Protokoll utskottssammanträde 2016/17:23

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2016/17:23

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:23
DATUM	2017-02-23
TID	08.00 – 9.30
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Miljöråd den 28 februari 2017 Utskottet beslutade enligt RO7:12 att överlägga med statsrådet Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, Utrikesdepartementet, om följande punkt på rådsdagordningen: Rådets dagordningspunkt 4. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar (första behandlingen) Underlaget utgjordes av redovisad ståndpunkt i - kommenterad dagordning inkommen 2017-02-20 Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen verkar för ett stabilt, långsiktigt och välfungerande handelssystem med stärkt prissignal. Regeringen föreslår att Sverige stödjer en allmän inriktning under förutsättning att den tydligt bidrar till ett sådant resultat. I de avslutande förhandlingarna om en allmän inriktning föreslår regeringen att Sverige i möjligaste mån fortsätter att verka för svenska prioriteringar enligt nedan. Regeringen prioriterar att minska det totala utsläppsutrymmet inom EU ETS. Regeringen anser att förslaget om en linjär reduktionsfaktor (LRF) på 2,2 % inom EU ETS från och med 2021 inte räcker för att uppnå Parisavtalets långsiktiga mål. I syfte att stärka prissignalen stödjer regeringen att marknadsstabilitetsreserven skärps genom ett större upptag och att utsläppsrätter i marknadsstabilitetsreserven annulleras efter en viss tid. Regeringen verkar för en så hög auktioneringsandel som möjligt. Regeringen avser betona vikten av att den fria tilldelningen ska vara tillräcklig för de mest konkurrensutsatta sektorerna inom EU ETS. Regeringen anser att gratis tilldelning till icke-konkurrensutsatta sektorer bör fasas ut från och med 2021. Det är viktigt att de fonder som inrättas under EU ETS så långt möjligt används för att bidra till uppfyllandet av EU:s långsiktiga klimat- och energimål, bland annat genom att riktas mot förnybar energi, energieffektivisering och elinfrastruktur. Statsrådet Lövin accepterade följande förslag till justering av den svenska ståndpunkten: Att tydliggöra att regeringen anser att reduktionsfaktorn måste höjas för att klara EU:s åtagande enligt Parisavtalet och i enlighet med miljömålsberedningens förslag. Den fria tilldelningen ska enbart vara tillräcklig för de mest konkurrensutsatta sektorerna. M-, C-, L- och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: EU:s gemensamma utsläppshandelssystem, EU ETS, är ett centralt styrmedel för att nå EU:s långsiktiga klimatmål om 80-95% minskning till 2050 jämfört med år 1990, och Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 grader. Basen för ett effektivt och ändamålsenligt utsläppshandelssystem är förutsägbara, stabila, rättvisa och långsiktiga regler. Prissignalen i systemet behöver stärkas, antalet sektorer som får fri tilldelning bör minskas samt åtgärder vidtas för att minska överskottet av utsläppsrätter. Det bör vara regeringens utgångspunkt när reglerna för kommande handelsperiod inom EU ETS förhandlas. Det övergripande målet för EU ETS är att sänka utsläppen av växthusgaser på ett kostnadseffektivt sätt inom unionen. Regeringen konstaterar korrekt att reduktionsfaktorn som föreslås inte är tillräcklig men väljer trots det att inte föreslå någon åtgärd för att höja reduktionsfaktorn. Reduktionsfaktorn bör åtminstone hållas under uppsikt i syfte att under nästkommande handelsperiod höja den till 2,4 procent inom ramen för EU:s åtaganden i Parisavtalet. Vidare krävs det förtydligande gällande regeringens ståndpunkt om annullering av utsläppsrätter. En rimlig åtgärd är att 800 miljoner utsläppsrätter motsvarande femton gånger Sveriges totala växthusgasutsläpp annulleras år 2021. Utöver detta bör också intaget till marknadsstabilitetsreserven fördubblas, samt stoppa 400 miljoner utsläppsrätter från den nuvarande perioden att föras över till nästa period via reserven för nya deltagare och betydande produktionsökningar och att dessa istället tas från nästa periods utsläppsrätter). Dessa åtgärder innebär att ytterligare utsläppsvolym tas bort från marknaden. När det gäller de olika fonder som finns kopplade till EU ETS är det viktigt att det ställs krav på sund förvaltning och transparens, och att de styr mot investeringar i hållbara lösningar och förnybar energi. Därför bör ytterligare resurser tillföras innovationsfonden för spjutspetsteknologi inom förnybar energi och industriprocesser. Här finns svenska företag och initiativ med stor potential. Mer transparens och tuffare klimatkrav bör ställas för användningen av de gratis utsläppsrätter länder i Central-och Östeuropa fortfarande får ge sin energisektor, till skillnad från övriga länder där energisektorn måste köpa alla sina utsläppsrätter. Därutöver bör krav ställas på att de projekt som finansieras genomgår ett upphandlingsförfarande och att gränsen för vilka projekt som omfattas inte sänkas. Vi ställer oss bakom regeringens ståndpunkt att verka för en så hög auktioneringsandel som möjligt, samtidigt som det är viktigt att säkerställa att de näringar som ligger långt fram i klimatarbetet och är mest effektiva inte drabbas av den så kallade korrektionsfaktorn. Risken finns annars att vi driver utsläppen ut ur EU vilket med stor sannolikhet betyder ökade globala utsläpp. Därför bör Sverige ställa sig bakom ett system med en viss begränsad flexibilitet mellan auktionering och fri tilldelning vid den händelse att utsläppsrätterna inte räcker till. Europaparlamentet har i sin position skrivningar om att tilldelningen till vissa sektorer ses över och att sjöfartssektorn ska inkluderas i utsläppshandeln senast 2023, om sektorn inte innan dess inte har fått till stånd ett internationellt avtal. Skärpta krav och en tydlig deadline är viktigt, eftersom sjöfartens klimatutsläpp hittills inte är reglerat varken i EU eller i Parisavtalet. Europaparlamentet föreslår även att kraven för allokeringen av utsläppsrätter till den EU-interna flygtrafiken bör skärpas så att den lyder under samma regler som övriga delar av utsläppshandeln. Hårdare krav på EU-nivå skulle få stor betydelse och vara mer effektiv och mindre skadlig än den flygskatt som regeringen vill se införd i Sverige. När denna fråga kommer upp till behandling förutsätter vi att regeringen framför dessa synpunkter. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Sverigedemokraterna uppskattar utgångspunkten med ETS som ett av de mest effektiva instrumenten för att på ett kostnadseffektivt sätt begränsa utsläppen av växthusgaser. Eftersom länderna inom ETS endast står för en mindre del av utsläppen globalt är det emellertid viktigt att systemet inte leder till konkurrensnackdelar för gentemot vår omvärld. Sverigedemokraterna anser motbakgrund av detta att regeringen tillsvidare bör arbeta för att den linjära reduktionsfaktorn ska ligga på 2,2 %. När det gäller diskussionen om fastställd andel auktionering anser Sverigedemokraterna att regeringen bör förorda ett mer flexibelt system där man istället för de liggande förslagen driver på för 57(-5)/43(+5)%. Vidare motsätter sig Sverigedemokraterna regeringens ståndpunkt om att verka för annullering av utsläppsrätter samt regeringens linje att säga nej till kommissionens förslag om att ta utsläppsrätter från marknadsstabilitetsreserven för att inrätta en fond för anläggningar som går med i systemet efter 2021. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Miljöråd den 28 februari 2017 Utskottet beslutade enligt RO7:12 att överlägga med miljöminister Karolina Skog, Miljö- och energidepartementet, om följande punkt på rådsdagorningen: Rådets dagordningspunkt 5. Genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling: Konsekvenser för EU:s miljöpolitik Underlaget utgjordes av redovisad ståndpunkt i - kommenterad dagordning inkommen 2017-02-20 Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar kommissionens meddelande men anser att miljö behöver belysas tydligare i EU:s genomförande av Agenda 2030 än vad det gör i kommissionens meddelande. Regeringen anser att miljö- och klimatfrågan bör genomsyra EU:s implementering av Agenda 2030 för att återspegla den integrerade ansatsen i de målen i Agenda 2030, vilket är en grundförutsättning för hållbar utveckling. Regeringen anser det nödvändigt med en ambitiös implementering av Agenda 2030 i alla relevanta delar av EU:s miljöpolitik t.ex. i genomförandet av Parisavtalet, av EU:s miljöhandlingsprogram och EU:s budget samt att alla delar av samhället engageras. Vidare anser regeringen att det är angeläget att även planera för ett genomförande bortom år 2020 bl.a. eftersom flera viktiga initiativ löper till 2020 t.ex. EU:s strategi för tillväxt och jobb (EU 2020), det sjunde miljöhandlingsprogrammet etc. Regeringen anser att EU bör föregå med gott exempel och bidra med tydliga riktlinjer som skapar långsiktighet i arbetet med implementeringen av Agenda 2030. Politisk samstämmighet mellan olika initiativ och åtgärder är viktigt. M-, C-, V-, L- och KD-ledamöterna anmälde ett särskilt yttrande: EU har idag strafftullar på alla former av förnybar energi - biodrivmedel såsom etanol, solpaneler och komponenter till vindkraftverk. Dessutom har EU krävt undantag för gröna varor som cyklar, elbilar och tåg i det gröna frihandelsavtalet EGA. Det finns därför skäl för att inom ramen för genomförandet av Agenda 2030 driva på för en grön handelspolitik där EU avskaffar alla tullar på förnybar energi och miljöteknik som minskar utsläppen. Ordförande konstaterade att det i övrigt inte fanns något att tillägga till den svenska ståndpunkten i detta skede. Miljöminister Karolina Skog med medarbetare lämnade under övriga punkter på rådsdagsordningen, information inför Miljörådet den 28 februari 2017. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Information om avgående slovakiskt och nytt maltesiskt ordförandeskap Miljöminister Karolina Skog med medarbetare lämnade information om avslutat slovakiskt och nytt maltesiskt ordförandeskap.
§ 4	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2016/17:21.
§ 5	Djurskydd (MJU12) Utskottet behandlade motioner om djurskydd. Ärendet bordlades.
§ 6	Kommissionens förslag om ändring av direktiv 2003/87/EG för att förlänga nuvarande begränsade räckvidd för luftfartsverksamhet och förbereda för genomförande av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021 Utskottet fortsatte subsidiaritetsprövningen av KOM (2017) 54. – Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 7	Inkommen skrivelse En inkommen skrivelse enligt bilaga 2 anmäldes och lades till handlingarna.
§ 8	Avtackning Ordförande tackade ledamoten Roland Gustbée (M) för sin tid som extra suppleant i utskottet.
§ 9	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum den 2 mars 2017 kl. 08.00.
Vid protokollet Justeras den 2 mars 2017 Matilda Ernkrans

