Protokoll utskottssammanträde 2020/21:6 (Miljö- och jordbruksutskottets protokoll 2020/21:6)

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2020/21:6
DATUM	2020-10-15
TID	08.30 – 12.55
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Fråga om medgivande till deltagande på distans Utskottet beslutade att tillåta följande ordinarie ledamöter och suppleanter att vara uppkopplade via videolänk: Isak From (S), Runar Filper (SD), Magnus Manhammar (S), Elin Segerlind (V), Betty Malmberg (M), Martin Kinnunen (SD), Malin Larsson (S), Marlene Burwick (S), Nina Lundström (L), Marléne Lund Kopparklint (M), Yasmine Eriksson (SD), Staffan Eklöf (SD), Jon Thorbjörnsson (V), Stina Larsson (C) och Anna Vikström (S).
§ 2	Miljöråd 23 oktober 2020 Utskottet överlade med miljö- och klimatminister Isabella Lövin om Rådets dagordningspunkt 3 Förordningen om en europeisk klimatlag Underlaget utgjordes av en den 14 oktober 2020 översänd kommenterad dagordning se (bilaga 2). Rådets dagordningspunkt 4. EU:s inlämnande av ett uppdaterat nationellt fastställt bidrag till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) Underlaget utgjordes av en den 14 oktober 2020 översänd kommenterad dagordning se (bilaga 2). Rådets dagordningspunkt 5. Rådsslutsatser om biologisk mångfald – behovet av skyndsamma åtgärder Underlaget utgjordes av en den 14 oktober 2020 översänd kommenterad dagordning (bilaga 2), Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 371-2020/21) (bilaga 2) och kommissionens meddelande om en strategi för biologisk mångfald för 2030 (COM(2020) 380). Miljö- och klimatministern redogjorde för regeringens ståndpunkter. SD-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter på rådets dagordningspunkter 3 och 5 (bilaga 3). Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkter. Miljö- och klimatminister Isabella Lövin med medarbetare lämnade under övriga punkter på rådsdagordningen information inför Miljörådet den 23 oktober 2020. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	De klimatpolitiska förslagen om gröna kreditgarantier, stöd till produktion av biobränslen och reduktionsplikt Miljö- och klimatminister Isabella Lövin och statssekreterare Eva Svedling redogjorde för de klimatpolitiska förslagen om gröna kreditgarantier, stöd till produktion av biobränslen och reduktionsplikt som presenterats i budgeten för 2021.
§ 4	Information om avslutat kroatiskt och nytt tyskt ordförandeskap Skriftlig information om det avslutade kroatiska och det nya tyska ordförandeskapet, i den delen det berörde statsrådet Lövins ansvarsområde, hade lämnats och lades till handlingarna.
§ 5	Jordbruks- och fiskeråd 19–20 oktober 2020 Utskottet överlade med landsbygdsminister Jennie Nilsson om Rådets dagordningspunkt 3 Förordningen om fastställande för 2021 av fiskemöjligheter i Östersjön Underlaget utgjordes av en den 14 oktober 2020 översänd kommenterad dagordning se (bilaga 4) Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 105-2020/21) (bilaga 4) och kommissionens förslag till förordning om fiskemöjligheter i Östersjön 2021 (COM(2020) 436). Rådets dagordningspunkt 4. Reformpaketet för GJP efter 2020 Underlaget utgjordes av en den 14 oktober 2020 översänd kommenterad dagordning se (bilaga 4). Rådets dagordningspunkt 5. Slutsatser om strategin Från jord till bord Underlaget utgjordes av en den 14 oktober 2020 översänd kommenterad dagordning (bilaga 4) Landsbygdsministern redogjorde för regeringens ståndpunkter. C-ledamöterna föreslog ett tillägg till regeringens ståndpunkt under rådets dagordningspunkt 4: Regeringen bör verka för miljöåtgärder i pelare I som ger förutsättningar för effektiva åtgärder i syfte att nå högre miljö-och klimatnytta inom EU, samtidigt som ett förenklat nationellt genomförande medges och svenskt jordbruks relativa konkurrenskraft främjas. Landsbygdsministern accepterade Centerpartiets förslag. SD-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkt på rådets dagordningspunkt 5 (bilaga 5). Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkter. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 6	Information om fiskerikontroll och spårbarhet Landsbygdsminister Jennie Nilsson informerade och svarade på ledamöternas frågor om fiskerikontroll och spårbarhet.
§ 7	Information om avslutat kroatiskt och nytt tyskt ordförandeskap Skriftlig information om det avslutade kroatiska och det nya tyska ordförandeskapet, i den delen det berörde statsrådet Nilssons ansvarsområde, hade lämnats och lades till handlingarna.
§ 8	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 20 oktober 2020 kl. 11.00 i Skandiasalen.
Vid protokollet Justeras den 22 oktober 2020 Ulrika Heie

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2020/21:6

§ 1

§ 2

§ 3-4

§ 5-7

§ 8

LEDAMÖTER

Kristina Yngwe (C), ordf., tjl. t.o.m. 2020-11-29

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf.

Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf.

Hanna Westerén (S)

Isak From (S)

John Widegren (M)

Runar Filper (SD)

Magnus Manhammar (S)

Elin Segerlind (V)

Betty Malmberg (M)

Martin Kinnunen (SD)

Malin Larsson (S)

Magnus Oscarsson (KD)

Marlene Burwick (S)

Nina Lundström (L)

Mats Nordberg (SD)

Ulrika Heie (C), vik. ordf. t.o.m. 2020-11-29

SUPPLEANTER

Markus Selin (S)

Marléne Lund Kopparklint (M)

Monica Haider (S)

Louise Meijer (M)

Yasmine Eriksson (SD)

Elin Lundgren (S)

Rickard Nordin (C)

Birger Lahti (V)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Staffan Eklöf (SD)

Mats Wiking (S)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

Tomas Kronståhl (S)

Joar Forssell (L)

Anne Oskarsson (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Anders Hansson (M)

Helena Gellerman (L)

Arman Teimouri (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Lorentz Tovatt (MP)

Cassandra Sundin (SD)

Richard Jomshof (SD)

Magnus Ek (C)

Jens Holm (V)

Magnus Jacobsson (KD)

Roland Utbult (KD)

Jon Thorbjörnson (V)

Helena Antoni (M)

Stina Larsson (C)

Anna Vikström (S)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2

till protokoll

2020/21:6

Överläggning den 15 oktober 2020 om förordningen om en europeisk klimatlag

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar ansatsen att nå en allmän inriktning om EU:s klimatlag på det aktuella mötet. Om en allmän inriktning inte kan nås bör de element som hittills har samlat en kvalificerad majoritet läggas fast på lämpligt sätt.

Regeringen anser att ordförandeskapets kompromissförslag utgör en förbättring av kommissionens ursprungliga förslag, bl.a vad gäller utsläppsbanan, klimatanpassning och processen för delmål. Regeringen anser dock att följande delar behöver stärkas ytterligare. Riksdagen har tidigare ställt sig bakom att det långsiktiga målet om klimatneutralitet till 2050 bör gälla både för EU som helhet och för varje enskild medlemsstat på nationell nivå. Detta är avgörande för att klimatlagen ska utgöra ett långsiktigt och tydligt ramverk för klimatomställningen som säkerställer att EU som helhet når klimatneutralitet till senast 2050. Efter 2050 bör EU sträva efter att nå negativa utsläpp. Dessa ståndpunkter har hittills inte fått gehör hos ordförandeskapet. Ett skärpt 2030-mål ska skrivas in i klimatlagen. Regeringen anser att EU:s mål för minskningar av växthusgasutsläpp till 2030 ska vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål och därför skärpas till minst minus 60%, med sikte mot 65%, jämfört med 1990 års nivåer. Samtidigt anser regeringen att det är avgörande att EU inte antar ett 2030-mål som understiger minst -55% i enlighet med kommissionens klimatplan 2030 från september 2020.

Regeringen ser att samarbetet med likasinnade medlemsstater är en avgörande komponent för att säkerställa detta, och avser därför, när så är motiverat, fortsätta driva en gemensam linje med gruppen av likasinnade medlemsstater. Regeringen anser att det är centralt att EU:s klimatmål och åtgärder är i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål och vetenskapen, och att det nya 2030-målet fortsatt utgör ett golv snarare än ett ambitionstak för EU:s klimatarbete. En skärpning av 2030-målet bör möjliggöra att EU kan höja sitt åtagande under Parisavtalet före årets slut.

Regeringen anser att klimatlagen även bör vara i linje med Parisavtalets princip om ökad ambition över tid. Den föreslagna översynsklausulen bör bara kunna innebära att klimatlagen skärps i syfte att nå det långsiktiga målet om klimatneutralitet till 2050. Samtidigt får inte regelverket hindra en

långsiktigt ökad och hållbar produktion av bioenergi, livsmedel och fossilfria material från jord- och skogsbruket.

Överläggning den 15 oktober 2020 om EU:s inlämnande av ett uppdaterat nationellt fastställt bidrag till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC)

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar förslaget till NDC-inlaga. Det är avgörande att EU lämnar in en ambitiös NDC med ett skärpt 2030-mål innan årets slut. På så sätt värnar EU sitt internationella ledarskap och driver på andra länder att skärpa sina klimatåtaganden.

Överläggning den 15 oktober 2020 om rådsslutsatser om biologisk mångfald – behovet av skyndsamma åtgärder

Förslag till svensk ståndpunkt i kommenterad dagordning:

Sverige ser rådsslutsatserna som ett viktigt steg i EU:s arbete för att bromsa förlusten av biologisk mångfald och ta vara på naturens tjänster. Sverige har i förhandlingarna verkat för rådsslutsatserna så långt som möjligt speglar regeringens preliminära ståndpunkt i det FaktaPM som har tagits fram för EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030. I återhämtningen efter Covid19 ser Sverige behov av lösningar som adresserar biologisk mångfald, klimatet och havet på samma gång. Sverige

välkomnar att RSS lyfter fram detta och att medlemsstaternas roll understryks.

Sverige anser att definitioner och kriterier för skyddade områden ska tas fram i en process med deltagande från medlemsstaterna (eng. participatory process) och att existerande nationella kategorier för skydd av natur ska respekteras.

För att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster behöver våra produktions- och konsumtionsmönster förändras i enlighet med den riktning som pekas ut i strategierna för cirkulär ekonomi. Tillsammans med andra initiativ är det Sveriges bestämda ambition att Stockholm+50 om två år ska ge världen en stark knuff i den riktningen.

Förslag till svensk ståndpunkt i överläggningspromemoria (dnr 371-2020/21):

Regeringen stödjer att kommissionen har tagit fram en strategi för biologisk mångfald för 2030 som en del av den gröna given och att miljö- och klimatfrågorna prioriteras högt under den nya kommissionens mandatperiod. Regeringen anser att det är positivt att kommissionen tar ett helhetsgrepp och att den har sökt att uppnå synergier med andra initiativ som omfattas av den

gröna given och gemensamma mål med strategin ”från-jord-till-bord”. Regeringen anser det viktigt att strategierna på ett samstämmigt sätt bidrar till den gröna givens övergripande målsättning och att kunskapsbasen stärks.

Regeringen välkomnar på ett övergripande plan kommissionens ambition i strategin för biologisk mångfald till 2030. Strategins förslag behöver åtföljas av konsekvensanalyser för EU. Konsekvenserna för Sverige behöver också analyseras. När reglering behövs på EU-nivå är det viktigt att ta hänsyn till

att kostnadseffektiviteten för specifika åtgärder kan skilja sig åt mellan medlemsstater och beroende på när i tiden de genomförs. Regeringen anser att det är viktigt att strategin för biologisk mångfald beaktar även ekonomiska och sociala hållbarhetsaspekter.

Regeringen instämmer i att covid-19 pandemin har höjt medvetenheten om kopplingarna mellan vår egen hälsa och ekosystemens hälsotillstånd. En rik biologisk mångfald och dess välfungerande ekosystemtjänster bidrar till välfärd, ekonomi och hälsa. När våra samhällen ska återhämta sig är det

nödvändigt att beakta både skydd och nyttjande av naturen, detta också för att stärka motståndskraften inför framtida kriser. Regeringen välkomnar att de fem främsta orsakerna bakom förlusten av

biologisk mångfald adresseras och att strategin omfattar åtgärder för sektorer med stor påverkan på biologisk mångfald. Regeringen välkomnar att strategin tydliggör synergierna mellan

klimatfrågan och biologisk mångfald och bedömer det angeläget att bland olika kostnadseffektiva lösningar även nyttja naturbaserade lösningar i syfte att använda potentialen i biologisk mångfald. Det kan innebära till exempel att anlägga eller restaurera våtmarker där så är lämpligt. Lärdomar från

urfolks traditionella brukande och kunskap bör utvecklas. Regeringen anser att bevarande och restaurering av kolsänkor kan vara en effektiv klimatåtgärd. Samtidigt får detta varken hindra ett aktivt och hållbart brukande av skogen eller en långsiktigt ökad och hållbar produktion av bioenergi, livsmedel och fossilfria material från jord- och skogsbruket. EU är i mycket hög grad importberoende av de metaller som krävs för klimatomställningen, bland annat för elektrifiering av transportsystemet och för vindkraft. Sverige är samtidigt ett av EU:s viktigaste länder för hållbar mineralnäring och därmed en mycket viktig aktör inom EU för att säkra tillgång till hållbart producerade råvaror till EU:s industrier. EU:s nya industristrategi belyser vikten av tillgång till så kallade kritiska råvaror och

aviserar en åtgärdsplan för säkerställande av tillgång till dessa samt skapande av industriell allians om råvaror. EU:s behov av metaller för klimatomställning belyser bland annat vikten av ökad återvinning och cirkulära affärsmodeller och att möjliggöra investeringar i hållbar mineralnäring inom EU samtidigt som förlust av biologisk mångfald ska minimeras och kompenseras.

Det är viktigt att EU visar ledarskap i post-2020 förhandlingarna om ett nytt globalt ramverk för FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD), genom att själv åta sig ambitiösa mål för bevarande av biologisk mångfald. Dessa mål bör nås på EU-nivå. Sverige har undertecknat en avsiktsdeklaration om

ett globalt mål om att 30 % av världshaven ska skyddas till 2030. Regeringen anser att principerna för kommissionens siffersatta mål om skydd av landmiljö behöver klarläggas. Regeringen ska stödja kommissionens arbete med att skapa en ökad samsyn och vägledningar till vad som menas

med skydd och strikt skydd samt hur andra effektiva arealbaserade bevarandeåtgärder kan bidra till att uppnå målen. Regeringen har en tydlig ambition att bevara skyddsvärda skogar antingen genom formellt skydd eller frivilliga avsättningar. Givet kommissionens förslag finns motsvarande

behov av samsyn kring och definitioner av skyddsvärda urskogar och naturskogar (”primary forests” och ”old-growth forests”) 3. Regeringen anser att hänsyn ska tas till medlemsstaternas olika förutsättningar och att arbetet ska bidra till enhetlig tolkning av målen och enhetlig återrapportering av

förekomster och åtgärder så långt det är möjligt. Regeringen anser det viktigt att EU:s skogsstrategi efter 2020 ska vara jämbördig med och av samma relevans som andra EU-strategier, däribland

strategin om biologisk mångfald. Regeringen anser att det är viktigt att strategin för biologisk mångfald bidrar till insatser på EU-nivå som främjar förutsättningarna för det hållbara svenska skogsbruket, bygger på existerande definitioner av ett hållbart skogsbruk samt värnar skogens klimatnytta. Att EU:s skogsstrategi inte underordnas strategin för biologisk mångfald är av

avgörande betydelse. Samtidigt ska det nationella självbestämmandet i skogliga frågor fortsatt värnas.

Regeringen anser att det finns behov av åtgärder för återställande av natur och restaurering av förstörda ekosystem, liksom för att säkerställa att försämring i bevarandetrender och bevarandestatus för skyddade livsmiljöer och arter inte sker. Regeringen anser dock att det är viktigt att innan en

gemensam EU-plan kan beslutas behöver en utförlig konsekvensbeskrivning på EU nivå likväl som på medlemsstatsnivå av ett eventuellt rättsligt bindande förslag genomföras. Det är viktigt att sätta upp relevanta bevarandemål och åtgärder och att tillämpa relevant uppföljning av dessa.

Vidare ska implementeringen av naturvårdsdirektiven ta hänsyn till medlemsländernas skilda nationella förutsättningar. 3 Det finns ingen enhetlig, vedertagen, internationell definition av begreppen primary forest och old-growth forests. Regeringen välkomnar kommissionens ambition att integrera hänsynen till biologisk mångfald i jordbrukssektorn, detta behövs även för att bevara och

stärka de ekosystemtjänster som jordbruket behöver. I förslaget finns det ett antal siffersatta mål som innebär en minskad användning av insatsmedel samt en styrning av markanvändningen.

Regeringen anser att obligatoriska krav på avsättning av jordbruksmark behöver kunna anpassas till lokala och regionala förhållanden. I områden med ett varierat landskap med såväl jordbruk som skogsbruk, är behovet mindre än det är i slättområden med liten variation. I skogsdominerade

områden bidrar förekomsten och brukandet av jordbruksmarken till ökad biodiversitet. Principerna för vad som ska räknas in i ett mål om avsättning av mark behöver klarläggas. Vidare bör det också beaktas att vissa brukningsmetoder bidrar till den biologiska mångfalden och behöver fortgå

för att de biologiska värdena ska bevaras. En överanvändning av växtskyddsmedel och växtnäring leder till försämringar i naturmiljön. Regeringen anser att principerna för siffersatta

mål behöver klarläggas och att det ska finnas en flexibilitet mellan medlemsländerna. Principen för fördelning mellan medlemsländer behöver vara lika konkurrensvillkor. Regeringen stödjer en inriktning om att undvika överanvändning av växtskyddsmedel och växtnäring i de medlemsländer där

förbrukningen är hög och effektiviteten låg. Regeringen anser att varje medlemslands utgångspunkt behöver tas i beaktande. Enskilda medlemsstaters utgångspunkt kan vara mycket olika och samma siffersatta målsättning för alla kan medföra relativ liten effekt i de länder som ligger i framkant. Länder med hög förbrukning och låg effektivitet behöver sänka sin användning mest, då det ger störst miljö- och klimatnytta i förhållande till kostnader. Med utgångspunkt i det svenska generationsmålet för miljöpolitiken anser regeringen att det är viktigt att strategin genomförs utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför EU:s gränser. Regeringen anser att fokus vid en revidering av Förnybarhetsdirektivet bör ligga på de övergripande målen, inte på detaljerade hållbarhetskriterier. Mot bakgrund av målet med ett klimatneutralt Europa till 2050 är det viktig att fortsatt granska och undersöka behoven av att ersätta fossila bränslen med bioenergi. Regeringen delar Kommissionens bedömning om att det krävs framsteg när det gäller att identifiera områden med markföroreningar och återställa skadad och förorenad mark inom EU. Medlemsländerna har kommit olika långt i

detta arbete, Sverige har tex. redan genomfört ett omfattande inventeringsarbete och har en nationell plan för efterbehandling av förorenade områden.

Regeringen stödjer kommissionens syn på agendan för internationell världshavsförvaltning och förslaget att ingå ett ambitiöst, rättsligt bindande avtal om marin, biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion. Som blivande ordförande i Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis välkomnar regeringen förnyade ansträngningar att etablera marina skyddsområden i Antarktiska oceanen, inklusive i Östantarktis och i Weddellhavet. Regeringen stödjer också ett moratorium för djuphavsutvinning av mineral på havsbotten bortom nationell jurisdiktion

till dess att effekterna har utretts i tillräcklig grad. Regeringen välkomnar ett integrerat förhållningssätt med stärkta kopplingar mellan skydd av biologisk mångfald och sociala samt ekonomiska faktorer, i

linje med genomförandet av Agenda 2030. Effekterna av klimatförändringar och minskad biologisk mångfald för unionens urfolk är stor. Ett exempel är att den samiska traditionella renskötseln påverkas negativt av dessa förändringar samtidigt som den bidrar positivt till biologisk mångfald. Urfolks traditionella kunskap bör i högre utsträckning synliggöras och tillvaratas.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3

till protokoll

2020/21:6

§ 2 Miljöråd 23 oktober 2020

Rådets dagordningspunkt 3 Förordningen om en europeisk klimatlag

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
När det kommer till mål om utsläppsminskningar fram till 2030 motsätter sig Sverigedemokraterna att Sverige ska verka för att skärpa liggande förslag från kommissionen.

Rådets dagordningspunkt 5. Rådsslutsatser om biologisk mångfald – behovet av skyndsamma

åtgärder

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
1 Relationen mellan skogsstrategin och strategin för biologisk mångfald

SD anser att regeringen bör framhålla inte bara att skogsstrategin bör ges samma dignitet som, utan även godkännas samtidigt som mångfaldsstrategin, eftersom dessa två kan behöva anpassas tillvarandra, inte blott den ena till den andra.

2 Skydd av 30 % av landarealen

Regeringen bör framhålla att ett schablonmässig skydda av 30 % av landarealen, inte är ett effektivt sätt att skydda biologisk mångfald. Om den här typen av mål ändå ska inkluderas i strategin för biologisk mångfald, bör regeringen begära att den ska gälla för varje medlemsland, med möjligt undantag för de minsta och mest tättbefolkade staterna. SD anser även att regeringen bör betona att EU:s strategier för skydd av arter och naturtyper bör vara övergripande, medan konkreta metoder för att uppnå målen, exempelvis skydd eller speciell skötsel, bör beslutas i berörd länder.

3 Primary respektive old-growth forest

SD anser att primary forest är en relativt begriplig term, medan old-growth forest inte är det.

Regeringen måste verka för att definitionen för old-growth forest blir upp till varje medlemsland att besluta. En gemensam definition för old-growth forest, riskerar att skada skogsägare i stora delar av framförallt Dalarnas och Norrlands inland, där slutavverkningsskogen ofta har ansenlig ålder. Vi anser vidare att frågan om dessa skogars skötsel hamnar inom området skogsbruk och därför ska vara förbehållet deltagarländerna.

4 Differentiera strategin efter ägarkategori

I Sverige ägs hälften av skogsarealen av enskilda. Ofta rör det sig om jordbrukare vars ekonomi är beroende av såväl inkomster från skogsbruk som från jordbruk. Definitionen av skyddad skog måste kunna inkludera skötselavtal med enskilda skogsägare liksom frivilligt skydd av skog där ägarens kvarstår som ägare.

5 Art- och habitatdirektivet respektive fågeldirektivet

Riksdagen har lämnat tillkännagivande till regeringen att verka för att EU ska omarbeta rubricerade direktiv med tillhörande artlistor. Sverige bör inte godkänna biodiversitetsstrategin förrän regeringen gjort allt för att en ordentlig omarbetning ska ske, inklusive en uppdaterng av artlistorna. Vi anser vidare att Sverige bör samverka med Finland i denna fråga.

6 Århusförordningen

Kommissionen vill stärka civilsamhällets roll som bevakare av efterlevnad och föreslår därför en översyn av Århusförordningen för att stärka icke-statliga organisationers ställning. SD anser att ett ytterligare stärkande av ickestatliga organisationers roll dels riskerar att försvaga de demokratiskt styrda institutionernas roll och dels riskerar att göra det ännu svårare för småföretagare att kunna förverkliga sina idéer, eftersom tillståndsprocesserna då riskerar att ta ännu längre tid än idag och ännu oftare leda till avslag. Dessutom förefaller kommissionens text handla inte bara om insyn och delaktighet i beslut, utan även om tillsyn. Det är olämpligt att intresseorganisationer ges myndighetsliknande uppdrag. SD vill därför att regeringen verkar mot ett stärkande av icke-statliga organisationers roll på det vis som kommissionen föreslår.

7 Subsidiaritetsprövning

Subsidiaritetsprövning bör övervägas för alla delar av strategin som omfattar skog och skogsbruk, vilka i normalfallet skall utgöra nationell kompetens. Formuleringarna kring vad som ska beslutas på EU-s respektive nationell nivå ifråga om skyddad mark bör också subsidiaritetsprövas.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4

till protokoll

2020/21:6

Överläggning den 15 oktober 2020 om förordningen om fastställande för 2021 av fiskemöjligheter i Östersjön

Förslag till svensk ståndpunkt i kommenterad dagordning:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Regeringen anser således att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende samt att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen som en del av ett hållbart livsmedelssystem samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft värnas. Regeringens målsättning är därför också att åtgärderna ska vara i linje med Livsmedelsstrategin, miljökvalitetsmålen och Agenda 2030.

När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen. I syfte att underlätta landningsskyldigheten är regeringens utgångspunkt att kvotsammansättningen för de pelagiska bestånden så långt som möjligt bör spegla fångstsammansättningen, och att fiskemöjligheterna för dessa bestånd bör fastställas med hänsyn till de MSY-intervall som framgår av ICES vetenskapliga råd. Det är helt avgörande att åtgärder och beslut baseras på de vetenskapliga råden och när osäkerhet råder bör, i enlighet med grundförordningen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken), försiktighetsansatsen tillämpas.

Regeringen stödjer kompletterande åtgärder som är i linje med fleråriga planer och anser att lekstängningsperioder ska vara ändamålsenliga, grundas på vetenskapliga råd och inte oproportionerligt drabba det svenska kustnära fisket och beredningsindustrin negativt. Detta i syfte att det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft ska värnas och vara livskraftigt och bidra till levande kustsamhällen. I och med torskens beståndssituation stödjer regeringen således införande av lekstängningsperioder för att skydda torskens lek, men anser att utformningen bör anpassas för att bättre återspegla bästa tillgängliga vetenskap i syfte att åtgärder vidtas i de områden och på de djup där torsk leker samtidigt som de negativa effekterna för det svenska småskaliga kustnära fisket efter andra arter än torsk i områden och djup där torsk inte leker begränsas. När det gäller fritidsfiske anser regeringen generellt att reglering av fritidsfiske i första hand är varje medlemsstats ansvar och att EU-lagstiftning på detta område endast bör övervägas i specifika fall och om den kan tillföra mervärde. Givet beståndssituationen för vissa av Östersjöns bestånd och att fritidsfisket i betydande omfattning bidrar till fiskedödligheten anser regeringen att det för närvarande finns ett mervärde i att reglera fritidsfisket av torsk i vissa områden i Östersjön inom ramen för denna förordning.

När det gäller kontroll och efterlevnad anser regeringen att regelefterlevnaden är ett viktigt element för att säkerställa ett hållbart fiske och att det ges lika villkor för fiskets aktörer genom att kontrollkraven uppfylls på ett likvärdigt sätt i medlemsstaterna. Regeringen anser således att det är angeläget att medlemsstaterna kommer till rätta med de fall av bristfällig regelefterlevnad som påträffas och stödjer att medlemsstaterna tillsammans med kommissionen och EU:s fiskerikontrollmyndighet (EFCA) fortsätter sitt arbete i syfte att uppnå hållbart fiske.

I linje med ovan angivna ståndpunkter stödjer regeringen preliminärt den övergripande inriktningen i kommissionens förslag, men anser dels att framförallt utformningen av lekstängningen för torsk bör justeras för att bättre återspegla bästa tillgängliga vetenskap i syfte att åtgärder vidtas i de områden och på de djup där torsk leker samtidigt som de negativa effekterna för det svenska småskaliga kustnära fisket efter andra arter än torsk i områden och djup där torsk inte leker begränsas och dels att fiskemöjligheterna för lax bör fastställas på en lägre nivå än kommissionen föreslagit i syfte att ytterligare öka skyddet för de svaga laxbestånden samt för att beakta förekomst av laxsjukdomar och M74. Regeringen kommer att verka för att regeringens övergripande målsättning återspeglas i den slutliga kompromissen.

Förslag till svensk ståndpunkt i överläggningspromemoria (dnr 105-2020/21):

Regeringen välkomnar förslaget till revidering och avser verka för ett kontrollsystem som är effektivt, ändamålsenligt och anpassat till den gemensamma fiskeripolitiken. Regeringen anser att det är angeläget att nå målen som sätts upp inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. Regeringen anser samtidigt att kontrollåtgärderna ska leda till förbättrad fiskerikontroll, rättvisa konkurrensregler för fiskets aktörer, förenkling och vara proportionerliga (något som t.ex. förslaget om fritidsfiske inte är). Regeringen anser också att det är viktigt med förenkling för både myndigheter och fiskets aktörer så att det på ett enkelt sätt ska vara möjligt att uppfylla kontrollkraven.

Mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktiva hållning avser regeringen att verka för att förslagets eventuella ekonomiska konsekvenser begränsas både i förhållande till statsbudgeten och till EU-budgeten.

Sammantaget kan konstateras att det finns skäl att noggrant analysera förslagets bestämmelser. Dessutom analyseras de ekonomiska konsekvenserna noggrant. Vid en förändring av regelverket och beslut om nya förordningar kommer dessa bli direkt tillämpliga i medlemsstaterna. Konsekvenserna för svensk del analyseras för närvarande noggrant.

Överläggning den 15 oktober 2020 om reformpaketet för GJP efter 2020

Förslag till svensk ståndpunkt:

Vägledande principer för regeringen i förhandlingarna om CAP är totalt väsentligt minskade utgifter, marknadsorientering, stärkt konkurrenskraft och lika konkurrensvillkor, stärkta miljö- och klimatambitioner, mer fokus på resultat samt förenkling.

Förordningen om strategiska planer

Den nya förvaltningsmodellen för genomförande av jordbrukspolitiken inklusive indikatorsystemet

Regeringen anser att arbetet med att förenkla den nya genomförandemodellen inklusive indikatorsystemet har gått framåt och kan stödja texten. Regeringen anser samtidigt att bestämmelserna om enhetsbelopp skulle kunna förbättras så att medlemsstaterna kan flytta pengar mellan åtgärder för att säkerställa stabila enhetsbelopp för riktade och kvalitativa miljösystem i pelare I. Regeringen vill verka för att indikatorsystemet bidrar till att EU som helhet kan uppnå de gemensamma målen inom miljö, klimat, djurvälfärd och antibiotikaanvändning. Regeringen förordar också en förenkling av uppföljningen av indikatorer där flera olika stöd kan knytas till samma areal.

Miljö- och klimatåtgärder i CAP och grundvillkor för att få stöd (den gröna arkitekturen)

Regeringen är en stark förespråkare av ökade miljö- och klimatambitioner inom CAP och skulle vilja se en större öronmärkning av medel för miljö- och klimatåtgärder på EU-nivå. Regeringen välkomnar därför ordförandeskapets förslag om en öronmärkning för miljösystemen i pelare I och att en siffra föreslås för att förbereda att rådet kan anta en position. Regeringen anser att Sverige ska verka för en kompromiss om nivån på öronmärkningen, trots flera medlemsstaters motstånd. Regeringen anser att en öronmärkning inom intervallet 5–20 % kan vara en rimlig nivå att landa i vid en allmän inriktning. Eftersom en ökad miljöambition är en effekt både av vilka åtgärder som vidtas och deras omfattning så är det inte enbart procentsatsen som är avgörande utan även medlemsländernas val av åtgärder. Regeringen anser därför att det är viktigt att Sverige driver på för en utformning och en procentsats som leder till en effektiv användning av CAP-medel och till verklig miljö- och klimatnytta.

Den nya gemensamma jordbrukspolitiken kommer att vara en viktig del för att bidra till målsättningarna i strategierna inom ramen för den europeiska gröna given samt i att bidra i den gröna återhämtningen. Detta gör ett ökat krav på öronmärkning av medel för åtgärder för miljö och klimat strategiskt viktigt.

Regeringen förordar att medlemsstaterna ges tillräcklig flexibilitet för att inom ramen för öronmärkningen kunna premiera åtgärder med hög kvalitet. Regeringen ser dock att även breda åtgärder kan vara ett komplement för att uppnå miljö- och klimatnytta. Regeringen bör verka för miljöåtgärder i pelare I som ger förutsättningar för effektiva åtgärder i syfte att nå högre miljö-och klimatnytta inom EU, samtidigt som svenskt jordbruks relativa konkurrenskraft främjas.

Regeringen stödjer föreslagna artiklar som rör grundvillkoren. Framförallt stödjer regeringen tydliggörandet att medlemsstaterna ska kunna rikta grundvillkoren till regioner, områden och företag där de är relevanta, eftersom detta säkerställer att villkoren blir effektivare. Regeringen kan trots det i syfte att nå en kompromiss i rådet stödja ett införande av ett EU-gemensamt krav på miljöyta (GAEC 9) om en motsvarighet till dagens skogsundantag samtidigt kan införas. Regeringen anser att ett minimikrav bör sättas på ett sådant sätt att medlemsstaterna också har flexibilitet att anpassa villkoret till regionala förhållanden.

Regeringen stödjer förslaget att grundvillkoren som rör lagstiftningskrav för identifiering och registrering av djur stryks, eftersom just dessa krav ger upphov till sanktioner som inte står i proportion till felets allvar. Kraven försvinner inte utan kvarstår i annan lagstiftning.

Åtgärder för ökad djurvälfärd och minskad antibiotikaresistens

Regeringen hade gärna sett ytterligare förslag som leder till att nya CAP innebär en ökad ambition på djurvälfärdsområdet, vilket också bidrar till att motverka antibiotikaresistens. En möjlighet är att ersätta lantbrukare för åtgärder på djurvälfärdsområdet även i de fall åtgärderna kan vara en del av nationell lagstiftning. Regeringen prioriterar fortsatt denna fråga, men stödet från kommissionen och andra medlemsstater bedöms vara otillräckligt.

Direktstöd

Regeringen anser att bestämmelserna om omfördelningsstöd, genuin jordbrukare och riskhantering bör vara frivilliga för medlemsländerna att införa. Regeringen stödjer möjligheten för medlemsländer att tillämpa en gradvis minskning av direktstödet istället för takbelopp.

Marknadsorientering

Regeringen anser att det är viktigt med en marknadsorienterad jordbrukspolitik. Det är viktigt att andelen produktionskopplade stöd begränsas eller att det genom reformen inte sker en uppluckring i reglerna som begränsar när medlemsstaternas får använda kopplade stöd. Regeringen anser att de produktionskopplade stöden bör fasas ut på sikt. Regeringen anser även att en eventuellt ökad användning av sektorsprogram i förhållande till kommissionens förslag bör innebära ett minskat utrymme för användning av produktionskopplade stöd.

Förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av CAP (horisontella förordningen)

Regeringen kan stödja utformningen av förordningen. Regeringen förordar i förenklingssyfte att finansiell disciplin ska tillämpas på alla lantbrukare, att bestämmelser om granskning av affärshandlingar för marknadsstöd i pelare I ska strykas eller förenklas samt att det blir tydligt att samordnad granskning ska leda till färre granskningsbesök av kommissionen i medlemsstaterna.

Förordningen om en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter

Regeringen kan stödja ordförandeskapets förslag till en samlad marknadsordning.

