Protokoll utskottssammanträde 2017/18:2

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2017/18:2

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:2
DATUM	2017-10-05
TID	07.30 – 09.25 09.35 – 09.50
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Kommissionens förslag om fastställande för 2018 av fiskemöjligheter i Östersjön Utskottet överlade med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, Näringsdepartementet, om: KOM(2017) 461 Förslag till rådets förordning om fastställande för 2018 av fiskemöjligheter för vissa fiskbestånd och grupper av fiskebestånd i Östersjön Underlaget utgjordes av en den 3 oktober 2017 översänd promemoria (dnr 1.6.1-104-2017/18). Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den reformerade gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. När det gäller fiskemöjligheter i Östersjön 2018 anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning (MSY), att reformens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten. I linje med detta är regeringen angelägen om att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen. Vad gäller fritidsfiske anser regeringen generellt att reglering av fritidsfiske i första hand är varje medlemsstats ansvar och att EU-lagstiftning på detta område endast bör övervägas i specifika fall och om den kan tillföra mervärde. Givet beståndssituationen för vissa av Östersjöns bestånd och där fritidsfiskets har betydande bidrag till fiskeridödligheten anser regeringen att det för närvarande i specifika fall skulle finnas ett mervärde i att reglera fritidsfiske i vissa områden och för vissa arter i Östersjön inom ramen för denna förordning. Vad gäller ål anser regeringen att situationen för den europeiska ålen är ytterst alarmerande och har varit det i många år. Regeringen delar kommissionens inställning att kraftfulla åtgärder behöver vidtas i närtid för att rädda arten, och därmed också ålfisket på längre tid. Regeringens övergripande målsättning är att EU:s förvaltningsåtgärder för ål ska vara i linje med den reformerade fiskeripolitikens mål och principer samt att den vetenskapliga rådgivningen utgör grunden för det samlade beslutet om de olika fiskarterna och bestånden. Regeringen välkomnar därför kommissionens initiativ för att rädda arten. Det är ytterst viktigt att kommissionen skyndsamt vidtar långsiktiga åtgärder genom skärpning av den befintliga EU-ålförordningen samt ger särskild prioritering av uppföljning och efterlevnad av de nationella ålförvaltningsplanerna. M-, SD-, C- och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Vad gäller ål anser vi att situationen för den europeiska ålen är ytterst alarmerande och har varit det i många år. Vi delar kommissionens inställning att kraftfulla åtgärder behöver vidtas i närtid för att rädda arten, och därmed också ålfisket på längre sikt. Vår övergripande målsättning är att EU:s förvaltningsåtgärder för ål ska vara i linje med den reformerade fiskeripolitikens mål och principer samt att den vetenskapliga rådgivningen utgör grunden för det samlade beslutet om de olika fiskarterna och bestånden. Vi välkomnar därför kommissionens initiativ för att rädda arten under förutsättning att det fortsatt finns ett undantag för det småskaliga fisket som redan i dag har undantag. Sverige ska fortsatt värna om det småskaliga kustnära fisket för att säkerställa att dess kultur och tradition inte försvinner. Det är ytterst viktigt att kommissionen skyndsamt vidtar långsiktiga åtgärder genom skärpning av den befintliga EU-ålförordningen samt ger särskild prioritering av uppföljning och efterlevnad av de nationella ål-förvaltningsplanerna. Fiskeförbudet avseende ål ska utökas till att gälla hela EU. V-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Sverige stödjer EU-kommissionens förslag till ett ålfiskeförbud och kommer aktivt att driva detta på ministerrådet. Sverige ska verka för fiskekvoter i linje med den vetenskapliga rådgivningen och den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer om hållbart fiske. Vänsterpartiet vill därför att Sverige ska verka för lägre kvoter för torsk (västra beståndet) och lax (egentliga Östersjön). I händelse av förhandlingar och omröstning ska smärtgränsen för Sverige vara kommissionens förslag, d.v.s. Sverige ska inte rösta för högre kvoter än vad kommissionen föreslagit. Vi motsätter oss det öppna mandat regeringen efterfrågar. – Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Jordbruks- och fiskeråd den 9 oktober 2017 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht med medarbetare lämnade information inför Jordbruks- och fiskerådet den 9 oktober 2017.