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2016/17:23

§ 1

§ 2-9

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Matilda Ernkrans (S), ordf.

X

X

Kristina Yngwe (C), vice ordf.

O

X

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

X

X

Isak From (S)

X

X

Johan Hultberg (M) tjl. t.o.m. 2017-02-26

-

-

Sara Karlsson (S)

-

-

Martin Kinnunen (SD)

X

X

Åsa Coenraads (M)

X

X

Johan Büser (S)

X

X

Stina Bergström (MP)

X

X

Gunilla Nordgren (M)

-

-

Monica Haider (S)

X

X

Anders Forsberg (SD)

-

-

Lars Tysklind (L)

X

X

Jens Holm (V)

X

X

Lars-Axel Nordell (KD)

X

X

Marianne Pettersson (S)

X

X

SUPPLEANTER

Petra Ekerum (S)

X

X

Jesper Skalberg Karlsson (M)

X

X

Åsa Westlund (S)

Lars-Arne Staxäng (M)

Pyry Niemi (S)

Runar Filper (SD)

X

X

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Kristina Nilsson (S)

Rickard Nordin (C)

X

-

Emma Nohrén (MP)

O

-

Sten Bergheden (M)

Mikael Dahlqvist (S)

Aron Emilsson (SD)

Nina Lundström (L)

Wiwi-Anne Johansson (V)

Sofia Damm (KD)

Elin Lundgren (S)

Josef Fransson (SD)

Mikael Eskilandersson (SD)

Anders Schröder (MP)

Eskil Erlandsson (C)

Emma Wallrup (V)

Birger Lahti (V)

Magnus Oscarsson (KD)

Emma Carlsson Löfdahl (L)

Said Abdu (L)

Magnus Manhammar (S)

Larry Söder (KD)

Roland Gustbée (M) extra suppleant t.o.m. 2017-02-26

X

X

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande