Protokoll utskottssammanträde 2020/21:58

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2020/21:58

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2020/21:58
DATUM	2021-06-22
TID	11.00 – 13.15
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Fråga om medgivande till deltagande på distans Utskottet medgav deltagande på distans för följande ordinarie ledamöter och suppleanter: Maria Gardfjell (MP), Jessica Rosencrantz (M), Hanna Westerén (S), Isak From (S), John Widegren (M), Magnus Manhammar (S), Elin Segerlind (V), Betty Malmberg (M), Martin Kinnunen (SD), Malin Larsson (S), Magnus Oscarsson (KD), Marlene Burwick (S), Nina Lundström (L), Staffan Eklöf (SD), Ulrika Heie (C), Markus Selin (S), Marléne Lund Kopparklint (M), Yasmine Eriksson (SD), Rickard Nordin (C), Kjell-Arne Ottosson (KD), Magnus Ek (C), Jon Thorbjörnsson (V) och Peter Helander (C). Tre tjänstemän från miljö- och jordbruksutskottets kansli var uppkopplade på distans. En tjänsteman från EU-nämnden var uppkopplad på distans under punkt 2 och 3.
§ 2	Jordbruks- och fiskeråd 28 – 29 juni 2021 Utskottet överlade med landsbygdsminister Jennie Nilsson, Närings-departementet, som tillsammans med medarbetare vid Näringsdepartementet deltog på distans om: Rådets dagordningspunkt 3. Meddelande om läget avseende den gemensamma fiskeripolitiken och samrådet om fiskemöjligheterna för 2022 Rådets dagordningspunkt 4. Rådets beslut om att uppmana kommissionen att lägga fram en studie om biologiska bekämpnings-medel Rådets dagordningspunkt 5. Fastställande av ett skyddsmål för honungsbin i samband med översynen av Efsas vägledande dokument om bin från 2013 Rådets dagordningspunkt 6. Marknadssituationen Rådets dagordningspunkt 7. Förordning om ändring av olika förordningar vad gäller fiskerikontroll Rådets dagordningspunkt 8. Reformpaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) efter 2020 Underlaget utgjordes av en den 17 juni 2021 översänd kommenterad dagordning (bilaga 2). Landsbygdsministern redogjorde för regeringens ståndpunkter. M-, V- och KD-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkt på rådets dagordningspunkt 3 (bilaga 3). M- och KD-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkt på rådets dagordningspunkt 7 (bilaga 3). M- och KD-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkt på rådets dagordningspunkt 8 (bilaga 3). V-ledamoten anmälde avvikande ståndpunkt på rådets dagordningspunkt 8 (bilaga 3). Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkter. Landsbygdsministern lämnade under övriga punkter på dagordningen information inför jordbruks- och fiskerådet den 28 – 29 juni 2021. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Information om arbetet med EU:s skogsstrategi Landsbygdsminister Jennie Nilsson, med medarbetare, lämnade på distans information om det pågående arbetet med EU:s skogsstrategi.
§ 4	Regeringens beslut avseende jakttid på ripa Landsbygdsminister Jennie Nilsson, med medarbetare, lämnade på distans information om regeringens beslut avseende jakttider på ripa.
§ 5	Justering av protokoll Utskottet justerade protokollen 2020/21:56 och 57.
§ 6	Genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten Utskottet fortsatte behandlingen av ett utskottsinitiativ rörande genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten. Utskottet beslutade att inhämta upplysningar i ärendet från Miljödeparte-mentet, Näringsdepartementet, Jordbruksverket, Havs- och vatten-myndigheten, vattenmyndigheterna och länsstyrelserna den 24 augusti 2021. Utskottet beslutade att ge övriga deltagare vid utskottets utfrågningar den 9 och 11 juni 2021 möjlighet att inkomma med skriftliga yttranden senast den 18 augusti 2021. Utskottet beslutade att i enlighet med 10 kap. 7 § riksdagsordningen bereda civilutskottet, kulturutskottet och näringsutskottet tillfälle att senast den 7 september 2021 kl. 14.00 yttra sig i ärendet. Ärendet bordlades. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 7	Producentansvar och straffansvar för nedskräpning (2021/22:MJU4) Utskottet inledde beredningen av prop. 2020/21:198 och motioner. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna begärde i enlighet med 10 kap. 9 § riksdagsordningen att utskottet ska inhämta upplysningar i ärendet från Naturvårdsverket, Svensk handel, Svenskt näringsliv, Skogsindustrierna och företrädare för snusbranschen. Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna begärde i enlighet med 10 kap. 9 § riksdagsordningen att utskottet ska inhämta upplysningar i ärendet från Håll Sverige rent. Utskottet beslutade att i enlighet med 10 kap. 4 § riksdagsordningen inhämta upplysningar i ärendet i överensstämmelse med vad Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet begärt. Ärendet bordlades.
§ 8	Inkomna EU-dokument EU-dokument enligt bilaga 4 anmäldes och föranledde ingen vidare åtgärd.
§ 9	Inkomna skrivelser En inkommen skrivelse enligt bilaga 5 anmäldes och lades till handlingarna.
§ 10	Bemyndiganden Ordföranden bemyndigades att i förekommande fall inhämta regeringens bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Ordförande bemyndigades att justera protokollet från dagens sammanträde.
§ 11	Fråga om skriftlig information inför Jordbruks- och fiskeråd den 19 juli 2021 Utskottet beslutade att endast ta emot skriftlig information inför Jordbruks- och fiskerådet den 19 juli 2021.
§ 12	Inbjudan att ingå i den svenska delegationen vid COP26 Glasgow, Storbritannien Två ledamöter i utskottet är inbjudna att ingå i regeringens delegation vid klimatkonventionens 26:e partsmöte i Glasgow, Storbritannien, den 1 – 12 november 2021. Utskottet beslutade att andre vice ordförande Jessica Rosencrantz (M) och Lorentz Tovatt (MP) ska representera utskottet i den svenska delegationen.
§ 13	Inbjudan till högnivåmöte i Inter-Parliamentary Union, IPU, den 23 juni 2021 En inbjudan som inkommit via riksdagens internationella kansli att delta i ett högnivåmöte med IPU onsdagen den 23 juni 2021 kl. 15.00-17.00 anmäldes. Temat för mötet är Transforming food systems for health, equity and sustainability och anmälan sker direkt till IPU.
§ 14	Förslag om utskottsinitiativ om att rädda sill- och strömmingsbestånden (M) M-ledamöterna föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om att rädda sill- och strömmingsbestånden i Östersjön, se bilaga 6. Ärendet bordlades.
§ 15	Förslag om utskottsinitiativ om att rädda de bestånd av sill, strömming och torsk som finns kvar i Östersjön (MP) MP-ledamoten föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om att rädda de bestånd av sill, strömming och torsk som finns kvar i Östersjön, se bilaga 7. Ärendet bordlades.
§ 16	Förslag om utskottsinitiativ om att rädda strömmingen (V) V-ledamoten föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om att rädda strömmingen, se bilaga 8. Ärendet bordlades.
§ 17	Förslag om utskottsinitiativ om eco-schemes (SD) SD-ledamöterna föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om att konsekvenserna av eco-schemes om blommande slättbygd och kantzoner behöver utredas, se bilaga 9. Ärendet bordlades.
§ 18	Förslag om utskottsinitiativ om att rädda fiskbestånden (L) L-ledamoten föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om att rädda fiskbestånden, se bilaga 10. Ärendet bordlades.
§ 19	Ordförandes tack Ordförande tackade utskottets presidium, ledamöter och suppleanter samt utskottets kansli för väl genomfört arbete under riksmötet och önskade alla en glad sommar.
§ 20	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 24 augusti 2021 kl. 09.00.
Vid protokollet Justeras den 2 juli 2021 Kristina Yngwe

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2020/21:58

§ 1

§ 2–6

§ 7

§ 8–13

§ 14–20

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Kristina Yngwe (C), ordf.

