 2022 enligt ett gemensamt förslag från M, SD och KD. Som en del av förslaget riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen. Enligt detta tillkännagivande ska regeringen återkomma med ett förslag om att sänka skatten på bensin och diesel så att priset vid tankning sänks med 50 öre per liter från och med den 1 maj 2022.

Att prissätta utsläpp är det överlägset mest effektiva sättet att minska utsläppen. Den föreslagna sänkningen om 50 öre per liter innebär därför att Sveriges utsläpp kommer att öka. Om Sverige ska hedra de utsläppsmål som antagits av Riksdagen är sänkt pris på utsläpp inte rätt väg att gå.

Dessutom har M, SD och KD finansierat den sänkta bränsleskatten med pengar som regeringen fått från EU i återhämtningsstöd. Dessa pengar är öronmärkta för att finansiera specifika projekt. Kort sagt: Pengarna som M, SD och KD vill använda för att sänka bränsleskatten kan inte användas till det. Med M-SD-KD-budgeten lever Sverige inte heller upp till de budgetkrav som EU har inom klimatarbetet för att länderna ska berättigas stöd. Det betyder att Sverige nu riskerar att gå miste om tiotals miljarder kronor i EU-stöd.

Den grundläggande principen bakom en skatt på fossila drivmedel - att förorenaren ska betala - genomsyrar all svensk miljölagstiftning. Att sänka skatten på fossila drivmedel är raka motsatsen till denna princip.

I internationella förhandlingar inom FN, inom EU:s institutioner och genom vårt biståndsarbete har Sverige använt sitt höga förtroende för att driva på andra länder i klimatomställningen. Att Sveriges klimatpolitik återkommande utnämnts till att vara bäst i världen har varit absolut avgörande för att kunna påverka i dessa forum. Förslaget om sänkt drivmedelsskatt hotar Sveriges trovärdighet i det internationella klimatarbetet.

Vi anser därför att skatteutskottet genom ett utskottsinitiativ ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om att inte sänka drivmedelsskatten i enlighet med tillkännagivandet i 2021/22:FiU1

Margareta Fransson (MP)

– – Bilaga 5

till protokoll 2021/22:14

M: Förslag till utskottsinitiativ – Säkra bättre kontroll över folkbokföringen och genomför en nationell folkräkning i Sverige

Skatteverket uppskattar att folkbokföringsfelet omfattar omkring 200 000 personer i Sverige. Att staten inte har kontroll över folkbokföringen är ett allvarligt problem.

Folkbokföringsuppgifter kopplas i Sverige samman med ett antal skyldigheter och rättigheter, så som tillgång till stora delar av välfärds- och trygghetssystemen. Kriminella använder idag falska adresser för att tillskansa sig bidrag och välfärdstjänster som man egentligen inte har rätt till. En av de mer övergripande risker som statliga utredningar har identifierat är att uppgifter som registreras i folkbokföringsdatabasen inte speglar verkliga förhållanden och att dessa felaktiga uppgifter därefter ligger till grund för beslut om utbetalningar från välfärdssystemen.

Riksrevisionen beskriver i sin rapport från 2017 att problemen med felaktig folkbokföring är som störst i städer med ansträngd bostadsmarknad där den svarta marknaden är större och behovet av att hyra i andra hand är påtagligt. Trångboddheten i Sverige är ett betydande problem. Staten behöver bättre kunskap om trångboddhetens omfattning, som idag är bristfälligt när folkbokföringsuppgifterna har tydliga brister.

Sverige har tidigare haft en tradition av att genomföra folkräkningar, likt många andra länder. Sverige har däremot inte genomfört en riktig folkräkning sedan 1990. Under exempelvis 1900-talet genomförde Sverige folkräkningar ungefär vart tionde år i genomsnitt.

En folkräkning skulle ge staten möjlighet att bättre bekämpa brott, verktyg för att stävja framväxten av utanförskap och ger viktig kunskap i arbetet att motverka trångboddhet. Skatteverket bedömer att den organiserade brottsligheten i ökande grad utnyttjar folkbokföringsdatabasen och samordningsnumren för grova brott.

Därtill är det viktigt att bättre kontroll säkras när människor flyttar till Sverige och ska folkbokföra sig, liksom i de fall en individ ska få ett samordningsnummer. Vid folkbokföring eller när individer erhåller ett samordningsnummer kontrolleras eller lagras idag inga biometriska uppgifter. Som huvudregel bör biometriska uppgifter kontrolleras när människor flyttar till Sverige och ska folkbokföra sig, liksom i de fall en individ ska få ett samordningsnummer. Det kommer kunna vara ett kraftfullt verktyg för Skatteverket för att minska felen i folkbokföringen och underlätta myndighetens arbete med att bekräfta en identitet. Kontroll av biometriska uppgifter skulle bidra till att reducera problemen med samordningsnumren som Sverige idag saknar kontroll över.

Förslag:

Moderaterna föreslår att skatteutskottet tar initiativ till att riksdagen tillkännager för regeringen att fatta beslut om och genomföra en nationell folkräkning och säkerställer genomförandet genom uppdrag till berörda myndigheter.

Moderaterna föreslår att skatteutskottet tar initiativ till att riksdagen tillkännager för regeringen att återkomma med förslag som säkrar att biometriska uppgifter kontrolleras i samband med en identitetskontroll vid folkbokföring av en person som flyttat till Sverige, liksom för att få ett samordningsnummer.

Niklas Wykman (M)

Helena Bouveng (M)

Magnus Stuart (M)

Kjell Jansson (M)

Fredrik Schulte (M)