Protokoll utskottssammanträde 2019/20:26

Utskottens protokollArbetsmarknadsutskottets protokoll 2019/20:26

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.

DOCX

RIKSDAGEN

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2019/20:26

DATUM

2020-03-26

TID

9.36–10.25

NÄRVARANDE/

UPPKOPPLADE PER TELEFON

Se bilaga 1

§ 1

Medgivande att vara uppkopplad per telefon

Utskottet beslutade att tillåta följande ordinarie ledamöter och suppleanter att vara uppkopplade per telefon: Saila Quicklund (M), Johan Andersson (S), Sofia Damm (KD), Malin Danielsson (L), Johanna Haraldsson (S), Ann-Sofie Lifvenhage (M) och Marianne Pettersson (S).

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 2

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2019/20:25.

§ 3

Integration (AU9)

Utskottet fortsatte behandlingen av motioner.

Utskottet justerade betänkande 2019/20:AU9.

M-, SD-, V-, KD- och L-ledamöterna anmälde reservationer. C-, KD- och L-ledamöterna anmälde särskilda yttranden.

§ 4

Arbetsmiljö och arbetstid (AU10)

Utskottet fortsatte behandlingen av motioner.

Utskottet justerade betänkande 2019/20:AU10.

M-, SD-, C-, V-, KD- och L-ledamöterna anmälde reservationer. SD-, C- och KD-ledamöterna anmälde särskilda yttranden.

§ 5

Riksrevisionens rapport om långsiktiga effekter av stöd till start av näringsverksamhet – långsiktiga effekter och Arbetsförmedlingens arbetssätt (AU11)

Utskottet behandlade skrivelse 2019/20:73 och motion.

Ärendet bordlades.

§ 6

Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2019

Utskottet behandlade fråga om yttrande till konstitutionsutskottet över skrivelse 2019/20:75.

Ärendet bordlades.

§ 7

Förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik

Utskottet överlade med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, åtföljd av medarbetare från Arbetsmarknadsdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2020) 70 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1596-2019/20).

Arbetsmarknadsministern redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (se bilaga 2).

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

SD-ledamöterna anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av
bilaga 3.

§ 8

Konsekvenser för arbetsmarknaden med anledning av coronaviruset

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, åtföljd av medarbetare från Arbetsmarknadsdepartementet, informerade om konsekvenserna för arbetsmarknaden med anledning av coronaviruset.

§ 9

Kanslimeddelanden

Kanslichefen anmälde sammanträdesplanen.

§ 10

Nästa sammanträde

Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum torsdagen den
26 april 2020 kl. 10.00.


Vid protokollet

Justeras den 26 mars 2020

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

FÖRTECKNING ÖVER LEDAMÖTER

Bilaga 1

till protokoll

2019/20:26

§ 1–6

§ 7

§ 8–10

LEDAMÖTER

N/U

V

N/U

V

N/U

V

N/U

V

N/U

V

N/U

V

N/U

V

Anna Johansson (S), ordf.

X

X

X

Gulan Avci (L), förste vice ordf.

X

X

X

Mats Green (M), andre vice ordf.

X

X

X

Patrik Björck (S)

Saila Quicklund (M)

U

U

U

Magnus Persson (SD)

X

X

X

Helén Pettersson (S)

Martin Ådahl (C)

X

X

X

Ali Esbati (V)

O

X

X

Josefin Malmqvist (M)

X

X

X

Ebba Hermansson (SD)

X

X

X

Johan Andersson (S)

U

X

X

Sofia Damm (KD)

U

U

U

Serkan Köse (S)

Alexander Christiansson (SD)

Leila Ali-Elmi (MP)

Malin Danielsson (L)

U

U

SUPPLEANTER

Johanna Haraldsson (S)

U

U

U

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

U

U

U

Marianne Pettersson (S)

U

U

U

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Henrik Vinge (SD)

Ann-Christin Ahlberg (S)

Alireza Akhondi (C)

Ciczie Weidby (V)

X

O

O

Helena Bouveng (M)

Sara Gille (SD)

Patrik Engström (S)

Désirée Pethrus (KD)

X

X

X

Jasenko Omanovic (S)

Juno Blom (L)

Sven-Olof Sällström (SD)

Rebecka Le Moine (MP)

Katarina Brännström (M)

Cassandra Sundin (SD)

Linda Lindberg (SD)

Maria Nilsson (L)

Robert Hannah (L)

Annika Hirvonen Falk (MP)

Annika Qarlsson (C)

Christina Höj Larsen (V)

Hans Eklind (KD)

Camilla Brodin (KD)

Roza Güclu Hedin (S)

SUPPLEANTER FROM 2020-03-18

N/U

V

N/U

V

N/U

V

N/U

V

N/U

V

N/U

V

N/U

V

§ 1–6

§ 7

§ 8–10

Maria Stockhaus (M)

X

X

X

Christer Nylander (L)

X

Anna-Caren Sätherberg (S)

X

X

X

Fredrik Lundh Sammeli (S)

X

X

X

Lawen Redar (S)

X

X

X

Rikard Larsson (S)

X

X

X

Karolina Skoog (MP)

X

X

Angelika Bengtsson (SD)

X

X

X

Joar Forssell (L)

X

X

Magdalena Schröder (M)

O

O

O

N = Närvarande

V = Votering

X = ledamöter som deltagit i handläggningen
O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

U = ledamöter som varit uppkopplade per telefon

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

Bilaga 2

till protokoll

2019/20:26

Promemoria

2020-03-23 A2020/

Arbetsmarknadsdepartementet – Arbetsmarknadsutskottet
Diarienummer:1596-2019/20

Överläggningspromemoria till arbetsmarknadsutskottet om kommissionens förslag till uppdaterade sysselsättningsriktlinjer

Dokument: KOM (2020) 70 slutlig

Tidigare dokument till utskottet: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: -

Tidigare behandlad vid möte med arbetsmarknadsutskottet: -

Bakgrund

Den 26 februari 2020 presenterade kommissionen ett förslag till uppdaterade riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik.

Enligt fördragen ska europeiska unionen sträva efter full sysselsättning och beakta kraven på hög sysselsättning. Vidare följer att unionen, utöver samordningen av den ekonomiska politiken, också ska vidta åtgärder för att säkerställa samordningen av medlemsstaternas sysselsättningspolitik. I syfte att möjliggöra denna samordning ska EU tillhandahålla verktyg, framför allt genom att anta riktlinjer.

Mot denna bakgrund ska rådet årligen anta riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik. Dessa riktlinjer ska också vara förenliga med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och utgör tillsammans med dessa de så kallade integrerade riktlinjerna. Sysselsättningsriktlinjerna ska beaktas av medlemsstaterna och medlemsstaterna ska även årligen rapportera om de åtgärder som har vidtagits mot bakgrund av riktlinjerna. Det är mot bakgrund av dessa riktlinjer som rådet årligen granskar medlemsstaternas sysselsättningspolitik och därefter kan utfärda landsspecifika rekommendationer.

Sysselsättningsriktlinjerna ligger till grund för den europeiska sysselsättningsstrategin som etablerades 1997. Sedan 2010 utgör riktlinjerna en integrerad del i Europa 2020-strategin inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Planeringsterminen är unionens gemensamma ramverk för den årliga samordningen av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken och syftar till att vägleda EU och medlemsstaterna. Planeringsterminen innefattar även Stabilitets- och tillväxtpakten samt det makroekonomiska obalansförfarandet.

De integrerade riktlinjerna förblev oförändrade från 2010 fram till och med 2014. År 2015 antogs en ny version (2014/15:FPM22). Under 2018 anpassades riktlinjerna för sysselsättningspolitiken till principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter (2017/18:FPM34). Under 2019 förblev riktlinjerna oförändrade.

I det aktuella förslaget från kommissionen föreslås att riktlinjerna nu uppdateras mot bakgrund av kommissionens årliga hållbara tillväxtstrategi 2020 (2019/20:FPM12), särskilt i fråga om miljömässig hållbarhet, kommissionens meddelande om ett starkt socialt Europa för rättvis omställning (2019/20:FPM16) samt FN:s globala mål för hållbar utveckling.

2. Regeringens ståndpunkt

Mot bakgrund av de sociala målsättningarna i fördraget, anser regeringen att EU har en viktig roll i att bidra till att öka sysselsättningen och förbättra den sociala utvecklingen. Att möta de sociala utmaningarna är viktigt för hela EU:s sammanhållning och för den inre marknaden.

Den fördragsfästa samordningen av medlemsstaternas sysselsättningspolitik har och bör fortsatt ha en central plats i EU-samarbetet på det sociala området. Regeringen skulle därför vilja se ett nytt ambitiöst ramverk för hållbar tillväxt, välfungerande arbetsmarknader och social inkludering för perioden efter 2020 som kan bidra till genomförandet av sociala pelaren, EU:s klimatmål, Parisavtalet och Agenda 2030. Sysselsättningsstrategin bör även fortsättningsvis ha en hög ambitionsnivå inom ramen för ett sådant ramverk för EU för perioden efter 2020. Det är inte EU-lagstiftning som ska ligga till grund för genomförandet av pelaren för sociala rättigheter utan fokus ska istället ligga på medlemsstaternas resultat, inklusive den sociala resultattavlan. I relation till detta anser regeringen även att existerande ramverk och instrument för uppföljning fortsatt ska vara utgångspunkten, inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Regeringen kan i stort välkomna den föreslagna uppdateringen av riktlinjerna.

Regeringen stödjer ambitionen att integrera hållbarhet i all EU-politik i linje med Agenda 2030 och för att nå klimat- och miljömålen, och välkomnar därför att detta synliggörs i riktlinjerna.

Det är positivt att främjandet av dialog och förhandling mellan arbetsmarknaden parter tydligare lyfts fram i förslaget.

Regeringen välkomnar att förslaget för in en distinktion mellan lagstadgade och kollektivavtalsbaserade lönebildningssystem. Däremot anser regeringen att förslaget på ett tydligare sätt måste ta hänsyn till olika nationella system och arbetsmarknadens parters autonomi.

Det är viktigt att utbildning och kompetens anpassas för att möta behoven på arbetsmarknaden. Det är också angeläget att kvinnor såväl som män, har förutsättningar att ta del av kompetensutveckling för att fortsatt vara anställningsbara. Jämställdhetsperspektivet bör genomgående beaktas vid en uppdatering av riktlinjerna.

En central utgångspunkt för regeringen är att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna och principerna om subsidiaritet och proportionalitet respekteras, samt att nationella system avseende arbetsmarknad, bostadsmarknad, sociala frågor och skatte- och utbildningsområdet respekteras. Regeringen välkomnar att sysselsättningsriktlinjerna ger en möjlighet för medlemsstaterna att utifrån nationella förutsättningar sträva mot gemensamt satta målsättningar. Det är dock viktigt att sysselsättningsriktlinjerna inte är alltför föreskrivande och att de inte föregriper möjliga framtida initiativ på EU-nivå.

ARBETSMARKNADSUTSKOTTET

Bilaga 3

till protokoll

2019/20:26

Förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik

Avvikande ståndpunkt (SD)

Sverigedemokraterna delar inte regeringens ståndpunkt kring sysselsättningsriktlinjerna.

Regeringen anser att EU har en viktig roll i att bidra till att öka sysselsättningen och förbättra den sociala utvecklingen i medlemsländerna. Regeringen vill dessutom se ett nytt ambitiöst ramverk för hållbar tillväxt, välfungerande arbetsmarknader och social inkludering för perioden efter 2020 som kan bidra till genomförandet av sociala pelaren, EU:s klimatmål, Parisavtalet och Agenda 2030. Regeringen hyser samtidigt en förhoppning om att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna och principerna om subsidiaritet och proportionalitet ska respekteras. Vi menar att detta är en naiv inställning, inte minst med tanke på de förslag som kommit från EU-kommissionen det sista året och som är ett direkt hot mot den framgångsrika svenska modellen.

Vi anser att all sysselsättningspolitik är en nationell fråga där det är upp till varje medlemsstat att själv bestämma mål och utvecklingstakt och se till att detta harmoniserar med landets ekonomiska förutsättningar.

Sverige och den svenska modellen är unik och framgångsrik. Vi ser inget behov och ingen vinst i att ha riktlinjer för sysselsättningspolitiken på EU-nivå och vår uppfattning skiljer sig därmed avsevärt från regeringens ståndpunkt.

Vi motsatte oss införandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och vi anser även fortsättningsvis att den är ett allvarligt hot mot den svenska modellen.

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.