X

X

X

X

X

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf.

-

X

X

X

X

Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf.

-

X

X

X

X

Hanna Westerén (S)

-

X

X

X

X

Isak From (S)

-

X

X

X

X

John Widegren (M)

-

X

X

X

X

Runar Filper (SD)

-

-

-

-

-

Magnus Manhammar (S)

-

X

X

X

X

Elin Segerlind (V)

-

X

X

X

X

Betty Malmberg (M)

-

X

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

-

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

-

X

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

-

X

O

X

X

Marlene Burwick (S)

-

X

X

X

X

Nina Lundström (L)

-

X

X

X

X

Staffan Eklöf (SD)

-

X

X

X

X

Ulrika Heie (C)

-

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Markus Selin (S)

-

O

O

O

O

Marléne Lund Kopparklint (M)

-

O

O

O

O

Monica Haider (S)

Louise Meijer (M)

Yasmine Eriksson (SD)

-

X

X

X

X

Elin Lundgren (S)

Rickard Nordin (C)

-

O

O

O

O

Birger Lahti (V)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Mats Nordberg (SD)

Mats Wiking (S)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

-

O

X

O

O

Tomas Kronståhl (S)

Joar Forssell (L)

Anne Oskarsson (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Anders Hansson (M)

Helena Gellerman (L)

Arman Teimouri (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Lorentz Tovatt (MP)

Cassandra Sundin (SD)

Richard Jomshof (SD)

Magnus Ek (C)

Jens Holm (V)

Magnus Jacobsson (KD)

Roland Utbult (KD)

Jon Thorbjörnson (V)

-

O

O

O

O

Helena Antoni (M)

Peter Helander (C)

-

O

O

O

O

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2020/21:58

Överläggning den 22 juni 2021 utifrån kommenterad dagordning till Jordbruks- och fiskeråd 28 – 29 juni 2021

Rådets dagordningspunkt 3. Meddelande om läget avseende den gemensamma fiskeripolitiken och samrådet om fiskemöjligheterna för 2022

Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Vad gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målsättningen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt

hållbar avkastning, att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs och att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten. Mot denna bakgrund är regeringen generellt positiv till meddelandet som dels redogör för måluppfyllnaden av den gemensamma

fiskeripolitiken, dels bidrar till en ökad transparens och framförhållning avseende kommande förordningsförslag om fiskemöjligheter för 2022.

Rådets dagordningspunkt 4. Rådets beslut om att uppmana kommissionen att lägga fram en studie om biologiska bekämpningsmedel

Förslag till svensk ståndpunkt:
Sverige kan stödja förslaget att tillsätta en studie.

Rådets dagordningspunkt 5. Fastställande av ett skyddsmål för honungsbin i samband med

översynen av Efsas vägledande dokument om bin från 2013

Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att negativa effekter på kolonistorlek på upp till 7 % kan accepteras samt att en gemensam skyddsnivån bör gälla inom hela EU.

Rådets dagordningspunkt 6. Marknadssituationen

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen tar not om informationen. Det är positivt att kommissionen regelbundet informerar om marknadssituationen.

Rådets dagordningspunkt 7. Förordning om ändring av olika förordningar vad gäller fiskerikontroll

Förslag till svensk ståndpunkt:

Vägledande principer för regeringen i förhandlingarna är att kontrollsystemet ska vara effektivt, ändamålsenligt och anpassat till målen i den gemensamma fiskeripolitiken. Regeringen anser samtidigt att kontrollåtgärderna ska vara proportionerliga, leda till förbättrad fiskerikontroll och rättvisa

konkurrensregler för fiskets aktörer.

Regeringen anser också att det är viktigt med förenkling för både myndigheter och fiskets aktörer så att det ska vara så enkelt som möjligt att uppfylla kontrollkraven. Regeringen är i huvudsak positiv till de förändringar som gjorts i förslagen under förhandlingen kopplat till förbättrad kontroll av fisket och modernisering av myndigheternas arbetssätt.

Regeringen välkomnar att förslaget på ett registrerings- eller licenssystem för fysiska eller juridiska personer som fritidfiskar i havet nu är borttaget.

Regeringen välkomnar även att bearbetade fiskeriprodukter undantas från kraven på spårbarhet.

Regeringen ställer sig generellt positivt till förslag som resulterar i införandet av effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner vid allvarliga överträdelser eftersom det är en viktig komponent för att säkerställa efterlevnad av fiskeregleringen. Regeringen kan stödja förslaget att

medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att tillförsäkra att vissa åtgärder och sanktioner tillämpas.

Mot bakgrund av detta, kan regeringen ställa sig bakom förslaget i sin helhet.

Rådets dagordningspunkt 8. Jordbruk
Förslag till svensk ståndpunkt:

Vägledande principer för regeringen i förhandlingarna om CAP är totalt väsentligt minskade utgifter, marknadsorientering, stärkt konkurrenskraft och lika konkurrensvillkor, stärkta miljö- och klimat-ambitioner, mer fokus på resultat samt förenkling.

Regeringen stödjer ordförandeskapets ambition att nå en överenskommelse och avser att verka konstruktivt i syfte att söka kompromisser som i så stor utsträckning som möjligt är i linje med de svenska vägledande principerna.

Förordningen om strategiska planer

Miljö- och klimatåtgärder i CAP (den gröna arkitekturen)

Regeringen stödjer förslag som innebär en högre öronmärkning för miljö- och klimatåtgärder jämfört med rådets allmänna inriktning, men anser att det samtidigt är viktigt med flexibilitet över perioden och att uppnå ett bra förhandlingsutfall för konditionaliteten och regelverket för miljösystemen i

pelare 1. Regeringen avser att i förhandlingarna verka för att villkoren i konditionaliteten formuleras på ett sätt som ger förutsättningar för att miljö- och klimatnyttan blir stor i förhållande till de administrativa konsekvenserna samt att kraven kan anpassas till nationella förutsättningar. I det arbetet är rådets allmänna inriktning en god utgångspunkt. Det är även viktigt att

motverka ytterligare detaljreglering.

