Protokoll utskottssammanträde 2020/21:18
Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2020/21:18
Utskottens och EU-nämndens protokoll
Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.
RIKSDAGEN MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET |
PROTOKOLL | UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2020/21:18 |
DATUM | 2020-12-10 |
TID | 07.30 – 08.10 / 08.15- 08.30 / 08.35-10.00 / 10.05-10.10 |
NÄRVARANDE | Se bilaga 1 |
§ 1 | Fråga om medgivande till deltagande på distans
| |
§ 2 | Fråga om medgivande till deltagande på distans för tjänsteman | |
§ 3 | Miljöråd 17 december 2020 Utskottet överlade med miljö- och klimatminister Isabella Lövin, och från dagordningspunkt 4 statssekreterare Gunvor G Ericson, som tillsammans med medarbetare vid Miljödepartementet deltog via videolänk om: Rådets dagordningspunkt 3. Förordning om ändring av Århusförordningen (EG) nr 1367/2006 Rådets dagordningspunkt 4. Förordningen om en europeisk klimatlag Rådets dagordningspunkt 5. EU:s inlämnande av ett uppdaterat nationellt fastställt bidrag till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) Rådets dagordningspunkt 6. Slutsatser om en cirkulär och grön åter-hämtning Rådets dagordningspunkt 7. Slutsatser om digitalisering till nytta för miljön Rådets dagordningspunkt 8. Meddelandet Kemikaliestrategi för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö Underlaget utgjordes av en den 7 december 2020 översänd kommenterad dagordning (bilaga 2). Miljö- och klimatministern redogjorde för regeringens ståndpunkt under dagordningspunkt 3 (Förordning om ändring av Århusförordningen (EG) nr 1367/2006). Överläggningen motiverade miljö- och klimatministern att göra följande tillägg i ståndpunkten. Efter den sista meningen i regeringens ståndpunkt läggs följande meningar till. Sverige ska stödja ordförandeskapets förslag, som dock behöver granskas ytterligare, särskilt vad gäller frågan hur det träffar institutionernas beslut. Sverige ska även verka för att säkerställa att förslaget även fortsatt inte påverkar MS genomförande av konventionen. Ordförande konstaterade att det med detta tillägg fanns stöd för regeringens ståndpunkt. SD-, V- och KD- ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter enligt bilaga 3. Statssekreterare Gunvor G Ericson redogjorde för övriga punkter på rådsdagordningen inför Miljörådet den 17 december 2020. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkter. M-, SD-, V- och KD- ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter enligt bilaga 3. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. | |
§ 4 | Jordbruks- och fiskeråd 15 – 16 december 2020 Utskottet överlade med statssekreterare Per Callenberg, Närings-departementet, som tillsammans med medarbetare vid Näringsdepartementet deltog via videolänk om: Rådets dagordningspunkt 3. Rådets förordning om fastställande för 2021 av fiskemöjligheterna i Atlanten och Nordsjön Rådets dagordningspunkt 4. Rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna med avseende på vissa djuphavsbestånd för 2021 och 2022 Rådets dagordningspunkt 5. Rådets förordning om fastställande för 2021 av fiskemöjligheterna i Medelhavet och Svarta havet Rådets dagordningspunkt 6. Slutsatser om en EU-omfattande djurskyddsmärkning Rådets dagordningspunkt 7. Slutsatser om näringsvärdesdeklaration på förpackningens framsida, näringsprofiler och ursprungsmärkning Underlaget utgjordes av en den 7 december 2020 översänd kommenterad dagordning (bilaga 4). Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkter. Överläggningen motiverade statssekreteraren att under rådets dagordnings-punkt 6 (Slutsatser om en EU-omfattande djurskyddsmärkning) i regeringens ståndpunkt åta sig att tydliggöra att regeringen ska värna den svenska konkurrenskraften. Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. V-ledamoten anmälde avvikande ståndpunkt enligt bilaga 5. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. | |
§ 5 | Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2020/21:16 och 2020/21:17. | |
