Protokoll utskottssammanträde 2020/21:46

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2020/21:46

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2020/21:46
DATUM	2021-05-18
TID	11.00 – 12.00
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Fråga om medgivande till deltagande på distans Utskottet medgav deltagande på distans för följande ordinarie ledamöter och suppleanter: Kristina Yngwe (C), Jessica Rosencrantz (M), Hanna Westerén (S), Isak From (S), John Widegren (M), Magnus Manhammar (S), Elin Segerlind (V), Betty Malmberg (M), Martin Kinnunen (SD), Malin Larsson (S), Magnus Oscarsson (KD), Marlene Burwick (S), Nina Lundström (L), Staffan Eklöf (SD), Ulrika Heie (C), Markus Selin (S), Marléne Lund Kopparklint (M), Yasmine Eriksson (SD), Rickard Nordin (C), Kjell-Arne Ottosson (KD) Jon Torbjörnsson (V) och Peter Helander (C). Tre tjänstemän vid miljö- och jordbruksutskottets kansli närvarade på distans.
§ 2	Information från Konkurrensverket Generaldirektör Rikard Jermsten och enhetschef Martin Bäckström lämnade på distans Konkurrensverkets bedömning med anledning av utskottets beredning av regeringens proposition 2020/21:134 Förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter.
§ 3	Justering av protokoll Utskottet justerade protokollen 2020/21:44 och 2020/21:45.
§ 4	Inbjudan till Food and Agriculture Organizations (FAO) konferens den 14–18 juni 2021 En inbjudan om att ingå i den svenska delegationen vid FAO:s 42:a konferens den 14–18 juni 2021 (virtuellt) anmäldes. Beslut om deltagande fattas av utskottet torsdagen den 20 maj 2021.
§ 5	Förslag om utskottsinitiativ om vattendirektivets påverkan och problematiska implementering (C) C-ledamöterna föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om vattendirektivets påverkan och problematiska implementering, se bilaga 2. Ärendet bordlades.
§ 6	Övriga frågor Peter Helander (C) föreslog att landsbygdsminister Jennie Nilsson ska kallas till utskottet för att svara på frågor om förkortad vintertidsjakt på bl.a. ripa. Utskottet beslutade att låta presidiet hantera den fortsatta planeringen av frågan.
§ 7	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 20 maj 2021 kl. 08.00.
Vid protokollet Justeras den 25 maj 2021 Kristina Yngwe

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2020/21:46

§ 1

§ 2–4

§ 5

§ 6–7

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Kristina Yngwe (C), ordf.

-

X

X

X

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf.

X

X

X

X

Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf.

-

X

X

X

Hanna Westerén (S)

-

X

X

X

Isak From (S)

-

X

X

X

John Widegren (M)

-

X

X

X

Runar Filper (SD)

-

-

-

-

Magnus Manhammar (S)

-

X

X

X

Elin Segerlind (V)

-

X

X

X

Betty Malmberg (M)

-

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

-

X

X

X

Malin Larsson (S)

-

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

-

X

X

X

Marlene Burwick (S)

-

X

X

X

Nina Lundström (L)

-

X

X

X

Staffan Eklöf (SD)

-

X

X

X

Ulrika Heie (C)

-

X

O

O

SUPPLEANTER

Markus Selin (S)

-

O

X

O

Marléne Lund Kopparklint (M)

-

O

O

O

Monica Haider (S)

Louise Meijer (M)

Yasmine Eriksson (SD)

-

X

X

X

Elin Lundgren (S)

Rickard Nordin (C)

-

O

X

O

Birger Lahti (V)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Mats Nordberg (SD)

Mats Wiking (S)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

-

O

O

O

Tomas Kronståhl (S)

Joar Forssell (L)

Anne Oskarsson (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Anders Hansson (M)

Helena Gellerman (L)

Arman Teimouri (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Lorentz Tovatt (MP)

Cassandra Sundin (SD)

Richard Jomshof (SD)

Magnus Ek (C)

Jens Holm (V)

Magnus Jacobsson (KD)

Roland Utbult (KD)

Jon Thorbjörnson (V)

-

O

O

O

Helena Antoni (M)

Peter Helander (C)

-

O

O

X

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2020/21:46

Utskottsinitiativ vattendirektivet

Den 30 april avslutades samrådet för de fem vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen är en sammanställning av de åtgärder som ska vidtas under vattendirektivets sista cykel, under åren 2022-2027, och handlar om åtgärder för att bland annat minska övergödning, åtgärda vattenhinder mm.

Om de föreslagna åtgärdsprogrammen fastställs i sin nuvarande form innebär det mångmiljardbelopp för kommuner och enskilda att uppgradera VA-system, för vattenkraftsägare att riva ut eller vidta kostsamma åtgärder för att kunna fortsätta sin verksamhet. Även för lantbrukets del riskerar dessa åtgärder att bli mycket kostsamma och gå emot de av riksdagen klubbade målen för en svensk livsmedelsstrategi som säger att livsmedelsproduktionen ska öka och att konkurrenskraften och lönsamheten ska stärkas.

I ett stort antal scenariobeskrivningar och strategier som kommit den senaste tiden visas också på det enorma elbehov som finns för Sverige de kommande decennierna. Regeringen har gått ut med att vi måste planera för en fördubbling. Att i det läget riskera både stora mängder energi och effekt ifrån vattenkraften är djupt problematiskt. Vattens effekt är avgörande för att inkorporera större mängd variabel kraft och den politiska inriktningen är tydligt fastslagen i riksdagen om att vattenkraftens effekt ska värnas och höjas.

I Vattenförvaltningsförordningen (VF) (2204:660) står att Vattenmyndigheten för en viss vattenförekomst ska besluta om mindre stränga kvalitetskrav om det är omöjligt eller medför orimliga kostnader att uppnå de strängare kraven, om de samhällsekonomiska behov som verksamheten fyller inte utan orimliga kostnader kan tillgodoses på ett sätt som är väsentligt bättre för miljön eller att alla möjliga åtgärder vidtas för att med hänsyn till verksamhetens karaktär uppnå bästa möjliga status.

I regeringens proposition 2017/18:243 ”Vattenmiljö och vattenkraft” skriver regeringen att ”Ramdirektivets möjligheter till undantag och lägre ställda krav ska utnyttjas fullt ut”. Det är också något som riksdagen ställt sig bakom i beslutet 2018.

Trots det har svenska myndigheter endast klassat 3% av vattenförekomsterna som kraftigt modifierade. I EU som helhet är siffan mer än 4 gånger så hög. Våra grannländer har betydligt större andel och exempelvis Tyskland har klassat 35% av sina floder som kraftigt modifierade.

I ramdirektivet för vatten och tillhörande vägledningar på EU-nivå finns väl beskrivna processer för hur regelverket kring kraftigt modifierade vatten och undantag ska tillämpas. Svenska myndigheter gör dock i flera avseenden egna och enligt vår uppfattning felaktiga tolkningar av dessa processer som försvårar tillämpningen.

Vattenmyndigheterna nyttjar inte de möjligheter som ges. Istället saknar Vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram i vattendirektivets sista cykel beslut om mindre stränga krav för vattenförekomster som inte kan uppnå god status på grund av jordbrukets påverkan. Vattenmyndigheterna anser att det saknas tillräckligt tydlig vägledning från Havs- och vattenmyndigheten. Samtidigt anger Havs- och vattenmyndigheten att tillräcklig vägledning givits till Vattenmyndigheterna. Inte heller den översyn av de så kallade HARO-värdena som skulle göras för att minska risken för utrivningar ledde till något resultat, eller ens besvarade den oron som finns.

Vattenmyndigheten har gjort inledande bedömningar av ett antal vattendrag. De bedömda kostnaderna för miljöanpassning av vattenkraften har ett mycket stort spann. Mellan 0,5-7,9 miljarder. Det är då endast ett fåtal vattendrag som är bedömda. Bedömningen om kostnader som gjordes i lagstiftningen var 10 miljarder totalt i samtliga vattendrag, vilket också ligger till grund för den finansieringslösning som vattenkraftsbranschen möjliggjort. De bedömningarna gjordes utifrån att alla undantag skulle nyttjas och antalet utrivningar skulle minimeras. Så har, som vistats ovan, inte skett.

Miljöåtgärders kostnader och nyttor måste bedömas platsspecifikt eftersom robusta samband mellan kostnader och lätt mätbara parametrar saknas. Detsamma gäller kopplingen mellan hydromorfologi och de biologiska kvalitetsfaktorerna som ska vara styrande i normsättningen.I stället för platsspecifika nytto-/och kostnadsbedömningar gör vattenmyndigheten schablonmässiga och generaliserade antaganden och bedömningar, vilket både strider mot regelverket och propositionen samt dessutom riskerar att tvinga fram dyra och verkningslösa miljöåtgärder. I vissa fall kan åtgärderna till och med bli direkt kontraproduktiva. Platsspecifik nyttoanalys saknas dessutom helt i samrådsmaterialet. I stället har vattenmyndigheten använt normuppfyllnad som ett axiom för nytta. På den övergripande nivån refererar man till generella betalningsviljestudier som är både är osäkra och som många gånger saknar relevans.

När olika myndigheter gör olika tolkningar, eller inte lever upp till de politiska inriktningsbesluten krävs politiskt ledarskap. Regeringen måste därför tydliggöra hur 4 kap. 10 § VF ska tillämpas samt säkerställa att Vattenmyndigheterna följer riksdagens beslut om att nyttja alla möjliga undantag.

Centerpartiet yrkar därför:

Att regeringen tydliggör att hur 4 kap. 10 § VF ska tillämpas

Att regeringen överprövar vattenmyndigheternas fem åtgärdsförslag för att säkerställa en god balans mellan samhällsekonomisk kostnad och miljömässig nytta som ligger i linje med riksdagens beslut om ”Vattenmiljö och vattenkraft” samt livsmedelsstrategins mål .

Att regeringen ska säkerställa att HARO-värdena ligger mer i linje med den förstudie som gjordes och att dessa inte leder till utrivningar av vattenkraft av ekonomiska skäl.

Att regeringen säkerställer att de miljöanpassningar som sker inte går ut över möjligheten att öka effekten i befintlig vattenkraft.

Att regeringen säkerställer att platsspecifika bedömningar kring alla nyttor och konsekvenser görs med beräkningsgrunder som är vedertagna, transparenta och att detta görs i samråd med berörda aktörer.