Protokoll utskottssammanträde 2020/21:20

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2020/21:20

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2020/21:20
DATUM	2021-02-02
TID	11.00–12.55
NÄRVARANDE/ UPPKOPPLADE PER VIDEOLÄNK	Se bilaga 1

§ 1	Medgivande att delta på distans Utskottet medgav deltagande på distans för följande ordinarie ledamöter och suppleanter: Anna-Caren Sätherberg (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Monica Haider (S), Helena Lindahl (C), Birger Lahti (V), Lotta Olsson (M), Tobias Andersson (SD), Camilla Brodin (KD), Åsa Eriksson (S), Joar Forssell (L), Eric Palmqvist (SD), Lorentz Tovatt (MP), Patrik Engström (S), Helena Antoni (M), Josef Fransson (SD), Lorena Delgado Varas (V), Rickard Nordin (C), Niels Paarup-Petersen (C) och Solange Olame Bayibsa (S). Tre tjänstemän från näringsutskottets kansli var uppkopplade på distans.
§ 2	Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien Statsrådet Anna Hallberg, Utrikesdepartementet, var uppkopplad per videolänk och lämnade information och svarade på frågor om handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien (Brexitavtalet). Vid sammanträdet närvarade även sju tjänstemän från Utrikesdepartementet och en tjänsteman från EU-nämndens kansli per videolänk.
§ 3	Förslag till förordning om öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn Statssekreterare Emil Högberg, Näringsdepartementet, var uppkopplad per videolänk och överlade med utskottet om regeringens förslag till svensk ståndpunkt gällande kommissionens förslag till förordning om konkurrerande och rättvisa marknader i den digitala sektorn (DMA), COM(2020) 842. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt i faktapromemoria 2020/21:FPM66 (se bilaga 2). SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi välkomnar förslaget men anser att regeringens ståndpunkt bör bli tydligare kring tillträdet till de stora aktörernas plattformar. I dag är det höga trösklar kring tillträde för små företag på marknader som är livsviktiga för dem, särskilt inom techsektorn och exempelvis App store och Google play. Därför anser vi att regeringen bör verka för tydligare regler där dessa företag inte kan utnyttja sin monopolliknande position och där man t.ex. kan ta otillbörligt höga avgifter för tillträde till marknadsplatsen. En tydlig problematik finns också på annonsmarknaden där enstaka verktyg dominerar marknaden och dessutom profiterar på små företags arbete, t.ex. dagstidningar. Förslaget måste lösa detta problem tydligare. Regeringens ståndpunkt understryker behovet för en återhållsam EU-budget, vilket vi välkomnar. Eventuella straffavgifter bör dock inte vara ett första steg till EU-skatter som ska beslutas på att annat sätt än med enhällighet i rådet. Vid sammanträdet närvarade även två tjänstemän från Näringsdepartementet och en tjänsteman från EU-nämndens kansli per videolänk.
§ 4	Förslag till förordning om en inre marknad för digitala tjänster Statsrådet Anders Ygeman, Infrastrukturdepartementet, var uppkopplad per videolänk och överlade med utskottet om regeringens förslag till svensk ståndpunkt gällande kommissionens förslag till förordning om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (DSA), COM(2020) 825 med undantag för grundlagsaspekterna. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt i faktapromemoria 2020/21:FPM67 (se bilaga 3). SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vår utgångspunkt att yttrandefrihetens principer måste ligga i grunden för regleringar av innehåll på digitala tjänster/plattformar. Vi välkomnar därför förslaget, inte för att mer ska tas bort utan mindre och fler ska få komma till tals. Internet och de dominerande plattformarna har kommit att bli grundläggande informationsstrukturer som är helt avgörande för det demokratiska samtalet och i förlängning för vår demokrati. Vi anser att de stora plattformarna är att betrakta som ett åsiktstorg och inte en publicist. Därför bör deras ansvar för innehållet vara begränsat men å andra sidan bör rätten till konto då vara den överblickande principen och skrivas in i förslaget. Vad gäller de sociala medier som har en monopolliknande ställning är det viktigt att endast olagligt innehåll, som grundprincip, får raderas. På samma sätt som plattformarna åläggs att radera olagligt innehåll bör de ha en skyldighet att bevara innehåll som håller sig inom lagens ramar och inte diskriminera innehåll utifrån subjektiva värden. Användare som får innehåll raderat eller stängs av ska alltid få reda på grunderna för detta. Avstängningar eller borttagande av innehåll med hänvisning till brott bör kunna överprövas av nationell domstol. Utöver det som är direkt olagligt behövs tydliga principer för vad som får tas bort. En plattform ska givetvis kunna välja bort spridning av pornografiskt eller våldsamt innehåll, men det ska däremot inte vara möjligt att välja bort t.ex. konservativ åsiktsbildning. Det bör heller ej vara upp till plattformarna och deras användarvillkor att avgöra vad som är sant/osant eller vad som är brottsligt. Vi vill också se i förslaget att datadiagnostik, programkod och automatiserade funktioner ska vara neutrala i förhållande till politiskt innehåll och krav på transparens och granskning av hur innehåll värderas