Överläggning den 15 oktober 2020 om slutsatser om strategin Från jord till bord

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen är positiv till att rådsslutsatser för Från jord till bord-strategin tas fram och att de föreslås innehålla frågor som är angelägna för Sverige. Regeringen tycker det är viktigt att EU arbetar med till exempel frågan om en tryggad livsmedelsförsörjning, konkurrenskraftig livsmedelsproduktion och höjda ambitioner inom djurskyddsområdet samt stärkta miljö- och klimatambitioner.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 5

till protokoll

2020/21:6

§ 5 Jordbruks- och fiskeråd 19–20 oktober 2020

Rådets dagordningspunkt 5. Slutsatser om strategin Från jord till bord

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Sverigedemokraterna lämnar följande avvikande mening vid överläggningar om punkten ”Slutsatser om strategin Från jord till bord” vid diskussioner om Jordbruks- och fiskerådets möte den 19-20:e oktober.

Vi vidhåller den invändning som vi gjorde den 17:e september i år, eftersom det är oklart om något är omhändertaget i den i den förhandling som varit sedan dess, även om uttalande om krav på konsekvensanalys innan dess att siffersatta mål antas har tillkommit och potentiellt skulle kunna påverka vår hållning i frågan om siffersatta mål och obligatorisk avsättning av mark för ekologisk produktion.

Kommentarer till Sveriges av regeringen föreslagna position.

Antibiotikaresistens

Nuvarande skrivning i positionen bör skärpas. Uttrycket att det blir utmaningar för Sverige som har EU:s lägsta antibiotikaförbrukning att minska förbrukningen i linje med det siffersatta målet reflekterar inte konsekvensernas storlek. Skrivningen kan uppfattas som att vi bara måste anstränga oss lite mer. Saken är den att Sverige redan har pressat sin antibiotikaförbrukning under många år och nu troligen ligger vid en gräns där ytterligare minskning skulle få negativa effekter för djurhälsan.

Vi Sverigedemokrater vill att Sveriges position ska nämna att djurhälsan kan komma att försämras i det beskrivna scenariot.

Siffersatta mål

En god politik ska enligt vår mening kunna väga av alla värden. Om de siffersatta målen blir bindande kommer avvägningar att bli svårare att göra. Intentionen i EU:s och Sveriges arbete syns vara att minska överanvändning av växtskyddsmedel och gödselmedel. Det är en god ambition, men för ett eller flera av dessa mål kan kommande konsekvensanalyser som EU-kommissionen har aviserat att visa att överanvändningen är mycket mindre än den procentsats som föreslagits av EU-kommissionen. I det fallet kommer en minskning att gå ut över produktiviteten om man inte lyckas utveckla ny teknik eller metoder. För att bibehålla produktiviteten eller att kunna väga produktivitet mot minskning av växtskyddsmedel eller gödselmedel kan inte de nuvarande siffersatta målen bli bindande. Konsekvensanalyserna blir i annat fall inte underlag för beslut utan bara information som beskriver de konsekvenser som kommer att följa av målen. Alternativt kan man i andra hand justera ned de siffersatta målen till den överanvändning som man har upptäckt i konsekvensanalyserna, men då driver man inte nödvändigtvis på den positiva teknikutvecklingen.

Vi vill att Sverige ska driva att de siffersatta målen inte ska bli bindande.

Obligatoriskt krav på avsättning av jordbruksmark för ekologisk produktion

Ett obligatoriskt krav på avsättning av jordbruksmark för ekologisk produktion kan bli problematiskt om kravet inte följer marknadens efterfrågan. Ett stöd av kravet gör att Sveriges föreslagna position avviker från huvudinriktningen om marknadsorientering. Åtgärder kan förmå jordbrukare att ställa om till ekologisk produktion utan att efterfrågan ökar eller så kan efterfrågan sjunka efter ett tag. Om så, kan jordbrukare bli inlåsta i ett produktionssystem med högre relativa omkostnader utan att kunna få betalt för mervärdet. Då är det bättre att utveckla produktiviteten i ekologisk produktion och att arbeta för att få marknaden för ekologiska produkter att fungera bättre. Man kan även skapa ökad efterfrågan av ekologiska produkter genom offentlig upphandling om man bedömer att pengar finns, men då är det viktigt att i första hand kräva lokalproducerade produkter, annars främjar man import istället.

Vi vill att obligatoriska krav på avsättning av jordbruksmark inte ska ställas.

Märkning för hållbara livsmedel

Vi vill utvidga märkningen av hållbara livsmedel med information som motverkar spridning av smittsamma djursjukdomar. Den afrikanska svinpesten har nu kommit till Tyskland. Man tror att spridningen till Belgien kom med matrester från ett område där svinpesten redan fanns. Oförstånd är den troliga orsaken. Något som skulle bidra mycket till livsmedlens hållbarhet är om spridning av denna svinpest och andra framtida sjukdomar kunde hejdas. Därför vill vi att Sverige ska lyfta möjligheten att märka relevanta livsmedelsprodukter med information till konsumenten om vad den ska undvika för att inte sprida smittsamma djursjukdomar, när nu märkning och hållbarhet diskuteras.

Vi vill att Sverige ska lyfta möjligheten att märka relevanta livsmedelsprodukter med information till konsumenten om vad den ska undvika för att inte sprida smittsamma djursjukdomar.

Protokoll utskottssammanträde 2020/21:6

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Utskottens och EU-nämndens protokoll