Protokoll utskottssammanträde 2017/18:16

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2017/18:16

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2017/18:16
DATUM	2018–02–08
TID	10.00–10.55
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2017/18:15.
§ 2	Överläggning med regeringen Utskottet överlade med statssekreterare Emil Högberg, Statsrådsberedningen, om förslag till reviderad svensk ståndpunkt vad gäller målnivåer för förnybar energi till 2030 (se bilaga 2). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt i promemorian. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening. Sverigedemokraterna har även tidigare haft andra uppfattningar än regeringen gällande såväl det s.k. förnybardirektivet som energiunionen i sin helhet, eftersom vi menar att detta är kostnadsdrivande och inte leder till bl.a. minskat koldioxidläckage. Vi hade hellre sett ett icke bindande mål där fokus varit på fossilfritt. Enligt World Energy Investment Outlook finns det ett investeringsbehov på ca 10 000 miljarder svenska kronor enbart för EU och för förnybara energikällor från 2015 till 2030. Vi har sett att detta astronomiska investeringsbehov gällande förnybara energislag har ökat kraftigt de senaste åren och vi är bekymrade över att investeringarna inte avspeglar marknadsbehovet eller behovet för att minska det globala koldioxidläckaget. Mot denna bakgrund anser vi att den svenska ståndpunkten borde ha följande lydelse: EU:s mål för förnybar energi bör förbli oförändrat, dvs. målet bör inte överstiga den nivå som ministerrådet har antagit en allmän riktlinje om. Det innebär att regeringen ska verka för ett EU-mål till 2030 som inte överstiger 27 % förnybar energi. V-ledamoten anmälde följande avvikande mening. Jag välkomnar Europaparlamentets förslag om en revidering av det s.k. förnybardirektivet. Förslaget om ett högre mål som innebär minst 35 % förnybar energi 2030 istället för minst 27 % är ett steg i rätt riktning. Jag vill samtidigt påminna om att Vänsterpartiet har förordat ett bindande EU-mål till 2030 om minst 45 % förnybar energi. Enligt min uppfattning är det positivt att även regeringen välkomnar Europaparlamentets förslag och vill verka för att EU:s mål för förnybar energi höjs jämfört med rådets allmänna inriktning. Jag anser dock att ambitionsnivån bör höjas. Mot denna bakgrund anser jag att den svenska ståndpunkten borde ha följande lydelse: EU:s mål för förnybar energi bör höjas i linje med vad Europaparlamentet har föreslagit. Det innebär att regeringen ska verka för ett bindande EU-mål till 2030 om minst 35 % förnybar energi. Vid sammanträdet närvarade ämnesråd Anna Törner, kansliråden Eva Centeno López, Fredrik von Malmborg och Jenny Malmberg samt departementssekreterare Mia Abramsson, Miljö- och energidepartementet. Vid sammanträdet närvarade även föredragande Christina Hammarstedt, EU-nämndens kansli.
§ 3	Överläggning med regeringen Utskottet överlade med statssekreterare Emil Högberg, Statsrådsberedningen, om förslag till reviderad svensk ståndpunkt vad gäller målnivåer för energieffektivisering till 2030, (se bilaga 3). Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt i promemorian. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening. Sverigedemokraterna har tidigare haft synpunkter på genomförandet av energieffektiviseringsdirektivet. Vi ställer oss frågande till kostnadsdrivande lösningar till liten eller ingen miljönytta alls och är övergripande kritiska till EU:s negativa inflytande på svensk energi- och miljöpolitik. Även om det bindande målet för energieffektivisering inte ska bördefördelas finns en överhängande risk att en differens i den gemensamma måluppfyllnaden ska täckas kollektivt eller att det i ett senare skede kommer att bördefördelas. Sammantaget resulterar detta i att skillnaderna i kostnader mellan medlemsländer för att utföra energieffektivisering blir oproportionerligt stora. Sverigedemokraterna är skeptiska till att anpassa den svenska lagstiftningen till energiunionen och dess 2030-ramverk. Vi har tidigare belyst problematiken för svensk räkning av att sätta konkreta energieffektiviseringsmål i procent då bl.a. svensk byggstandard redan är av hög kvalitet och Sveriges klimat skiljer sig från det i övriga Europa. Sverigedemokraterna anser att det är angeläget att EU:s mål för energieffektivisering kan nås på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. För att detta ska kunna ske behöver det möjliggöras för medlemsstaterna att själva utforma styrmedel, detaljregler och konkreta åtgärder för att bidra till EU:s måluppfyllelse. En detaljstyrning från EU-nivå som inte tillåter lösningar som är anpassade till nationella, regionala och lokala förhållande till gagn för en kostnadseffektiv måluppfyllelse bör därför inte accepteras. Mot denna bakgrund anser vi att den svenska ståndpunkten borde ha följande lydelse: EU:s mål för energieffektivisering bör inte överstiga den nivå som ministerrådet antagit en allmän riktlinje om. Det innebär att regeringen ska verka för ett bindande EU-mål till 2030 som inte överstiger 30 % energieffektivisering. V-ledamoten anmälde följande avvikande mening. Europaparlamentets förslag om en revidering av det s.k. energieffektiviseringsdirektivet är ett välkommet steg i rätt riktning. Förslaget innebär att EU:s mål för energieffektivisering till 2030 ska vara 35 % och att målet görs bindande på EU-nivå. Jag vill samtidigt påminna om att Vänsterpartiet har förordat ett bindande EU-mål till 2030 om minst 40 % energieffektivisering. Jag är positiv till att även regeringen välkomnar Europaparlamentets förslag och vill verka för att EU:s mål för energieffektivisering stärks jämfört med rådets allmänna inriktning. Enligt min mening behöver dock ambitionsnivån höjas. Mot denna bakgrund anser jag att den svenska ståndpunkten borde ha följande lydelse: EU:s mål för energieffektivisering bör höjas i linje med vad Europaparlamentet har förslagit. Det innebär att regeringen ska verka för ett bindande EU-mål till 2030 om minst 35 % energieffektivisering. Vid sammanträdet närvarade ämnesråd Anna Törner, kansliråden Eva Centeno López, Fredrik von Malmborg och Jenny Malmberg samt departementssekreterare Mia Abramsson, Miljö- och energidepartementet. Vid sammanträdet närvarade även föredragande Christina Hammarstedt, EU-nämndens kansli.
§ 4	Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanada (NU4y) Utskottet fortsatte behandlingen av yttrande till utrikesutskottet över proposition 2017/18:60 om avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanada. Utskottet fattade beslut i ärendet. Förslag till yttrande nr 4 justerades. Avvikande mening anmäldes av V-ledamoten. Särskilt yttrande anmäldes dels av M-, C-, L- och KD-ledamöterna, dels av S- och MP-ledamöterna.
§ 5	Handelspolitik (NU11) Utskottet behandlade motioner om handelspolitik. Ärendet bordlades.
§ 6	Subsidiaritetsprövning av KOM(2017) 795 Utskottet behandlade frågan om subsidiaritetsprövning av förslag till förordning om efterlevnad och upprätthållande av harmoniserad unionslagstiftning, KOM(2017) 795. Utskottet beslutade att inhämta information från regeringen i fråga om subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen gällande kommissionens förslag till förordning. Ärendet bordlades.
§ 7	Mottagande av motioner Utskottet beslutade att från skatteutskottet ta emot motion 2017/18:1014 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) om en översyn av konsekvensutredningarna för att se till att de håller hög kvalitet. Utskottet beslutade att från justitieutskottet ta emot motion 2017/18:1560 av Johnny Skalin (SD) om att köp och vidareförsäljning av falska produkter bör kriminaliseras. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 8	Överlämnande av motion Utskottet beslutade att till arbetsmarknadsutskottet, under förutsättning av detta utskotts medgivande, överlämna motion 2017/18:3405 yrkande 20 av Lars Hjälmered m.fl. (M) om mentorer för att utveckla nyanländas entreprenörskap. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 9	Anmälan av inkomna EU-dokument Anmäldes sammanställning över inkomna EU-dokument.
§ 10	Anmälan av inkomna skrivelser Anmäldes inkomna skrivelser (enligt bilaga 2). Skrivelserna lades till handlingarna.
§ 11	Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum torsdagen den 15 februari kl. 10.00.
Vid protokollet Bibi Junttila Justeras den 15 februari 2018 Jennie Nilsson

NÄRINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2017/18:16

§ 1

§ 2-3

§ 4

§ 5-11

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Jennie Nilsson (S), ordf.

X

X

X

X

Lars Hjälmered (M), vice ordf.

Åsa Westlund (S)

X

X

X

X

Hans Rothenberg (M)

X

X

X

X

Per-Arne Håkansson (S)

X

X

X

X

Josef Fransson (SD)

X

X

X

X

Hanif Bali (M)

X

X

X

X

Anna Wallén (S)

Helena Lindahl (C)

O

O

O

X

Lise Nordin (MP)

X

X

O

O

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

X

X

X

X

Mattias Jonsson (S)

X

X

X

X

Mattias Bäckström Johansson (SD)

X

X

X

X

Maria Weimer (L)

Birger Lahti (V)

X

X

X

X

Penilla Gunther (KD)

X

X

X

X

Anna-Caren Sätherberg (S)

SUPPLEANTER

Hanna Westerén (S)

Sofia Fölster (M)

X

X

X

X

Patrik Engström (S)

X

X

X

X

Gunilla Nordgren (M)

Jasenko Omanovic (S)

Johan Nissinen (SD)

Jessika Roswall (M)

Hannah Bergstedt (S)

Peter Helander (C)

O

O

X

O

Lorentz Tovatt (MP)

O

O

X

X

Sten Bergheden (M)

Isak From (S)

Olle Felten (SD)

Said Abdu (L)

X

X

X

Håkan Svenneling (V)

Mikael Oscarsson (KD)

Krister Örnfjäder (S)

Sven-Olof Sällström (SD)

Cassandra Sundin (SD)

Jonas Eriksson (MP)

Rickard Nordin (C)

X

X

Christina Höj Larsen (V)

Aron Modig (KD)

Mathias Sundin (L)

Maria Arnholm (L)

Matilda Ernkrans (S)

Jessica Polfjärd (M)

ClasGöran Carlsson (S)

Åsa Eriksson (S)

David Lindvall (S)

X

X

X

X

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

Promemoria 2018-02-05

Bilaga 2

Förslag till svensk ståndpunkt gällande mål för förnybar energi på EU-nivå till 2030 inom ramen för förhandlingar om reviderat förnybartdirektiv

Bakgrund

Europeiska rådet (ER) kom i oktober 2014 överens om ett bindande mål på EU-nivå för förnybar energi om minst 27 procent till 2030.

Hösten 2016 presenterade kommissionen sitt förslag till reviderat direktiv för förnybar energi (REDII) i syfte att genomföra det som Europeiska rådet hade kommit överens om i oktober 2014. Kommissionens föreslog ett mål om minst 27 procent till 2030 som är bindande på EU-nivå men inte på nationell nivå.

Sedan kommissionen lanserade sitt förslag har förhandlingar pågått i rådet, samtidigt som Europaparlamentet behandlat förslaget. I rådet har målfrågan inte varit aktuell. Rådet antog i december 2017 en allmän riktlinje om förslaget med oförändrad målnivå till 2030, det vill säga bindande EU- mål om minst 27 procent förnybar energi.

Parlamentet antog i januari 2018 sin rapport för revidering av förnybartdirektivet. Parlamentet föreslår ett högre mål om minst 35 procent förnybar energi till 2030 istället för minst 27 procent.

Det förslag som parlamentet röstat igenom innebär en viss ändring när det gäller målets karaktär. Parlamentet föreslår i linje med Europeiska rådets slutsatser att målet för förnybar energi till 2030 ska vara bindande på EU-nivå och inte bindande på nationell nivå. Samtidigt föreslår parlamentet att medlemsstaterna ska sätta upp nationella mål. Om dessa inte adderar till minst 35 % ska medlemsstaterna enligt parlamentets förslag höja sina nationella mål om dessa ligger under de andelar som beräknas enligt den metodik med objektiva kriterier som Parlamentet anger. De parametrar som Europaparlamentet inkluderar i sin metod är 30% så kallad flat rate som innebär att alla länder höjer sitt mål med 30 % av ökningen på EU nivå mellan 2020 och 2030, 30 % BNP per capita, 30% indexerad potential och 10 % indexerad sammanläkningsgrad. I parlamentets förslag har den uppföljningsmekanismen inkluderats i förnybartdirektivet, i rådets allmänna riktlinje ingår uppföljningsmekanismer i förslaget till styrningsramverk för Energiunionen (governance).

Förhandlingarna mellan rådet och parlamentet beräknas starta i början av februari 2018. Det innevarande Bulgariska ordförandeskapet har som ambition att komma så långt som möjligt och hoppas kunna avsluta förhandlingarna under sitt ordförandeskap. Inför förhandlingarna kommer rådet att behöva ta ställning till parlamentets ståndpunkt om målnivå. Med anledning av detta behöver Sveriges sedan tidigare antagna ståndpunkt rörande revidering av förnybartdirektivet kompletteras.

Analys

Regeringens utgångspunkt inför förhandlingar om ny och ändrad lagstiftning inom ramen för hela Ren-energipaketet var insikten att alla parter måste höja ambitionerna för att Parisavtalets mål ska kunna nås. För att EU ska kunna fortsätta ha en ledande roll i det globala klimatarbetet behöver Parisavtalet beaktas fullt ut inom EU. Rådets allmänna riktlinje om förnybartdirektivet är i linje med det av Europeiska rådet med enhällighet beslutade 2030-ramverket från oktober 2014, men är inte tillräckligt för att målen från Parisavtalet ska kunna nås.

Kommissionen har pekat på att kommissionen själv i de prognoser som låg till grund för analys av 2030-målet för förnybar energi använde för höga antaganden om produktionskostnader för förnybara teknologier. Det innebär att om de tidigare antagandena om kostnader ersätts med nya antaganden utifrån de faktiska kostnader som råder idag så blir prognosen för andelen förnybar energi i EU automatiskt högre och målet om minst 27 procent inte längre relevant. Enligt information från kommissionen väntas ett nytt underlag om detta skickas till Parlamentet som input till trilogerna.

Den internationella byrån för förnybar energi, IRENA, har i sammanfattning till en rapport som ska publiceras visat att det är kostnadseffektivt för EU att öka andelen förnybar energi till 34 procent till 2030 (givet ett mål om 30 procent energieffektivisering till 2030). En sådan målsättning skulle också enligt rapporten ta EU närmare ett scenario kompatibelt med målsättningarna i Parisavtalet. Parlamentet lutar sig mot den analysen i det förslag de lagt fram.

Ett EU-mål om 30 procent skulle (med den metodik för så kallade objektiva kriterier som parlamentet föreslår) leda till en andel för Sverige som är lägre än vad prognosen med beslutade styrmedel visar. Ett EU- mål om 35 procent indikerar en för Sverige marginellt högre andel än enligt prognos.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar Europaparlamentets förslag om ett bindande EU-mål till 2030 om minst 35 % för förnybar energi.

Regeringen ska tillsammans med likasinnade medlemsstater verka för att EU:s mål för förnybar energi höjs jämfört med rådets allmänna inriktning.

Regeringen stödjer tydliga objektiva kriterier och stark uppföljning av nationella bidrag i styrningsramverket samt att EU-åtgärder ska vara riktade till de som redovisat icke-ambitiösa bidrag. Regeringen ifrågasätter Europaparlamentets förslag att medlemsstater åläggs att anta nationella mål för förnybar energi till 2030.

Promemoria 2018-02-05

Bilaga 3

Förslag till svensk ståndpunkt gällande mål för energieffektivisering till 2030 inom ramen för förhandlingar om revidering av Energieffektiviseringsdirektivet

Bakgrund och förhandlingsläge

Europeiska rådet (ER) beslutade i oktober 2014 att EU ska ha ett vägledande mål om minst 27 % energieffektivisering till 2030 och att målet ska ses över senast 2020, med möjlighet att höja målet till 30 %.

I november 2016 presenterade kommissionen ett förslag till revidering av Energieffektiviseringsdirektivet (EED). Detta som del i ett större lagstiftningspaket – Ren energi för alla européer. Kommissionen föreslog bland annat att EU:s mål för energieffektivisering till 2030 görs bindande på EU-nivå och höjs från 27 % till 30 %.

Ministerrådet (TTE) antog den 26 juni 2017 en allmän riktlinje om revidering av EED som innebär att EU:s mål för energieffektivisering till 2030 ska vara 30 %. Sverige drev att målet skulle vara 30% och bindande på EU-nivå. Den slutliga kompromissen anger inte explicit om målet ska vara vägledande eller bindande. I samband med att en allmän riktlinje antogs gjorde Tyskland, Frankrike, Sverige, Luxemburg, Danmark, Irland och Portugal ett gemensamt uttalande om att i den fortsatta förhandlingen vara redo att öka ambitionen i direktivet, inte minst genom ett starkare EU-mål.

Europaparlamentet antog den 17 januari 2018 sin rapport för revidering av EED. Parlamentet föreslår bland annat att EU:s mål för energieffektivisering till 2030 ska vara 35 %, och att målet görs bindande på EU-nivå.

Europaparlamentet föreslår även att medlemsstaterna ska anta nationella vägledande mål för energieffektivisering till 2030. Innebörden av detta är inte att EU:s mål bördefördelas, utan att medlemsstaternas mål sammantaget ska motsvara EU:s mål. Rådet har inte antagit någon ståndpunkt avseende nationella mål.

Förhandlingarna mellan rådet och parlamentet beräknas starta i februari 2018. Det innevarande Bulgariska ordförandeskapet har som ambition att komma så långt som möjligt och hoppas kunna avsluta förhandlingarna under sitt ordförandeskap. Inför förhandlingarna kommer rådet att behöva ta ställning till parlamentets ståndpunkt om målnivå och målstruktur. Med anledning av detta behöver Sveriges sedan tidigare antagna ståndpunkt rörande revidering av EED kompletteras.

Analys

Regeringens utgångspunkt inför förhandlingar om ny och ändrad lagstiftning inom ramen för hela Ren-energipaketet var insikten att alla parter måste höja ambitionerna för att målen från Parisavtalet ska kunna nås. För att EU ska kunna fortsätta ha en ledande roll i det globala klimatarbetet behöver Parisavtalet beaktas fullt ut inom EU. Rådets allmänna riktlinje om EED är i linje med det av ER med enhällighet beslutade 2030-ramverket från oktober 2014, men är inte tillräckligt för att målen från Parisavtalet ska kunna nås. De fortsatta förhandlingarna bör således leda till att EU:s mål för energieffektivisering skärps. En förutsättning för detta är att det finns tillräckligt stöd från andra medlemsstater att gå utöver ER-slutsatserna från 2014.

Målet kan skärpas på olika sätt. Dels genom att målet görs bindande på EU-nivå, dels genom att målnivån höjs. Ett bindande mål anses enligt kommissionen och finansmarknaden ge investerare större säkerhet och bidrar till lägre finansiella kostnader, varför det blir billigare att nå målet jämfört med om det är icke-bindande. Ett bindande mål på 30 % skulle således kunna vara mer fördelaktigt än ett icke-bindande mål på till exemepl 33 % eller 35 %. Det finns även vissa kopplingar till förslaget om styrningsförordning (Eng. governance) som anger hur målen ska följas upp och hur robust det regelverket är.

Enligt det nu gällande EED är medlemsstaterna ålagda att ha vägledande nationella mål för energieffektivisering till 2020. Europaparlamentets förslag om vägledande nationella mål även till 2030 ger en tydlig politisk signal om vikten av energieffektivisering. Det stärker och utgör ett bra komplement till uppföljningen av de nationella bidrag och milstolpar som Energiunionens styrningsförordning reglerar. Energikommissionen har föreslagit ett svenskt mål om 50 % minskad energiintensitet mellan 2005 och 2030. Detta mål väntas behandlas av riksdagen under våren 2018 inom ramen för den energipolitiska inriktningsproposition som regeringen avser att presentera. Om riksdagen beslutar om ett sådant mål kommer Sverige att uppfylla kravet.

Det föreslagna EU-målet och det av Energikommissionen föreslagna målet är formulerade på olika sätt. Ett EU-mål om 35 % energieffektivisering till 2030, uttryckt som 35 % minskad energianvändning jämfört med så kallad ’business-as-usual’-prognos för 2030, motsvarar enligt EU-kommissionens konsekvensanalys en minskning av energiintensiteten i EU med 46 % från 2005 till 2030. Ett EU-mål om 40 % energieffektivisering motsvarar en minskning av energiintensiteten i EU med 49 %. I båda fallen är Energikommissionens förslag till svenskt mål för energieffektivisering till 2030 mer ambitiöst än EU-målet. EU-målet skulle inte bördefördelas mellan medlemsstaterna utan alla skulle jämföras mot samma nivå.

Europaparlamentets förslag till uppföljning av EU:s energieffektiviseringsmål genom styrningsramverket (governance) är otydligt ifråga om huruvida ett eventuellt gap för att EU-målet ska nås ska täckas kollektivt av alla medlemsstater, eller bara av de medlemsstater som inte når sina nationella mål. Sveriges bidrag till uppfyllelse av ett bindande EU-mål på upp till 35 % energieffektivisering bör vara tillräckligt om det av Energikommissionen föreslagna målet antas av riksdagen. Ju lägre målnivå EU antar, desto mindre blir risken att Sverige behöver vidta åtgärder utöver vad det svenska målet kräver.

Svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar Europaparlamentets förslag om ett bindande EU-mål för energieffektivisering till 2030 om 35 %.

Regeringen ska tillsammans med likasinnade medlemsstater verka för att EU:s mål för energieffektivisering stärks jämfört med rådets allmänna inriktning. I valet mellan högre målnivå och målets karaktär är det viktigare att målet blir bindande på EU-nivå, än att målnivån höjs.

Förutsatt att det inte är en fråga om bördefördelning så stödjer regeringen även Europaparlamentets förslag att medlemsstaterna åläggs att anta vägledande nationella mål till 2030.