måste bli möjligt. Dolda åtgärder eller extern manipulation som påverkar spridning av material utifrån dess värdemässiga innehåll bör vara strikt förbjudet. Om en plattform bryter mot regler om neutralitet och godtyckligt stänger av användare eller raderar lagligt innehåll ska dessa kunna åläggas att betala kännbara viten. Regeringen framför i sitt förslag till svensk ståndpunkt vikten att ha transparenta och användarvänliga mekanismer där var och en kan anmäla förekomsten av olagligt innehåll. Den massrapporteringsfunktion som gör automatiska nedstängningar av konton utnyttjas i dagsläget som instrument för att tysta personer man inte håller med. Detta måste stävjas. För att undvika godtycke är det viktigt att det inte finns personer och organisationer som agerar politiskt samtidigt som man erhåller status som anmälare av större vikt, så kallade ”trusted flaggers”. Om denna problematik inte kan avskrivas på ett tillfredsställande sätt så bör förslaget om ”trusted flaggers” enligt vår mening strykas helt. C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi instämmer i regeringens utkast till ståndpunkt. Särskilt instämmer vi i förtydligandet att fokusera på uppenbart olagligt innehåll framför enbart olagligt innehåll samt försvaret av ett öppet och fritt internet. Vi önskar dock följande förtydliganden i regeringens ståndpunkt. Vad gäller yttrandefriheten framhäver regeringen i sin ståndpunkt att den ska värnas. Det är positivt. Avvägningar mellan krav på borttagning av innehåll, krav på att hålla innehåll nere och förbudet mot att ge tillhandahållare av förmedlingstjänster en allmän övervakningsskyldighet löses dock inte ut i regeringens ståndpunkt. I samband med copyrightdirektivet kunde vi konstatera att regeringen konsekvent undvikit att svara på hur liknande avvägningar ska lösas för att säkra att yttrandefriheten inte begränsas. Därför vill vi se en tydligare ståndpunkt till fördel för yttrandefriheten vid dessa avvägningar. Principen måste vara att användare är helt fria att kommunicera vilken information som helst och att en värdtjänst begår ett brott om den hindrar kommunikation mellan användare, om denna information inte tydligt definierats som ett undantag från ovan princip i lag eller användarvillkor. Detta framgår inte tillräckligt tydligt av regeringens ståndpunkt. När det gäller användarvillkor anser vi att värdtjänster även bör åläggas att ha tydliga, objektiva och transparenta användarvillkor som gör det tydligt under vilka förutsättningar en användare kan förlora rätten att vara på tjänsten samt vilket innehåll som inte får finnas på tjänsten. Även en ståndpunkt till fördel för att säkra oberoende och snabb överklagandemöjlighet saknas. Detta är en förutsättning för att reglerna om överklagande ska vara relevanta. Det är avgörande att användare bedöms likvärdigt oberoende av politisk ståndpunkt eller annat. Vidare vill vi när det gäller transparens framhålla att värdtjänsterna generellt bygger på att sortera vilken information som visas för användaren. Dessa algoritmer är avgörande för användarens upplevelse hos värdtjänsten och för vilka annonser och inlägg och därmed vilka budskap användaren möts av. Det innebär att värdtjänsternas algoritmer har stor makt över exempelvis den demokratiska debatten eller marknadsutveckling för enskilda företag. Vi anser därför att regeringen bör arbeta för ökad transparens i dessa algoritmer. M-ledamöterna, KD-ledamoten och L-ledamoten instämde i den avvikande ståndpunkt som anmäldes av C-ledamöterna i den del som gäller yttrandefriheten och som lyder enligt följande: Regeringen framhäver i ståndpunkten att yttrandefriheten ska värnas. Det är positivt. Avvägningar mellan krav på borttagning av innehåll, krav på att hålla innehåll nere och förbudet mot att ge tillhandahållare av förmedlingstjänster en allmän övervakningsskyldighet löses dock inte ut i regeringens ståndpunkt. I samband med copyrightdirektivet kunde vi konstatera att regeringen konsekvent undvikit att svara på hur liknande avvägningar ska lösas för att säkra att yttrandefriheten inte begränsas. Därför vill vi se en tydligare ståndpunkt till fördel för yttrandefriheten vid dessa avvägningar. Principen måste vara att användare är helt fria att kommunicera vilken information som helst och att en värdtjänst begår ett brott om den hindrar kommunikation mellan användare, om denna information inte tydligt definierats som ett undantag från ovan princip i lag eller användarvillkor. Detta framgår inte tillräckligt tydligt av regeringens ståndpunkt. Vid sammanträdet närvarade även 12 tjänstemän från Infrastrukturdepartementet och en tjänsteman från EU-nämndens kansli per videolänk.