§ 6 | En anpassning av bestämmelser om kontroll i livsmedelskedjan till EU:s nya kontrollförordning (MJU6) Utskottet inledde beredningen av proposition 2020/21:43 och motioner. Ärendet bordlades. | |
§ 7 | Kompletterande bestämmelser med anledning av den nya EU-förordningen om spritdrycker och EU:s tillträde till Genèveakten (MJU8) Utskottet inledde beredningen av proposition 2020/21:44. Ärendet bordlades. | |
§ 8 | Inkomna skrivelser Tre inkomna skrivelser enligt bilaga 6 anmäldes och lades till handlingarna. | |
§ 9 | Vissa planeringsfrågor Kanslichefen anmälde att den särskilde utredaren Agneta Ögren med medarbetare informerar om Skogsutredningens betänkande (Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen, SOU 2020:73) vid utskottets sammanträde torsdag 14 januari 2021. | |
§ 10 | Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 15 december 2020 kl. 09.30. | |
Vid protokollet Justeras den 19 januari 2021 Maria Gardfjell | ||
| NÄRVAROFÖRTECKNING | Bilaga 1 till prot. 2020/21:18 | ||||||||||||
§ 1 | § 2 | § 3 | § 4 | § 5–10 | ||||||||||
LEDAMÖTER | N | V | N | V | N | V | N | V | N | V | N | V | ||
Kristina Yngwe (C), ordf. | X | X | X | X | X | |||||||||
Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf. | - | X | X | X | X | |||||||||
Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf. | - | X | X | X | X | |||||||||
Hanna Westerén (S) | - | X | X | X | X | |||||||||
Isak From (S) | - | X | X | X | X | |||||||||
John Widegren (M) | - | X | X | X | X | |||||||||
Runar Filper (SD) | - | X | O | X | X | |||||||||
Magnus Manhammar (S) | - | X | X | X | X | |||||||||
Elin Segerlind (V) | - | X | X | X | X | |||||||||
Betty Malmberg (M) | - | - | - | - | - | |||||||||
Martin Kinnunen (SD) | - | X | - | - | - | |||||||||
Malin Larsson (S) | - | X | X | X | X | |||||||||
Magnus Oscarsson (KD) | - | X | O | X | X | |||||||||
Marlene Burwick (S) | - | X | X | X | X | |||||||||
Nina Lundström (L) | - | - | - | - | - | |||||||||
Mats Nordberg (SD) | - | X | X | - | - | |||||||||
Ulrika Heie (C) | - | X | O | X | X | |||||||||
SUPPLEANTER | ||||||||||||||
Markus Selin (S) | - | O | O | O | X | |||||||||
Marléne Lund Kopparklint (M) | - | X | X | X | X | |||||||||
Monica Haider (S) | ||||||||||||||
Louise Meijer (M) | ||||||||||||||
Yasmine Eriksson (SD) | - | O | X | X | X | |||||||||
Elin Lundgren (S) | ||||||||||||||
Rickard Nordin (C) | - | - | O | - | - | |||||||||
Birger Lahti (V) | ||||||||||||||
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) | ||||||||||||||
Staffan Eklöf (SD) | - | O | X | X | X | |||||||||
Mats Wiking (S) | ||||||||||||||
Kjell-Arne Ottosson (KD) | - | O | X | O | O | |||||||||
Tomas Kronståhl (S) | ||||||||||||||
Joar Forssell (L) | ||||||||||||||
Anne Oskarsson (SD) | ||||||||||||||
Elisabeth Falkhaven (MP) | ||||||||||||||
Anders Hansson (M) | ||||||||||||||
Helena Gellerman (L) | - | X | X | X | - | |||||||||
Arman Teimouri (L) | ||||||||||||||
Rebecka Le Moine (MP) | ||||||||||||||
Lorentz Tovatt (MP) | ||||||||||||||
Cassandra Sundin (SD) | ||||||||||||||
Richard Jomshof (SD) | ||||||||||||||
Magnus Ek (C) | - | O | X | - | - | |||||||||
Jens Holm (V) | ||||||||||||||
Magnus Jacobsson (KD) | ||||||||||||||
Roland Utbult (KD) | ||||||||||||||
Jon Thorbjörnson (V) | - | O | - | - | - | |||||||||
Helena Antoni (M) | ||||||||||||||
Peter Helander (C) | - | O | O | - | - | |||||||||
N = Närvarande | X = ledamöter som deltagit i handläggningen | |||||||||||||
V = Votering | O = ledamöter som härutöver har varit närvarande | |||||||||||||
| Bilaga 2 till protokoll 2020/21:18 |
Överläggning den 10 december 2020 utifrån kommenterad dagordning till Miljöråd den 17 december 2020
Rådets dagordningspunkt 3. Förordning om ändring av Århusförordningen (EG) nr 1367/2006
Förslag till svensk ståndpunkt:
För regeringen är det viktigt att EU och dess medlemsstater efterlever sina internationella åtaganden. Århuskonventionen syftar till att ge allmänheten tillgång till information, möjlighet att delta i besluts-processer och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Det är något som regeringen står bakom. Förslaget avser ändringar i Århusförordningen som anses nödvändiga för att efterleva Århus-konventionen.
Kommissionens förslag innebär en utvidgning av Århusförordningens ursprungliga intentioner. I dag kan administrativ prövning bara begäras av åtgärder med individuell räckvidd, men i framtiden kommer icke-statliga organisationer även att kunna begära omprövning av förvaltningsåtgärder
med allmän räckvidd. Förslaget innebär också att hänvisningarna till miljörätten i förordningen ändras för att utvidga området för vilka beslut som en icke-statlig organisation har rätt att begära intern omprövning av. Kommissionens studie från 2019 visar att förslaget inte kommer medföra några nämnvärda sociala konsekvenser eller betydande ekonomiska konsekvenser, bortsett från en ökat administrativ börda för EU-institutionerna och EU-domstolen. Regeringen bedömer att förslaget har
varit föremål för en tillräcklig konsekvensanalys och mot denna bakgrund kan regeringen ställa sig bakom förslaget att ändra Århusförordningen som syftar till att förbättra genomförandet av Århus-konventionen. Sverige bör dock verka för att säkerställa att förslaget till artikel 2.1 g) inte går längre än vad som krävs enligt Århuskonventionen.
Rådets dagordningspunkt 4. Förordningen om en europeisk klimatlag
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar ansatsen att nå en komplett allmän inriktning om EU:s klimatlag. Europeiska Rådets vägledning för det skärpta 2030-målet bör reflekteras i miljörådets allmänna inriktning.
Rådets dagordningspunkt 5. EU:s inlämnande av ett uppdaterat nationellt fastställt bidrag till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC)
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar förslaget till NDC-inlaga. Det är avgörande att EU
lämnar in en ambitiös NDC med ett skärpt 2030-mål innan årets slut. På så
sätt värnar EU sitt internationella ledarskap och driver på andra länder att
skärpa sina klimatåtaganden.
Rådets dagordningspunkt 6. Slutsatser om en cirkulär och grön åter-hämtning
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen kan ställa sig bakom rådsslutsatserna. Regeringens utgångspunkt har varit att slutsatserna ska vara ambitiösa och att miljörådet bör sända ett starkt meddelande om nödvändigheten av en ambitiös och framåtsyftande policy.
Regeringen välkomnar budskapet i slutsatserna att EU-handlingsplanen för cirkulär ekonomi är en central del i den gröna given, som i sin tur är nödvändig för grön återhämtning och hållbar tillväxt. Regeringen anser att EU-handlingsplanen för cirkulär ekonomi är ett viktigt steg framåt.
Regeringen är positiv till att rådsslutsatserna lyfter fram att cirkulär ekonomi är en väg framåt för att nå målen för klimat och biologisk mångfald. Det är också positivt att bioekonomi lyfts fram genom kopplingen mellan EU:s strategier för cirkulär ekonomi och för bioekonomi.
Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna lyfter fram vikten av EU:s kommande produkt-policyinitiativ och dess delar, med krav på produkter för att bidra till en ökad cirkularitet. Regeringen är också positiv till det stöd som rådsslutsatserna ger till kommissionens angreppssätt att fokusera på vissa värdekedjor/sektorer med hög miljöpåverkan och betydelse för EU:s ekonomi. Vidare är regeringen positiv till att vikten av giftfria kretslopp lyfts fram i slutsatserna.
Regeringen välkomnar också att rådsslutsatserna pekar ut vikten av ett samlat globalt engagemang och att EU bl.a. bör driva på för globala avtal om plast och kemikalier. Dessa kan bli avgörande för möjligheten att nå målen i Agenda 2030.
Rådets dagordningspunkt 7. Slutsatser om digitalisering till nytta för miljön
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar det tyska initiativet att stärka digitaliseringens roll och möjlighet att bidra till miljömässigt hållbar utveckling. Digitaliseringen, och dess koppling till miljö och klimat, är en viktig del i arbetet för EU:s återhämtning, som bygger på den europeiska gröna given och den digitala
omställningen. Det är viktigt att digitala lösningar i sig bidrar till miljömålen och målen i Agenda 2030, att de utvecklas för att ha så liten resurspåverkan som möjligt och att nya hållbara tekniska lösningar utformas. Digitala produktpass är en viktig komponent i stärkandet av utvecklingen av en
resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi. Regeringen välkomnar att rådsslutsatserna manar kommissionen att lägga fram ett ambitiöst förslag om ett bindande digitalt produktpass inom EU inom ramen för det kommande produktpolicyramverket. Det är i arbetet med produktpass också viktigt med
en utformning som stämmer med den fria rörligheten för varor och gemensamma principer för internationell handel.
Rådets dagordningspunkt 8. Meddelandet Kemikaliestrategi för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar kommissionens meddelande om en kemikaliestrategi för hållbarhet och en giftfri miljö och dess ambitiösa utformning. En ambitiös kemikaliestrategi inom EU är viktig för att nå vårt nationella miljömål Giftfri miljö inte minst med tanke på att kemikalielagstiftningen i stort sett är harmoniserad inom EU.
Regeringen välkomnar att strategin omfattar åtgärder inom många och för Sverige viktiga områden såsom reglering av hormonstörande ämnen, hantering av kombinationseffekter och förbättrad efterlevnad inom e-handel. Regeringen välkomnar åtgärder som ökar takten med att fasa ut särskilt
farliga ämnen, att hantera ämnen gruppvis istället för ett ämne i taget och stödjer åtgärder mot den stora gruppen skadliga och mycket persistenta PFAS-ämnena. Regeringen stödjer åtgärder som leder till giftfria materialkretslopp vilket är en förutsättning för omställningen till en cirkulär ekonomi.
Regeringen är vidare positiv till att stärka CLP-och Reach-förordningarna och stödjer förslag om att i större utsträckning tillämpa ett förebyggande angreppssätt exempelvis genom att skydda särskilt känsliga grupper som barn och gravida och förbjuda användning av de mest skadliga kemikalierna i
konsumentprodukter.
| Bilaga 3 till protokoll 2020/21:18 |
§ 2 Miljöråd 17 december 2020
Rådets dagordningspunkt 3. Förordning om ändring av Århusförordningen (EG) nr 1367/2006
SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Sverigedemokraterna vidhåller en avvikande ståndpunkt för följande frågor som vi uppfattar inte täcks av regeringens förslag till svensk position.
Århuskonventionen syftar till att ge medborgarna insyn, deltagande i beslutsprocessen och rättslig prövning. Detta är positivt, i synnerhet att insyn ges, men därmed är det helt avgörande att se till att Århuskonventionen inte missbrukas och att den följer det ursprungliga syftet. Särskilt viktigt att uppmärksamma är att Århuskonventionen riktar sig till medborgarna. Organisationer som företräder medborgarna kan göra så om de uppfyller vissa villkor, men är då endast verktyg i sammanhanget. Vi anser att det bör ställas fler krav på organisationerna inom EU för att de ska anses företräda allmänheten, på liknande sätt som Sverige har infört i nationell lagstiftning, för att bättre uppfylla Århuskonventionens syfte.