Regeringen anser att kravet i GAEC 9 bör läggas på företagsnivå i områden där kravet är motiverat och välkomnar att skogsundantaget lagts in i GAEC 9. Regeringen anser också att GAEC 9 kan kopplas och bidra till målet i biodiversitetsstrategin, men ser att en rimlig tolkning är att målet om

biodiversitet behöver inkludera andra viktiga åtgärder inom CAP där inte minst hävden av naturbetesmarker är en viktig del. Det kan bli aktuellt att även beakta åtgärder utanför CAP.

Regeringen anser att riktade åtgärder för miljö- och klimat i båda pelarna är ett effektivt sätt att höja ambitionsnivån. De långsiktiga hållbarhetsmålen bör genomsyra hela reformen för att stärka de finansiella satsningarna på miljö- och klimatåtgärder. Regeringen anser att det även är viktigt att arbeta för regelverk som ger medlemsstaterna tillräcklig flexibilitet och minimerar risken för medlemsstater att förlora medel.

Regeringen stödjer kompromissförslaget om möjlighet att ge ersättning för nationell lagstiftning som går utöver EU-nivån gällande djurvälfärd och miljö-och klimatåtgärder. Det är önskvärt att fler medlemsstater inför striktare nationell lagstiftning inte minst när det gäller djurvälfärd. På längre sikt är detta även bra för svenska producenters relativa konkurrenskraft. Regeringen konstaterar dock att ett förslag om att under en övergångsperiod, när ny nationell lagstiftning införs, kunna betala för lagstiftning som går utöver EU-lagstiftningen inte är tillämplig på den striktare nationella

lagstiftning som redan finns i Sverige.

När det gäller att säkerställa att den gröna givens målsättningar ska kunna nås genom de strategiska planerna anser regeringen att det är viktigt att beakta att CAP inte är det enda verktyget för att uppnå målen. Regeringen är vidare tveksam till att lägga in de siffersatta målen kopplade till strategierna

Från jord till bord och strategin för biologisk mångfald i förordningstext. Regeringen kan acceptera att kommissionen åläggs att göra analyser över vilken effekt medlemsstaternas samlade bidrag kommer att ge. Samtidigt vill regeringen så långt det är möjligt undvika administrativ börda både för

kommissionen och medlemsstaterna och anser att det sedan tidigare finns tillräckliga strukturer och processer i förordningen för att följa upp genomförandet av CAP även på miljö- och klimatområdet.

Sociala dimensionen.

Regeringen anser att det är viktigt med goda arbetsvillkor för anställda i livsmedelskedjan och primär- produktionen i EU. Regeringen anser dock att en eventuell inkludering av arbetsrättsliga frågor och en social dimension i CAP måste vara förenlig med den svenska arbetsmarknadsmodellen och respektera fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna. Regeringen anser att det senaste kompromissförslaget om en social konditionalitet nu tar större hänsyn till bl a den svenska arbets-marknadsmodellen och arbetsmarknadens parters autonomi. Regeringen skulle hellre se en inkludering av den sociala dimensionen antingen genom att stödja ordförandeskapets tidigare kompromissförslag om att göra det obligatoriskt för medlemsstaterna att tillhandahålla rådgivning om arbetsrätt eller att inkludera den sociala dimensionen i målen för CAP inom ramen för den strategiska planen, SWOT-analys och behovsanalys samt genom åtgärder i den strategiska planen. Den lösningen har dock inte

fått tillräckligt stöd. Regeringens bedömning är att vi behöver acceptera ett slutresultat där bestämmelser om social konditionalitet ingår. En förutsättning för regeringens stöd är dock att slutresultatet är förenligt med den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Fördelningen av inkomststöd

Regeringen avser att verka för att medlemsstaterna får så hög grad av flexibilitet som möjligt när det gäller tillämpningen av åtgärder för att rikta inkomststödet. Regeringen är skeptisk till ett obligatoriskt införande av omfördelningsstöd då jordbruksstrukturen varierar stort inom EU. I det fall ett införande görs bör procentsatsen sättas så lågt som möjligt. Regeringen avser även verka för en möjlighet att kunna få undantag för eller reducera andelen inkomststöd baserat på omfördelningseffekten hos andra åtgärder i den strategiska planen inklusive riktade stöd i pelare 2. Regeringen konstaterar att det nu finns en rimlig kompromiss för definition av aktiv lantbrukare och stödjer att stödet till unga utökas.

Kopplat stöd

Regeringen ser positivt på en kompromiss om kopplade stöd om den innebär att nivån sänks men kan också acceptera förslag som innebär att den nuvarande nivån inte ökar. Regeringen kommer att arbeta för att antalet sektorer inte ska utökas men kan för att nå en kompromiss acceptera tillägg för sektorer av begränsad omfattning.

Den nya genomförandemodellen av jordbrukspolitiken inklusive indikatorsystemet

Regeringen anser det viktigt att förenkla CAP och välkomnar därför kompromissförslaget som innebär att de grundläggande principerna i den nya genomförandemodellen behålls. Likaså välkomnar regeringen att kompromissen innehåller en förenklad uppföljning av enhetsbelopp som inte är areal- eller djurbaserade. Förslaget om indikatorsystemet är i stort acceptabelt. När det gäller utformningen av bestämmelserna för enhetsbelopp för direktstöden förespråkar regeringen flexibilitet.

Hampa

Regeringen är kritisk till Europaparlamentets förslag att höja gränsen för THC-halt i hampa från dagens 0,2 procent till 0,3 procent men kan acceptera förslaget i en slutlig kompromiss.

Förordningen om finansiering, förvaltning och övervakning av CAP (horisontella förordningen)

Regeringen förordar starkt att jordbruksreserven inte får en större omfattning än vad rådet kommit överens om. Om det blir nödvändigt att kompromissa vill regeringen i så stor utsträckning som möjligt hålla nere beloppet som reserven kan omfatta totalt sett och verka för att begränsa de områden som Europaparlamentet föreslår att reserven kan användas till. Regeringen förordar att datautvinnings-verktyget för bedrägeribekämpning är frivilligt fram till att verktygets ändamålsenlighet kunnat påvisas.

Förordningen om en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter

Regeringen prioriterar en fortsatt marknadsorienterad jordbrukspolitik och avser fortsätta att så långt som möjligt försvara marknadsorienteringen, beakta budgetkonsekvenser och motverka ändringar som kan påverka handeln och den fria konkurrensen negativt. Regeringen avser därför att verka mot de förslag som kan ge mest långtgående konsekvenser på marknaden och handeln utan att det går ut över möjligheten att delta konstruktivt i förhandlingarna.

