Protokoll utskottssammanträde 2020/21:4

Utskottens protokollSkatteutskottets protokoll 2020/21:4

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.

DOCX

RIKSDAGEN

SKATTEUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2020/21:4

DATUM

2020-10-13

TID

11.00-12.15

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Medgivande att delta på distans

Utskottet medgav deltagande på distans för följande ledamöter och suppleanter: Per Åsling (C), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Sultan Kayhan (S), Boriana Åberg (M), David Lång (SD) Patrik Lundqvist (S), Joar Forsell (L), Johnny Skalin (SD), Kjell Jansson (M), Fredrik Schulte (M) Anne Oskarsson (SD) och Helena Vilhelmsson (C).

§ 2

Skatteverket

Generaldirektör Katrin Westling Palm med medarbetare, Skatteverket, lämnade information och svarade på utskottets frågor.

§ 3

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2020/21:3.

§ 4

Kanslimeddelanden

Inkomna skrivelser enligt bilaga 2 anmäldes.

§ 5

Riksrevisionens rapport om RUT-avdraget (SkU2)

Utskottet fortsatte behandlingen av proposition 2019/20:177 och motion

Utskottet justerade betänkande 2020/21:SkU2.

C-ledamoten anmälde en reservation. M-, V- och KD -ledamöterna anmälde särskilda yttranden.

§ 6

Delegationsbestämmelser för Skatterättsnämnden och Forskarskattenämnden och några ändringar i fråga om informationsutbyte på skatteområdet (SkU4)

Utskottet fortsatte behandlingen av proposition 2019/20:197.

Utskottet justerade betänkande 2020/21:SkU4.

§ 7

Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden - regional skattereduktion (SkU6)

Utskottet fortsatte behandlingen av proposition 2019/20:175 och motioner.

Utskottet justerade betänkande 2020/21:SkU6.

M- och SD-ledamöterna anmälde en reservation. V och KD -ledamöterna anmälde särskilda yttranden.

KD-ledamoten avstod från ställningstagande.

§ 8

Utskottsinitiativ om folkräkning (M)

Utskottet fortsatte behandlingen av fråga om utskottsinitiativ om folkräkning enligt bilaga 3.

Utskottet beslutade att inte ta något initiativ.

Mot beslutet reserverade sig ledamöterna från M, SD och KD som ansåg att utskottet borde ha tagit initiativ enligt det framlagda förslaget.

Företrädare för L, S, C och MP anförde att det i budgetpropositionen för 2021 föreslås att Skatteverkets anslag ökas både tillfälligt och varaktigt för att förstärka och effektivisera folkbokföringsverksamheten och för insatser mot fel i folkbokföringen, bland annat genom bosättningsutredningar inklusive oannonserade fysiska kontrollbesök, och om ytterligare åtgärder krävs framöver bör utskottet vara öppet för att ställa sig bakom dessa.

§ 9

Utskottsinitiativ om folkräkning (SD)

Utskottet fortsatte behandlingen av fråga om utskottsinitiativ om folkräkning enligt bilaga 4.

Utskottet beslutade att inte ta något initiativ.

Mot beslutet reserverade sig ledamöterna från Sverigedemokraterna som ansåg att utskottet borde ha tagit initiativ enligt det framlagda förslaget.

§ 10

Nästa sammanträde

Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum tisdagen den 20 oktober 2020 kl. 11.00.

Vid protokollet

Justeras den 20 oktober 2020



SKATTEUTSKOTTET

FÖRTECKNING ÖVER LEDAMÖTER

Bilaga 1

till protokoll

2020/21:4

§ 1

§ 2-10

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Jörgen Hellman (S) ordförande

X

X

Per Åsling (C) förste vice ordf.

X

Niklas Wykman (M) andre vice ordf.

