Protokoll utskottssammanträde 2017/18:37

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2017/18:37

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:37
DATUM	2018-06-19
TID	13.00 – 13.55
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Kommissionens förslag om fastställande av utsläppsnormer för koldioxid från nya tunga fordon Utskottet överlade med miljöminister Karolina Skog, Miljö- och energidepartementet, om: KOM(2018) 284 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av utsläppsnormer för koldioxid från nya tunga fordon Underlaget utgjordes av en den 15 juni 2018 översänd promemoria (dnr 1.6.1-2224-2017/18). Preliminär svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar kommissionens förslag till ny förordning. Regeringen anser att det behövs ambitiösa utsläppskrav för tunga fordon som bidrar till att Sverige och EU kan nå sina klimatmål. I Sverige ska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter (utom flyget) minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010. Vidare anser Sverige att EU behöver höja sin ambition och nå netto noll utsläpp senast år 2050 för att vara i linje med Parisavtalets temperaturmål. Regeringen anser att utsläppskraven för tunga fordon måste ligga i linje med och underlätta en sådan ambitionshöjning och analyserar därför förslaget. För att nå Sveriges och EU:s klimatmål behöver utsläppen från alla typer av nya tunga fordon minska. Regeringen anser därför att utgångspunkten bör vara att så stor andel av nya tunga fordon som möjligt bör omfattas av koldioxidkrav redan från start. Kraven bör ta hänsyn till olika användningsområden och därmed olika typer av tunga fordon, inklusive hänsyn till de särskilt tunga och långa transporterna som finns i Norden. Kraven bör gälla för ytterligare grupper av tunga fordon så snart som praktiskt möjligt, så att alla tillverkare av tunga fordon ges incitament att minska utsläppen. Regeringen är positiv till att bestämmelser införs som bidrar till att främja införandet av tunga lågutsläpp- och särskilt nollutsläppsfordon men de bör inte vara så generösa att de påtagligt sänker ambitionsnivån i förslaget totalt sett. Likaså anser regeringen att eventuella bestämmelser kring flexibiliteter i den slutliga förordningen som kan öka kostnadseffektivitet inte bör leda till totalt sett högre utsläpp av växthusgaser. Regeringen välkomnar ett system som på ett effektivt sätt kan bidra till att man i större grad tar hänsyn till fordons verkliga utsläpp av växthusgaser. Regeringen anser att simuleringsverktyget VECTO behöver ständigt förbättras och att Sverige bör stödja att kommissionen vidareutvecklar det i syfte att bättre återspegla verkliga utsläpp samt inkludera fler typer av tunga fordon. Regeringen anser att den administrativa bördan bör hållas så låg som möjligt för såväl företag som myndigheter utan att syftet med lagstiftningen urholkas. Regeringen anser att det är viktigt att en överenskommelse kan nås så snart som praktiskt möjligt, helst innan val i Europaparlamentet våren 2019. V-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Vi anser att Sverige på det kommande miljörådet tydligt borde markera att de föreslagna minskningsnivåerna inte är tillräckliga utifrån såväl svenska, europeiska som globala klimatmål (Parisavtalet minskning med 1,5 grader C). Minskningsmålen för 2025 resp 2030 måste därför sättas väsentligt mycket högre än föreslaget av EU-kommissionen. Andra länder, ex vis Frankrike driver ambitiösare mål, det borde Sverige också göra. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Utskottet beslutade enligt 7 kap. 12 § RO att överlägga med miljöminister Karolina Skog, Miljö- och energidepartementet, om följande punkter på rådsdagordningen: Rådets dagordningspunkt 3. Förordningen om normer för minskade koldioxidutsläpp från personbilar och lätta nyttofordon (omarbetning). Underlaget utgjordes av en den 14 juni 2018 översänd kommenterad dagordning. Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen är positiv till kommissionens förslag om successiva ändringar i modellen som fördelar EU-målen mellan tillverkarna. Det är däremot fel tidpunkt att nu genomföra genomgripande förändringar av modellen, och därmed plötsligt skapa helt nya förutsättningar för tillverkarna. Regeringen kan också stödja kommissionens förslag till incitament för noll- och lågutsläppsfordon i form av rabatt på utsläppsmålet för tillverkare med en hög försäljningsandel av dessa fordon. Regeringens uppfattning är att kommissionens liggande förslag är väl avvägt och anser att det är riktigt att incitamenten ska ha en styrning mot rena elbilar. De nya EU-målen har betydelse för Sveriges möjligheter att nå det nationella målet för inrikes transporter till 2030. Mot denna bakgrund anser regeringen att kommissionens förslag till nya EU-mål bör skärpas. I enlighet med förslag från berörda svenska myndigheter som analyserat frågan under våren anser regeringen att EU-målen bör höjas till 25 % reduktion till 2025 och till 50 % reduktion till 2030, jämfört med 2021 års nivå. Målet till 2030 bör dock vara indikativt med hänsyn till den osäkerhet som finns kring hur snabbt nollutsläppsfordon får genomslag i olika delar av Europa. Vid den planerade översynen 2024 bör en bred analys genomföras av Kommissionen innan målet fastställs. Miljöminister Skog accepterade följande förslag till justering av den svenska ståndpunkten. Den del av den svenska ståndpunkten som börjar med orden ”Målet till 2030” och slutar med ”målet fastställs” ersätts med följande text: Målet till år 2030 bör dock vara indikativt, förutsatt att den föreslagna ambitionsnivån om 50 procent inte sänks, med hänsyn till den osäkerhet som finns kring hur snabbt nollutsläppsfordon får genomslag i olika delar av Europa. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Sverigedemokraterna är i grunden positiva till att stegvis fasa ut gammal teknik och skärpa kraven för ny. Mot bakgrund av att Sverigedemokraterna inte delar regeringens syn på sektorsvisa mål, i detta fall för svensk transportsektor, utan istället förordar ett mer kostnadseffektivt mål för minskade utsläpp på global nivå motsätter sig partiet att regeringen i detta fall ska verka för att förändra kommissionens ambitionsnivå. Sverigedemokraterna anser även att frågan om bonusar för olika tillverkare är oroande då effekterna är svåra att förutsäga och att regeringen initialt bör inta en mer skeptisk hållning. V-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Vi välkomnar att Sverige driver ambitiösare mål och står bakom förslaget till höjning för 2025 (-25%), men anser att målet för 2030 är för lågt satt. Vi anser att utsläppen från sektorn ska minskas med minst 80 % till 2030. Vi anser inte att målet ska föreslås bli indikativt utan vara bindande. Sverige borde också driva att hänvisningen till bilars vikt borde fasas ut så fort som möjligt. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Rådets dagordningspunkt 4. Direktiv om kvalitet på dricksvatten (omarbetad) Underlaget utgjordes av en den 14 juni 2018 översänd kommenterad dagordning. Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att det ur ett hälso- och miljöperspektiv är viktigt med tydliga regler för produkter och material som kommer i kontakt med dricksvatten, samtidigt som handelshinder på den inre marknaden måste reduceras. Regeringen vill därför ha mer enhetliga regler på EU-nivå för produkter och material i kontakt med dricksvatten. Regeringen anser att det finns olika möjliga lösningar för att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvatten och samtidigt skapa mer enhetliga regler om material i kontakt med dricksvatten. Regeringen välkomnar en lösning där byggproduktförordningen används för att ta fram tekniska specifikationer och provningsmetoder för material i kontakt med dricksvatten. Regeringen anser dock inte att detta är tillräckligt för att skydda människors hälsa eller förhindra problemen med handelshinder. Byggproduktförordningen omfattar produkter som varaktigt ska ingå i byggnadsverk och kan därför inte omfatta allt material i kontakt med dricksvatten genom hela distributionskedjan. Krav på innehåll eller avgivning av ämnen från material i kontakt med dricksvatten behöver därför även regleras på EU-nivå. Dricksvattendirektivets rättsliga beslutsfarande grundar sig på artikel 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det innebär möjligheter för Sverige enligt artikel 193 att införa strängare skyddsåtgärder. De ska vara förenliga med fördraget och ska anmälas till kommissionen. När det gäller tillgång till dricksvatten stödjer regeringen målsättningen att minska förbrukningen av plastflaskor, men anser samtidigt att skrivningarna om tillgång till dricksvatten behöver analyseras med hänvisning till proportionalitetsprincipen. Det är angeläget att finna en avvägning mellan en strävan att främja tillgången på dricksvatten i EU:s medlemsstater och samtidigt upprätthålla proportionalitetsprincipen. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Rådets dagordningspunkt 5. Slutsatser om förverkligande av EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin. Underlaget utgjordes av en den 14 juni 2018 översänd kommenterad dagordning. Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett antagande av rådsslutsatserna. V-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Vi välkomnar att EU tagit fram en strategi för att minska plastens miljöpåverkan. Vi instämmer i stort i regeringens kritik mot plaststrategin i så måtto att strategin måste bli konkretare, inte minst gällande vikten av mätbara mål och behovet av skarp lagstiftning på området. Men regeringen skulle kunna vara ännu tydligare avseenden hur detta ska uppnås. I förslaget till plaststrategi ligger stort fokus på avfallshantering och behovet av återvinning/återanvändning. Det är viktigt, men själva produktionen av plast och vilka produkter som sätts ut på marknaden är tyvärr näst intill frånvarande i strategin. EU och medlemsländerna måste ställa mycket hårdare krav på industrin avseende vilka produkter som släpps ut på marknaden. Ekodesigndirektivet kan nämnas som ett framgångsrikt instrument som skulle kunna utvecklas mer. Miljö- och klimatpåverkan liksom folkhälsa måste alltid vara överordnat industrins önskan att producera och sälja varor. Därför anser vi att regeringen borde driva att åtgärder i produktionsledet ska vara ett övergripande mål för hela strategin. Vi välkomnar förslaget om att alla plastförpackningar ska kunna återanvändas eller återvinnas, men vi anser att regeringen borde driva att detta ska gälla från och med senast 2025, inte först 2030. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Miljöminister Karolina Skog, Miljö- och energidepartementet, med medarbetare lämnade under övriga punkter på rådsdagordningen information inför Miljörådet den 25 juni 2018. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2017/18:35.
§ 4	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om samordning av rapporteringsskyldigheter på miljöpolitikens område m.m. Utskottet fortsatte subsidiaritetsprövningen av COM(2018) 381. – Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 5	Inkomna EU-dokument Inkomna EU-dokument m.m. enligt bilaga 2 anmäldes och lades till handlingarna.
§ 6	Inkomna EU-dokument under sommaren 2018 Kanslichefen redovisade preliminär hantering av inkommande EU-dokument under sommaren. Redovisningen lämnades utan erinran.
§ 7	Bemyndiganden Ordföranden bemyndigades att i samråd med vice ordförande i förekommande fall inhämta regeringens bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Ordföranden bemyndigades att justera protokollet från sammanträdet den 14 juni 2018 och dagens sammanträde.
§ 8	Ordförandes tack Ordförande tackade utskottets ledamöter och suppleanter samt utskottets kansli för väl genomfört arbete under riksmötet och önskade alla en glad sommar. Vice ordförande tackade ordförande för hennes insatser under våren.
§ 9	Inkomna skrivelser Två inkomna skrivelser enligt bilaga 3 anmäldes och lades till handlingarna.
§ 10	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 21 augusti 2018 kl. 13.00.
Vid protokollet Justeras den 26 juni 2018 Åsa Westlund

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2017/18:37

§ 1 – 10

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Åsa Westlund (S), ordf.

X

Kristina Yngwe (C), vice ordf.

X

Maria Malmer Stenergard (M)

X

Isak From (S)

X

Johan Hultberg (M)

X

Petra Ekerum (S)

X

Martin Kinnunen (SD)

–

Åsa Coenraads (M)

X

Johan Büser (S)

X

Stina Bergström (MP)

X

Gunilla Nordgren (M)

–

Monica Haider (S)

X

Runar Filper (SD)

–

Lars Tysklind (L)

X

Jens Holm (V)

X

Magnus Oscarsson (KD)

X

Marianne Pettersson (S)

X

SUPPLEANTER

Leif Hård (S)

O

Jesper Skalberg Karlsson (M)

X

Mattias Vepsä (S)

Lars-Arne Staxäng (M)

Pyry Niemi (S)

- (SD)

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Kristina Nilsson (S)

Rickard Nordin (C)

Emma Nohrén (MP)

Sten Bergheden (M)

Mikael Dahlqvist (S)

Cassandra Sundin (SD)

Nina Lundström (L)

Vasiliki Tsouplaki (V)

Sofia Damm (KD)

Elin Lundgren (S)

Josef Fransson (SD)

X

Mikael Eskilandersson (SD)

X

Anders Schröder (MP)

Eskil Erlandsson (C)

- (V)

Birger Lahti (V)

Lars-Axel Nordell (KD)

Emma Carlsson Löfdahl (L)

Maria Weimer (L)

Magnus Manhammar (S)

Larry Söder (KD)

Marie Olsson (S)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET		Bilaga 2 till protokoll 2017/18:37
Till MJU inkomna EU-dokument m.m. 5 – 14 juni 2018
Beteckning	Rubrik
COM- dokument
COM(2018) 284	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av utsläppsnormer för koldioxid från nya tunga fordon
COM(2018) 385	Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EU) nr 1293/2013
COM(2018) 446	RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN DEN FÖRSTA UTSIKTSRAPPORTEN OM REN LUFT
COM(2018) 448	RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen. Årlig sammanfattande rapport för 2016
COM(2018) 453	Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet om att förebygga oreglerat fiske på det fria havet i centrala Norra ishavet
COM(2018) 454	Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet om att förebygga oreglerat fiske på det fria havet i centrala Norra ishavet
C- dokument
C(2018) 3308	KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) …/… om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker
C(2018) 3318	Kommissionens genomförandebeslut om ändring av genomförandebeslut 2014/709/eu om djurhälsoåtgärder för att bekämpa afrikansk svinpest i vissa medlemsstater
C(2018) 3362	Kommissionens genomförandebeslut om upprättande av en bevakningslista över ämnen för unionsomfattande övervakning inom vattenpolitikens område i enlighet med europaparlamentet och rådets direktiv 2008/105/EG samt om upphävande av genomförandebeslut (EU) 2015/495
Antagna dokument
Dokument antagna av Europa-parlamentet 16–19 april 2018
Övrigt
9924/18	Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on persistent organic pollutants (recast) [7470/18 ENV 197 ENT 52 COMPET 181 IND 84 SAN 92 CONSOM 75 MI 213 CHIMIE 13 CODEC 441 + ADD 1 - COM(2018) 144 final] - Opinion on the application of the Principles of Subsidiarity and Proportionality - The Romanian Senate
9889/18	Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL establishing a multiannual plan for fish stocks in the Western Waters and adjacent waters, and for fisheries exploiting those stocks, amending Regulation (EU) 2016/1139 establishing a multiannual plan for the Baltic Sea, and repealing Regulations (EC) No 811/2004, (EC) No 2166/2005, (EC) No 388/2006, (EC) 509/2007 and (EC) 1300/2008 [7245/18 - COM (2018) 149 final] - Opinion on the application of the Principles of Subsidiarity and Proportionality - The Irish Parliament
10087/18	Proposal for a DIRECTIVE OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on unfair trading practices in business-to-business relationships in the food supply chain [doc. 7809/18 - COM(2018) 173 final] - Opinion on the application of the Principles of Subsidiarity and Proportionality - The Romanian Senate