§ 3	Miljöråd den 13 oktober 2017 (dp. 1-3, 5, 7 a) i, ii, iii, iv, b) och d)) Miljöminister Karolina Skog med medarbetare lämnade information inför Miljörådet den 13 oktober 2017.
§ 4	Miljöråd den 13 oktober 2017 (dp. 4, 6 och 7 a) v och c)) Utskottet beslutade enligt RO7:12 att överlägga med statssekreterare Eva Svedling, Utrikesdepartementet, om följande punkter på rådsdagordningen: Rådets dagordningspunkt 4. Sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem Underlaget utgjordes av redovisad ståndpunkt i - kommenterad dagordning inkommen 2017-10-02 Förslag till svensk ståndpunkt: Rådet är nu nära en kompromiss om ESR och LULUCF. Att rådet når allmänna inriktningar om förslagen innan klimatkonventionens partsmöte (COP23) skickar en positiv signal till omvärlden och är viktigt för att upprätthålla EU:s globala ledarskap. Regeringen föreslår att Sverige arbetar med målet att anta allmänna inriktningar om både ESR och LULUCF på miljörådet, baserat på kompromissförslagen som ordförandeskapet har lagt fram. Regeringen föreslår att Sverige verkar för att få så stort genomslag som möjligt enligt nedanstående i de frågor som kan förväntas vara kvar för Miljörådet. Det är viktigt att undvika stora överskott av utsläppsenheter i ESR då detta minskar omställningstrycket inom EU. En så ambitiös startpunkt som möjligt är central för att begränsa det förväntade överskottet. Flexibiliteterna behöver också utformas på ett sätt som värnar systemets ambitionsnivå och miljömässiga integritet. Sverige kan acceptera att en reserv inrättas i ESR. Reserven behöver dock hållas så begränsad som möjligt och får inte riskera uppnåendet av EU:s gemensamma mål. Starka översynsklausuler behövs för att möjliggöra framtida höjningar av ambitionsnivåerna i både ESR och LULUCF så att temperaturmålen i Parisavtalet kan nås. Ambitionen och miljöintegriteten måste så långt möjligt bevaras när LULUCF inkluderas i klimatramverket till 2030. Samtidigt får regelverket inte hindra en långsiktigt ökad och hållbar produktion av bioenergi, livsmedel och fossilsnåla material från jord- och skogsbruket. Regeringen anser, givet mandatet från riksdagen, att Sverige i detta läge bör acceptera att referensnivån baseras på hur skogsbruket bedrivits mellan 2000 och 2009 i kombination med en kompensation som så långt som möjligt täcker Sveriges behov. Det nationella självbestämmandet i skogsfrågor måste värnas. Regeringen anser att Sverige bör kunna acceptera föreslagen beslutsprocess för referensnivåerna för skogsbruk. Den innebär att förslag till referensnivåer beräknas av medlemsländerna själva. Efter granskning och om behov finns revideras referensnivåerna av medlemsländerna själva, samt beslutas genom att kommissionen antar en genomförandeakt. Regeringen anser vidare att Sverige bör stödja förslag som innebär att avverkade träprodukter bokförs med samma bokföringsregler som för den levande biomassan. Följande förslag till reviderad svensk ståndpunkt, vilken stats-sekreteraren förklarade sig villig att beakta inför sammanträdet i EU-nämnden, redovisades: Rådet är nu nära en kompromiss om ESR och LULUCF. Att rådet når allmänna inriktningar om förslagen innan klimatkonventionens partsmöte (COP23) skickar en positiv signal till omvärlden och är viktigt för att upprätthålla EU:s globala ledarskap. Regeringen föreslår att Sverige arbetar med målet att anta allmänna inriktningar om både ESR och LULUCF på miljörådet, baserat