Protokoll utskottssammanträde 2020/21:16

Utskottens protokollSocialförsäkringsutskottets protokoll 2020/21:16

RIKSDAGEN

SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2020/21:16
DATUM	2020-12-08
TID	11.00–13.00
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Medgivande att delta på distans Utskottet medgav deltagande på distans för följande ordinarie ledamöter och suppleanter: Maria Malmer Stenergard (M), Carina Ohlsson (S), Katarina Brännström (M), Linda Lindberg (SD), Teresa Carvalho (S), Solveig Zander (C), Ida Gabrielsson (V), Elisabeth Björnsdotter Rahm (M), Julia Kronlid (SD), Emilia Töyrä (S), Hans Eklind (KD), Björn Petersson (S), Jonas Andersson i Skellefteå (SD), Mats Berglund (MP), Arin Karapet (M), Mattias Vepsä (S), Ann-Sofie Alm (M), Jennie Åfeldt (SD), Jonny Cato (C), Christina Höj Larsen (V), Fredrik Malm (L), Martina Johansson (C) och Annika Hirvonen (MP).
§ 2	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2020/21:15.
§ 3	Utgiftsområde 8 Migration (SfU4) Utskottet fortsatte behandlingen av proposition 2020/21:1 och motioner. Utskottet justerade betänkande 2020/21:SfU4. SD- ledamöterna anmälde reservation. M-, V- och KD-ledamöterna anmälde särskilda yttranden. M-, V- och KD-ledamöterna avstod från ställningstagande.
§ 4	Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1) Utskottet fortsatte behandlingen av proposition 2020/21:1 och motioner. Utskottet justerade betänkande 2020/21:SfU1. M-, SD-, V- och KD-ledamöterna anmälde särskilda yttranden. M-, SD-, V- och KD-ledamöterna avstod från ställningstagande.
§ 5	EU-information på det migrationspolitiska området Statssekreterare Lars Westbratt, biträdd av medarbetare på Justitiedepartementet, återrapporterade från extrainsatt informell videokonferens den 13 november 2020. Statssekreteraren deltog på distans.
§ 6	Migrations- och asylpakten Utskottet överlade med regeringen, statssekreterare Lars Westbratt, biträdd av medarbetare från Justitiedepartementet. Statssekreteraren deltog på distans. Underlaget utgjordes av utdrag ur regeringens kommenterade dagordning inför RIF-rådets möte den 14 december 2020. Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med den kommenterade dagordningen: Regeringen understryker vikten av att komma vidare med arbetet med migrations- och asylpakten. Det är viktigt att förslagen i pakten som helhet blir väl balanserade och att det gemensamma systemet leder till en jämnare fördelning av asylsökande inom unionen. Regeringen välkomnar kommissionens förslag till en migrations- och asylpakt. Det finns dock ett antal frågor som måste analyseras närmare. Det är positivt att pakten har en heltäckande ansats som inkluderar alla aspekter av migration, asyl, integration, gränshantering, återvändande, lagliga vägar och samarbete med tredjeland, samt betonar att asylsystemet ska bygga på ansvarstagande och solidaritet mellan medlemsstaterna. Det är avgörande för ett gemensamt system att alla medlemsstater bidrar och att en medlemsstat som utsätts för ett högt migrationstryck får stöd. Asylsystemet ska vara effektivt, rättssäkert, långsiktigt hållbart, humant och medge beslut av hög kvalitet som värnar asylrätten. Medlemsstaterna måste också fullt ut tillämpa det gemensamma regelverket. Beträffande förslagen från 2016 gällande det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS), ser regeringen positivt på att så snart som möjligt anta de rättsakter där politiska överenskommelser kan uppnås i närtid. Det rör sig om förordningen om en EU-gemensam byrå för asylfrågor (EUAA), den reviderade Eurodac-förordningen, förordningen om en unionsram för vidarebosättning och inresa av humanitära skäl, skyddsgrundsförordningen samt det reviderade mottagandedirektivet. Regeringen välkomnar i stort kommissionens förslag om screening av tredjelandsmedborgare vid yttre gräns. Förslaget bedöms kunna bidra till en effektivare kontroll av de yttre gränserna och vilka som befinner sig innanför dessa samt till att tidigt identifiera sårbara grupper. Screeningen bör även kunna bidra till en välfungerande överlämning av ärendet till den myndighet som ansvarar för nästa steg i processen, oavsett om detta utgörs av ett återvändande eller en asylprövning. Förslaget kan också väntas bidra till att asylrätten värnas, givet en stark oberoende övervakningsmekanism. När det gäller gränsförfaranden för asylprövning och återvändande anser regeringen att det är viktigt att säkerställa att de uppfyller tillräckliga krav på rättssäkerhet, individuell prövning och humana mottagningsförhållanden. Det är viktigt att förfarandena är ändamålsenligt utformade och det måste vara tydligt vilka kategorier asylsökande som omfattas. Förfarandena måste också kunna anpassas till medlemsstaternas olika förutsättningar. Beträffande asyl- och migrationshanteringsförordningen välkomnar regeringen att en ny mekanism för obligatorisk solidaritet nu presenteras. Regeringen är på ett övergripande plan positiv till förslaget. Det är viktigt att solidaritetsmekanismen utformas på ett ändamålsenligt sätt och att det säkerställs att en medlemsstat som behöver hjälp får de stödinsatser som behövs. Det är också viktigt att den bidrar till en jämnare fördelning av asylsökande inom unionen. När det gäller omfördelning av personer som beviljats internationellt skydd bör samtycke för den enskilde vara en förutsättning om personen vistats i medlemsstaten under en längre tid. Regeringen välkomnar förslagen som syftar till att motverka sekundära förflyttningar. Att sekundära förflyttningar begränsas är viktigt för att åstadkomma ett hållbart gemensamt asylsystem. Det är därför positivt att ansvarskriterierna utökas. Det är viktigt att i första hand beakta barnets bästa vid alla åtgärder som rör barn oavsett i vilken medlemsstat de befinner sig i. Beträffande förordningen om hantering av krissituationer och force majeure på migrations- och asylområdet välkomnar regeringen kommissionens förslag och grundtanken att krissituationer på migrationsområdet kräver ett tydligt regelverk om solidaritetsåtgärder som leder till verklig avlastning för en medlemsstat i behov av hjälp. EU måste kunna hantera en krissituation på ett effektivt och förutsebart sätt samtidigt som systemet måste vara humant och rätten att söka asyl och principen om non-refoulement måste upprätthållas. Det måste finnas garantier för en individuell och rättssäker prövning. Det gäller även i de situationer som gränsförfaranden används i högre utsträckning. Det är avgörande för ett fungerande gemensamt asylsystem att alla medlemsstater bidrar och att en medlemsstat som är i en krissituation kan vara säker på att få stöd. Regeringen stödjer förslaget till omedelbart skydd som leder till att skyddsbehövande snabbt kan erhålla skydd samtidigt som medlemsstaternas asylsystem avlastas. Beträffande samarbete med tredjeland anser regeringen att en väl fungerande ordning för migrationspolitiken inom EU är beroende av ett stärkt samarbete med strategiskt utvalda partnerländer. Regeringen välkomnar ett fördjupat samarbete med prioriterade tredjeländer för att motverka grundorsaker till irreguljär migration och tvångsfördrivning och för att stärka ursprungs- och transitländers egen kapacitet att hantera alla aspekter av migration. Regeringen välkomnar att kommissionen framhåller behovet av ett effektivt och gemensamt EU-system för återvändande. En väl fungerande och rättssäker ordning för återvändande är avgörande för ett gemensamt och hållbart europeiskt migrationssystem. Regeringen välkomnar ansatsen att utöka antalet vidarebosättningsplatser i EU. Vidarebosättning är ett viktigt sätt att visa solidaritet och en säker och laglig väg in i EU för personer i behov av internationellt skydd. Regeringen ser även positivt på kommissionens rekommendation för att främja andra lagliga vägar. Regeringen anser att ekonomiska konsekvenser på EU-budgeten ska finansieras genom omprioriteringar. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. M- och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Inledningsvis vill vi anföra att regeringen inom ramen för överläggningar med riksdagen på ett tydligt sätt ska ange vilken linje regeringen vill att Sverige ska driva vid EU-förhandlingar. Vi har tidigare kritiserat regeringen för att inte tillräckligt tydligt, och på tillräcklig detaljnivå, ha tagit ställning till förslagen. Vi noterar att regeringen fortfarande hänvisar till att en del frågor behöver analyseras närmare, trots att kommissionens förslag presenterades den 23 september 2020, och att det har gått över en månad sedan den senaste överläggningen med utskottet. Konsekvensanalyser saknas alltjämt. Vår kritik kvarstår och vi vidhåller att det är av stor vikt att regeringen i absolut närtid återkommer till riksdagen med en färdig analys av förslagen, inklusive konsekvensanalys, och tydliga ställningstaganden. I konsekvensanalysen bör ingå en analys av vad samtliga större förslag från kommissionen på området för migration och asyl innebär för svensk del i den mån förslagen fortfarande är aktuella. Vår ståndpunkt är att det inte, innan en konsekvensanalys av helheten har presenterats, bör vara aktuellt att anta de rättsakter som har sin grund i förslagen från 2016 gällande det gemensamma europeiska asylsystemet. De gränsförfaranden som föreslås kan rätt genomförda bidra till en effektivare process som innebär färre ogrundade asylansökningar och att fler som nekas asyl återvänder till sina hemländer. Kommissionen har föreslagit flera undantag från gränsförfarandet. Vi menar att Sverige bör driva på för att dessa undantag begränsas i antal och omfattning för att syftet med förfarandet inte ska förfelas. Sverige bör också driva på för att gränsförfarandet ska vara obligatoriskt för medlemsländerna. Beträffande asyl- och migrationshanteringsförordningen finns det i regeringens förslag till svensk ståndpunkt inte med att större hänsyn måste tas till medlemsstaternas historiska asylmottagande. Vi invänder mot detta. I kommissionens förslag föreslås att de sista fem åren ska beaktas, detta menar vi är en alltför snäv tidsgräns. Den rabatt som föreslås är vidare alldeles för liten som en reell kompensation. Regeringen framför vidare inga invändningar mot att anknytningsbegreppet vidgas utöver kärnfamiljen. Ett utvidgat familjebegrepp kommer att leda till att de länder som har stora diasporor får ta ett större ansvar. Vi menar även att regeringen ska verka för att den föreslagna ersättningen för mottagandeländerna höjs betydligt jämfört med föreslagna 10 000 euro. Vi instämmer inte med regeringens ståndpunkt när det gäller att samtycke från den enskilde ska krävas för omfördelning. Vad gäller förordningen om hantering av krissituationer och force majeure på migrations- och asylområdet saknas i regeringens förslag till svensk ståndpunkt ett krav på att större hänsyn måste tas till medlemsstaternas historiska asylmottagande. Vi invänder mot detta. Mottagandet av asylsökande har under lång tid fördelats mycket olika mellan de europeiska länderna. De länder som har haft ett stort mottagande kommer under mycket lång tid framöver att vara påverkade av det. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Sverigedemokraterna vill betona att vart land måste få bestämma om sin egen migrationspolitik, utan att begränsas av EU. Det sista Europa behöver är en europeisk migrationspolitik, eller en europeisk migrationsmyndighet. Vi motsätter oss därför fortsatt förordningen om EU-gemensam byrå för asylfrågor. Förslagen som rör sekundära förflyttningar i asyl- och migrationshanteringsförordningen väcker oro. Så kallad asylshopping bör förstås motverkas, men inte genom att medlemsstaterna själva transporterar migranter från exempelvis Grekland till Sverige. Att familjebegreppet vidgas är likaså ett allvarligt hot, eftersom det drastiskt ökar antalet migranter som skulle anses ha en koppling till Sverige, och därför skulle få ansökan prövad här. Det samma gäller utfärdandet av uppehållstillstånd, och i synnerhet viseringar, där Sverige är bundet av viseringskodexens regelverk. Återvändandesponsorskapen behöver diskuteras mer ingående, eftersom det i nuläget skulle innebära att Sverige skulle behöva ta emot fler migranter från t.ex. Grekland, som då skulle kunna ”gå under jorden” i Sverige, och bidra till ett växande skuggsamhälle. När det gäller förordningen om hantering av krissituationer ser vi med oro på kommissionens möjlighet att väcka och besluta om förslag som rör Sveriges mottagande och krisåtgärder. Sverige skulle med förslaget sakna möjlighet att motsätta sig besluten i Bryssel. Den ersättning som föreslås utgå, som tas från den EU-avgift Sverige redan betalar, täcker inte alls kostnaderna för vare sig nuvarande eller framtida mottagande. Vad gäller frågan om en jämnare fördelning av asylsökande ska de länder som tar sitt ansvar och motverkar illegal migration inte lastas för att andra länder inte gör det, eller inte håller EU:s yttre gränser säkra. Vi motsätter oss förslaget till förordning om en unionsram för vidarebosättning. Varje land måste ha rätt att besluta om sin invandringspolitik. Detta gäller även vidarebosatta. Hänsyn måste tas till länders förmåga att integrera och assimilera migranter. Sverige är i detta avseende fullt. Regeringen bör således driva linjen att medlemsstaternas självbestämmande ska bevaras helt och fullständigt när det gäller invandring, mekanismer för omfördelning eller krisåtgärder, möjlighet till gränsförfaranden eller återvändandeförfaranden. Slutligen bör det framhållas att regeringens beredning av frågan, och redovisningen inför utskottet, har varit bristfällig. Konsekvensanalysen har varit ytlig, även om det delvis berott på att kommissionen inte har gjort någon sådan analys. V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vänsterpartiet anser att den svenska ståndpunkten bör vara att avvisa asylpakten som den nu ser ut. Förslaget är en pappersprodukt som både är orealistisk och repressiv. EU:s historiska förmåga att möta asylsökande med värdighet i medlemsländerna vid de yttre gränserna förskräcker, både ur ett MR-perspektiv och ur ett solidaritetsperspektiv. Jag anser inte att vare sig screeningprocess eller gränsförfarande kan antas leva upp till de krav på rättssäkerhet och värdighet som bör ställas, och det är osannolikt att tidsgränserna kan hållas eller att de asylsökande kan få tillgång till de rättsstöd och de övriga strukturer de kan behöva för att garantera mänskliga rättigheter, i synnerhet för barn och andra särskilt utsatta personer. Snabbförfaranden vid yttre gräns riskerar dessutom att äventyra den individuella bedömningen. Sverige bör motsätta sig en uppdelning där vissa länder enbart agerar utvisningsministerium, liksom även den outsourcing av asylpolitiken som nu sker genom avtal med tredje land som t.ex. Turkiet, Libyen och länder i Subsahara. Den svenska ståndpunkten bör i stället framhålla att: – Samtliga medlemsländer har beredskap för och förmåga till ett värdigt och rättssäkert mottagande. Att asylsökande ska behandlas inom EU:s gränser och inte hållas eller definieras som varande utanför territoriet. – En snabb omfördelning behöver ske från medlemsländer vid yttre gräns till övriga. EU behöver med gemensamma resurser och krafter tillse att det finns ett bra mottagande och registrering i medlemsländer vid yttre gräns och att det inte bildas permanenta och ovärdiga läger. Det innebär att Dublinförordningen ändras till förmån från automatisk omfördelning där asylprövning sköts av de nationella myndigheterna, med behövligt stöd av EU. I detta kan en koalition av villiga inleda. – Substansen i varje asylansökan prövas individuellt och inte hänskjuts till huruvida den sökande kan återförvisas till tredjeland. – En oberoende övervakningsmekanism för efterlevande av mänskliga rättigheter bör införas för att i samarbete mellan nationella institutioner för MR och kommissionären för mänskliga rättigheter tillse att alla delar av mottagandet lever upp till kraven. – EU skapar en internationell search- and resueenhet, där räddade snabbt förs iland och får ta del av mottagandet. – EU utvecklar lagliga och säkra vägar att söka asyl. Denna punkt förklarades omedelbart justerad.
§ 7	Samarbete med partnerländer för ett effektivare återtagande och en robustare migrationshantering Utskottet överlade med regeringen, statssekreterare Lars Westbratt, biträdd av medarbetare från Justitiedepartementet. Statssekreteraren deltog på distans. Underlaget utgjordes av utdrag ur regeringens kommenterade dagordning inför RIF-rådets möte 14 december 2020. Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med den kommenterade dagordningen: Regeringen stödjer tillämpningen av viseringskodexen och ingående av överenskommelser om återtagande vid behov. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.
§ 8	Fråga om förslag till utskottsinitiativ Utskottet fortsatte behandlingen av tre förslag till utskottsinitiativ om tillfälligt undantag från vissa bestämmelser om bedömning av arbetsförmåga. Ett från M- och KD-ledamöterna, ett från SD-ledamöterna och ett från V-ledamoten. Utskottet beslutade att inte ta något initiativ med anledning av förslagen. M- och KD-ledamöterna reserverade sig mot beslutet och ansåg att utskottet borde ha tagit ett initiativ enligt förslaget från M- och KD-ledamöterna samt anförde att det är anmärkningsvärt att regeringen återkommande och precis innan utskottet ska behandla en fråga om utskottsinitiativ aviserar en ändring i det relevanta regelverket. SD-ledamöterna reserverade sig mot beslutet och ansåg att utskottet borde ha tagit ett initiativ i första hand enligt förslaget från SD-ledamöterna, i andra hand enligt förslaget från V-ledamoten och i tredje hand enligt förslaget från M- och KD-ledamöterna samt anförde att det är anmärkningsvärt att regeringen återkommande och precis innan utskottet ska behandla en fråga om utskottsinitiativ aviserar en ändring i det relevanta regelverket. V-ledamoten reserverade sig mot beslutet och ansåg att utskottet borde ha tagit ett initiativ enligt förslaget från V-ledamoten.
§ 9	Kanslimeddelanden Inkomna skrivelser enligt bilaga 2 anmäldes.
§ 10	Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum torsdagen den 10 december 2020 kl. 10.30.
Vid protokollet Justeras den 10 december 2020

SOCIALFÖRSÄKRINGS-UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2020/21:16

§ 1

§ 2

§ 3

§ 4

5–6

7–9

§ 10

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Maria Malmer Stenergard (M) ordf.

X

X

X

X

X

X

Rikard Larsson (S) vice ordf.

X

X

X

X

X

X

X

Carina Ohlsson (S)

X

X

X

X

X

X

Katarina Brännström (M)

X

X

X

X

X

X

Linda Lindberg (SD)

X

O

X

O

X

O

Teresa Carvalho (S)

X

X

X

X

X

X

Solveig Zander (C)

X

O

X

O

X

O

Ida Gabrielsson (V)

X

O

X

O

X

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

X

X

X

X

X

X

Julia Kronlid (SD)

X

X

X

X

X

X

Emilia Töyrä (S)

X

X

O

X

X

X

Hans Eklind (KD)

X

X

X

X

X

X

Björn Petersson (S)

X

X

X

X

X

X

Bengt Eliasson (L)

Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

X

X

X

X

X

X

Mats Berglund (MP)

X

X

Arin Karapet (M)

X

X

O

X

X

X

SUPPLEANTER

Mattias Vepsä (S)

O

O

X

O

O

O

Ann-Sofie Alm (M)

O

O

X

O

O

O

Marianne Pettersson (S)

Fredrik Schulte (M)

Jennie Åfeldt (SD)

O

X

O

X

O

X

Paula Holmqvist (S)

Jonny Cato (C)

O

X

O

X

O

X

Christina Höj Larsen (V)

O

X

O

X

O

X

Ellen Juntti (M)

Åsa Karlsson (S)

Pia Steensland (KD)

Dag Larsson (S)

Fredrik Malm (L)

X

X

X

X

X

X

Lars Andersson (SD)

Karolina Skog (MP)

Erik Ottoson (M)

Clara Aranda (SD)

Ann-Christine From Utterstedt (SD)

Mats Persson (L)

Barbro Westerholm (L)

Martina Johansson (C)

O

O

O

O

O

O

Ciczie Weidby (V)

Andreas Carlson (KD)

Sofia Damm (KD)

Rasmus Ling (MP)

Annika Hirvonen (MP)

X

X

X

X

O

O

Fredrik Lundh Sammeli (S)

Johanna Jönsson (C)

Roza Güclü Hedin (S)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

V = Votering