Protokoll utskottssammanträde 2015/16:6

Utskottens protokollNäringsutskottets protokoll 2015/16:6

RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2015/16:6
DATUM	2015–11–17
TID	11.00–12.15
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1

Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2015/16:5.

§ 2

Överläggning med regeringen Utskottet överlade med statssekreterare Nils Vikmång om regeringens förslag till ståndpunkt vid möte i rådet för transport, telekommunikation och energi den 26 november 2015 om dels förslag till förordning om energieffektiviseringsmärkning, dels kommissionens meddelande om inledning av ett offentligt samråd för energimarknaderna och kommissionens meddelande om en ny giv för energikonsumenterna, samt dels om styrningen av energiunionen (se bilaga 2). Vid besöket närvarade även ämnessakkunnige Fredrik Norlund och departementssekreterarna Anna Karin Cederblad och Sofia Rantatalo, Miljö- och energidepartementet. a) förslag till förordning om energieffektiviseringsmärkning Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt i promemorian. b) kommissionens meddelande om inledning av ett offentligt samråd för energimarknaderna och kommissionens meddelande om en ny giv för energikonsumenterna Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt i promemorian. M-ledamöterna, C-ledamoten, FP-ledamoten och KD-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Vi anser att det efter den sista meningen i det första stycket i den svenska ståndpunkten i promemorian bör tilläggas: Regeringen kommer också framföra synpunkter till kommissionen på att flaskhalsar i överföringskapacitet i elsystemet bör återspeglas i prissignaler och marknadsstrukturen i samtliga EU-länder. SD-ledamöterna anmälde när det gäller kommissionens meddelande om inledning av ett offentligt samråd för energimarknaderna och kommissionens meddelande om en ny giv för energikonsumenterna (§ 2b) samt styrningen energiunionen (§ 2c) följande avvikande mening: Sverigedemokraterna ser positivt på samarbete länder emellan gällande energi och klimatfrågor. Vi ser dock ett flertal otydligheter och brister på realistiska åtaganden gällande en gemensam europeisk energiunion. Vi vill särskilt lyfta upp betydelsen och vikten av globalt minskat koldioxidläckage och europeisk konkurrenskraft i framtida förhandlingar. Dessutom vill vi se en kostnadsanalys gällande investeringar i infrastruktur, förnybar energi och subventioner samt fördelning av europeiska fondmedel. Sverigedemokraterna anser att dessa frågeställningar är av största vikt då den svenska energimodellen, som till dagens datum har legat till grund för tillförlitlig och konkurrenskraftig elproduktion med låga utsläpp av koldioxid, ska styras mot den europeiska energivisionen. Vi ser detta som problematiskt då den europeiska energisituationen resulterat i ökade kostnader, enorma investeringsbehov samt ofinansierade framtida satsningar och en oklarhet kring vilka som ska bekosta detta i slutänden. Dessutom ser vi en ökad användning av fossila bränslen och därtill hörande ökade utsläpp av klimatgaser, samt undanträngningseffekter av koldioxidfri elproduktion. Sverigedemokraterna anser att försörjningstryggheten är av största vikt och att det i första hand ligger i nationernas intresse att säkra sin egen elproduktion och diversifiering. Vi inser också betydelsen av att minska importen av energi ifrån politiskt instabila stater. Försörjningstrygghet handlar också om att göra realistiska prioriteringar gällande de olika energislagen. Vi ser det som orealistiskt att avveckla kärnkraften och samtidigt vilja avstå ifrån fossila energislag och ersätta detta med förnybara, intermittenta energislag. Sverigedemokraterna anser att utmaningarna ligger i att säkerställa nationell och europeisk energitillgång samt långsiktig miljöutveckling och försörjningstrygghet gemensamt med trygg finansiering och global konkurrens. Alltför stora och dyra investeringar i europeisk infrastruktur för decentraliserad produktion, grön teknik för att säkerställa klimatmål genom fluktuerande förnybar energi och i vissa fall avvecklad kärnkraft, ser vi som en ekonomisk orimlighet. Vi anser att vissa subventioner gällande bl.a. vindkraft bör avskaffas. Att lägga för stora kostnader på europeiska företag kommer att hämma den ekonomiska tillväxten och därmed innebära minskade resurser till forskning och utveckling. Vi menar att det bör ligga en balans i ekonomin och miljösatsningarna. Sverigedemokraterna ser däremot positivt på ökat fokus gällande slutkunder. Våra viktigaste prioriteringar är därför i första hand ett minskat koldioxidläckage och en stärkt europeisk konkurrenskraft. Vi anser därför att diskussionen inom EU om en energiunion går åt fel håll. Vi vill värna mellanstatlighet och varje lands rätt att själv utforma sin energipolitik. Vi anser att Sverige bör stå upp för denna grundsyn i varje förhandling inom EU. c) styrningen av energiunionen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt i promemorian. SD-ledamöterna anmälde avvikande mening enligt vad som anförts under § 2b ovan. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 3

Överläggning med regeringen Utskottet överlade med statssekreterare Oscar Stenström om regeringens förslag till ståndpunkt vid möte i rådet för utrikes frågor (handel) den 27 november 2015 om dels rådets slutsatser om handel, dels förberedelser inför Världshandelsorganisationens tionde ministerkonferens, dels förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar mellan EU och Förenta staterna, dels förhandlingar mellan EU och Mercosur, samt dels om förhandlingar mellan EU och Asien (Japan, Asean) (se bilaga 3). Vid besöket närvarade även ämnesrådet Christina Lindström Krossling, Näringsdepartementet, ministerrådet Anders Kviele, kanslirådet Mikael Anzén, departementsrådet Charlotte Sammelin samt departementssekreterarna Elin Barr, Robert Leijon och Markus Lundgren, Utrikesdepartementet. a) rådets slutsatser om handel Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt i promemorian. b) förberedelser inför Världshandelsorganisationens tionde ministerkonferens Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt i promemorian. c) förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar mellan EU och Förenta staterna Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt i promemorian. M-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Det är viktigt att såväl enskilda stater som investerande företag ska känna trygghet i relationen med varandra. En väl fungerande mekanism för att lösa tvister är därför av ömsesidigt intresse och nytta för att investeringar över nationsgränserna ska fungera. Framför allt är denna trygghet viktig för små och medelstora företags möjligheter att söka sig ut på en internationell marknad. Den tvistlösningsmekanism, ISDS, som gäller i dag fungerar väl och kan ytterligare förfinas. Denna modell har inte ifrågasatts av någondera av parterna innan förhandlingarna om TTIP inleddes. Inte heller finns det några synliggjorda exempel på fall där skiljedomstolarna lämnats för stort tolkningsutrymme eller där staters rätt att reglera undergrävts. Överklagandemekanismen riskerar att såväl fördröja som försvaga hanteringen för parterna. Att inrätta en ny domstol för att driva ett fåtal ärenden årligen framstår som byråkratisk överkurs samtidigt som modellen att utse fasta domare i realiteten innebär en kompetensförsvagning jämfört med nuvarande ordning med ombud i skiljeförfarandet. Dessutom kommer den fasta lista på domare som EU och Förenta staterna föreslås komma överens om att riskera en politisering av valet av domare vilket vore högst olyckligt. Ett nytt komplicerat och politiserat system med en påklistrad tidsram i kombination med en begränsad ram av domare, riskerar att bli såväl dyrare som nå sämre kvalitet då kombinationen av kompetenser begränsas. Konsekvenserna av en försvagad hantering av tvistelösningar blir ökade kostnader och förlorade intäkter i form av uteblivna investeringar. Med anledning av ovanstående anmäler vi därför avvikande mening avseende regeringens förslag till svensk ståndpunkt om tvistlösningsmekanismen i förhandlingarna om TTIP mellan EU och Förenta staterna. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Sverigedemokraterna inser betydelsen av att skapa globala handelsavtal i sin helhet, men vi vill även belysa vikten av dess innehåll och hur detta påverkar den svenska marknaden. Vi är generellt positiva till ett handelsavtal mellan EU och Förenta staterna – det s.k. TTIP – och vi tror att detta kommer att stärka den svenska industrin genom borttagandet av både tarrifära samt befintliga icke-tariffära handelshinder men även genom att förebygga tillkomsten av nya handelshinder. Sverigedemokraterna ser positivt på Förenta staternas uttalade indikationer om transparens, deltagande och ansvarstagande och vår förhoppning är att framtagna standardiseringar styr mot redan befintliga handelsmekanismer i Världshandelsorganisationens avtal. Avtalet innehåller dock väldigt många faktorer och komplexiteten är påtaglig när det gäller bl.a. det tekniska och de icke-tarrifära regelhindren, jämfört med borttagande av t.ex. ekonomiska tullar. Sverigedemokraterna anser att det i första hand är av vikt att se över de områden som har störst möjlighet till regelsamarbete, snarare än att försöka hitta gemensamma nämnare för alla sektorer. Dessutom behövs en förståelse av att vissa regelverk är svåra att samköra p.g.a. olika myndighetsstrukturer samt olika produktregelverk. En gemensam minsta nämnare är för oss att de olika sektorerna ska generera avkastning, ökad marknadsintegration men också i viss mån skydd av nationella intressen samt att handelsrelationer med tredjeland inte får försämras. Gällande utfallet i de olika sektorerna vill vi poängtera att redan framtagna prognoser är just generella uppskattningar. Rapporter som visar vilka sektorer eller olika regioner som gynnas av handelsavtalet är osäkra. Även om vår generella uppfattning av avtalet i sin helhet är positiv gällande industrins exportmöjligheter så vill vi dock flagga för att så eventuellt inte är fallet för vissa klausuler i avtalet. När det gäller tvistlösningsklausulen (ISDS) anser Sverigedemokraterna att det är av största vikt att beakta hur denna kommer att utformas i det slutgiltiga avtalet. En tvistlösningsklausul av ren Naftamodell är något som Sverigedemokraterna inte kan ställa sig bakom. Vi vill vidare se att det blir fråga om en lista där de delar som ska vara föremål för ett handelsavtal tas upp och inte som i dag en lista där endast de delar som inte kommer att vara föremål för avtalet tas upp. Sammanfattningsvis välkomnar vi ett frihandelsavtal med Förenta staterna, men anser att ett sådant avtal inte får utmynna i en situation där företag generellt ska kunna stämma stater med stöd av avtalet, där den svenska modellen skadas eller där avtalet i övrigt leder till en underminering av den svenska autonomin. V-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Sverige bör inte ställa sig bakom kommissionens nya förslag till tvistlösningsmekanism. Förslaget innebär fortfarande att storföretag kan stämma stater utanför nationella rättssystem. