Protokoll utskottssammanträde 2020/21:17

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2020/21:17

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2020/21:17
DATUM	2020-12-03
TID	07.30 – 10.05
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Fråga om medgivande till deltagande på distans Utskottet beslutade att tillåta följande ordinarie ledamöter och suppleanter att vara uppkopplade via videolänk: Maria Gardfjell (MP), Jessica Rosencrantz (M), Hanna Westerén (S), Isak From (S), John Widegren (M), Runar Filper (SD), Magnus Manhammar (S), Elin Segerlind (V), Betty Malmberg (M), Martin Kinnunen (SD), Malin Larsson (S), Magnus Oscarsson (KD), Marlene Burwick (S), Mats Nordberg (SD), Ulrika Heie (C), Markus Selin (S), Marléne Lund Kopparklint (M), Yasmine Eriksson (SD), Rickard Nordin (C), Staffan Eklöf (SD), Kjell-Arne Ottosson (KD), Joar Forsell (L), Lorentz Tovatt (MP), Jens Holm (V), Jon Thorbjörnsson (V) och Peter Helander (C).
§ 2	Fråga om medgivande till deltagande på distans för tjänsteman Utskottet beslutade att en tjänsteman vid EU-nämnden fick delta på distans under punkten 3.
§ 3	Kommissionens meddelande om höjning av Europas klimatambition för 2030 Utskottet återupptog den överläggning som bordlades vid utskottets sammanträde den 19 november 2020 med miljö- och klimatminister Isabella Lövin, som tillsammans med medarbetare vid Miljödepartementet deltog via videolänk. Underlaget utgjordes av kommissionens meddelande om höjning av Europas klimatambition för 2030 (COM(2020) 562) och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 624-2020/21). Miljö- och klimatministern redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2). Överläggningen motiverade miljö- och klimatministern att göra följande ändringar och tillägg i ståndpunkten. I tredje stycket efter orden ”naturliga störningar” läggs följande mening till: ”Statistik för upptag i kolsänkor är också mer osäker än för utsläpp.” I sjunde stycket ändras sista meningen till följande: ”I vilken takt och på vilket sätt detta ska ske bör analyseras tillsammans med andra möjliga åtgärder för att undvika risken för koldioxidläckage.” Ledamöterna från M, SD, C och KD enades om följande tillägg till ståndpunkten. I femte stycket efter ordet ”vidmakthållas” läggs följande mening till: ”Regeringen understryker dock att förutsättningarna för ett aktivt och långsiktigt hållbart skogsbruk inte får försämras.”  Ordförande konstaterade att det med dessa ändringar och tillägg fanns stöd för regeringens ståndpunkt. M-, SD-, C-, V- och KD- ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter vilka framgår av bilaga 3. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 4	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (MJU1) Utskottet fortsatte behandling av proposition 2020/21:1 och motioner. Utskottet justerade betänkande 2020/21:MJU1. SD-ledamöterna anmälde en reservation. M-, V- och KD-ledamöterna anmälde särskilda yttranden.
§ 5	Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2) Utskottet fortsatte behandling av proposition 2020/21:1 och motioner. Utskottet justerade betänkande 2020/21:MJU2. M-, SD-, V- och KD-ledamöterna anmälde särskilda yttranden.
§ 6	Strategi för den arktiska regionen (MJU6y) Utskottet fortsatte beredningen av yttrande till utrikesutskottet över skrivelse 2020/21:7 och motioner. Utskottet justerade yttrande 2020/21:MJU6y. M-, SD-, C-, V- och L-ledamöterna anmälde avvikande meningar.
§ 7	Kommissionens förslag om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030 Utskottet fortsatte subsidiaritetsprövningen av COM(2020) 652. Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 8	Inkomna EU-dokument Inkomna EU-dokument m.m. enligt bilaga 4 anmäldes. Utskottet beslutade enligt 7 kap. 12 § Riksdagsordningen att begära överläggning med regeringen, Miljödepartementet, om COM(2020) 652 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030 Övriga EU-dokument lades till handlingarna. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 9	Information och överläggning om taxonomi Kanslichefen anmälde att utskottets ledamöter erbjuds att delta dels vid finansutskottets sammanträde den 8 december 2020 kl. 11.00 för information om taxonomi av statssekreterare Ulf Holm, dels vid finansutskottets sammanträde den 15 december 2020 kl. 11.30 vid överläggning om taxonomi med statsrådet Per Bolund. Sammanträdena sker via telefon. Inga möjligheter finns för utskottets ledamöter att ställa frågor.
§ 10	Agenda 2030 Kanslichefen vid Agenda 2030-kansliet, Emma Sterky, och statssekreterare Eva Svedling, Miljödepartementet, gav en gemensam presentation och nulägesbeskrivning av det pågående arbetet med att genomföra agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.
§ 11	Vissa planeringsfrågor Kanslichefen anmälde att utskottets sammanträde tisdagen den 8 december 2020 kl. 11.00 ställs in, utskottets sammanträde torsdagen 10 december 2020 börjar kl. 07.30, utskottets sammanträde tisdagen den 15 december föreslås börja kl. 9.30. Utskottet beslutade att så skulle ske och att man därmed ska sammanträda under pågående arbetsplenum den 15 december 2020.
§ 12	Motionshantering Kanslichefen informerade om utfallet av den allmänna motionstiden 2020 och förslagen kring förenklad motionshantering i samband av beredningen av utskottets motionsbetänkanden. Utskottet beslöt att använda förenklad motionshantering under resterande del av valperioden.
§ 13	Ordförandes tack Ordförande tackade Sara Eriksson för hennes tid som vikarierande föredragande vid utskottets kansli.
§ 14	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 10 december 2020 kl. 07.30.
Vid protokollet Justeras den 10 december 2020 Kristina Yngwe

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2020/21:17

§ 1

§ 2

§ 3

§ 4

§ 5

§ 6-8

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Kristina Yngwe (C), ordf.

X

X

X

X

X

X

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf.

-

X

O

X

X

X

Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf.

-

X

X

X

X

X

Hanna Westerén (S)

-

X

X

X

X

X

Isak From (S)

-

X

X

X

X

X

John Widegren (M)

-

X

X

X

X

X

Runar Filper (SD)

-

-

X

X

X

X

Magnus Manhammar (S)

-

X

X

X

X

X

Elin Segerlind (V)

-

X

O

X

X

X

Betty Malmberg (M)

-

X

X

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

-

X

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

-

X

X

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

-

X

O

O

X

X

Marlene Burwick (S)

-

X

X

X

X

X

Nina Lundström (L)

-

-

-

-

-

-

Mats Nordberg (SD)

-

X

X

X

X

X

Ulrika Heie (C)

-

-

O

X

X

X

SUPPLEANTER

Markus Selin (S)

-

O

O

O

O

O

Marléne Lund Kopparklint (M)

-

-

O

O

O

O

Monica Haider (S)

Louise Meijer (M)

Yasmine Eriksson (SD)

-

O

O

O

O

O

Elin Lundgren (S)

Rickard Nordin (C)

-

X

X

O

O

O

Birger Lahti (V)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Staffan Eklöf (SD)

-

O

O

O

O

O

Mats Wiking (S)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

-

O

X

X

O

X

Tomas Kronståhl (S)

Joar Forssell (L)

-

X

X

X

X

X

Anne Oskarsson (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Anders Hansson (M)

Helena Gellerman (L)

Arman Teimouri (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Lorentz Tovatt (MP)

-

X

X

-

-

-

Cassandra Sundin (SD)

Richard Jomshof (SD)

Magnus Ek (C)

Jens Holm (V)

-

O

X

-

-

-

Magnus Jacobsson (KD)

Roland Utbult (KD)

Jon Thorbjörnson (V)

-

O

O

O

O

O

Helena Antoni (M)

Peter Helander (C)

-

O

O

O

O

O

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1, forts. till prot. 2020/21:17

§ 9

§ 10

§ 11-12

§ 13-14

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Kristina Yngwe (C), ordf.

X

X

X

X

Maria Gardfjell (MP), förste vice ordf.

X

X

X

X

Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordf.

X

X

X

X

Hanna Westerén (S)

X

X

X

X

Isak From (S)

X

X

X

X

John Widegren (M)

X

X

X

X

Runar Filper (SD)

X

X

X

X

Magnus Manhammar (S)

X

X

X

X

Elin Segerlind (V)

X

X

X

X

Betty Malmberg (M)

X

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

X

O

X

X

Marlene Burwick (S)

X

X

X

X

Nina Lundström (L)

-

-

-

-

Mats Nordberg (SD)

X

-

-

-

Ulrika Heie (C)

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Markus Selin (S)

O

O

O

O

Marléne Lund Kopparklint (M)

O

O

O

O

Monica Haider (S)

Louise Meijer (M)

Yasmine Eriksson (SD)

O

O

O

O

Elin Lundgren (S)

Rickard Nordin (C)

O

-

-

-

Birger Lahti (V)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Staffan Eklöf (SD)

O

X

X

X

Mats Wiking (S)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

O

X

O

O

Tomas Kronståhl (S)

Joar Forssell (L)

X

X

X

X

Anne Oskarsson (SD)

Elisabeth Falkhaven (MP)

Anders Hansson (M)

Helena Gellerman (L)

Arman Teimouri (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Lorentz Tovatt (MP)

-

-

-

-

Cassandra Sundin (SD)

Richard Jomshof (SD)

Magnus Ek (C)

Jens Holm (V)

-

-

-

-

Magnus Jacobsson (KD)

Roland Utbult (KD)

Jon Thorbjörnson (V)

O

O

O

O

Helena Antoni (M)

Peter Helander (C)

O

O

O

O

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2020/21:17

Överläggning den 3 december 2020 om kommissionens meddelande om höjning av Europas klimatambition för 2030

Regeringens ståndpunkt:

Regeringen välkomnar kommissionens breda ansats för den kommande översynen av genomförandelagstiftningen och ser fram emot att analysera de konkreta lagförslagen som kommer presenteras under första halvåret 2021. Regeringen kommer att i vanlig ordning återkomma till riksdagen vartefter de individuella lagförslagen presenteras. I detta skede har regeringen följande preliminära ståndpunkter beträffande de centrala elementen i meddelandet.

Övergripande målstruktur

Regeringen noterar kommissionens förslag att övergå till ett nettomål, dvs. att både utsläpp och upptag räknas in i målet. Regeringen är skeptisk till ett skifte från brutto- till nettomål och avser verka för att behålla ett bruttomål. Regeringen anser att om en övergång till ett nettomålsystem ändå görs, är det viktigt att målet är rätt utformat så att det på ett ansvarsfullt sätt värnar klimatmålets integritet, genomförbarhet och ambition samt bidrar till kostnads- och samhällsekonomiskt effektiva lösningar. Vid en eventuell övergång till ett nettomål till 2030 behöver ett högt omställningstryck för minskade utsläpp säkerställas både i de enskilda medlemsstaterna och för EU som helhet. Regeringen anser att det är centralt att varje medlemsstat uppnår klimatneutralitet till 2050 och att detta är en förutsättning för ett nettomål.

Ökade upptag av koldioxid i skog och mark är till sin natur mer osäkra och minde permanenta än utsläppsminskningar som sker exempelvis då fossila bränslen fasas ut, i synnerhet på grund av risken för påverkan av naturliga störningar. Regeringen anser därför att möjligheten att tillgodoräkna sig ökade upptag för att nå ett eventuellt nettomål bör begränsas och att 2030-målet huvudsakligen ska uppnås genom minskade växthusgasutsläpp inom unionen och i varje medlemsland. Möjligheten att använda flexibiliteter mellan de olika sektorerna kan bidra till att det skärpta 2030-målet nås på ett kostnadseffektivt sätt, men måste begränsas och utformas så att genomföranderamverkets faktiska ambitionsnivå och miljömässiga integritet upprätthålls. Det är viktigt att alla medlemsländer och sektorer fortfarande ges incitament att genomföra de åtgärder och den omställning som krävs. Vidare anser regeringen att utnyttjande av flexibiliteter i genomförandelagstiftningen även fortsatt ska vara frivilliga. Det bör också vara frivilligt för en medlemsstat att överlåta upptagskrediter för att undvika tvingande krav från andra medlemsstater att ta del av svensk sänka via flexibilitetsmekanismer. Eventuella flexibilitetsmekanismer kopplade till LULUCF-sektorn bör användas restriktivt för att bibehålla en hög integritet i klimatmålen.

Skogsbruk och annan markanvändning (LULUCF)

Regeringen ser positivt på möjligheten att stärka incitamenten att bevara, restaurera och öka nettoupptaget inom markanvändningssektorn som ett led i att uppnå klimatneutralitet inom EU till 2050. Sådana incitament behöver vara förenliga med andra miljömål och främjandet av en cirkulär bioekonomi samt äganderätten. Medlemsstaternas nationella kompetens inom skogsfrågor måste fortsatt respekteras.

En hållbar markanvändning som möjliggör substitution av fossilintensiva material och fossila bränslen med förnybara produkter är betydelsefull för en växande bioekonomi och för att nå de nationella klimatmålen. Samtidigt behöver hänsyn tas till konsekvenserna för kolsänkor och biologisk mångfald över tid och ekosystemtjänster bör vidmakthållas. Regeringen anser även fortsatt att hänsyn bör tas till den klimatnytta särskilt skogrika länder kan bidra genom att den s.k. ”no debit rule” eller motsvarande behålls. Det innebär att åtagandet att upprätthålla eller öka kolsänkor i enlighet med nuvarande LULUCF-förordning behålls. Översynen av regelverket får inte hindra möjligheter till en långsiktigt ökad och hållbar produktion av bioenergi, livsmedel och fossilsnåla material från jord- och skogsbruket.

EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS)

Riksdagen har tidigare ställt sig bakom att EU ETS bör skärpas, inklusive flyget inom EU ETS. Regeringen föreslår att Sverige verkar för att skärpa EU ETS, framför allt genom en höjning av den linjära reduktionsfaktorn. Regeringen noterar kommissionens intention om en engångssänkning av utsläppstaket och avser att analysera hur en sådan sänkning kan bidra till att minska överskottet av utsläppsrätter på marknaden.

Även reglerna för upptag i marknadsstabilitetsreserven bör ses över och skärpas och annulleringarna av utsläppsrätter från reserven fortsätta, för att säkerställa att överskottet av utsläppsrätter på marknaden inte blir så stort att det hämmar handelssystemets styrverkan. Regeringen anser att bestämmelserna för annulleringar av utsläppsrätter från marknadsstabilitetsreserven behöver anpassas och skärpas i takt med att de totala auktioneringarna i systemet ökar. Regeringen anser även att den fria tilldelningen i EU ETS bör fasas ut snarast möjligt i enlighet med principen om att förorenaren betalar. I vilken takt och på vilket sätt detta ska ske bör analyseras tillsammans med andra möjliga åtgärder för att minska risken för koldioxidläckage.

Regeringen ser positivt på att utvidga utsläppshandeln till sjöfartssektorn, eftersom sjöfartens utsläpp i dag saknar reglering på EU-nivå. Därtill finns nödvändiga system för övervakning, rapportering och verifiering av sjöfartens koldioxidutsläpp redan på plats, vilket underlättar genomförbarheten. Regeringen ser även positivt på att utvidgningen av EU ETS till sjöfartssektorn inkluderar internationell sjötransport och att det koordineras med globala åtgärder för att på ett effektivt sätt minska sjöfartens klimatpåverkan. Regeringen kommer att fortsätta analysera hur sjöfartssektorns inkludering i EU ETS kan utformas på lämpligast sätt.

Regeringen noterar kommissionens intentioner om att utvidga EU ETS till sektorerna för vägtransporter och byggnader, och avser att analysera detta närmare. Det behövs en gedigen konsekvensanalys för att säkerställas att en eventuell utvidgning av EU ETS till dessa sektorer verkligen leder till ett ökat omställningstryck i EU, kan samspela med nationella mål och de många styrmedel som finns på plats inom sektorerna idag, är praktiskt genomförbart med en rimlig administrativ börda på företag och myndigheter och inte leder till ökat koldioxidläckage i konkurrensutsatta sektorer.

EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR)

Även EU:s ansvarsfördelningsförordning behöver ses över, bland annat i ljuset av en eventuell utvidgning av EU ETS. Regeringen anser att nationella utsläppsmål även fortsättningsvis bör vara en viktig komponent i att säkerställa att alla medlemsstater och berörda sektorer genomför den klimatomställning som krävs för att uppnå de långsiktiga målen.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2020/21:17

§ 3 Kommissionens meddelande om höjning av Europas klimatambition för 2030

M-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Moderaterna delar regeringens åsikt om att ett nettomål för klimatutsläppen måste utformas så att det på ett ansvarsfullt sätt värnar klimatmålets integritet, genomförbarhet och ambition samt bidrar till kostnads- och samhällsekonomiskt effektiva lösningar. Ett nettomål till 2030 ska inte hindra att ett högt omställningstryck för minskade utsläpp säkerställs i de enskilda medlemsstaterna och i EU som helhet.

Sveriges långsiktiga klimatmål och de tillhörande etappmålen är utformade som nettomål för att öka effektiviteten och flexibiliteten i klimatarbetet, vilket innebär att negativa utsläpp från olika åtgärder får tillgodoräknas i enlighet med internationellt beslutade regler. Det handlar bland annat om åtgärder som leder till additionella upptag av koldioxid i skog och mark och användningen av bio-CCS.

På samma sätt som Moderaterna tillsammans med en majoritet av riksdagens partier förordar ett nettomål för klimatarbetet på nationell nivå, i enlighet med de principer som redogörs för ovan, anser vi att EU:s klimatmål ska vara ett nettomål.

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Sverigedemokraterna önskar stryka meningen: ” Regeringen är skeptisk till ett skifte från brutto- till nettomål och avser verka för att behålla ett bruttomål.”

Sverigedemokraterna delar regeringen ståndpunkter om vikten av att alla länder minskar sina utsläpp och att det inte är acceptabelt att andra EU-länder ska använda sig av Sverige som en kolsänka. Dock är principen om nettoutsläpp viktig då det är vad som gör skillnad och att värdet av åtgärder för att öka upptaget inom länderna samt investera i internationella projekt kan vara lika viktigt som att åstadkomma utsläppsminskningar i arbetet med att minska mängden växthusgaser i atmosfären.

C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Centerpartiet anser att översynen av den nya LULUCF-förordningen behöver beröras tydligare i ståndpunkten eftersom översynen kan få stor betydelse för svenskt skogsbruk och dess klimatarbete. Det finns en risk att förordningen styrs i en riktning där mer skog ska stå på rot för att utgöra kolsänka, vilket vore väldigt olyckligt ur en svensk klimatkontext. Som konstateras i regeringens ståndpunkt utgör den biomassa som tas ut ur skogen en viktig resurs för såväl bioenergi samt ekologiskt hållbara material. Dessutom har svensk skogsindustri, som utgör en viktig del av svensk ekonomi, de senaste åren gjort rekordinvesteringar för att möta en ökande efterfrågan på dessa produkter.

Konkret anser Centerpartiet att ståndpunkten ska lyfta in den svenska förhandlingsposition, som tidigare fastslagits i miljö- och jordbruksutskottet, som tydliggör att ”referensnivåerna i LULUCF-förordningen bör beräknas på ett sätt som inte justerar för skogsbrukets historiska intensitet och att hänsyn tas till den klimatnytta särskilt skogrika länder kan bidra med i likhet med i dagens förordning genom att den s.k. ”no debit rule” behålls.”. Genom att Sverige tydligt driver denna linje minskar risken för bakslag i det svenska klimatarbetet och inskränkningar i den svenska skogsbruksmodellen, som historiskt sett har tjänat landet väl.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Vänsterpartiet vill se mål om minst 70 procents minskning av utsläppen till 2030 och anser att det målet borde drivas aktivt av Sverige. Sverige borde driva att EU:s mål ska uppnås helt och hållet inom unionen och utan tillgodoräknande av sänkor eller krediter/flexibla mekanismer. Vi vill att målet ska formuleras som ett mål för EU samt med tydliga nedbrytbara och uppföljbara mål för varje medlemsland i linje med strukturen för ansvarsfördelningen.

Vi anser att regeringens referenser till äganderätt känns apart och borde strykas.

Det är bra att regeringen vill begränsa användningen av kolsänkor i skog och mark för att uppfylla mål. Men Sverige borde driva att kolsänkorna ska öka, inte bara vidmakthållas.

Vi vill att Sverige aktivt ska verka för utfasning av miljöskadliga subventioner globalt, i EU och i Sverige. Det borde framgå av den svenska positionen.

Gällande flyget tycker vi regeringen borde vara tydligare avseende styrmedel för att minska utsläppen, och även tala om att minska flygandet totalt sett. I sammanhanget borde vikten av främjandet av ökat tågresande lyftas fram och där tåget på många sträckor kan ersätta dagens flygresande. Regeringen borde också driva avskaffande av flygbränslets skattebefrielse, något EU borde driva inom ICAO samt ändring av sin egen lagstiftning (Energiskattedirektivet).

Regeringen vill analysera EU-kommissionens förslag om inkludering av vägtransporter och byggnader i ETS. Vi anser att analysen ska göras kritiskt utifrån det faktum att en inkludering kan äventyra redan fattade beslut och åtgärder på områdena liksom nationella initiativ för att minska utsläppen. Vi motsätter oss i dagsläget att utvidga ETS till sjöfart. Sjöfarten behöver egna ambitiösa sektorsmål för utsläppsminskningar i linje med ett mål om totala minskningar om minus 70 procent till 2030. Men att i dagsläget fylla ett redan illa fungerande ETS med nya sektorer riskerar att underminera integriteten i hela systemet.

Vi motsätter oss de nya formuleringarna kring koldioxidläckage och aktivt skogsbruk. De gör den svenska positionen otydligare och försämrar den klimatmässiga integriteten i positionen.

KD-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:
I anslutning till kommissionens förslag om att övergå till ett nettomål ställer sig regeringen skeptisk och avser verka för ett bruttomål. Snarare än att sträva efter bruttomålet bör regeringen bestämma sig för en, primär linje i att värna klimatmålets integritet, genomförbarhet och ambition samt att klimatmålet bidrar till kostnads- och samhällsekonomiskt effektiva lösningar.

Sverige är rikt utrustat med skog och bör i utökad omfattning erkänna dess värde och tillgång i arbetet för att främja våra klimatmål. Att i Sveriges ståndpunkt spela ner betydelsen av att kunna tillgodogöra sig ökade upptag för att nettomål genom skogen samt betona risken för naturliga störningar på det sätt som görs i majoritetstexten, reducerar skogens roll i klimatarbetet.

Gällande LULUCF anser Kristdemokraterna att den tidigare förankrade ståndpunkten kring LULUCF från hösten 2019 bör tas in i dokumentet.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET		Bilaga 4 till protokoll 2020/21:17
Till MJU inkomna EU-dokument m.m. 29 oktober – 30 november 2020
COM-dokument. (Kommissionens utkast till lagförslag och andra meddelanden från kommissionen inklusive det förberedande arbetet till lagförslag såsom grön- och vitböcker, rapporter m.m.)
Beteckning	Rubrik
COM(2020) 652	Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2030
COM(2020) 671	Förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i Internationella sockerrådet vad gäller Förenade kungarikets anslutning till Internationella sockeravtalet 1992
COM(2020) 740	RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Rapport om den europeiska koldioxidmarknadens funktion
COM(2020) 742	RAPPORT från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Kvalitet på bensin och dieselbränslen som används för vägtransport i Europeiska unionen (Rapporteringsår 2018)
COM(2020) 747	RAPPORT från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Uppdaterad analys av luftfartens icke koldioxidrelaterade klimatpåverkan och potentiella politiska åtgärder enligt artikel 30.4 i direktivet om EU:s utsläppshandelssystem
SWD(2020) 277	COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT Full-length report Accompanying the document Report from the Commission to the European Parliament and the Council Updated analysis of the non-CO2 climate impacts of aviation and potential policy measures pursuant to EU Emissions Trading System Directive Article 30(4)
COM(2020) 756	RAPPORT från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om hur den offentliga kontrollen i medlemsstaterna (2017–2018) fungerar för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel
SWD(2020) 283	COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT ... Accompanying the document REPORT FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT AND THE COUNCIL on the overall operation of official controls performed in Member States (2017-2018) to ensure the application of food and feed law, rules on animal health and welfare, plant health and plant protection products
COM(2020) 771	RAPPORT från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om EGFJ:s utgifter System för tidig varning nr 7–10/2020
C-dokument för kännedom. (Handlingar som rör rättsakter från kommissionens eget ansvarsområde, bl.a. genomförandeakter och delegerade akter som lämnats till rådet och parlamentet för kännedom.)
Beteckning	Rubrik
C(2020) 7389	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT om upprättande av en handlingsplan för att åtgärda bristerna i det svenska systemet för fiskerikontroll
C(2020) 7418	KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) …/… av den 29.10.2020 om ändring av delegerad förordning (EU) 2019/2124 vad gäller offentlig kontroll vid gränskontrollstationen där varor lämnar unionen och vissa bestämmelser om transitering och omlastning
C(2020) 7578	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 6.11.2020 om ändring av bilagorna I och II till beslut 2004/558/EG vad gäller Tjeckiens status som sjukdomsfritt och godkännandet av programmet för utrotning av infektiös bovin rhinotrakeit i flera regioner i Frankrike
C(2020) 7607	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 29.10.2020 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater
C(2020) 7661	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 16.11.2020 om åtgärder för att förhindra introduktion av mul- och klövsjukevirus från Algeriet, Egypten, Israel, Libanon, Libyen, Marocko, Palestina, Syrien, Tunisien och Turkiet i unionen
C(2020) 7704	KOMMISSIONENS BESLUT av den 16.11.2020 om kvantiteten utsläppsrätter i unionen som ska utfärdas inom EU:s system för handel med utsläppsrätter för 2021
C(2020) 7740	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 5.11.2020 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater
C(2020) 7860	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 18.11.2020 om undantagande från unionsfinansiering av vissa utgifter som betalats av medlemsstaterna inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)
C(2020) 7894	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 17.11.2020 om övervakning och rapportering av antimikrobiell resistens hos zoonotiska och kommensala bakterier och om upphävande av kommissionens genomförandebeslut 2013/652/EU
C(2020) 8151	KOMMISSIONENS BESLUT av den 27.11.2020 om ändring av användarhandledningen om hur man ska gå till väga för att delta i Emas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas)
C(2020) 8183	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 25.11.2020 om månadsbetalningar från EGFJ för att täcka utgifter som betalats av medlemsstaternas utbetalande organ i oktober 2020
C(2020) 8266	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 20.11.2020 om ändring av bilagan till genomförandebeslut 2014/709/EU om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater
C(2020) 8526	RÄTTELSE av den 26.11.2020 till kommissionens genomförandebeslut av den 22 juni 2020 om fastställande av BAT-slutsatser för ytbehandling med organiska lösningsmedel, inklusive behandling av trä och träprodukter med kemikalier, i enlighet med direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp
Övriga överlämnade dokument som rör EU-arbetet för kännedom
Rådsmöten
Miljöråd 23 oktober 2020	Rapport från miljöministrarnas möte (ENVI) den 23 oktober 2020
Jordbruks- och fiskeråd 19-20 oktober 2020	Rapport från möte i Jordbruks- och fiskerådet (Agrifish) den 19–20 oktober 2020
Informell video-konferens, jordbruks- och fiskeministrarna	Rapport från informell videokonferens för jordbruks- och fiskeministrarna den 16 november 2020
Fakta-PM
2020/21:FPM29	Förhandlingar om ett fiskeavtal mellan EU, Norge och Storbritannien
2020/21:FPM32	Meddelande om EU:s metanstrategi
2020/21:FPM33	Ändringar i Århusförordningen
2020/21:FPM34	Miljöhandlingsprogram för unionen till 2030
2020/21:FPM36	Kemikaliestrategi för en giftfri miljö
Samråd
	Politikområden: Jordbruk och landsbygdsut-veckling, miljö, klimat, fiske och havsfrågor
Antagna dokument
Dokument antagna av Europa-parlamentet 5-8 oktober 2020	Översändande av dokument som antogs av Europaparlamentet under sammanträdesperioden den 5-8 oktober 2020
Yttranden från andra nationella parlament
ST 13055/20	Amended proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on establishing the framework for achieving climate neutrality and amending Regulation (EU) 2018/1999 (European Climate Law) [10868/20 - COM (2020) 563 final] - Opinion on the application of the Principles of Subsidiarity and Proportionality - Spanish Parliament
Övrigt
Revisionsrättens särskilda rapport	Revisionsrättens särskilda rapport 26/2020 Den marina miljön: EU:s skydd är brett men saknar djup