Protokoll utskottssammanträde 2019/20:37
Utskottens protokollTrafikutskottets protokoll 2019/20:37
Utskottens och EU-nämndens protokoll
Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.
RIKSDAGEN TRAFIKUTSKOTTET |
PROTOKOLL | UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2019/20:37 |
DATUM | 2020-05-14 |
TID | 08.00-10.05 |
NÄRVARANDE | Se bilaga 1 |
§ 1 § 2 § 3
§ 4 § 5 § 6 § 7 § 8 § 9 § 10
| Medgivande att vara uppkopplade per telefon Utskottet beslutade att tillåta följande ordinarie ledamöter och suppleanter: Anders Åkesson (C), Magnus Jacobsson (KD), Anna-Caren Sätherberg (S), Maria Stockhaus (M), Jasenko Omanovic (S), Jimmy Ståhl (SD), Anders Hansson (M), Thomas Morell (SD), Elin Gustafsson (S), Helena Gellerman (L), Emma Berginger (MP), Åsa Coenraads (M), Denis Begic (S), Helena Antoni (M), Monika Lövgren (SD), Mikael Larsson och (C) Jessica Thunander (V) samt en tjänsteman från trafikutskottets kansli och en tjänsteman från EU-nämndens kansli att vara uppkopplade per telefon. Denna paragraf justerades omedelbart. Kommissionens meddelande om säker 5G-utbyggnad i EU – Genomförande av EU:s verktygslåda Utskottet överlade per telefon med statsrådet Anders Ygeman, med medarbetare från Infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag (COM(2020) 50) och Regeringskansliets faktapromemoria (2019/20:FPM20). Statsrådet redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringen anser att 5G-näten kommer att utgöra en del av den kritiska infrastrukturen för drift och upprätthållande av vitala samhälleliga och ekonomiska system och en rad tjänster som är nödvändiga för den inre marknadens funktion. Den kommande 5G-utbyggnaden har därför en viktig roll i digitaliseringen. 5G är en central tillgång för europeisk konkurrenskraft och hållbarhet, en viktig förutsättning för framtida digitala tjänster och en prioritering för den europeiska inre marknaden. Med den stora betydelse som 5G väntas få följer dock en ökad känslighet för risker och sårbarheter. Samhället är beroende av tillförlitliga elektroniska kommunikationstjänster som fungerar under alla förhållanden. Incidenter i 5G-näten kan få omfattande konsekvenser för enskilda invånare, företag och samhället i stort. Elektronisk kommunikation med hög driftsäkerhet och starkt skydd är av mycket stor vikt för Sveriges säkerhet och möjligheter att hantera olika krisförlopp. Det finns också skäl att anta att infrastrukturen kommer att vara intressant för antagonistiska aktörer. Det är därför av stor vikt att kommande 5G-nät håller en tillräckligt hög säkerhetsnivå. Lämpliga krav behöver ställas på säkerheten och säkerhetsaspekterna behöver beaktas redan vid uppbyggnaden av 5G-näten. Det måste också finnas förutsättningar att ta hänsyn till nationell säkerhet när denna samhällsviktiga infrastruktur byggs ut. De brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att verkställa hemliga tvångsmedel behöver också bibehållas vid införandet av 5G. Regeringen välkomnar de pågående gemensamma europeiska insatserna för att skydda 5G-nätens säkerhet, såsom den samordnade riskanalysen och verktygslådan för 5G-säkerhet. Regeringen ser positivt på samverkan i arbetet med säkerhetsstandarder och säkerhetsåtgärder för leverantörer och operatörer inom elektronisk kommunikation. En viktig utgångspunkt är dock att den nationella säkerheten är varje medlemsstats eget ansvar. Regeringen har för avsikt att analysera verktygslådans rekommendationer och stödjer fortsatt europeisk samverkan för att identifiera effektiva gemensamma metoder och redskap för minskning av riskerna i samband med utbyggnaden av 5G-nät. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. Kommissionens meddelande om en EU-strategi för data Utskottet överlade per telefon med statsrådet Anders Ygeman, med medarbetare från Infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag (COM(2020) 66), Regeringskansliets faktapromemoria (2019/20:FPM23) och Regeringskansliets överläggningspromemoria (Dnr 1869-2019/20). Statsrådet redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian: På övergripande nivå välkomnar regeringen meddelandet om en europeisk strategi för data. Digitalisering bör vara ett verktyg för att nå de globala målen i agenda 2030 och Parisavtalet och uppnå ett smartare, mer konkurrenskraftigt, inkluderande, säkert och hållbart Europa. Därtill bör digitalisering ses som en möjliggörare av handel och en mer integrerad och inkluderande inre marknad. Alla nya initiativ som tas inom ramen för strategin bör baseras på en grundlig samhällsekonomisk konsekvensanalys utifrån ett användarperspektiv och att de ska generera ett tydligt mervärde för medborgarna. Åtgärder på området behöver genomföras med ett etiskt förhållningssätt och med respekt för mänskliga rättigheter, där bl.a. skyddet för rätten till privatliv, jämställdhet, icke-diskriminering, personlig integritet, skydd av fysiska personer i fråga om behandling av personuppgifter och informations- och cybersäkerhet omhändertas som en integrerad del vid framtagandet av åtgärderna. Det är också viktigt att hänsyn tas till medlemsstaternas kompetens när det gäller nationell säkerhet. Regeringen anser även att EU på det digitala området, vilket inkluderar EU:s dataekonomi, bör bygga vidare på åtgärder som vidtagits inom ramen för den digitala inre marknadsstrategin, som bör färdigställas, utvärderas och följas upp. Regeringen anser att det är betydelsefullt att EU-kommissionen lyfter data som en strategisk resurs på EU-nivå och för medlemsstaterna. Det behövs ett samlat grepp på europeisk nivå kring utbyte av data i offentlig sektor och bland företag för att helt tillvarata digitaliseringens möjligheter. Det är samtidigt viktigt att beakta säkerhetsaspekter, nationella säkerhetsbehov och individens kontroll över sin data. Detta behövs för att öka förtroendet bland medborgare för digitalisering och om hur data används. Till viss del framställer datastrategin företag från tredjeland som en risk. Det är i denna del särskilt viktigt att regleringen sker mot bakgrund av ett konstaterat allmänintresse, evidens och inte av protektionistiska skäl. Regeringen anser vidare att det är positivt att EU-kommissionens åtgärder i huvudsak utgår från gällande rättslig grund samt att EU-fonder föreslås ges en tydlig inriktning på digitalisering. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. SD-ledamoten anmälde en avvikande mening i enlighet med följande: Vi i Sverigedemokraterna kan inte ställa oss bakom finansieringsmodellen där EU-fonder föreslås ges en tydlig inriktning på digitalisering. Vår utgångspunkt är att medlemsstaterna själva skall finansiera insatserna och att åtgärder bör vara icke-bindande. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. Kommissionens meddelande om den europeiska gröna given Utskottet överlade med statsrådet Tomas Eneroth, som åtföljdes av medarbetare från Infrastrukturdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag (COM(2019) 640) och Regeringskansliets faktapromemoria (2019/20:FPM13) och Regeringskansliets överläggningspromemoria (Dnr 1867-2019/20). Statsrådet redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian: Regeringen välkomnar den europeiska gröna given och ser positivt på kommissionens initiativ om en strategi för en hållbar och smart mobilitet. Regeringen arbetar för att den gröna omställningen ska vara en viktig del av återhämtningen efter coronapandemin. Den gröna given, som utgör en ny tillväxtstrategi för EU, bör integreras i åtgärderna för återhämtning på EU-nivå, också inom transportområdet. Det behövs en kombination av olika styrmedel, som regleringar, prissättning, finansiering och information för att minska transportsektorns utsläpp. EU behöver särskilt bidra till fler fordon med nollutsläpp eller mycket låga utsläpp, snabb elektrifiering och en övergång till hållbara förnybara drivmedel samt ökad transporteffektivitet, t ex genom att underlätta för överflyttning till järnväg. S- och V-ledamöterna stödde regeringens ståndpunkt. SD-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag stödjer regeringens ståndpunkt men invänder mot att regeringen i sin exemplifiering i den sista meningen endast lyfter fram överflyttning till järnväg. Jag anser därmed att denna bisats i regeringens ståndpunkt bör strykas. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2019/20:36. Information från Transportstyrelsen om syn och körning Enhetschefen Björn Renberg, specialistläkaren Witold Pisarek, utredaren Åsa Ericson och juristen Sofi Nygren från Transportstyrelsen informerade om synkrav och trafikmedicin. Information från Transportstyrelsen om yrkeskompetensbevis Enhetschefen Annika Sjöberg och utredaren Mats Hjälm från Transportstyrelsen informerade om nya regler om utbildning för yrkesförarkompetens. Luftfart (TU12) Utskottet fortsatte beredningen av motioner. Ärendet bordlades. Subsidiaritetsprövningar Utskottet inledde subsidiaritetsprövningar av COM(2020) 176, COM(2020) 177, COM(2020) 178 och COM(2020) 179. Utskottet ansåg att förslagen inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. Nästa sammanträde Torsdagen den 14 maj 2020 kl. 10.15. Vid protokollet Justeras den 26 maj Magnus Jacobsson | ||||||||||||||||
TRAFIKUTSKOTTET | FÖRTECKNING ÖVER LEDAMÖTER | Bilaga 1 till protokoll 2019/20:37 | |||||||||||||||
§ 1-10 | § | § | § | ||||||||||||||
LEDAMÖTER | |||||||||||||||||
Jens Holm (V), ordf. | X | ||||||||||||||||
Anders Åkesson (C), förste vice ordf. | U | ||||||||||||||||
Magnus Jacobsson (KD) andre vice ordf. | U | ||||||||||||||||
Anna-Caren Sätherberg (S) tredje vice ordf. | U | ||||||||||||||||
Maria Stockhaus(M) | U | ||||||||||||||||
Jasenko Omanovic (S) | U | ||||||||||||||||
Sten Bergheden (M) | |||||||||||||||||
Jimmy Ståhl (SD) | U | ||||||||||||||||
Teres Lindberg (S) | X | ||||||||||||||||
Anders Hansson (M) | U | ||||||||||||||||
Thomas Morell (SD) | U | ||||||||||||||||
Johan Büser (S) | |||||||||||||||||
Elin Gustafsson (S) | U | ||||||||||||||||
Helena Gellerman (L) | U | ||||||||||||||||
Patrik Jönsson (SD) | X | ||||||||||||||||
Emma Berginger (MP) | U | ||||||||||||||||
Åsa Coenraads (M) | U | ||||||||||||||||
SUPPLEANTER | |||||||||||||||||
Denis Begic (S) | U | ||||||||||||||||
Helena Antoni (M) | U | ||||||||||||||||
Gunilla Carlsson (S) | |||||||||||||||||
Marléne Lund Kopparklint (M) | |||||||||||||||||
Monika Lövgren (SD) | U | ||||||||||||||||
Per-Arne Håkansson (S) | |||||||||||||||||
Mikael Larsson (C) | U | ||||||||||||||||
Jessica Thunander (V) | U | ||||||||||||||||
Betty Malmberg (M) | |||||||||||||||||
Ann-Christine From Utterstedt (SD) | |||||||||||||||||
Mikael Dahlqvist (S) | |||||||||||||||||
Kjell-Arne Ottosson (KD) | |||||||||||||||||
Carina Ödebrink (S) | |||||||||||||||||
Arman Teimouri (L) | |||||||||||||||||
Jörgen Grubb (SD) | |||||||||||||||||
Lorentz Tovatt (MP) | |||||||||||||||||
Lotta Olsson (M) | |||||||||||||||||
Robert Hannah (L) | |||||||||||||||||
Mats Persson (L) | |||||||||||||||||
Yasmine Eriksson (SD) | |||||||||||||||||
Staffan Eklöf (SD) | |||||||||||||||||
Daniel Bäckström (C) | |||||||||||||||||
Vasiliki Tsouplaki (V) | |||||||||||||||||
Hampus Hagman (KD) | |||||||||||||||||
Magnus Oscarsson (KD) | |||||||||||||||||
Maria Gardfjell (MP) | |||||||||||||||||
Marlene Burwick (S) | |||||||||||||||||
Göran Lindell (C) | |||||||||||||||||
N = Närvarande X = ledamöter som deltagit i handläggningen
V = Votering V = ledamöter som deltagit i handläggningen
U = Uppkoppling O = ledamöter som härutöver har deltagit i handläggningen
Utskottens och EU-nämndens protokoll
Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.