Protokoll utskottssammanträde 2020/21:11

Utskottens protokollArbetsmarknadsutskottets protokoll 2020/21:11

RIKSDAGEN

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2020/21:11
DATUM	2020-11-24
TID	11.00–12.20
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1

Medgivande att delta på distans Utskottet medgav deltagande på distans för följande ledamöter och suppleanter: Mats Green (M), Saila Quicklund (M), Magnus Persson (SD), Helén Pettersson (S), Martin Ådahl (C), Ali Esbati (V), Ann-Sofie Lifvenhage (M), Ebba Hermansson (SD), Johan Andersson (S), Sofia Damm (KD), Serkan Köse (S), Arman Teimouri (L), Leila Ali-Elmi (MP), Malin Danielsson (L), Johanna Haraldsson (S), Malin Höglund (M), Marianne Pettersson (S), Ciczie Weidby (V), Désirée Pethrus (KD) och Ludvig Aspling (SD).

§ 2

Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2020/21:10.

§ 3

Kommissionens aviserade handlingsplan för genomförandet av pelaren för sociala rättigheter Utskottet överlade med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, biträdd av medarbetare från Arbetsmarknadsdepartementet. Arbetsmarknadsministern med medarbetare deltog på distans. Underlaget utgjordes av kommissionens meddelande om ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar COM(2020) 14 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 665-2020/21). Arbetsmarknadsministern redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. M- och KD-ledamöterna anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 3. SD-ledamöterna anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 4. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 4

Direktivförslaget om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, biträdd av medarbetare från Arbetsmarknadsdepartementet, informerade om direktivförslaget om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen. Arbetsmarknadsministern med medarbetare deltog på distans.

§ 5

Övriga aktuella EU-frågor Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark biträdd av medarbetare från Arbetsmarknadsdepartementet informerade om: Aktuella förhandlingar - Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter - Europeiska socialfonden plus - Revidering av förordning 883/2004 - Fjärde ändringen av carcinogen- och mutagendirektivet - Europeiska planeringsterminen, inklusive rådsslutsatser om kommissionens årliga hållbara tillväxtstrategi (ASGS) Rådsmöten under hösten 2020 - Videomötet den 13 oktober - Videomötet den 3 december Arbetsmarknadsministern med medarbetare deltog på distans.

§ 6

Reformeringen av anställningsskyddslagen Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark biträdd av medarbetare från Arbetsmarknadsdepartementet informerade om reformeringen av anställningsskyddslagen. Arbetsmarknadsministern med medarbetare deltog på distans.

§ 7

Direktivförslaget om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen Utskottet fortsatte subsidiaritetsprövningen av COM(2020) 682. Ärendet bordlades.

§ 8

Förslag till utskottsinitiativ om att säkra att Arbetsförmedlingen har lokal närvaro med relevant personal i hela landet Utskottet fortsatte behandlingen av ett förslag om ett utskottsinitiativ om att säkra att Arbetsförmedlingen har lokal närvaro med relevant personal i hela landet. Ordföranden informerade utskottet om det arbete som pågår i Regeringskansliet i frågan. Utskottet beslutade att inte ta något initiativ. V-ledamoten reserverade sig mot beslutet. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 9

Kanslimeddelanden - Kanslichefen anmälde sammanträdesplanen. - Kanslichefen anmälde en inkommen skrivelse enligt dnr 639–2020/21.

§ 10

Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum torsdagen den 3 december 2020 kl. 10.00.

Vid protokollet Justeras den 3 december 2020

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2020/21:11

§ 1

§ 2-10

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Anna Johansson (S), ordf.

X

X

Mats Green (M), andre vice ordf.

X

Patrik Björck (S)

Saila Quicklund (M)

X

Magnus Persson (SD)

X

Helén Pettersson (S)

X

Martin Ådahl (C)

X

Ali Esbati (V)

X

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

X

Ebba Hermansson (SD)

X

Johan Andersson (S)

X

Sofia Damm (KD)

O

Serkan Köse (S)

X

Arman Teimouri (L), förste vice ordf

X

Alexander Christiansson (SD)

Leila Ali-Elmi (MP)

X

Malin Danielsson (L)

X

SUPPLEANTER

Johanna Haraldsson (S)

X

Malin Höglund (M)

O

Marianne Pettersson (S)

O

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Henrik Vinge (SD)

Ann-Christin Ahlberg (S)

Alireza Akhondi (C)

Ciczie Weidby (V)

O

Helena Bouveng (M)

Sara Gille (SD)

Patrik Engström (S)

Désirée Pethrus (KD)

X

Jasenko Omanovic (S)

Juno Blom (L)

Sven-Olof Sällström (SD)

Rebecka Le Moine (MP)

Katarina Brännström (M)

Cassandra Sundin (SD)

Linda Lindberg (SD)

Maria Nilsson (L)

Robert Hannah (L)

Annika Hirvonen (MP)

Annika Qarlsson (C)

Christina Höj Larsen (V)

Hans Eklind (KD)

Camilla Brodin (KD)

Roza Güclu Hedin (S)

Ludvig Aspling (SD)

X

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2020/21:11

Promemoria

2020-11-19

SB2020/

Statsrådsberedningen

Arbetsmarknadsutskottet Diarienummer:

665–2020/21

Överläggningspromemoria till arbetsmarknadsutskottet om kommissionens aviserade handlingsplan för genomförandet av pelaren för sociala rättigheter

Dokument: KOM(2020)14

Tidigare dokument: Faktapromemoria 2019/20: FPM16 Ett starkt socialt Europa för rättvis omställning

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden:

Tidigare behandlad vid möte med arbetsmarknadsutskottet: Överläggning om kommissionens initiativ att inrätta en pelare för sociala rättigheter ägde rum den 30 augusti 2016.

• Bakgrund

Europeiska kommissionen lade den 8 mars 2016 fram ett meddelande om samråd en europeisk pelare för sociala rättigheter. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen vid toppmötet om rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg den 17 november 2017. Pelaren omfattar 20 principer och rättigheter som ska bidra till rättvisa och välfungerande arbetsmarknader på tre områden: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social trygghet och inkludering.

Den 14 januari 2020 presenterade kommissionen sitt meddelande Ett starkt socialt Europa för rättvis omställning. I meddelandet beskrivs vägen mot en handlingsplan för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter. I meddelandet presenteras initiativ på EU-nivå som stöder

genomförandet av pelaren. Meddelandet är på offentligt samråd t.o.m. den sista november i år och utgör starten på en bred diskussion.

Efter samrådet avser kommissionen att i februari 2021 lägga fram en handlingsplan som omsätter pelarens rättigheter och principer i praktiken. Enligt kommissionen ska handlingsplanen utgöra kommissionens viktigaste instrument för att bidra till socioekonomisk återhämtning och resiliens på medellång och lång sikt, i syfte att göra den digitala och gröna omställningen mer socialt rättvis. Kommissionens avsikt är att handlingsplanen godkänns av de andra EU-institutionerna vid ett socialt toppmöte som det inkommande portugisiska ordförandeskapet planerar att genomföra i Porto i maj 2021.

• Regeringens ståndpunkt

EU står inför stora politiska, ekonomiska, miljömässiga och sociala utmaningar, både internt inom unionen och globalt. Det nya coronaviruset prövar vårt samhälle. Medlemsstaterna har påverkats djupt av utbrottet av covid-19 och dess ekonomiska och sociala konsekvenser, vilka väntas komma att kräva hantering under flera år framöver, nationellt och inom unionen.

Ett starkt socialt Europa kräver tillväxt, konkurrenskraft och ett dynamiskt näringsliv, men även en politik som ser betydelsen av jämlikhet, jämställdhet och ett samhälle som håller ihop. Fler jobb är den primära vägen ut ur fattigdom och stärker förutsättningarna att öka investeringarna i offentligt finansierad välfärd.

Ekonomisk tillväxt och fler jobb leder i sig inte nödvändigtvis till ett socialt rättvist, inkluderande eller jämlikt samhälle. Därför är det viktigt att EU- samarbetet har en fortsatt stark social dimension som bidrar till uppfyllelsen av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Ett integrerat jämställdhetsperspektiv krävs dessutom för att få full utväxling av satsningar på det sociala området. Regeringen anser även att det är viktigt att lyfta fram den betydelse som utbildning och livslångt lärande har både för kompetensförsörjning och för social inkludering.

Regeringen delar i huvudsak kommissionens uppfattning om att pelaren för sociala rättigheter omfattar de prioriteringar som krävs för att möta dessa utmaningar och ser initiativet som en möjlighet till ett gemensamt politiskt

agerande som kan leverera positiva resultat i medlemsstaterna. I sammanhanget är det positivt men också nödvändigt att kommissionen lyfter fram det nationella ansvaret och arbetsmarknadens parters roll.

En central utgångspunkt för regeringen är respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella system avseende arbetsmarknad, sociala frågor och på skatte- och utbildningsområdet samt för principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Pelaren för sociala rättigheter ändrar inte kompetensfördelningen enligt EU:s fördrag, utan ger inom givna ramar vägledning om vilka frågor på det sociala området som EU och medlemsstaterna bör bidra med utifrån sina befogenheter.

Regeringen förutsätter att kommissionen fullt ut respekterar detta och tillförsäkrar att rätt beslut sker på rätt nivå. Samarbete på området bör främst ske genom förstärkt erfarenhetsutbyte, inte genom bindande lagstiftning på EU-nivå.

Utvecklingen av ekonomin, arbetsmarknaden och den sociala ojämlikheten i ett medlemsland påverkar utvecklingen i övriga medlemsstater. En god arbetsmarknad i ett land kan skapa möjligheter till arbete för människor från andra länder. Samtidigt kan bristfälliga och ojämställda villkor och diskriminering av utsatta grupper i några medlemsstater påverka förutsättningarna för löntagare i andra medlemsstater. Förbättrade villkor på EU:s arbetsmarknader skulle också bidra till förbättrade levnadsvillkor samt minska risken för osund konkurrens. Det är därför viktigt att alla medlemsstater arbetar för goda sociala villkor för sina medborgare.

Regeringen ser stärkt social dialog, god arbetsmiljö, möjligheter till utbildning av god kvalitet och omställning, social inkludering, hållbara och inkluderande sociala trygghetssystem samt välfungerande hälso- och sjukvårdssystem som främjar god och jämlik hälsa och ökad jämställdhet som prioriterade områden. Det huvudsakliga ansvaret för genomförandet av pelaren för sociala rättigheter vilar på medlemsstaterna inklusive nationella, regionala och lokala aktörer. Regeringen verkar därför för att den europeiska pelaren för sociala rättigheter främst ska följas upp genom samordningen av medlemsstaternas sysselsättnings- och socialpolitik och välkomnar mot den bakgrunden att relevanta delar av den sociala pelaren fortsatt följs upp inom den europeiska planeringsterminen.

Arbetet inom ramen för den europeiska planeringsterminen bör bygga vidare på framgångsfaktorerna i Europa 2020-strategin och anpassas för en rättvis digital och grön omställning. Planeringsterminen bör även fortsättningsvis fokusera på sina kärnområden, som rör att säkerställa sunda offentliga finanser, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser samt att främja hållbar ekonomisk tillväxt, välfungerande arbetsmarknader och social inkludering.

För att öka samstämmigheten mellan olika styr- och måldokument bör ramverket för planeringsterminen anpassas i enlighet med Agenda 2030. Mer konkret föreslås fortsatt arbete med att integrera relevanta delmål från de globala hållbarhetsmålen i de allmänna ekonomiska riktlinjerna och sysselsättningsriktlinjerna, som utgör grunden för de landspecifika rekommendationerna inom ramen för planeringsterminen.

Vad gäller de initiativ som kommissionen aviserar i syfte att bidra till genomförandet och uppföljningen av den sociala pelaren avser regeringen att ta ställning till dessa och återkomma till riksdagen i sedvanlig ordning, där så inte redan skett.

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2020/21:11

Avvikande ståndpunkt M, KD

Den sociala pelaren stadfästes under EU-toppmötet i Göteborg under Stefan Löfvens ledning. De farhågor och den kritik som framfördes från bl.a. Moderaterna och Kristdemokraterna om att denna skulle leda till att EU skulle börja bestämma över medlemsstaterna när det gäller sociala frågor och arbetsmarknad - i synnerhet den kritiska och mycket aktuella frågan om införandet av s.k. minimilön. Stefan Löfven avfärdade då den kritiken rakt av.

-Debatten om att makt kommer överföras till EU och Bryssel är en dimridå. De som hävdar detta gör det för att de inte vill ha schyssta villkor och social trygghet. En felaktig uppgift blir inte mer sann bara för att den upprepas hur många gånger som helst, uttalade han då (GP 17/11 2017).

EU befinner sig i en svår ekonomisk kris. Konsekvenserna för sysselsättningen och fattigdomen i EU är och kommer att vara betydande. Det finns tydliga behov av reformer för ett mer konkurrenskraftigt Europa som kan skapa tillväxt, välfärd och sysselsättning för sina medborgare. EU står också inför akuta problem att lösa, till exempel när det gäller migration och terrorism, samtidigt som vi är mitt inne i en svår pandemi.

Förutsättningen för att uppnå bättre sociala villkor är en konkurrenskraftig ekonomi som tillhandahåller en stabil tillväxt där människor får möjlighet att ta sig från utanförskap och bidrag till arbete. Det kräver sunda offentliga finanser och genomförande av strukturreformer på nationell nivå. Vidare är ett effektivt EU en viktig faktor för att medlemsstaternas ekonomier ska kunna vara konkurrenskraftiga på en global marknad. Därför behöver den inre marknaden fördjupas och effektiviseras.

Andra akuta frågor som EU behöver ta sig an är samordning av migrationspolitiken och bekämpande av gränsöverskridande brottslighet och internationell terrorism. Vi ser hur EU-samarbetet idag ifrågasätts från flera håll, inte minst genom Storbritanniens utträde ur unionen. För att öka sin legitimitet måste EU ägna sig åt rätt saker. I detta sammanhang är det fel att EU fokuserar på att driva fram en gemensam socialpolitik.

EU ska vara den främsta arenan för att hitta gemensamma lösningar på problem Sverige inte kan lösa på egen hand, eller som vi löser betydligt bättre tillsammans med andra, som klimat- och miljöfrågan, handelsfrågor, migration samt många säkerhetsfrågor. Regeringen prioriterar framförallt frågor som inte kräver samarbete och som inte bör hanteras i EU. Regeringen tror att den kan exportera den svenska modellen. Men Europasamarbetet handlar inte om likriktning eller att andra länder ska bli som vi. Det är varken önskvärt eller praktiskt genomförbart, och leder istället till dagens situation där Sverige behöver kompromissa om sina välfärdsambitioner.

Vi har redan från början kraftigt avvisat den sociala pelaren då vi anser att den leder till mer överstatlighet på det socialpolitiska området. Vi kan konstatera att kommissionen de senaste åren, med hänvisning till den sociala pelaren, kommit med en lång rad förslag om bindande regler på det socialpolitiska området, inte minst på arbetsrättens område. Detta är något vi djupt beklagar.

Frågor som rör sysselsättning och socialpolitik är fundamentala för alla medlemsstater. Förstärkt erfarenhetsutbyte bör dock, som vi flertalet gånger påtalat, vara den främsta samarbetsformen på området. Genom inrättandet av den sociala pelaren har sociala och arbetsmarknadspolitiska frågor förts upp på EU-nivå vilket innebär att vi nu lägger alltmer kraft och energi på att motverka förslag som riskerar att skära rakt in i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Därtill tar implementeringen av den sociala pelaren tid och ekonomiska resurser som istället borde läggas på mer prioriterade områden. Det menar vi är olyckligt.

Till skillnad från utskottet har vi sedan antagandet av den sociala pelaren 2017 varnat för att den kommer att leda till att kompetensfördelningen mellan EU och medlemsländerna urholkas. Vi konstaterar nu tre år senare att farhågorna har besannats. Det finns många exempel på detta. EU har antagit ett långtgående direktiv om arbetsvillkor och bindande regler om balans mellan arbete och privatliv. EU har vidare upprättat en gemensam arbetsmyndighet och försökt driva igenom kvotering i bolagsstyrelser. Bland de senaste förslagen ser vi införandet av minimilöner, vilket är ett direkt hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vi ser också förslag om en gemensam arbetslöshetsförsäkring och en barngaranti med rätt till barnomsorg, som vi befarar ska bekostas med EU:s gemensamma medel.

Vår bestämda uppfattning är att dessa förslag är ett resultat av den sociala pelaren, som regeringen så ivrigt drev fram. Vi beklagar att utskottet inte ser detta. Förutom att dessa initiativ riskerar att undergräva den svenska arbetsmarknadsmodellen där arbetsmarknadens parter förhandlar om villkor på arbetsmarknaden öppnar de även för att EU fortsättningsvis kommer att bortse från den nationella kompentensen på det socialpolitiska och arbetsrättsliga området. Om medlemsländerna en gång har accepterat att kompetensfördelningen överträds blir det framöver lättare för kommissionen att föreslå nya åtgärder på området. Vi är rädda för var det kan sluta och kan inte nog understryka att den nationella kompetensen måste respekteras. Samarbete på det socialpolitiska området bör främst ske genom förstärkt erfarenhetsutbyte, inte genom bindande lagstiftning på EU-nivå.

Mot bakgrund av detta anser vi att handlingsplanen för genomförandet av den sociala pelaren inte bör vara en prioriterad del i kommissionens handlingsplan. EU-kommissionen behöver ta ett steg tillbaka på det socialpolitiska området och i stället fokusera på den ekonomiska återhämtningen efter Coronakrisen. De sociala reformer som en del länder behöver genomföra, som att förbättra arbetslöshetsförsäkringen eller bygga ut barnomsorgen, är just ett nationellt ansvar och inget som EU ska använda sina resurser till att driva fram.

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

Bilaga 4 till protokoll 2020/21:11

Avvikande ståndpunkt SD

Sverigedemokraterna motsätter sig inte alla former av samarbeten på arbetsmarknadsområdet men vi anser att det är nödvändigt att hålla en konsekvent linje gentemot den så kallade sociala pelaren.

Pelaren i sig innehåller inga konkreta förslag men ett antal förslag som har lagts med hänvisning till pelaren har varit mindre bra.

Pelaren utgör inte en rättslig grund men kan ändå komma att användas som rättskälla vid tillämpning av rättsakter som tillkommit inom ramen för densamma. Vi motsatte oss därför deklarationen från Göteborg och vi anser att regeringens ståndpunkt ska vara att arbetet med pelaren ska nedprioriteras eller helst avslutas helt.

– – – – – – – – – – – – – – – – – –