på kompromissförslagen som ordförandeskapet har lagt fram. Regeringen föreslår att Sverige verkar för att få så stort genomslag som möjligt enligt nedanstående i de frågor som kan förväntas vara kvar för Miljörådet. Generellt är det viktigt att klimatregelverken utformas på ett rättvist och kostnadseffektivt sätt. Det är viktigt att undvika stora överskott av utsläppsenheter i ESR då detta minskar omställningstrycket inom EU. En så ambitiös startpunkt som möjligt är central för att begränsa det förväntade överskottet. Flexibiliteterna behöver också utformas på ett sätt som värnar systemets ambitionsnivå och miljömässiga integritet. Sverige kan acceptera att en reserv inrättas i ESR. Reserven behöver dock hållas så begränsad som möjligt och får inte riskera uppnåendet av EU:s gemensamma mål. Starka översynsklausuler behövs för att möjliggöra framtida höjningar av ambitionsnivåerna i 2030-ramverket så att temperaturmålen i Parisavtalet kan nås. Ambitionen och miljöintegriteten måste så långt möjligt bevaras när LULUCF inkluderas i klimatramverket till 2030. Regelverket ska vara transparent och robust, för att säkra miljöintegriteten, samtidigt som det svenska självbestämmandet i skogsfrågor inte får äventyras. Samtidigt får regelverket inte hindra en långsiktigt ökad och hållbar produktion av bioenergi, livsmedel och fossilsnåla material från jord- och skogsbruket. Särskild hänsyn bör tas till att möjliggöra en fortsatt ökad hållbar produktion inom skogsbruket (då meningen inte var markerad i den på bordet delade texten tog inte statssekreteraren ställning till den). Regeringen anser, givet mandatet från riksdagen, att Sverige i detta läge bör acceptera att referensnivån baseras på hur skogsbruket bedrivits mellan 2000 och 2009 under förutsättning att Sverige får en adekvat kompensation som så långt som möjligt fortsatt täcker Sveriges behov. Sverige ska säkerställa att skogsrika länder med liknande förutsättningar ska behandlas på ett rättvist sätt, utan att konkurrensen mellan dessa snedvrids. Det nationella självbestämmandet i skogsfrågor måste värnas. Regeringen anser att Sverige bör kunna acceptera föreslagen beslutsprocess för referensnivåerna för skogsbruk. Detta förutsatt att förslag till referensnivåer beräknas av medlemsländerna själva. Efter granskning och om behov finns revideras referensnivåerna av medlemsländerna själva, samt beslutas genom att kommissionen antar en genomförandeakt. Regeringen anser vidare att Sverige bör stödja förslag som innebär att avverkade träprodukter bokförs med samma bokföringsregler som för den levande biomassan. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Sverigedemokraterna anser att regeringen borde verka för att Sveriges andel inom ESR minskar med målsättningen att Sveriges andel av utsläppsminskningarna inte ska vara större än genomsnittet inom EU. Vidare bör den föreslagna reserven inte upprättas. V-ledamoten anmälde följande avvikande mening: EU:s totala utsläppsmål bör skärpas till ett mål om minskning av utsläppen av växthusgaser till 2030 med 60 %. Därför borde Sverige verka för att ambitionsnivån i ansvarsfördelningen (ESR) höjs så att det övergripande målet om 60 % minskning kan nås. Det är bra att Sverige har en kritisk inställning till de s.k. flexibiliteterna i förslaget och att man vill minska dessa, men vi anser att Sverige borde verka för att möjligheten att använda krediter från andra system borde undvikas helt och hållet eller åtminstone begränsas avsevärt mer än i nu liggande förslag. Det är olyckligt att Sverige inom ramen för den förändrade LULUCF-förordningen öppnar för en referensnivå baserad på prognos istället för det historiska skogsbruket. Det riskerar att underminera integriteten i systemet och främja ökad skogsavverkning. Sverige måste därför tydligt motsätta sig ökade möjligheter att använda skogsbruket som en kolsänka. Dessvärre innebär förslagen från de borgerliga partierna, som regeringen nu gjort till sina, steg ytterligare åt fel hål. Vi anser också att sanktionerna mot de som bryter mot förordningen bör bli tydligare och mer verkningsfulla än som föreslås i nuläget. – M-, C-, L- och KD-ledamöterna anmälde följande särskilda yttrande: Det är centralt för Sverige att bevara självbestämmandet över skogen och skogspolitiken. Sverige har byggt mycket av sin framgång på ett långsiktigt och hållbart skogsbruk. Det senaste seklet har virkesförrådet i den svenska skogen ökat med 90 procent samtidigt som avverkningen har fördubblats. Detta är en framgångssaga. EU har ingen, och ska inte ha någon kompetens inom skogspolitiken. Den svenska utgångspunkten har varit att referensnivån ska sättas endast utifrån en prognos om framtida avverkning inom en beräknad hållbar avverkningsnivå. Det nuvarande förslaget sätter istället referensnivån utifrån historiska data. Det bygger i grunden på ett missförstånd om att det är möjligt att reglera något dynamiskt med statiska data som utgångspunkt. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Rådets dagordningspunkt 6. Utkast till rådets slutsatser om Parisavtalet och förberedelserna inför UNFCCC-mötena (Bonn den 6–17 november 2017) Underlaget utgjordes av redovisad ståndpunkt i - kommenterad dagordning inkommen 2017-10-02 Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att Sverige bör stödja ordförandens förslag till rådsslutsatser. Rådsslutsatserna tydliggör EU:s målsättningar inför förhandlingarna i Bonn och slår fast EU:s tydliga stöd till Parisavtalet och intention att vara ledande i avtalets genomförande. Regeringen verkar särskilt för att EU ska fortsätta att vara drivande i de frågor som är betydande för möjligheten att kontinuerligt höja den globala ambitionen i klimatarbetet genom den 5-åriga cykeln för utsläppsminskningar och dess globala översyn. Regeringen verkar också för utvecklingen av ett starkt gemensamt uppföljningssystem och att nästa års stödjande dialog utformas så att den skapar ett politiskt tryck att öka ambitionen för de utsläppsminskningsåtaganden som läggs eller revideras år 2020. Regeringen anser att förslaget till rådsslutsatser ger en bra grund för att EU ska kunna vara pådrivande i de frågor som prioriteras av Sverige under partsmötet och anser därför att det aktuella förslaget till rådsslutsatser tillgodoser de svenska prioriteringarna. Regeringen har verkat för att rådsslutsatserna tydligt ska slå fast EU:s globala ledarskap i arbetet för att bekämpa klimatförändringarna såväl inom de internationella klimatförhandlingarna som i genomförandet av Parisavtalet. V-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Jag noterar att det i EU:s position inför klimattoppmötet COP23 i Bonn exempelvis inte står någonting om att klimatfinansiering ska vara ”ny och additionellt”, utfasning av miljöskadliga subventioner, inget om tekniköverföring till utvecklingsländerna eller erbjudande om att EU ska höja sina minskningsambitioner för växthusgaser. Överlag är EU:s bidrag inför COP23 inte tillräckligt ambitiöst för att svara mot målsättningarna i Parisavtalet om att begränsa uppvärmningen väl under 2 grader, med sikte på 1,5 grader. Den svenska ståndpunkten borde vara att verka för att detta ska lyftas in i EU:s position. Sverige borde också presentera en egen ståndpunkt inför COP23 som kompletterar och går utöver EUs. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Statssekreterare Eva Svedling lämnade under övriga punkter på rådsdagordningen information inför Miljörådet den 13 oktober 2017. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 5	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2017/18:1.
§ 6	Inkomna EU-dokument Inkomna EU-dokument m.m. enligt bilaga 2 anmäldes och lades till handlingarna.
§ 7	Inkomna skrivelser Inkomna skrivelser enligt bilaga 3 anmäldes och lades till handlingarna.
§ 8	Uppvaktning Utskottet beslutade att ta emot LRF:s nye ordförande torsdagen den 9 november 2017 kl. 10.00.
§ 9	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 12 oktober 2017 kl. 10.00.
Vid protokollet Justeras den 12 oktober 2017 Matilda Ernkrans

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2017/18:2

§ 1

§ 2-3

§ 4-7

§ 8-9

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Matilda Ernkrans (S), ordf.

X

X

X

X

Kristina Yngwe (C), vice ordf.

X

X

X

-

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

X

X

X

X

Isak From (S)

X

X

X

X

Johan Hultberg (M)

-

-

-

-

Sara Karlsson (S)

X

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

X

Åsa Coenraads (M)

X

X

X

X

Johan Büser (S)

-

-

-

-

Stina Bergström (MP)

O

X

X

X

Gunilla Nordgren (M)

X

X

X

X

Monica Haider (S)

X

X

X

X

Runar Filper (SD)

X

X

X

X

Lars Tysklind (L)

-

-

-

-

Jens Holm (V)

X

X

X

X

Lars-Axel Nordell (KD)

X

X

X

X

Marianne Pettersson (S)

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Petra Ekerum (S)

X

X

X

X

Jesper Skalberg Karlsson (M)

Åsa Westlund (S)

Lars-Arne Staxäng (M)

X

X

X

X

Pyry Niemi (S)

- (SD)

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Kristina Nilsson (S)

Rickard Nordin (C)

Emma Nohrén (MP)

X

O

-

-

Sten Bergheden (M)

Mikael Dahlqvist (S)

Cassandra Sundin (SD)

Nina Lundström (L)

X

X

X

X

Wiwi-Anne Johansson (V)

Sofia Damm (KD)

Elin Lundgren (S)

Josef Fransson (SD)

Mikael Eskilandersson (SD)

Anders Schröder (MP)

Eskil Erlandsson (C)

O

O

-

-

Emma Wallrup (V)

Birger Lahti (V)

Magnus Oscarsson (KD)

Emma Carlsson Löfdahl (L)

Said Abdu (L)

Magnus Manhammar (S)

Larry Söder (KD)

Marie Olsson (S)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET		2017-10-05	Bilaga 2 till protokoll 2017/18:2
Till MJU inkomna EU-dokument m.m. 15-30 september 2017
Beteckning	Rubrik
KOM- dokument
KOM(2017) 483	Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om fördelningen av fiskemöjligheter inom ramen för protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Mauritius
KOM(2017) 484	Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på unionens vägnar, och provisorisk tillämpning av protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Mauritius
KOM(2017) 486	Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av ett protokoll om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Mauritius
KOM(2017) 546	RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Halvtidsutvärdering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 652/2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial , och om ändring av rådets direktiv 98/56/EG, 2000/29/EG och 2008/90/EG, Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 178/2002, (EG) nr 882/2004 och (EG) nr 396/2005, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009, och om upphävande av rådets beslut 66/399/EEG, 76/894/EEG och 2009/470/EG
KOM(2017) 554	RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET TIONDE FINANSIELLA RAPPORTEN FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM EUROPEISKA JORDBRUKSFONDEN FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING (EJFLU) BUDGETÅRET 2016
KOM(2017) 556	Förslag till RÅDETS BESLUT om uppsägning av partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Unionen Komorerna, vilket antogs genom rådets förordning (EG) nr 1563/2006 av den 5 oktober 2006
K- dokument
K(2017) 6214	KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) …/…av den 20.9.2017 om ändring av förordning (EG) nr 589/2008 vad gäller handelsnormerna för ägg från utehöns när hönsens tillträde till en rastgård utomhus begränsas
K(2017) 6458	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 20.9.2017 om ändring av bilagan till genomförandebeslut (EU) 2017/247 om skyddsåtgärder i samband med utbrott av högpatogen aviär influensa i vissa medlemsstater
K(2017) 6494	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 21.9.2017 om månatliga utbetalningar från EGFJ för utgifter som verkställts av utbetalningsställen i medlemsstaterna i augusti 2017
K(2017) 6577	KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 25.9.2017 om godkännandena för försäljning av veterinärmedicinska läkemedel som innehåller moxidektin för oral, topikal eller subkutan administrering till nötkreatur, får och hästar, inom ramen för artikel 35 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG
Övrigt
Revisionsrättens analys	Europeiska revisionsrättens översiktliga analys om EU:s åtgärder på området energi och klimatförändringar