Dessutom är alla medborgare beroende av andra hållbarhetsdimensioner och målkonflikter är vanligt förekommande, inte minst mellan miljöåtgärder och ekonomisk konkurrenskraft. Det ligger alltså i medborgarnas intresse att miljöbesluten blir så bra som möjligt, inte för svaga och inte för långtgående. Man kan inte utgå från ett antagande att EU:s institutioner antingen fattar optimala beslut eller beslut där man inte har beaktat miljöintressen fullt ut. Det finns givetvis även, och kommer alltid att finnas, beslut där man istället har beaktat intressen som konkurrerar med miljöintresset alltför lite.
Vi anser därför att det ska ingå i Sveriges position att driva de tre följande frågorna:
- En begränsning bör införas för upprepade överklaganden.
- Följande tillägg bör göras till minimikraven på organisationer för att de ska sägas företräda allmänheten: Det ska finnas ett krav på minsta antal medlemmar. Organisationerna ska ha en mekanism för att fånga upp medlemmarnas åsikter.
- Organisationer som företräder företag bör få motsvarande överklaganderätt. Detsamma bör gälla andra organisationer som organiserar medborgare och som berörs av miljöbeslut utan att vara en miljöorganisation.
Sverigedemokraterna anser att Sverige bör motsätta sig all ytterligare utvidgning av Århuskonventionen. Om de föreslagna ändringarna ovan inte genomförs ger Århusförordningen förtur till miljöperspektivet i så kallade miljöfrågor. Detta skapar en obalans, när miljöaspekter ska vägas mot olika andra samhällsnyttor, såsom arbetstillfällen, landsbygdsutveckling eller energiproduktion.
Dessutom anser vi att Århuskonventionen generellt skapar svårigheter för näringslivet på landsbygden, där nya verksamheter riskerar att förhalas, försenas och ibland aldrig komma igång på grund av utdragna tillståndsprocesser.
Därtill anser vi att lagar och regler ska hanteras av församlingar och myndigheter under kontroll av landets demokratiska institutioner snarare än av intresseorganisationer utan direkt koppling till berörda fall.
V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
För Vänsterpartiet är det viktigt att Århuskonventionen och dess intentioner värnas. Allmänhetens möjlighet till deltagande i beslutsprocesser i olika miljöfrågor ser väldigt olika ut runt om i Europa och på platser rapporteras om hot mot miljörörelser som driver miljöarbete. När en analys nu gjorts som visar att EU inte lever upp till konventionens intentioner är det viktigt att åtgärder vidtas så detta sker. Därför ser vi att kommissionens förslag istället behöver skärpas ytterligare för att säkra att EU:s institutioner följer konventionens regler om tillgång till rättslig prövning. Vänsterpartiet är nöjda med att regeringen nu har manat från utskottet att ställa sig bakom kommissionens förslag.
Kommissionens förslag att utöka de icke-statliga organisationernas möjligheter att begära administrativ prövning som Sverige menar Vänsterpartiet är avgörande eftersom förordningen nu endast omfattar förvaltningsåtgärder med individuella räckvidd, något som pekats ut som ett av de största hindren för civilsamhället som vill få förvaltningsåtgärder prövade på EU-nivå.
Förslagen om förbättrad implementering kommer upp till förhandling utifrån att EU inte anses leva upp till konventionens riktlinjer. Där Århuskonventionen genomförandekommittén bland annat pekar på att civilsamhället inte har den möjlighet att åstadkomma rättslig prövning som konventionen föreskriver. För Vänsterpartiet är det viktigt att Sverige i sin ståndpunkt inte uttalar en misstro till civilsamhället och deras vilja att agera inom de samverkansprocesser som finns. Det är också viktigt att Sverige i sin ståndpunkt inte uttrycker rädsla för den öppenhet och transparens som Århuskonventionen står för.
Därför anser Vänsterpartiet att regeringen ska välkomna kommissionens förslag om att stärka Århusförordningen utan misstro och utan att öppna för försvagningar av konventionens intentioner likväl som implementering.
KD-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Med tanke på att det i regeringens ståndpunkt står att ”Kommissionens förslag innebär en utvidgning av Århusförordningens ursprungliga intentioner” vill Kristdemokraterna att det ska ingå i ståndpunkten att Sverige ska säkerställa att förslaget även fortsatt inte påverkar medlemsstaternas genomförande av konventionen.
Rådets dagordningspunkt 4. Förordningen om en europeisk klimatlag
M- och KD ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Det är viktigt att EU visar ledarskap i klimatfrågan och är ett föredöme för andra länder. En viktig del i det är att få plats en europeisk klimatlag och höja EU:s klimatambitioner så att EU blir klimatneutralt senast år 2050. Regeringen och vi har under en lång tid arbetat för att ett skärpt 2030-mål ska skrivas in klimatlagen i EU. Vi har gemensamt drivit att dagens mål att minska utsläppen med 40 procent till 2030 jämfört med 1990 ska ersättas med ett mål att minska utsläppen med minst 55 procent till 2030.
Statsminister Stefan Löfven har tidigare vid upprepade tillfällen, och så sent som på EU-nämnden i går, 9/12, bett om riksdagens stöd för regeringens linje att minska utsläppen i EU med minst 55 procent till 2030. Statsministern motiverade regeringens linje med att det är den enda realistiska om det ska vara möjligt att nå en överenskommelse med EU:s 26 andra medlemsländer. Medlemsländer som i många fall inte kommit till närmelsevis lika långt som Sverige i sin klimatomställning.
Vi hade gärna sett högre ambitioner men nu är det minst 55 procent som är konsekvensutrett och där det verkar finnas möjlighet att nå enighet. Vi står i Sverige bakom det nationella klimatmålet att minska utsläppen med betydligt mer än så till 2030. Men alternativet för EU, och det har statsministern var tydlig med i andra sammanhang, står inte mellan att minska utsläppen med 55, 60 eller 65 procent. Alternativet står mellan att minskat utsläppen med 55 procent eller att inte nå en uppgörelse alls. Därför står vi fortsatt bakom den linje om 55 procent minskning av utsläppen i EU till 2030 jämfört med 1990 som statsminister Stefan Löfven driver.
SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
När det kommer till mål om utsläppsminskningar fram till 2030 motsätter sig Sverigedemokraterna att Sverige ska verka för att skärpa liggande förslag från kommissionen.
V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Vänsterpartiet menar, i enlighet med klimatexperterna, att målet till 2030 bör sättas till -70% till 2030 istället för regeringens mål om -55%. Målen om minskade utsläpp behöver också göras bindande både för EU och för medlemsländerna. Förutom målet till 2030 finns inga andra mål än det slutgiltiga 2050, Vänsterpartiet vill se ytterligare mål införas dels innan 2030 men också 2040. Likt tidigare menar vi också att EU:s mål för att nå nettonollutsläpp behöver vara tidigare och nås snabbare.
| Bilaga 4 till protokoll 2020/21:18 |
Överläggning den 10 december 2020 utifrån kommenterad dagordning till Jordbruks- och fiskeråd den 15 – 16 december 2020
Rådets dagordningspunkt 3. Rådets förordning om fastställande för 2021 av fiskemöjligheterna
i Atlanten och Nordsjön
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Regeringen anser således att fiske- och vattenbruks-verksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende samt att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen som en del av ett hållbart livsmedelssystem samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft värnas. Regeringens målsättning är därför också att åtgärderna ska vara i linje med Livsmedelsstrategin, miljökvalitetsmålen och Agenda 2030.
När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om bestånds-storlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeri-politikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen och för-siktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att de fleråriga planerna ska tillämpas. Regeringen anser generellt att en stor obalans mellan fiskemöjligheter som naturligt förekommer i samma fångst bör undvikas samt att associerade åtgärder som tekniska regleringar är viktiga i syfte att undvika oönskade bifångster.
Rådets dagordningspunkt 4. Rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna med avseende på vissa djuphavsbestånd för 2021 och 2022
Förslag till svensk ståndpunkt:
När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen att det är angeläget att nå målen om maximalt hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs samt att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten. Mot denna bakgrund har regeringen inga invändningar mot kommissionens förslag.
Rådets dagordningspunkt 5. Rådets förordning om fastställande för 2021 av fiskemöjligheterna i Medelhavet och Svarta havet
Förslag till svensk ståndpunkt:
När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen att det är angeläget att nå målen om MSY, att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs samt att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten. Mot denna bakgrund har regeringen inga invändningar mot kommissionens förslag.
Rådets dagordningspunkt 6. Slutsatser om en EU-omfattande djurskyddsmärkning
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att Sverige bör ställa sig bakom att slutsatserna antas.
Regeringen anser att djurskyddet inom EU ska stärkas. Utöver en uppdatering av befintligt regelverk skulle en djurskyddsmärkning kunna bidra till detta genom att konsumenterna ges möjlighet att göra medvetna val av livsmedel som produceras på ett hållbart sätt. Regeringen bedömer att slutsatserna är bra, välbalanserade och viktiga för kommissionens fortsatta arbete med att överväga alternativ för djurskyddsmärkning inom ramen för ”Från Jord till bord-strategin”.
För regeringen är det viktigt att slutsatserna betonar att det övergripande syftet är att stärka djurskyddet för så många djur som möjligt inom EU. Regeringen stöder inriktningen att märkningen ska gälla för produktion över EU:s miniminivå, vara i flera steg och utformad så att den ge tillräckliga incitament för producenterna att stärka djurskyddet liksom att märkningen ska omfatta djurets hela liv, inklusive transporter och slakt. Särskilt viktigt är det som sägs om att märkningen ska utformas så att den inte blir till nackdel för medlemsstater som har en djurskyddslagstiftning på högre nivå än EU-lagstiftningen.
Rådets dagordningspunkt 7. Slutsatser om näringsvärdesdeklaration på förpackningens framsida, näringsprofiler och ursprungsmärkning
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen bedömer att slutsatserna är balanserade och viktiga för kommissionens fortsatta arbete.
Under förhandlingarna har en viktig fråga för Sverige varit att nationella system för framsides-märkning ska få fortsätta att användas även om ett EU-gemensamt system tas fram, då vi har Nyckelhålet som är en väletablerad framsidesmärkning som också finns i flera nordiska länder. Sveriges inställning har varit att en kommande EU-gemensam framsidesmärkning bör vara frivillig. En annan viktig aspekt för Sverige har varit betydelsen av att beakta nationella kostråd vid framtagande av framsidesmärkning.
I frågan om ursprungsmärkning har Sverige i förhandlingarna förespråkat frivillighet, då vår frivilliga ”Från Sverige”-märkning visat sig fungera väl. Sverige har därmed också ansett det mycket viktigt att ett kommande förslag från kommissionen föregås av en grundlig konsekvensutredning som beaktar kostnaderna i förhållandet till mervärdet för konsumenterna av utökade krav.
Regeringen anser att dessa prioriteringar avspeglas i rådsslutsatserna och att Sverige bör stödja slutsatserna.
| Bilaga 5 till protokoll 2020/21:18 |
§ 5 Jordbruks- och fiskeråd 15 – 16 december 2020
Rådets dagordningspunkt 3. Rådets förordning om fastställande för 2021 av fiskemöjligheterna
i Atlanten och Nordsjön
V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Vänsterpartiet ser att den fredningsperiod och det fiskestopp under tre månader för ålen som varit i kraft och som nu föreslås förlängas inte fyller funktionen av att bidra till ett minskat fiske eftersom perioden för stängning kan läggas på perioder då lite fiske bedrivs.
Vänsterpartiet vill till regeringens ställningstagande lägga att Sverige ska arbeta för att det istället sätts ett reduktionsmål för ålfisket där det viktiga inte är när man sätter ett stopp utan vilken effekt stoppet ska få. ICES rekommendation för ålen är en nollkvot, med det föreslagna tre-månaders-stoppet landar man idag långt därifrån och givet att regeringen i sin ståndpunkt uttrycker att man vill arbeta för ett hållbart fiske är en förlängning av stoppet inte i linje med den ambitionen.
Utskottens och EU-nämndens protokoll
Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.