X

X

Hillevi Larsson (S)

X

Helena Bouveng (M)

X

Eric Westroth (SD)

X

X

Sultan Kayhan (S)

X

Tony Haddou (V)

X

X

Boriana Åberg (M)

X

David Lång (SD)

X

Patrik Lundqvist (S)

X

Hampus Hagman (KD)

X

X

Anna Vikström (S)

X

X

Joar Forssell (L)

X

Johnny Skalin (SD)

X

Rebecka Le Moine (MP)

X

X

Kjell Jansson (M)

X

SUPPLEANTER

Anders Österberg (S)

Fredrik Schulte (M)

O

Erik Ezelius (S)

Sofia Westergren (M)

Anne Oskarsson (SD)

O

Eva Lindh (S)

Helena Vilhelmsson (C)

O

Håkan Svenneling (V)

Mattias Karlsson i Luleå (M)

Cassandra Sundin (SD)

Laila Naraghi (S)

Andreas Carlson (KD)

Ola Möller (S)

Mats Persson (L)

Jörgen Grubb (SD)

Janine Alm Ericson (MP)

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Ann-Christine From Utterstedt (SD)

Bo Broman (SD)

Maria Nilsson (L)

Helena Gellerman (L)

Emma Berginger (MP)

Ida Gabrielsson (V)

Jakob Forssmed (KD)

Magnus Jacobsson (KD)

Ingemar Nilsson (S)

Ulla Andersson (V)

Alireza Akhondi (C)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

– – – – – Bilaga 3

M: Förslag till utskottsinitiativ - Genomför en nationell folkräkning

Moderaterna föreslår att skatteutskottet tar initiativ till att riksdagen tillkännager för regeringen att genomföra en nationell folkräkning och säkerställer genomförandet genom uppdrag till berörda myndigheter.

Antalet människor som vistas i Sverige utan tillåtelse är idag okänt. Att staten inte har kontroll över folkbokföringen är ett allvarligt problem. Skatteverket uppskattar att omkring 200 000 personer är skrivna på felaktiga adresser i Sverige. Genom att ange falska folkbokföringsuppgifter uppstår möjlighet att begå bidragsbrott samt att dölja sin identitet.

Folkbokföringsuppgifter kopplas i Sverige samman med ett antal skyldigheter och rättigheter, så som tillgång till stora delar av välfärds- och trygghetssystemen. Kriminella använder falska adresser för att tillskansa sig bidrag och välfärdstjänster som man egentligen inte har rätt till.

Utredningen SOU 2017:37 om kvalificerad välfärdsbrottslighet har kartlagt den ekonomiska brottsligheten och identifierat risker i välfärdssystemen för att därigenom kunna säkerställa en korrekt användning av offentliga medel samt effektivt beivra brottslighet av detta slag. Utredningen har föreslagit åtgärder. En av de mer övergripande risker som utredningen har identifierat är att uppgifter som registreras i folkbokföringsdatabasen inte speglar verkliga förhållanden och att dessa felaktiga uppgifter därefter ligger till grund för beslut om utbetalningar från välfärdssystemen.

Dagens folkbokföring bygger i stor uträckning på egenrapportering, varför problemen snabbt kan växa när inte myndigheterna har verktyg för att stävja brottsligheten och kontrollera adressuppgifternas riktighet. Bristande kontroll i dessa system innebär att varken myndigheter eller fastighetsägare har vetskap om vilka som bor på en viss adress.

Riksrevisionen beskriver i sin rapport från 2017 att problemen med felaktig folkbokföring är som störst i städer med ansträngd bostadsmarknad där den svarta marknaden är större och behovet av att hyra i andra hand är påtagligt. Trångboddheten i Sverige är ett betydande problem. Staten behöver bättre kunskap om trångboddhetens omfattning, som idag är bristfälligt när folkbokföringsuppgifterna är bristfälliga.

Sverige har tidigare haft en tradition av att genomföra folkräkningar, likt många andra länder. Sverige har dock inte genomfört en riktig folkräkning sedan 1990. Under exempelvis 1900-talet genomförde Sverige folkräkningar ungefär vart tionde år i genomsnitt. Den hushålls- och bostadsräkningen som genomfördes 2011 av SCB var enbart registerbaserad. En registerbaserad räkning är dock otillräcklig eftersom den innehåller ett antal inbyggda brister och begränsningar.

En folkräkning skulle ge staten möjlighet att bättre bekämpa brott, verktyg för att stävja framväxten av utanförskap och ger viktig kunskap i arbetet att motverka trångboddhet. Problemen kopplat till bristande kontroll över folkbokföringen har blivit mycket allvarliga och en folkräkning är en kraftfull åtgärd som därmed bör vidtas.

Moderaterna föreslår därför att skatteutskottet tar initiativ till att riksdagen tillkännager för regeringen att genomföra en nationell folkräkning och säkerställer genomförandet genom uppdrag till berörda myndigheter.

10 september 2020

Niklas Wykman (M) – Helena Bouveng (M)

Boriana Åberg (M) – Kjell Jansson (M)

Fredrik Schulte (M)

– – – – – – Bilaga 4

–

Förslag till utskottsinitiativ om folkräkning - SD

–

Hela det svenska välfärdssystemet vilar på premissen att myndigheterna vet vem som är vem, att exempelvis folkbokföringsregistret väsentligen återspeglar verkligheten och att människor som omfattas av systemen uppger korrekta uppgifter. Det är ett system som bygger på ömsesidig tillit i samhället. Det innebär att den som har rätt till samhällets stöd får det, att bidrag inte betalas ut till dem som inte har rätt till detta och att alla former av bedrägerier aktivt motverkas. Tillit och kontroll är inte varandras motsatser, tvärtom är ett visst mått av kontroll en förutsättning för att tilliten i samhället ska upprätthållas.

Om välfärdsstaten ska kunna försvaras måste resurser som krävs tillföras för att medborgare ska tillförsäkras grundtrygghet. Att i högre grad förhindra felaktiga utbetalningar framstår dock som ett akut behov. Indikatorer på att kontrollerna av välfärdssystemet behöver skärpas saknas verkligen inte. År 2017 rapporterade Skatteverket att 30–50 procent av nyanlända migranter hade uppgett mer än en identitet. Detta gör man sannolikt för att på något sätt manipulera systemet. Enligt Delegationen för korrekta utbetalningar betalas 18 miljarder kronor per år ut felaktigt, och det finns skäl att misstänka ännu större felaktigheter.

Det förekommer att den som uppbär bidrag felaktigt anger Sverige som sin adress, medan man bor utomlands utan myndigheternas vetskap. Omfattningen av detta problem är inte känd; kontrollen är alltför dålig. Det har också kommit till allmänhetens kännedom att över hundra personer kan ha samma adress, vilket indikerar att man av lika anledningar vilseleder myndigheterna.

Under ytan döljer sig ett omfattande missbruk av transfereringssystemen och andra former av bidrag. Den bristande kontrollen underlättar också för ljusskygga verksamheter i allmänhet, vilket indirekt kan bana väg för grövre brottslighet. Precis före corona-krisen pågick en debatt om systemet med samordningsnummer, som har uppenbara brister.

Luckor i systemet utnyttjas av kriminella nätverk, vilket inte bara utmynnar i missbruk av transfereringssystemen, utan även att personer som inte har rätt att befinna sig i landet eller har tagit sig in i landet illegalt, begår brott eller används som svart arbetskraft. Det är inte i samklang med det allmänna rättsmedvetandet att storskaliga bedrägerier ska kunna fortgå.

Därför behövs en ny folkräkning där huvudfokus läggs på omfattande inre utlänningskontroll, registrering av biometriska data för icke-medborgare i Sverige och att myndigheter samverkar för att göra fysiska kontroller av områden där felaktigheter kan antas eller misstänkas föreligga.

Med anledning av detta föreslår Sverigedemokraterna att skatteutskottet tar initiativ till att en ny folkräkning ska genomföras i enlighet med vad som ovan anförs och tillkännager detta till regeringen.

–

Stockholm, 10 september 2020

Eric Westroth (SD) – – David Lång (SD)

Anne Oskarsson (SD) – – Johnny Skalin (SD)

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.