§ 5	Förslag till förordning om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur Statsrådet Anders Ygeman, Infrastrukturdepartementet, var uppkopplad per videolänk och överlade med utskottet om regeringens förslag till svensk ståndpunkt gällande kommissionens förslag till om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur och om upphävande av förordning (EU) nr 347/2013, COM(2020) 824. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt i faktapromemoria 2020/21:FPM68, med tillägget om att varje land också fortsatt ska ha rätten att bestämma över mixen av energislag (se bilaga 4). SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi förordar att de delar av regeringens ståndpunkt som pekar ut olika tekniker tas bort och motsätter oss att havsbaserad vindkraft lyfts fram. Vi menar att detta riskerar att låsa fast EU och medlemsstaterna vid en teknik och istället vill vi lyfta fram vikten av teknikneutralitet. V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag vill se mål om minst 70 procents minskning av utsläppen till 2030 och anser att det målet borde drivas aktivt av Sverige och få genomslag i den svenska ståndpunkten. Vid sammanträdet närvarade även 12 tjänstemän från Infrastrukturdepartementet och en tjänsteman från EU-nämndens kansli per videolänk.
§ 6	Meddelande om en EU-strategi för att utnyttja potentialen i havsbaserad förnybar energi Statsrådet Anders Ygeman, Infrastrukturdepartementet, var uppkopplad per videolänk och överlade med utskottet om regeringens förslag till svensk ståndpunkt gällande kommissionens meddelande om en EU-strategi för utnyttja potentialen i havsbaserad förnybar energi för en klimatneutral framtid, COM(2020) 741. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt i faktapromemoria 2020/21:FPM50 (se bilaga 5). M-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att den svenska ståndpunkten bör kompletteras. Sverige bör i arbetet med EU-strategin för att utnyttja potentialen i havsbaserad förnybar energi slå fast att den svenska ståndpunkten är att varje medlemslands även fortsatt själv ska avgöra den mix av energislag man önskar. Denna uppfattning bör vidare drivas tydligt av regeringen i lämpliga sammanhang såsom rådsarbetsgrupper. Det ska sägas att strategin visserligen inte innehåller några omedelbara initiativ som skulle ta bort varje lands inflytande över energimixen. Däremot finns en oro över en antydan till glidning från EU-kommissionens sida. Exempelvis anför kommissionen att den ”kommer att utarbeta en ram för att medlemsstaterna ska kunna formulera ett gemensamt långsiktigt åtagande för utbyggnad av havsbaserad förnybar energi för respektive havsområde fram till 2050”. Vi är för grön teknik såsom havsbaserad vindkraft, men vi vill också vara tydliga med att vi inte vill att EU binder medlemsländerna om enskilda energislag på ett sådant sätt att medlemsstaternas självklara rätt att välja energimix försvinner. Vi anser vidare att ståndpunkten bör kompletteras genom att investeringar i alla fossilfria kraftslag ska uppmuntras av EU-kommissionen och inte bara de förnybara energikällorna. EU-kommissionen kommer exempelvis att uppmuntra medlemsstaterna att investera i förnybar energi som en del av sina nationella återhämtningsplaner. Vi anser att sådana initiativ ska fokusera på alla fossilfria kraftslag samt att regeringen driver uppfattningen på lämpligt sätt. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi motsätter oss en EU-strategi som så ensidigt väljer att fokusera på en enskild energikälla, i detta fall havsbaserad vindkraft. Om kommissionen ska presentera strategier på energiområdet är det enligt vår uppfattning viktigt att de har ett systemperspektiv och inte utesluter möjliga alternativa fossilfria energislag. Det är också angeläget att EU-strategier inte inverkar negativt på varje medlemslands rätt att fortsatt själv avgöra den mix av energislag det önskar. KD-ledamoten och L-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi välkomnar att EU tar ett samlat grepp om utbyggnaden av förnybar energi till havs. Det råder ingen tvekan om att havsbaserad energiproduktion kommer att vara en viktig del av Europas klimatomställning. Vi menar dock att det är enkelspårigt och riskabelt av kommissionen att lägga alla strategier i samma korg. Om inte den här strategin levererar sitter EU fast i sitt fossilberoende. EU:s mål för energisystemet är de samma som de svenska målen; leveranssäkerhet, samhällsekonomisk effektivitet och ekologisk hållbarhet. Någon redogörelse för den samhällsekonomiska effektiviteten har inte kunnat presenteras. Detta trots att kommissionen själva slår fast att det kommer krävas olika typer av subventioner vars finansiering dessutom är oklar. Vi menar därför att regeringen i sin ståndpunkt måste tydliggöra att Sverige kräver att kommissionen fullt ut redovisar hur de tänkta subventionerna ska finansieras samt hur kostnadseffektiviteten står sig gentemot andra alternativa lösningar för fossilfri energiförsörjning. Vidare bör regeringen ställa krav på att värna teknikneutralitet för att nå de gemensamt uppsatta klimatmålen. Vid sammanträdet närvarade även 12 tjänstemän från Infrastrukturdepartementet och en tjänsteman från EU-nämndens kansli per videolänk.
§ 7	Återrapport från informell videokonferens för EU:s energiministrar Statsrådet Anders Ygeman, Infrastrukturdepartementet, var uppkopplad per videolänk och lämnade återrapport från informell videokonferens för EU:s energiministrar den 14 december 2020. Vid sammanträdet närvarade även 12 tjänstemän från infrastrukturdepartementet och en tjänsteman från EU-nämndens kansli per videolänk.
§ 8	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2020/21:19.
§ 9	Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum torsdagen den 4 februari kl. 10.00.
Vid protokollet Bibi Junttila Justeras den 4 februari 2021 Lars Hjälmered