Regeringen stödjer ordförandeskapets förslag att den gemensamma deklarationen om krav på att importerade produkter ska uppfylla EU:s miljö- och hälsostandarder också ska omfatta Europaparlamentets förslag om att inga importtoleranser ska godkännas eller förnyas för rester av

bekämpningsmedel som inte är tillåtna i EU. Regeringen har generellt givit stöd åt kommissionens ambition att främja hållbarhet i det globala perspektivet och regeringen anser att det är positivt att EU:s handelspolitik används för att främja säkra och hållbara livsmedel.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2020/21:58

§ 2 Jordbruks- och fiskeråd 26–27 maj 2021

Rådets dagordningspunkt 3. Meddelande om läget avseende den gemensamma fiskeripolitiken och samrådet om fiskemöjligheterna för 2022

M-, V- och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Vi motsätter oss att regeringen i sitt förslag till ståndpunkt inte vill lägga till att nu gällande förvaltningsplan för Östersjön snarast bör utvärderas och revideras mot bakgrund av ny evidensbaserad kunskap om de olika lokala fiskbestånden i Östersjön och deras biologiska interaktion. Detta trots de mycket oroande tecknen för flera av fiskbestånden i Östersjön.

Rådets dagordningspunkt 7. Förordning om ändring av olika förordningar vad gäller fiskerikontroll

M- och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Moderaterna och Kristdemokraterna uttalar att vi står bakom det som återges i den svenska ståndpunkten vid Rådets möte (jordbruksministrarna) den 28 - 29 juni 2021, Punkt 7. Förutom då det gäller texten i stycke 2 från rad 3, stycke 4 samt stycke 6. Till detta vi lämna följande avvikande ståndpunkt. Mot bakgrund av att den föreslagna Kontrollförordningen kommer att omfatta fler arter, ursprung och fångstmetoder, såsom odlad lax från Norge och svensk insjöfisk. Innebär det att mer än 60 procent av den fisk som konsumeras i Sverige skulle omfattas av det inom EU så unika svenska spårbarhets-systemet. Det innebär att mängden transaktioner minst tredubblas i spårbarhetssystemet, vilket kommer att leda till kraftigt ökad administration, som kommer att drabba svenska företag och påverka deras konkurrenskraft. Mot denna bakgrund anser vi inte att regeringen kan rösta för den nya Kontrollförordningen.
För övrigt anser Moderaterna och Kristdemokraterna att regeringen ska deklarera att man lämnar sin unika nationella tillämpning av kontrollförordningen och sitt spårbarhetssystem, för att istället samarbeta mer tillsammans med andra medlemsstater för att finna gemensamma system och lösningar.

Rådets dagordningspunkt 8. Reformpaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) efter 2020

M- och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Moderaterna och Kristdemokraterna tycker inte att den sociala dimensionen ska lyftas in i den gemensamma jordbrukspolitiken.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Vänsterpartiet välkomnar att regeringen fortsatt arbetar för att utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken ska minska. Vi anser att Sverige måste driva miljödimensionen av jordbrukspolitiken tydligare. När det kommer till den gröna arkitekturen vill vi se att regeringen arbetar i linje med Europaparlamentets förslag och föreslår 30 procents öronmärkning till miljösystemet i pelare 1. Vi vill också se att regeringen arbetar för att takbeloppen blir en obligatorisk åtgärd för alla medlemsländer.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET		Bilaga 4 till protokoll 2020/21:58
Till MJU inkomna EU-dokument m.m. 27 maj – 16 juni 2021
COM-dokument. (Kommissionens utkast till lagförslag och andra meddelanden från kommissionen inklusive det förberedande arbetet till lagförslag såsom grön- och vitböcker, rapporter m.m.)
Beteckning	Rubrik
COM(2021) 246	Förslag till rådets beslut om undertecknande, på unionens vägnar, och provisorisk tillämpning av genomförandeprotokollet (2021–2026) till partnerskapsavtalet om fiske mellan Republiken Gabon och Europeiska gemenskapen
COM(2021) 247	Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av genomförandeprotokollet (2021–2026) till partnerskapsavtalet om fiske mellan Republiken Gabon och Europeiska gemenskapen
COM(2021) 248	Förslag till rådets förordning om fördelning av de fiskemöjligheter som fastställs i genomförandeprotokollet (2021–2026) till partnerskapsavtalet om fiske mellan Republiken Gabon och Europeiska gemenskapen
COM(2021) 257	Förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Internationella vinorganisationen (OIV)
COM(2021) 259	Rekommendation till rådets beslut om bemyndigande att inleda förhandlingar om avtal om handel med ekologiska produkter mellan Europeiska unionen och Argentina, Australien, Costa Rica, Förenta staterna, Indien, Israel, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Sydkorea och Tunisien
COM(2021) 261	RAPPORT från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén SAMT Regionkommittén Utvärdering av hur genomförandet av EU-initiativet om pollinatörer fortskrider
COM(2021) 266	RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om medlemsstaternas erfarenheter av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/41/EG av den 6 maj 2009 om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (omarbetning) för perioden 2014–2018
SWD(2021) 114	COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT Accompanying the document Report from the Commission Experience of Member States with Directive 2009/41/EC of the European Parliament and of the Council of 6 May 2009 on the contained use of genetically modified microorganisms for the period 2014 – 2018
COM(2021) 279	Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Mot ett mer hållbart fiske i EU: lägesrapport och riktlinjer för 2022
SWD(2021) 122	COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT Accompanying the document Communication from the Commission to the European Parliament and the Council "Towards more sustainable fishing in the EU: state of play and orientations for 2022"
COM(2021) 280	Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/92 vad gäller vissa fiskemöjligheter för 2021 i unionens vatten och andra vatten
COM(2021) 287	RAPPORT från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter
SWD(2021) 128	COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT Accompanying the document REPORT FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL on the implementation of Regulation (EU) No 528/2012 of the European Parliament and of the Council concerning the making available on the market and use of biocidal products
COM(2021) 306	RAPPORT från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om utövandet av den befogenhet att anta delegerade akter som tilldelats kommissionen i enlighet med förordning (EU) nr 1337/2011 om europeisk statistik över permanenta grödor
COM(2021) 400	Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén SAMT Regionkommittén Vägen till en frisk planet för alla EU-handlingsplan: Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark
SWD(2021) 140	COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT Digital Solutions for Zero Pollution Accompanying the document Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions Pathway to a Healthy Planet for All EU Action Plan: 'Towards Zero Pollution for Air, Water and Soil'
SWD(2021) 141	COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT Towards a monitoring and outlook framework for the zero pollution ambition Accompanying the document Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions Pathway to a Healthy Planet for All EU Action Plan: 'Towards Zero Pollution for Air, Water and Soil'
C-dokument för kännedom. (Handlingar som rör rättsakter från kommissionens eget ansvarsområde, bl.a. genomförandeakter och delegerade akter som lämnats till rådet och parlamentet för kännedom.)
Beteckning	Rubrik
C(2021) 3576	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 27.5.2021 om ändring av genomförandebeslut (EU) 2018/638 vad gäller dess sista giltighetsdag i syfte att förlänga åtgärderna för att förhindra introduktion i och spridning inom unionens territorium av skadegöraren Spodoptera frugiperda (Smith)
C(2021) 3684	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 28.5.2021 om avslutande av räkenskaperna för medlemsstaternas utbetalande organ beträffande utgifter som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) för budgetåret 2020
C(2021) 3690	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 28.5.2021 om avslutande av räkenskaperna för medlemsstaternas utbetalande organ beträffande utgifter som finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) för budgetåret 2020
C(2021) 3745	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 31.5.2021 om fastställande av den enhetliga sektorsövergripande korrigeringsfaktorn för justering av antalet gratis tilldelade utsläppsrätter för perioden 2021–2025
C(2021) 3765	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 31.5.2021 om fastställande av formatet för rapportering av uppgifter om fiskeredskap som innehåller plast som släppts ut på marknaden och om uttjänta fiskeredskap som samlats in i medlemsstaterna och av formatet för kvalitetskontrollrapporten i enlighet med artiklarna 13.1 d och 13.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/904
C(2021) 3869	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 3.6.2021 om rättelse av den spanska språkversionen av beslut 2004/842/EG om genomförandebestämmelser enligt vilka medlemsstaterna får tillåta utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter för vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den nationella sortlistan för arter av lantbruks- eller köksväxter
C(2021) 4096	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 3.6.2021 om ändring av bilagan till genomförandebeslut (EU) 2021/641 om nödåtgärder i samband med utbrott av högpatogen aviär influensa i vissa medlemsstater
C(2021) 4285	Kommissionens svar på utlåtande 2020/21:MJU12 Granskning av kommissionens meddelande om en kemikaliestrategi för hållbarhet
C(2021) 4478	Anmälan 2021/156/S Statens jordbruksverks föreskrifter om åtgärder för att förhindra spridning av sjukdomen paratuberkulos hos nötkreatur i svenska anläggningar Synpunkter enligt artikel 5.2 i direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015
Övriga överlämnade dokument som rör EU-arbetet för kännedom
Rådsmöten
Möte i Jordbruks- och fiskerådet den 26–28 maj 2021	Återrapport från möte i Jordbruks- och fiskerådet (Agrifish) den 26-28 maj 2021
Informellt videomöte fiske-ministrarna 9 juni 2021	Informellt videomöte med EU:s fiskeministrar 9 juni 2021
Möte i Miljörådet den 10 juni 2021	Återrapport från möte i Miljörådet den 10 juni 2021
Antagna dokument
Antagna dokument den 26–29 april 2021	Översändande av dokument som antogs av Europaparlamentet under sammanträdesperioden den 26–29 april 2021
Samråd
Politikområde jordbruk och lands-bygdsutveckling	EU-kommissionen har just inlett ett nytt samråd. Samrådet gäller: Jordbruk och landsbygdsutveckling
Övrigt
ST 6975/21	Rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och om ändring av förordning (EU) 2017/1004 - Antagen av rådet den 14 juni 2021

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 6 till protokoll 2020/21:58

Sida 1 av 3

22 juni 2021

Utskottsinitiativs Rädda sill- och

strömmingsbestånden i Östersjön

Sill- och strömmingsbestånden i Östersjön är hotade. Nu larmar forskare om att

situationen börjar bli akut. I delar av Östersjön har bestånden minskat till en fjärdedel

jämfört med för 45 år sedan1. Oro finns därmed att lokala bestånd håller på att slås

ut, med allvarliga konsekvenser för ekosystemen.

Torsken i Östersjön är sedan länge akut hotad. Ett långsiktigt ohållbart fiske,

övergödning, miljögifter och snabbt växande säl- och skarvstammar har lett till att det

sedan nästan två år tillbaka råder fiskestopp efter torsk i delar av Östersjön. En

liknande situation måste undvikas för sillen och strömmingen. Åtgärder måste därför

vidtas snarast för att rädda bestånden.

En indikation på att läget är allvarligt för sillen är att fiskindividerna som fångas är

små och magra. För industriellt fiske har detta mindre betydelse, då fisket sker för att

producera fiskmjöl, men för det kustnära fisket av matfiskar är det problematiskt. En

liknande situation uppstod för torsken just innan beståndet kollapsade.2

Data som Östersjöcentrum vid Stockholms Universitet redogör för3 visar att det

svenska trålfiskets fångster av sill och strömming i centrala Östersjön och Bottniska

viken har ökat med 70 procent under de senaste fem åren. Samtidigt har en större

andel av fisket flyttat närmare den svenska ostkusten.

Kunskapsläget kring beståndens situation har länge ansetts oklart. Havs- och

vattenmyndigheten anser förvisso att fisket kan ha bidragit till den kraftiga

nedgången för sill/strömming längs kusten, men att vi inte vet helt säkert eftersom

det hittills inte har undersökts vetenskapligt. Samtidigt har det Internationella

havsforskningsrådet (Ices) länge uttryckt sin oro och rekommenderat sänkta

fångstkvoter.

Även forskarna på Östersjöcentrum vid Stockholms universitet anser att fisketrycket

sedan flera år ligger över referensvärdet för ett långsiktigt hållbart fiske.

Hotet mot sill- och strömmingsbestånden är ett hot mot hela havs- och

skärgårdsmiljön då bestånden utgör en grundpelare för ekosystemet bland annat

som föda åt andra fiskar, fåglar och däggdjur.

Därtill är hotet mot fiskbeståndet också ett hot mot det kustnära småskaliga sill- och

strömmingsfisket, som är viktigt för att upprätthålla livskraftiga samhällen längs stora

delar av Östersjökusten.

1 Enligt Östersjöcentrum, Stockholms Universitet

2 https://media1.balticwaters2030.org/2021/06/Sill-och-stromming-vi-har-inte-tid-att-vanta.pdf

3 https://www.su.se/ostersjocentrum/kommunikation/policy-briefs-fact-sheets/minska-detkustn%

C3%A4ra-tr%C3%A5lfisket-f%C3%B6r-att-skydda-%C3%B6stersj%C3%B6sillen-1.545112

Sida 2 av 3

Åtgärder måste vidtas

Moderaterna menar att regeringen skyndsamt måste vidta åtgärder för att rädda silloch

strömmingsbestånden i Östersjön, samt det småskaliga fiske som är beroende

av bestånden.

1. Sluta ge dispens till större fartyg att fiska innanför trålgränsen

Idag tillåts trålning i begränsade områden inom den så kallade trålgränsen.

Trålningen ska ske med mindre fartyg. Årligen utfärdar dock Havs- och

vattenmyndigheten dispens för större båtar. Det innebär att trålgränsen inte ger det

skydd som den var tänkt att ge4. Moderaterna menar att utfärdandet av dispenserna

bör upphöra.

2. Flytta ut trålgränsen och etablera nya hållbara villkor för fisket

Idag regleras trålförbudet innanför trålgränsen genom avtal med Danmark och

Finland. Moderaterna anser att regeringen snarast bör agera för att flytta ut

trålgränsen till 12 nautiska mil. Som ett första steg bör samråd inledas med Danmark

och Finland om fiskeavtalen med detta som mål.

3. Ta fram en ny förvaltningsplan för Östersjön – utifrån aktuell kunskap

Dagens förvaltningsplan för torsk, sill och strömming samt skarpsill i Östersjön

antogs av Ministerrådet 2016. Med hänvisning till de akuta problem med

fiskbestånden som beskrivits ovan samt ny kunskap om förekomsten av flera

delpopulationer av sill med genetisk unicitet är det hög tid att planen snarast

utvärderas och revideras. Moderaterna anser därför att regeringen ska begära att

Kommissionen tar fram kriterier för en ny förvaltningsplan med syfte att utveckla en

mer lokalanpassad förvaltning med utgångspunkt i ny evidensbaserad kunskap om

de olika fiskbestånden i Östersjön och deras biologiska interaktion.

4. Värna det småskaliga fisket och skärgården

Fisken med passiva redskap samt mindre trålar med artsorterande rist gynnar ett

hållbart fiske och har lägre påverkan på fiskebestånden. Det småskaliga kustfisket

har även stor betydelse för kustsamhällens möjlighet till utveckling och lokala

arbetstillfällen såväl inom fiske som beredningsindustri. För att nå

Livsmedelsstrategins mål om långsiktigt hållbara och konkurrenskraftiga företag bör

den nationella förvaltningen ändras för att bättre gynna det småskaliga kustfisket.

Moderaterna anser därför att regeringen ska vidta åtgärder för att minska

regelkrångel och underlätta generationsskiften.

Näringsidkare som fiskar småskaligt för att förse sin egen restaurang eller sitt rökeri

med råvaror ska inte behöva yrkesfiskelicens, så länge som lokala fiskerikonsulter

4 https://balticeye.org/sv/hallbart-fiske/tralgransen/

Sida 3 av 3

har gett sitt stöd. Småskaliga fiskare, inklusive ägare till enskilt fiskevatten, ska ha

del i EU-beslutad bifångstkvot av arter i de områden där ekologisk hållbarhet råder.

5. Öka jakten på säl och skarv

Sälstammen och skarvpopulationerna har växt kraftigt och står för betydande

fångster. Moderaterna anser därför att regeringen bör vidta åtgärder för att öka jakten

på säl och skarv. Detta omfattar en större licenstilldelning för säljakt omfattande flera

sälarter (framförallt gråsäl, men även vikare och knubbsäl bör övervägas) i syfte att få

till beståndsreglerande jakt. Vad gäller skarven så har positiva steg tagits i och med

de nya förslagen till jakttider och att skyddsjakt på eget initiativ ska tillåtas i ett antal

situationer. Moderaterna anser dock att regeringen kan gå längre och tillåta allmän

skyddsjakt på eget initiativ samt utreda möjligheterna till allmän jakttid för skarv.

Förslag

Moderaterna i miljö- och jordbruksutskottet väcker utifrån ovan ett utskottsinitiativ i

enlighet med RO 9 kap. 16 § och föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen:

1. att regeringen snarast bör ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att

upphöra med dispenser för fartyg över 24 meter

2. att regeringen snarast agerar för att flytta ut trålgränsen till 12 nautiska mil

3. att regeringen snarast ska begära att Kommissionen tar fram kriterier för en ny

förvaltningsplan med syfte att utveckla en mer lokalanpassad förvaltning med

utgångspunkt i ny evidensbaserad kunskap om de olika fiskbestånden i

Östersjön och deras biologiska interaktion

4. att regeringen snarast vidtar åtgärder för att näringsidkare som fiskar

småskaligt för att förse sin egen restaurang eller sitt rökeri med råvaror inte

ska behöva yrkesfiskelicens, så länge som lokala fiskerikonsulter har gett sitt

stöd

5. att regeringen snarast vidtar åtgärder för att småskaliga fiskare, inklusive

ägare till enskilt fiskevatten, ska ha del i EU-beslutad bifångstkvot av arter i de

områden där ekologisk hållbarhet råder

6. att regeringen snarast vidtar åtgärder för en större licenstilldelning för säljakt

omfattande flera sälarter

7. att regeringen snarast vidtar åtgärder för att tillåta allmän skyddsjakt på skarv

på eget initiativ samt utreda möjligheterna till allmän jakttid för skarv

Jessica Rosencrantz (M)

John Widegren (M)

Betty Malmberg (M)

Marléne Lund Kopparklint (M)

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 7 till protokoll 2020/21:58

22 juni 2021

Utskottsinitiativ från Miljöpartiet:

Rädda de bestånd av sill, strömming och torsk som finns kvar i Östersjön

Att gemensamt förvalta våra hav är en ödesfråga för oss alla. Idag går den absolut största andelen fångad fisk från våra hav till fiskmjöl. Till mat åt andra djur helt enkelt. Det så kallade industrifisket i Östersjön fiskar närmare land och drar upp stora mängder strömming på fiskens lekplatser. Systemet måste ändras, ett systemskifte måste till.

Det kustnära fisket, de fiskare som fiskar för humankonsumtion behöver få mer kvot, det pelagiska fisket betydligt mindre kvot. Vi måste sluta fiska upp strömming ur havens djup och utfodra laxar i Norge och minkar med. Strömmingen är oerhört viktig för hela livets väv, det vi gör nu är att vi tittar på, låter bli att agera, medans Östersjöns ekosystem kraschar.

Detta är ett systemfel som kan ändras med politiska beslut, istället för att ge fiskaren får skulden. Det systemet vi har idag med fördelning av kvoter fungerar inte för livet i haven och leder till kollaps av fiskpopulationer och ekosystem.

På det hela taget bekräftar ICES senaste fångstråd lägesbilden från i fjol: det ser mörkt ut för de flesta kommersiella fiskbestånden i Östersjön. 

Generellt måste man ta mycket mer hänsyn till hur ekosystemets faktiskt fungerar och interagerar och påverkar varandra – i utsjön och i kustmiljöerna – om vi vill ha någon matfisk kvar i Östersjön.

Det blir bara allt mer tydligt att det behövs en mer ekosystembaserad förvaltning och rådgivning.  

Vi behöver en flerartsförvaltning, som kan hantera det faktum att olika fiskarter interagerar och påverkar varandra.

Inom ramen för existerande fiskeripolitik finns åtgärderför respektive medlemsland att genomföra som nu måste genomföras. Artikel 8, artikel 17 och artikel 20 i CFP ger alla medlemsländerna möjligheter att regionalt besluta återhämtningsområden för fisk, att ta till nödvändiga åtgärder inom 12 sjömil från baslinjen samt ge befintliga kvoter till de som fiskar med minst negativ påverkan på ekosystemet i stort,

Det ITQ-system som Sverige idag använder för att fördela kvot behöver förändras. Det är ett rent ekonomiskt system som styr mot det storskaliga pelagiska fisket och om inte det förändras i grunden kommer det inte att finnas något kustnära fiske kvar och heller ingen förädlingsindustri utefter våra kuster. Det system som ska finnas för fördelning av kvot ska utgå från den lokala ekonomin.

Miljöpartiet föreslår att:

• Ge HaV ett uppdrag att förutsättningslöst arbeta fram ett förslag på hur ett system för fördelning av kvoter skulle se ut där nedanstående parametrar ska ingå:

• - främja fiske för den lokala ekonomin i kustsamhällen, där det behövs mer sysselsättning

- främja fiske för humankonsumtion i stället för andra ändamål, i linje med ambitionerna i livsmedelsstrategin

- underlätta nytt tillträde till fiskarekåren och generationsbyten utan att detta ökar den samlade fiskeansträngningen

- främja användning av skonsammare fiskemetoder

- främja fiske som är förenlig med och bidrar till att uppnå målet om god miljöstatus för våra havsområden enligt havsmiljödirektivet

• Dispenser till större fartyg, industritrålare, att fiska nära kusterna måste upphöra.

• Flytta ut trålgränsen till 12 nautiska sjömil.

• Införa en ekosystembaserad förvaltning och rådgivning.

• Den neddragning av strömmingskvoten som ICES föreslår inför nästa period ska enbart belasta det pelagiska fisket.  

Maria Gardfjell (MP)

Elisabeth Falkhaven (MP)

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 8 till protokoll 2020/21:58

Utskottsinitiativs Rädda strömmingen

Vänsterpartiet 21 juni 2021

Miljöproblem för våra hav är många och är till olika karaktär beroende på var i Sverige du befinner dig. En sak är däremot gemensamt för hela kusten och det är påverkan från fisket och möjligheterna för det samma.

Förra året la Vänsterpartiet ett utskottsinitiativ kring fisket i Östersjön. Utifrån den debatt som var då, och som efter det bara intensifierats, ville vi driva på för förändring i fiskeförvaltningen i stort och för Östersjön i synnerhet. Då fick vi inget gehör för våra förslag och utskottet beslutade att frågorna skulle tas upp i den ordinarie processen. Under året som har gått har det däremot inte hänt någonting, och istället har vi sett att utvecklingen för strömmingen har fortsatt att gå utför i en allt högre takt.

Sverige står inför ett akut läge. Strömmingen håller på att försvinna från Östersjön. Under 1974 så var andelen lekande strömming i Östersjön omkring 2 miljoner ton, 2021 var det 0,5 miljoner ton. Den strömming som finns är också i genomsnitt mindre nu än tidigare. Samtidigt som strömmingen blivit mindre till både antal och storlek så har fisket ökat med 70% från perioden 2010-2014 till perioden 2015-2019.

Samtidigt som fisket ökar så ser vi på nyheterna om kustfiskarna som under vårmånaderna nu inte kunnat ta upp mer än en tiondel av den fångst som de normalt tar upp den här tiden på året. Den stora delen av fångsterna av strömming i Östersjön står istället industritrålarna för. I Stockholms skärgård tar industritrålare upp över 3000 ton strömming medan kustfiskarna inte tar upp mer än drygt 4 ton.

För att komma tillrätta med problemet krävs flera åtgärder och samtidigt en tydlig målbild av vad det är vi vill att det svenska fisket ska vara. Handlar det om mest fångad fisk på kortast tid eller handlar det om ett fiske med stark lokal anknytning med koppling till en vidareförsäljning och förädling i våra kustsamhällen?

Hade Vänsterpartiet själva fått besluta om den pelagiska trålningen i Östersjön så hade vi beslutat om att den helt skulle upphöra. Det är en verksamhet med ett fåtal aktörer som ger minimala inkomster och nyttor till Sverige på bekostnad av både havsmiljö och möjligheter till en levande landsbygd. Vi ser också att det är ett ingångsvärde som vi är ensamma om att ha och därför menar vi att utflyttningen av trålgränsen till 12 nm är en rimlig och viktig åtgärd som vi borde kunna komma överens om. Allt eftersom situationen för Strömmingen i Östersjön har försämrats de senaste tio åren så har som nämnts tidigare det svenska trålfiskets fångster ökat. Därför krävs det ett minskat fisketryck i kustnära havsområden för att vända trenden. Det betyder också att de undantag som idag finns för industritrålare att gå in och fiska innanför trålgränsen måste upphöra.

Under över ett år har också forskare varnat för att kunskapen kring hur strömmingens beståndsstruktur ser ut är låg. Därför behövs en bättre kartläggning av strömmingens beståndsstruktur och migrationsmönster. Den kunskapen behöver i sin tyr användas för att uppdatera förvaltningsplanerna för Östersjön. Fram till dess behöver Sverige utgå ifrån försiktighetsprincipen och lägga kvoterna för Östersjön på en låg nivå för att på så sätt säkra bevarandet av delpopulationer och genetisk mångfald.

Under senaste åren har också bestånden av skarv ökat markant, något som påverkar fisket. Även om det är viktigt att markera att de har gjort det på grund av en obalans i ekosystemet främst framtvingat av mänsklig aktivitet är det klart att mer behöver göras för att skydda flera av de svaga fiskebestånden. Det finns redan idag goda exempel på en förvaltning av skarv bland annat i Stockholms län som har tagit fram en förvaltningsplan för skarven. Däremot ser utförandet olika ut i olika län, därför hade det varit bra med en nationell förvaltningsplan för skarven.

Vänsterpartiet vill därför att miljö- och jordbruksutskottet ställer sig bakom följande förslag på åtgärder för att stärka det svenska fisket och tillkännager detta för regeringen.

• Att regeringen skyndsamt inleder arbetet med att flytta ut trålgränsen till 12 nautiska mil.

• Att undantag för trålning innanför trålgränsen upphör.

• Att de årliga fångsterna av strömming sätts till väl under Fmsy för strömming i centrala och västra Östersjön, likväl som i Bottniska viken.

• Att Sverige begränsar det storskaliga trålfisket efter strömming på platser och under perioder då det finns risk att skada kustekosystemen och de lokala bestånden i linje med försiktighetsprincipen.

• Att det tas fram en nationell plan för skarv.

Elin Segerlind (V)

Jon Thorbjörnsson (V

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 9 till protokoll 2020/21:58

2021-06-21 –

–

Konsekvenserna av Eco Scheme om blommande slättbygd och kantzoner behöver utredas

Som en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik från och med 2023, har Jordbruksverket utarbetat ett antal så kallade Eco Schemes, som är ettåriga satsningar i syfte att komplettera de grundläggande ekonomiska stöden till jordbruket, med andra stödformer syftande till att stimulera olika insatser i jordbruket, till fromma för miljön. Ett sådant förslag är satsningen ”Blommande slättbygd och blommande kantzoner”. Detta stöd skulle innebära ett ekonomiskt bidrag för insådd av blomfröer för att gynna den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet, inklusive att främja pollinerare.

Från Sverigedemokraternas sida ställer vi oss positiva till en sådan satsning, men vi ser också farhågor. Vår oro rör främst följande aspekter:

Kommer en insådd av blomfröer i jordbrukslandskapet att medföra en genetisk likriktning av delar av floran på grund av stor införsel av standardiserat utsäde över hela landet? Vad skulle det i så fall innebära för den biologiska mångfalden?

Kommer en sådan ”centraliserad” åtgärd, tillämpad likt i jordbrukslandskapet i hela landet, att leda till att lokala och regionala variationer av biologisk mångfald vad gäller blomfloran, hotas?

Hur kommer en eventuell standardisering av de blomfröer som på detta sätt utsås i hela landet, påverka de olika arterna av pollinerare? Kommer vissa arter att gynnas på andra arters bekostnad?

Finns det andra, och bättre sätt att uppnå samma mål på, det vill säga, öka den biologiska mångfalden samt gynna bredden och livskraften av pollinerare?

För att få en uppfattning om ovanstående frågor har Sverigedemokraterna förhört sig med ett antal experter på området. Svaren ger en bild som inte är helt samstämmig, men där det framgår att det kan finnas risker.

Innan man beslutar sig för att införa nya ekonomiska stödprogram för jordbruket, är det viktigt att vara säker på att dessa program bidrar till att uppnå de positiva syften som ligger till grund för insatsen. De av Jordbruksverket föreslagna Eco Schemes kring blommande slätter och blommande kantzoner kan vara en mycket positiv insats för att gynna den biologiska mångfalden i landskapet. Men, som vi erfarit, kan det även finnas risker med en sådan satsning. Sverigedemokraterna föreslår därför att frågan om vilka konsekvenser Jordbruksverkets förslag om Eco Schemes ”Blommande slätter och blommande kantzoner” skulle kunna få för biologisk mångfald, utreds innan regelverket införs, samt att även andra åtgärder, med samma syfte och mål tas med i den behandlingen.

Med anledning av detta föreslår Sverigedemokraterna:

- – att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i utskottsinitiativet om att utreda eventuella konsekvenser för biologisk mångfald av

Jordbruksverkets förslag till Eco Scheme ”Blommande slättbygd och kantzoner”, samt alternativa metoder för att uppnå samma mål, innan ett sådant program införs i full skala i hela Sverige, och tillkännager detta för regeringen.

Martin Kinnunen (SD)

Staffan Eklöf (SD)

Mats Nordberg (SD)

Runar Filper (SD)

Yasmine Eriksson (SD)

)

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 10 till protokoll 2020/21:58

22 juni 2021

Utskottsinitiativs

Rädda fiskbestånden

Genom överfiske riskerar inte bara fiskarna att blir färre, de kan också bli mindre eftersom fisket

fångar de största individerna. Om överfisket fortsätter kan bestånden kollapsa. I Östersjön och

Västerhavet har bestånden av marina arter minskat kraftigt. De fiskarter som är särskilt drabbade av

överfiske är de som har långsam tillväxt och låg produktivitet, ofta rovfiskar. Men ett hårt fiske ger

effekter i hela ekosystemet, inte bara på just de arter som fiskas.

Storspiggen har ökat markant och hotar ekosystemen. Storspiggen har ökat kraftigt i Östersjön och

Bottenhavet. Den är en art som i dag saknar kommersiellt värde. Beräkningar visar att nästan tio

procent av biomassan av fisk är storspigg i Östersjöns utsjö enligt kartläggning. För ett par decennier

sedan utgjorde arten bara några få procent, och förändringen riskerar att påverka bestånden av

rovfiskar som gädda och abborre. En tänkbar åtgärd skulle kunna vara att öka möjligheten till ett

kommersiellt fiske av storspigg.

På den svenska listan över arters risk att dö ut ("rödlistan") kategoriseras 18 fiskarter som hotade.

Listan innehåller bland annat ekonomiskt viktiga arter som torsk och kolja. Sill- och

strömmingsbestånden i Östersjön är även hotade. Torsken har en central roll i ekosystemet. I

Östersjöns fria vattenmassa är torsk den enda rovfisken. Försvinner den kan hela näringsväven

förändras. Sommaren 2019 nödstoppade EU fisket på Östersjöns östra torskbestånd. Det stoppet gäller

fortsatt även under 2021. Man tillåter fortfarande en så kallad bifångstkvot på torsk som ofrivilligt tas

upp vid andra fisken.

Ålen klassas idag som akut hotad i rödlistan. Ålfiske är förbjudet i Sverige, med undantag för vissa

yrkesfiskare och specifika vatten . Fiske är en av de faktorer som dödar ål, och på många håll i

utbredningsområdet fiskas fortfarande ål över hållbara nivåer. Ålarna är även utestängda från stora

delar av sina naturliga uppväxtområden genom kraftverk och andra vandringshinder, och dödligheten

för ålar som vandrar nedströms vid kraftverkspassager är ofta mycket hög.

Ett långsiktigt ohållbart fiske, kraftverk och vandringshinder, övergödning, miljögifter och andra

orsaker har lett till att bestånden är påverkade. Hotet mot minskande fiskbestånden är ett hot mot

ekosystemet i havs- och skärgårdsmiljön men är även ett hot mot det kustnära småskaliga fisket.

Den vilda laxen har en livscykel som innebär att den föds i älvarna, vandrar ut i havet och sedan

återvänder till sin födelseplats för att reproducera sig. Utbyggnad av älvar för vattenkraft har gjort det

svårare för laxen att nå sina lekområden. Idag finns bara 28 älvar med vilda laxbestånd kvar i

Östersjön, varav 16 i Sverige. De största och mest produktiva älvarna ligger i Bottniska viken. De

norrländska laxarna vandrar dock söderut och tillväxer i de södra delarna av Östersjön tillsammans

med laxar från andra bestånd. Det förekommer vild lax i 25 vattendrag längs svenska västkusten.

Liksom på ostkusten är de större vattendragen utbyggda för vattenkraft och laxens habitat har minskat.

Det behövs skyndsamma åtgärder för att rädda fiskbestånden inte minst i Bottenviken och Östersjön.

Regeringen bör agera för att flytta ut trålgränsen till 12 nautiska mil. Samråd bör ske med Danmark

och Finland om möjlighet till fiskeavtal. Regeringen bör ta initiativ för att förvaltningsplaner revideras

med utgångspunkt i ny evidensbaserad kunskap om de olika fiskbestånden i Östersjön. Regeringen bör

även ta initiativ för att belysa effekter av, och återkomma med åtgärder, i syfte att minska

vattenkraftens och vandringshindrens påverkan på vandrande fisk och ekosystemen. Regeringen bör ta

initiativ för att minska storspiggens utbredning.

Förslag

Liberalerna i miljö- och jordbruksutskottet väcker utifrån ovan ett utskottsinitiativ i

enlighet med RO 9 kap. 16 § och föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen:

1. att regeringen bör ta initiativ för att möjliggöra flytt av trålgränsen till 12 nautiska mil

2. att regeringen bör ta initiativ för att förvaltningsplaner revideras med utgångspunkt i ny

evidensbaserad kunskap om de olika fiskbestånden i Östersjön

3. att regeringen bör tar initiativ för bättre kunskapsunderlag samt ökade åtgärder avseende

vattenkraftens och vandringshindrens påverkan på hotade arter, fiskar och den hotade ålen

4. att regeringen bör ta initiativ till åtgärder, såsom att underlätta kommersiellt fiske, i syfte att

begränsa utbredningen av storspigg

Nina Lundström (L)