Protokoll utskottssammanträde 2020/21:16

Utskottens protokollArbetsmarknadsutskottets protokoll 2020/21:16

RIKSDAGEN

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2020/21:16

DATUM

2021-01-19

TID

11.00–11.12 11.18–11.50

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Medgivande att delta på distans Utskottet medgav deltagande på distans för följande ledamöter och suppleanter: Mats Green (M), Patrik Björck (S), Saila Quicklund (M), Magnus Persson (SD), Martin Ådahl (C), Ali Esbati (V), Ann-Sofie Lifvenhage (M), Johan Andersson (S), Sofia Damm (KD), Serkan Köse (S), Arman Teimouri (L), Ann-Christine From Utterstedt (SD), Leila Ali-Elmi (MP), Malin Danielsson (L), Johanna Haraldsson (S), Malin Höglund (M), Marianne Pettersson (S), Alireza Akhondi (C), Ciczie Weidby (V), Désirée Pethrus och Linda Lindberg (SD). Tre tjänstemän från arbetsmarknadsutskottets kansli var uppkopplade på distans. En tjänsteman från EU-nämndens kansli var uppkopplad på distans under punkterna 3 och 4.

§ 2

Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2020/21:15.

§ 3

Kommissionens meddelande om en jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 Utskottet överlade med jämställdhetsminister Åsa Lindhagen, biträdd av medarbetare från Arbetsmarknadsdepartementet. Jämställdhetsministern med medarbetare deltog på distans. Underlaget utgjordes av kommissionens meddelande En jämlikhetsunion: Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 COM(2020) 698 och Regeringskansliets faktapromemoria 2020/21:FPM45. Jämställdhetsministern redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian (bilaga 2). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

§ 4

Kommissionens meddelande om en handlingsplan för integration och inkludering för 2021–2027 Utskottet överlade med jämställdhetsminister Åsa Lindhagen, biträdd av medarbetare från Arbetsmarknadsdepartementet. Jämställdhetsministern med medarbetare deltog på distans. Underlaget utgjordes av kommissionens meddelande om en handlingsplan för integration och inkludering för 2021-2027 COM(2020) 758 och Regeringskansliets faktapromemoria 2020/21:FPM54. Jämställdhetsministern redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian (bilaga 3). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. SD-ledamöterna anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 4.

§ 5

Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens tjänst Stöd och matchning (AU7) Utskottet fortsatte behandlingen av skrivelse 2020/21:39 och motion. Ärendet bordlades.

§ 6

Mottagande av motion Utskottet beslutade att ta emot motion 2020/21:2026 av Linda Lindberg m.fl. (SD) yrkande 1 från socialutskottet. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 7

Kanslimeddelanden Kanslichefen anmälde sammanträdesplanen.

§ 8

Övriga frågor Ali Esbati (V) föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om brådskande förändringar i regelverket för arbetslöshetsförsäkringen. Förslaget bordlades till nästa sammanträde.

§ 9

Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum torsdagen den 21 januari 2021 kl. 10.00.

Vid protokollet Justeras den 21 januari 2021

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2020/21:16

§ 1

§ 2–4

§ 5–9

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Anna Johansson (S), ordf.

X

X

X

Mats Green (M), andre vice ordf.

X

X

Patrik Björck (S)

X

X

Saila Quicklund (M)

X

X

Magnus Persson (SD)

X

X

Helén Pettersson (S)

Martin Ådahl (C)

X

X

Ali Esbati (V)

X

X

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

X

X

Ludvig Aspling (SD)

Johan Andersson (S)

X

X

Sofia Damm (KD)

X

X

Serkan Köse (S)

X

X

Arman Teimouri (L), förste vice ordf.

X

X

Ann-Christine From Utterstedt (SD)

X

X

Leila Ali-Elmi (MP)

X

X

Malin Danielsson (L)

X

X

SUPPLEANTER

Johanna Haraldsson (S)

X

X

Malin Höglund (M)

O

O

Marianne Pettersson (S)

O

O

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Henrik Vinge (SD)

Ann-Christin Ahlberg (S)

Alireza Akhondi (C)

O

O

Ciczie Weidby (V)

O

O

Helena Bouveng (M)

Sara Gille (SD)

Patrik Engström (S)

Désirée Pethrus (KD)

O

Jasenko Omanovic (S)

Juno Blom (L)

Sven-Olof Sällström (SD)

Rebecka Le Moine (MP)

Katarina Brännström (M)

Cassandra Sundin (SD)

Linda Lindberg (SD)

X

X

Maria Nilsson (L)

Robert Hannah (L)

Annika Hirvonen (MP)

Annika Qarlsson (C)

Christina Höj Larsen (V)

Hans Eklind (KD)

Camilla Brodin (KD)

Roza Güclu Hedin (S)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2020/21:16

Regeringskansliet Faktapromemoria 2020/21:FPM45

Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer – 2020/21:FPM45

Arbetsmarknadsdepartementet

2020-12-17

Dokumentbeteckning

COM(2020) 698

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En jämlikhetsunion: Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025

Sammanfattning

Den 12 november 2020 presenterade kommissionen meddelandet En jämlikhetsunion: Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025. I meddelandet slår kommissionen fast målsättningen att varje hbtqi-person i EU ska vara säker, ha lika möjligheter och fullt ut delta i samhällslivet. Strategin innehåller ett antal riktade åtgärder, inklusive rättsliga åtgärder och finansiering, för att adressera diskriminering, ojämlikhet och andra problem som hbtqi-personer möter. Strategin innehåller även inriktningen att integrera hbtqi-jämlikhet i alla unionens politikområden, lagstiftningsinitiativ och finansieringsprogram. Åtgärderna inom strategin innehåller följande pelare:

hantera diskriminering av hbtqi-personer,

säkerställa trygghet för hbtqi-personer,

bygga inkluderande samhällen för hbtqi-personer, och

leda kraven på jämlikhet för hbtqi-personer över hela världen.

Regeringen välkomnar meddelandet och delar på övergripande nivå den analys och de slutsatser som kommissionen presenterar. De fyra pelarna som strategin bygger på är väl avvägda. Den valda metodiken, med en kombination av konkreta åtgärder och integrering av frågorna, har potential att vara verkningsfull så länge denna genomförs på ett balanserat sätt med det avsedda resultatet i fokus.

1

Förslaget

Ärendets bakgrund

Fördragen föreskriver att respekten för människans värdighet, jämlikhet och respekten för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, är delar av Europeiska unionens grundläggande värden. Medlemsstaternas samhällen ska bl.a. kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans och jämställdhet. Vidare är det en grund- läggande rättighet att inte utsättas för diskriminering.

Kommissionen antog 2015 en åtgärdslista för att främja hbti-jämlikhet. Därefter har ett antal medlemsstater, Europaparlamentet och organisationer i det civila samhället efterfrågat en strategi för arbetet för jämlikhet för hbtqi- jämlikhet. Unionen har dock inte tidigare haft en sådan strategi.

Kommissionen presenterade meddelandet den 12 november 2020.

Förslagets innehåll

I meddelandet konstaterar kommissionen att situationen för hbtqi-personer har förbättrats över de föregående årtiondena genom ändrad lagstiftning, ny praxis och nya politiska initiativ. Samtidigt visar undersökningar att även när det finns stöd och acceptans för lika rättigheter och möjligheter i samhället har detta inte alltid medfört ett förbättrat läge för hbtqi-personer inom EU.

En undersökning genomförd 2019 av EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) visar att samtidigt som 76 % av EU-medborgarna anser att bi- och homosexuella personer borde ha samma rättigheter som heterosexuella personer (jämfört med 71 % 2015) upplevde 43 % av hbtqi- personerna att de blivit diskriminerade (jämfört med 37 % 2012). Till följd av denna situation är det alltjämt kommissionens mål att varje hbtqi-person i EU ska vara trygg, ha lika möjligheter och fullt ut delta i samhällslivet.

Mot denna bakgrund har kommissionen antagit den första strategin för hbtqi- personers jämlikhet. Detta som en del av kommissionens strävan mot en jämlikhetsunion. Genom strategin avser kommissionen att ta upp den ojämlikhet och de utmaningar som påverkar hbtqi-personer, med beaktande av att hbtqi-personer är en heterogen grupp med olika förutsättningar och behov. Kommissionen lyfter även att trans-, icke-binära och intersexpersoner befinner sig i en särskilt utsatt situation. I strategin fastställs ett antal centrala mål inom fyra pelare som ska uppnås under åren 2020–2025. De fyra pelarna är: hantera diskriminering av hbtqi-personer, säkerställa trygghet för hbtqi- personer, bygga inkluderande samhällen för hbtqi-personer samt leda kraven på jämlikhet för hbtqi-personer över hela världen. Utöver åtgärder inom dessa pelare är målsättningen från kommissionen att integrera hbtqi- personers rättigheter inom unionens politiska arbete, lagstiftningsinitiativ och finansieringsprogram.

2020/21:FPM45

2

Hantera diskriminering av hbtqi-personer

Kommissionen betonar att rättsligt skydd mot diskriminering är avgörande för att främja hbtqi-jämlikhet och kommer vidta åtgärder för att genomdriva och förbättra det rättsliga skyddet mot diskriminering. Bland annat kommer en kartläggning av tillämpningen av arbetslivsdirektivet från 2000 att genom- föras. Som uppföljning till rapporten avser kommissionen att under 2022 föreslå ny lagstiftning för att stärka jämlikhetsorganens roll. Kommissionen avser även säkerställa att kommande förslag till regelverk om artificiell intelligens (AI) fullt ut beaktar mänskliga rättigheter, bl.a. för hbtqi-personer, och den risk för diskriminering som är inbyggd i sådana system.

Kommissionen lyfter fram behovet av att främja inkludering och mångfald på arbetsplatsen och avser att fortsätta genomföra främjande åtgärder, inklusive att föregå med gott exempel i sina egna rekryteringsförfaranden. Behovet av att bekämpa ojämlikhet i utbildning, hälso- och sjukvård samt kultur och idrott betonas och behovet av erfarenhetsutbyte mellan medlems- stater, stärkt utbildning och forskning samt effektiv användning av finansieringsprogram lyfts fram som åtgärder.

Att upprätthålla rättigheter för hbtqi-personer som söker internationellt skydd lyfts fram som ett målområde. Kommissionen betonar att det europeiska asylsystemet adresserar den specifika situationen och de specifika behoven som utsatta ansökande, inklusive hbtqi-personer, har. Kommissionens förslag till ändringar på området har beaktat dessa omständigheter. Kommissionen anser därtill att det finns behov av erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna samt utvecklad utbildning för dem som hanterar de aktuella ärendena.

Säkerställa trygghet för hbtqi-personer

I meddelandet lyfts att alla har rätt till personlig säkerhet, oavsett om den enskilde befinner sig i hemmet, på allmän plats eller online. Kommissionen anför att hbtqi-personer i oproportionerligt stor utsträckning är utsatta för hatbrott, hatpropaganda och våld samtidigt som underrapportering av brott alltjämt är ett allvarligt problem. Mot denna bakgrund krävs ytterligare åtgärder för att sörja för hbtqi-personers trygghet.

För att stärka hbtqi-personers rättsliga skydd mot hatbrott och hatpropaganda avser kommissionen att under 2021 lägga fram ett förslag om att utvidga den rättsliga grunden för materiellt straffrättslig EU-lagstiftning till att omfatta hatbrott och hatpropaganda som bl.a. riktar sig mot hbtqi-personer. Kommis- sionen avser även att vidta åtgärder för att bekämpa hatpropaganda och desinformation på nätet, något som identifierats som ett växande problem. För att bidra till att fler anmäler hatbrott som riktar sig mot hbtqi-personer avser kommissionen att stödja medlemsstaterna så att de kan förbättra utbild- ning och kapacitetsbyggnad för att rättsväsendet bättre ska kunna upptäcka och dokumentera fördomar och öka rapporteringen av dessa brott. Därutöver avser kommissionen att använda relevanta finansieringsprogram för att sörja

2020/21:FPM45

3

för hbtqi-personers trygghet, bl.a. genom det arbete för att motverka hatbrott och hatpropaganda som bedrivs av det civila samhällets organisationer.

I tillägg till åtgärder mot brott anser kommissionen att det är nödvändigt att skydda och främja hbtqi-personers kroppsliga och psykiska hälsa. Exempel- vis kommer kommissionen att inkludera ett intersektionellt perspektiv med fokus på lesbiska och intersexuella kvinnor i den kommande rekommenda- tionen om förebyggande av skadliga sedvänjor gentemot kvinnor och flickor som aviserats i jämställdhetsstrategin.

Bygga inkluderande samhällen för hbtqi-personer

EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna fastslår rätten till respekt för privatlivet och familjelivet, liksom barns rätt till det skydd och den omvårdnad som behövs för deras välfärd. Det finns en bredd av olika familjekonstellationer inom EU, inklusive regnbågsfamiljer med en eller flera hbtqi-personer. Kommissionen anser att skillnaderna i den nationella lagstiftningen inom EU medför att familjeband inte alltid erkänns när regnbågsfamiljer rör sig över EU:s inre gränser, och att detta har blivit än tydligare under den pågående pandemin.

Kommissionen avser därför att lägga fram ett förslag till lagstiftning om ömsesidigt erkännande av föräldraskap, och överväga olika åtgärder för att stödja ömsesidigt erkännande av samkönat partnerskap mellan medlems- staterna. I samma syfte lyfts behovet av att säkerställa att regelverket i fråga om den fria rörligheten tillämpas på ett korrekt sätt. Kommissionen anser vidare att det krävs åtgärder i medlemsstaterna för att säkerställa att erkännande av transpersoner, ickebinära och intersexpersoner sker på sätt som är proportionerliga och förenliga med internationell rätt, inklusive i nationella administrativa förfaranden. Kommissionen avser även att genom tillgängliga finansieringsprogram stödja det arbete som bedrivs på området av civilsamhällesorganisationer, samt föra en strukturerad och öppen dialog med dessa organisationer.

Leda kraven på jämlikhet för hbtqi-personer över hela världen

Runtom i världen utmanas hbtqi-personers åtnjutande av mänskliga rättig- heter och många hbtqi-personer befinner sig i en särskilt utsatt situation där de utsätts för allvarliga rättighetskränkningar och övergrepp, t.ex. i de länder där de hotas av dödsstraff endast på grund av vilka de är. Kommissionen betonar därför att de och Europeiska utrikestjänsten (EEAS) står redo att försvara hbtqi-personers mänskliga rättigheter runtom i världen med målsättningen att öka EU:s engagemang för hbtqi-frågor i alla de externa förbindelserna. Åtgärder för hbtqi-jämlikhet kommer framöver att tillämpas i Instrumentet för grannskapspolitik och Instrumentet för stöd inför anslutningen, i Asyl- och migrationsfonden, i utvecklingssamarbetet samt i det internationella samarbetet. EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024 utgör ett grunddokument i det fortsatta arbetet.

2020/21:FPM45

4

Genomförande av strategin

Kommissionen avser att genomföra strategin genom riktade åtgärder inom ramen för de fyra pelarna, samt genom att integrera frågorna inom unionens politiska arbete, lagstiftningsinitiativ och finansieringsprogram. Strategin ska genomföras med intersektionalitet som en genomgående princip. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att anta egna handlingsplaner för hbtqi-jämlikhet. Detta för att motverka diskriminering, och för att säkerställa kontinuerlig uppföljning på nationell nivå, såväl av de mål som framställs i EU-strategin som frågor inom den nationella kompetensen.

En undergrupp för hbtqi-frågor under högnivågruppen för icke- diskriminering, jämlikhet och mångfald kommer att etableras för att stödja och följa upp utvecklingen i medlemsstaterna, inklusive utvecklingen av nationella handlingsplaner. Kommissionen avser vidare att organisera regelbundna möten på politisk nivå, för experter, med civilsamhället och medlemsstaterna. Kommissionen kommer även samarbeta med det nätverk av hbtqi-fokalpunkter som finns etablerat inom Europarådet. Genomförandet av strategin kommer att följas upp med regelbundenhet och en rapport om utvecklingen kommer att publiceras under 2023.

Tillförlitliga jämlikhetsdata är avgörande för möjligheterna att kontinuerligt bedöma situationen för hbtqi-personer och för att på ett effektivt sätt omhänderta utmaningar. Kommissionen kommer därför att uppmana EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) och Europeiska jämställdhets- institutet (EIGE) både att samla in egna data samt att fortsätta tillhandahålla tekniskt och metodologiskt stöd till medlemsstaterna för att dessa ska kunna samla in data på ett lämpligt sätt.

Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Meddelandet innehåller inte några konkreta förslag till lagstiftningsåtgärder, varför det i sig inte får några effekter på det svenska regelverket.

Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Meddelandet innehåller inte några konkreta förslag som medför direkta budgetära konsekvenser.

Ståndpunkter

Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens meddelande om en strategi för hbtqi- jämlikhet 2020–2025. Regeringen delar på övergripande nivå den analys och de slutsatser som kommissionen presenterar i meddelandet. De fyra pelarna som strategin bygger på är väl avvägda, likaså har metodiken med en kombination av konkreta åtgärder och integrering av frågorna potential att

2020/21:FPM45

5

vara verkningsfull så länge detta genomförs på ett balanserat sätt med det avsedda resultatet i fokus. Det är en prioriterad fråga för regeringen att säkerställa lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Regeringen anser att det är av stor betydelse att unionen upprätthåller respekten för hbtqi-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter. Detta är en integrerad del av unionens grundläggande värden såsom de kommer till uttryck i fördragen, särskilt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (FEU), och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Därtill följer detta av EU-medlemsstaternas åtaganden avseende mänskliga rättigheter. Unionens institutioner och medlemsstaterna har ett gemensamt ansvar att tillförsäkra alla människors lika rättigheter och möjligheter. Samarbetet inom unionen är därför av stor vikt för att säkerställa hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter, såväl i Sverige som i andra medlemsstater.

Det helhetsgrepp som strategin utgör är välkommet och regeringen ser posi- tivt på de verktyg och det stöd som strategin medför. Regeringen välkomnar vidare att intersektionalitet ska tillämpas i genomförandet av strategin. Det är särskilt positivt att det civila samhällets organisationer ses som en samarbetspartner och resurs. Att transpersoner, ickebinära och intersex- personer inkluderas på ett tydligt sätt är mycket välkommet. Kommissionens ambition är lovvärd och kan medföra reella förbättringar vad gäller respekten för hbtqi-personers rättigheter inom unionen. Det ska dock erinras om att det ytterst är respektive medlemsstats ansvar att säkerställa lika rättigheter och möjligheter för de som befinner sig på deras territorium. Likaså är det medlemsstaternas ansvar att upprätthålla respekten för mänskliga rättigheter, inbegripet EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

Regeringen instämmer i att det är angeläget att motverka diskriminering mot hbtqi-personer på alla samhällsområden och välkomnar att kommissionen i första hand avser att säkerställa att gällande rättsakter genomförs på ett korrekt sätt, samt att kommande initiativ integrerar ett hbtqi-perspektiv. Likaså ska hbtqi-personers trygghet säkerställas. Hatbrott, hatpropaganda och våld kan aldrig accepteras och eventuell underrapportering behöver hanteras. Det är välkommet med ett tydligt fokus på utmaningar i fråga om psykisk ohälsa då många hbtqi-personer drabbas. Regeringen anser, likt kommissionen, att våra samhällen ska vara inkluderande och att den fria rörligheten måste vara välfungerande och värnas för alla EU-medborgare, inklusive hbtqi-personer.

Att EU, som en global aktör, på ett tydligare sätt införlivar hbtqi-frågor i unionens externa förbindelser kan medföra förbättringar för hbtqi-personers livsvillkor även utanför unionens gränser. Regeringen ser positivt på denna ambition och betonar i sammanhanget att hbtqi-personers rättigheter är mänskliga rättigheter varför rättighetskränkningar, var de än sker, inte kan normaliseras eller accepteras.

2020/21:FPM45

6

Kommissionens tydliga plan för att säkerställa att strategin genomförs är välkommen och det är angeläget att noga följa utvecklingen inom institutionerna och medlemsstaterna. Det är välkommet att behovet av tillförlitliga uppgifter om hbtqi-personers livsvillkor lyfts. Samtidigt är arbetet med jämlikhetsdata komplext, och det är av stor vikt att upprätthålla medlemsstaternas utrymme att agera utifrån den nationella situationen samt de förutsättningar och behov som råder i staten. Jämlikhetsdata behandlar känsliga uppgifter och arbete med sådana uppgifter måste alltid ske med största respekt för etiska aspekter och i enlighet med rättsliga regelverk, däribland om dataskydd. Skyddet för den personliga integriteten måste upprätthållas. FRA och EIGE har viktiga roller i arbete med att skapa en god kunskapsbas med jämförbara data.

Regeringen återkommer till riksdagen avseende enskilda initiativ när de har presenterats och analyserats.

Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är för närvarande inte kända.

Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är för närvarande inte kända.

Remissinstansernas ståndpunkter

Meddelandet har inte sänts på remiss.

Förslagets förutsättningar

Rättslig grund och beslutsförfarande

Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.

Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.

Övrigt

Fortsatt behandling av ärendet

Eventuell fortsatt behandling är inte känd.

2020/21:FPM45

7

Fackuttryck/termer

Hbtqi: Förkortningen hbtqi-personer står för homosexuella, bisexuella och transpersoner, queera och intersexpersoner.

Transpersoner: Används som ett samlingsbegrepp för personer som inte upplever sig som cispersoner. Med cispersoner avses vanligtvis personer vars juridiska och biologiska kön stämmer överens och alltid har stämt överens med deras könsidentitet och könsuttryck.

Queer: Ett mångfacetterat begrepp som kortfattat handlar om ett normkritiskt förhållningssätt till kategorisering av människor utifrån sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.

Intersex: En benämning som används för att förklara tillstånd där den kroppsliga utvecklingen inte är entydig i fråga om kön. Begreppet intersex innefattar ett stort antal kroppsliga tillstånd. En intersexvariation kan vara en skillnad i den yttre anatomin men det kan också vara en hormonell eller genetisk skillnad.

Intersektionalitet: Ett samhällsvetenskapligt begrepp som används för att analysera hur olika maktstrukturer (t.ex. kön, sexuell läggning, funktions- nedsättning, religion m.m.) samverkar och skapar ojämlikhet.

Regnbågsfamilj: I meddelandet används termen för familjer där en eller flera individer definierar sig som homosexuell, bisexuell, transperson, queer eller intersex.

Jämlikhetsdata: Uppgifter som behövs för att formulera och följa upp läget för jämlikhet och icke-diskriminering. Begreppet jämlikhetsdata omfattar all data som är av relevans för området – såväl kvalitativa som kvantitativa uppgifter. Definitionen kommer från Europeiska kommissionens handbok om jämlikhetsdata (2016). Begreppet motsvarar det engelska Equality data.

Arbetslivsdirektivet: rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet.

8

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2020/21:16

Regeringskansliet Faktapromemoria 2020/21FPM54

Meddelande om handlingsplan för integration och inkludering för 2021-

2020/21FPM54

2027 –

Arbetsmarknadsdepartementet

2020-12-22

Dokumentbeteckning

COM(2020) 758

Meddelande från Europeiska kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en handlingsplan för integration och inkludering

Sammanfattning

Den 24 november presenterade Europeiska kommissionen (kommissionen) en ny handlingsplan för integration och inkludering som ska gälla mellan 2021 och 2027. Den bygger vidare på den handlingsplan för integration av tredjelandsmedborgare som kommissionen presenterade 2016.

Meddelandet om handlingsplanen innehåller en gemensam politisk ram, information om kommissionens åtgärder för att stödja medlemsstaterna att vidareutveckla och stärka sin nationella integrationspolitik samt en uppmaning till medlemsstaterna att i sin tur vidta vissa åtgärder. Handlingsplanen redovisar det politiska, operativa och ekonomiska stöd som kan ges från EU för att stödja dessa insatser.

Handlingsplanen fokuserar på åtgärder inom fyra huvudområden; utbildning, arbetsmarknad, hälsa och boende, samt sektorsövergripande arbete. Av handlingsplanen framgår att medlemsstaterna kan ges stöd att genomföra åtgärderna i handlingsplanen genom EU-fonder. Medlemsstater uppmanas att utnyttja de möjligheter som finns genom olika EU-fonder, framför allt Asyl- och migrationsfonden (AMF), Europeiska socialfonden+ (ESF+) och regionala utvecklingsfonden (ERUF), för att bidra till social och ekonomisk sammanhållning.

1

Integration är i första hand medlemsstaternas ansvar men EU kan bidra med kunskap, erfarenhetsutbyte och stöd i medlemsstaternas arbete med att främja integration.

Regeringen välkomnar handlingsplanen och ser positivt på att kommissionen i handlingsplanen tar ett samlat grepp om hur integrationen av migranter och EU-medborgare med utländsk bakgrund kan förbättras i medlemsstaterna bland annat genom ett ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte, stödåtgärder och utvecklad uppföljning.

Regeringen instämmer på ett övergripande plan i den analys och de åtgärder som kommissionen presenterar i meddelandet.

Sammantaget bedömer regeringen att de frågor och utvecklingsområden som tas upp i handlingsplanen i stort ligger väl i linje med redan pågående eller beslutade insatser i Sverige.

Förslaget

Ärendets bakgrund

Kommissionens handlingsplan för integration och inkludering 2021–2027 bygger vidare på handlingsplanen för integration av tredjelandsmedborgare som kommissionen presenterade 2016. Kommissionen anser att handlingsplanen från 2016 har bidragit till en positiv utveckling på integrationsområdet bland medlemsstaterna. Kommissionen anser dock att det fortfarande finns utmaningar för såväl migranter som EU-medborgare med utländsk bakgrund när det gäller sysselsättning, utbildning, tillgång till grundläggande tjänster och den sociala integrationen, varför kommissionen nu har lanserat en ny handlingsplan. Kommissionen har också bedömt att större fokus behöver riktas mot att integrera utrikes födda kvinnor och att värdlandet i större utsträckning behöver involveras i integrationsprocessen, samt stärka uppföljningen och utvärderingen av integrationen inom EU.

Handlingsplanen ingår i den nya migrations- och asylpakten som kommissionen presenterade den 23 september 2020. En framgångsrik integrationspolitik anses vara grundläggande för ett välfungerande asyl- och migrationssystem.

Kommissionen presenterade meddelandet den 24 november 2020.

2020/21:FPM54

2

Förslagets innehåll

Handlingsplanen fokuserar på åtgärder inom fyra politikområden som anses vara viktiga för integration och inkludering; utbildning, arbetsmarknad, hälsa och boende, samt insatser för ett sektorsövergripande samarbete. Varje huvudområde inleds med en beskrivning av utmaningarna och ett antal mål som ska uppnås. Därefter presenteras åtgärder som kommissionen ska vidta och sist, åtgärder som medlemsstaterna uppmuntras att vidta. Genom att genomföra åtgärderna kan en bättre integration och inkludering uppnås.

Såväl migranter som EU-medborgare med utländsk bakgrund omfattas av handlingsplanen som täcker alla olika stadier och faser i integrationsprocessen: åtgärder före avresan, mottagande och tidig integration, långsiktig integration och uppbyggande av inkluderande och sammanhållna samhällen. I handlingsplanen betonas att integration är en samhällelig process där ansvaret ligger på flera aktörer, såväl migranterna själva som det mottagande samhället i bred bemärkelse.

Handlingsplanen vilar på ett antal principer som genomsyrar hela dokumentet och som ska vägleda medlemsstaterna när handlingsplanen implementeras, nämligen; alla ska inkluderas, riktat stöd där det behövs, jämställdhetsintegrering och prioriteter för antidiskriminering, stöd i integrationsprocessens alla faser samt EU-mervärde med flerpartspartnerskap.

Utbildning

Utbildning är en förutsättning för att människor på ett framgångsrikt sätt ska kunna delta i samhället. Kommissionen vill bland annat att fler utrikes födda barn och barn med utrikes födda föräldrar deltar i högkvalitativ och inkluderande barnomsorg och förskola. Vidare betonas att lärare måste vara väl rustade för att lära ut så att samtliga elever gynnas. Det är också viktigt att kvalifikationer som erhållits utanför EU erkänns snabbare och lättare

Arbetsmarknad

För att migranter och EU-medborgare med utländsk bakgrund ska kunna integreras på arbetsmarknaden krävs att ett stort antal olika aktörer samarbetar, inklusive myndigheter på lokal regional, nationell och europeisk nivå, organisationer i det civila samhället samt arbetsmarknadens parter. Två av kommissionens mål på området är att fler utrikes födda kvinnor ska delta på arbetsmarknaden och att bedömningen av migranters kompetenser ska ske effektivare och snabbare. För att uppnå målen föreslås bland annat åtgärder för att stärka valideringen av icke-formellt kunnande samt att öka

2020/21:FPM54

3

medvetenheten om och motverka diskriminering i rekryteringsprocessen och på arbetsplatser.

Hälsa

Otillräcklig tillgång till hälso- och sjukvård kan utgöra ett hinder för integration och inkludering. För att kommissionens mål om att migranter och EU-medborgare med utländsk bakgrund ska informeras om sina rättigheter och ha lika tillgång till allmänna hälso- och sjukvårdstjänster samt att särskilda utmaningar som utrikes födda kvinnor möter i hälsosjukvården ska underlättas, föreslås till exempel att anställda inom hälso- och sjukvården utbildas i hantering av mångfald och av olika migrantgruppers behov.

Boende

Boendeförhållandena har betydelse för möjligheterna till sysselsättning och utbildning och för kontakterna med värdsamhället. Även om bostadspolitiken är medlemsstaternas ansvar är ett av kommissionens mål att medlemsstaterna och lokala och regionala myndigheter har tillgång till ett brett urval av verktyg för att bekämpa diskriminering på bostadsmarknaden och se till att migranter och EU-medborgare med utländsk bakgrund har tillgång till lämpligt boende till en rimlig kostnad. En åtgärd som föreslås medlemsstaterna är att säkerställa att det finns ett integrerat tillvägagångssätt att samordna bostadspolitiken med politiken för tillgång till sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård samt sociala tjänster.

Sektorsövergripande initiativ

För att integrationen ska vara effektiv och inkluderande på alla områden föreslås i handlingsplanen även sektorsövergripande initiativ som till exempel förstärkning av det europeiska integrationsnätverket, ökade möjligheter till EU-finansiering under den fleråriga budgetramen för år 2021–2027, åtgärder för ökad användning av digitala verktyg för att uppnå integration samt initiativ för att övervaka och följa upp resultaten.

En halvtidsöversyn av handlingsplanen ska genomföras i slutet av 2024.

Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Förslaget bedöms inte påverka svensk lagstiftning.

Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Meddelandet förväntas inte föranleda några direkta budgetära konsekvenser för statsbudgeten och endast marginella konsekvenser för EU-budgeten.

2020/21:FPM54

4

Ståndpunkter

Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens meddelande om en handlingsplan för integration och inkludering för 2021–2027. Kommissionen tar i handlingsplanen ett samlat grepp om hur integrationen av migranter och EU- medborgare med utländsk bakgrund kan förbättras i medlemsstaterna bland annat genom ett ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte, stödåtgärder och utvecklad uppföljning.

Regeringen instämmer på ett övergripande plan i den analys och de åtgärder som kommissionen presenterar i meddelandet. Handlingsplanens fokus på utbildning, arbetsmarknad, hälsa och boende samt sektorsövergripande samarbete ligger i linje med regeringens integrationspolitik.

Det är viktigt att EU har ett gemensamt ramverk för hur medlemsstaterna kan stödjas i sitt arbete med integration och inkludering av migranter och EU- medborgare med utländsk bakgrund. Regeringen ser överlag positivt på de verktyg och det stöd som handlingsplanen medför. Det är även positivt att handlingsplanen belyser vikten av integration som en samhällelig process där ansvaret delas av flera aktörer.

Regeringen ser positivt på att den nya handlingsplanen lägger ett större fokus på integrationen och inkluderingen av utrikes födda kvinnor. Framförallt möter utrikes födda kvinnor och flickor fler hinder för integration än utrikes födda män och pojkar.

Sammantaget bedömer regeringen att de frågor och utvecklingsområden som tas upp i handlingsplanen i stort ligger väl i linje med redan pågående eller beslutade insatser i Sverige.

Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.

Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är inte kända.

Remissinstansernas ståndpunkter

Meddelandet har inte sänts på remiss.

2020/21:FPM54

5

Förslagets förutsättningar

Rättslig grund och beslutsförfarande

Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.

Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.

Övrigt

Fortsatt behandling av ärendet

Eventuell fortsatt behandling är inte känd.

Fackuttryck/termer

6

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

Bilaga 4 till protokoll 2020/21:16

Avvikande ståndpunkt SD

Kommissionens meddelande om en handlingsplan för integration och inkludering
för 2021–2027

Kommissionens handlingsplan för integration lägger ett mycket ensidigt fokus på ekonomiska rättigheter och förmåner för migranter, medan den kulturella aspekten av integration lämnas helt åt sidan. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att satsa mycket stort på migranters materiella levnadsstandard, dock utan att nämna att det finns ett medlemsland, Sverige, som gör i stort sett allt som kommissionen ber om, men som ändå har den troligtvis största integrationsskulden i unionen.

Vi vet dessutom idag att volymerna spelar roll, ju fler som flyttar in från ett visst kulturellt avlägset område, ju svårare blir den så kallade integrationsutmaningen. Vi vet att materiellt välstånd är det som driver människor till Europa (och får migranter att undvika de materiellt fattigare delarna av unionen), samtidigt som planen lägger allt fokus på just migranters materiella levnadsstandard. Vi ser det som uppenbart att målet om ökad materiell levnadsstandard är helt oförenligt med målet om en hållbar migrationspolitik.

Kommissionen har inte heller gjort upp med myten om att integration är gratis och att migrationen kommer innebära en ekonomisk vinst ”lite längre fram”. Planen slår fast att trots de enorma satsningar som ska genomföras behöver dessa inte ”ske på bekostnad av åtgärder för att hjälpa andra behövande grupper”. Vi menar att det finns kunskap, inte minst från Sverige, om att detta är rent önsketänkande.

Dessutom saknas en diskussion om vad begreppet integration och inkludering egentligen betyder utanför det rent materiella. I sitt state of the union tal hänvisade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen inte mindre än tio gånger till europeiska ”värderingar” och redan planens första sida innehåller hänvisningar till desamma. Vi vet idag att personer som kommer från andra delar av världen ibland också har helt andra, ibland djupt illiberala och för ett öppet och sekulärt samhälle, dysfunktionella värderingar. Att frågan om det problemet inte över huvud taget lyfts i planen är en stor brist.

Vi anser att det är dags att Sverige är ärligt med och delar med sig av vad vi lärt oss de senaste åren. Regeringen bör därför begära att planen lyfts av det portugisiska ordförandeskapet för ett tillkännagivande från rådet om en omarbetning.