NÄRINGSUTSKOTTET

FÖRTECKNING ÖVER LEDAMÖTER

Bilaga 1 till protokoll 2020/21:20

§ 1

§ 2–4

§ 5

§ 6-9

N/U

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Lars Hjälmered (M), ordf.

X

X

X

X

Anna-Caren Sätherberg (S), v. ordf.

X

X

X

Mattias Jonsson (S)

X

X

X

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

X

X

X

Mattias Bäckström Johansson (SD)

X

X

X

Monica Haider (S)

X

X

X

Helena Lindahl (C)

X

X

X

Birger Lahti (V)

O

X

X

Lotta Olsson (M)

X

X

X

Tobias Andersson (SD)

X

X

X

Mathias Tegnér (S)

Camilla Brodin (KD)

X

X

X

Åsa Eriksson (S)

X

X

X

Joar Forssell (L)

X

X

X

Eric Palmqvist (SD)

X

X

X

Lorentz Tovatt (MP)

X

X

X

Peter Helander (C)

SUPPLEANTER

Patrik Engström (S)

O

O

O

Helena Antoni (M)

O

O

O

Gunilla Svantorp (S)

Vakant (M)

Josef Fransson (SD)

X

X

X

Johanna Haraldsson (S)

Per Schöldberg (C)

Lorena Delgado Varas (V)

X

O

O

Åsa Coenraads (M)

Anne Oskarsson (SD)

Joakim Sandell (S)

Vakant (KD)

Isak From (S)

Helena Gellerman (L)

Yasmine Eriksson (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Marléne Lund Kopparklint (M)

Gulan Avci (L)

Johan Pehrson (L)

Maria Gardfjell (MP)

Staffan Eklöf (SD)

Ann-Christine From Utterstedt (SD)

Rickard Nordin (C)

X

Ilona Szatmari Waldau (V)

Hampus Hagman (KD)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

Daniel Andersson (S)

Ida Karkiainen (S)

Niels Paarup-Petersen (C)

X

O

X

Amanda Palmstierna (MP)

Solange Olame Bayibsa (S)

O

O

O

Hannes Hervieu (C)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande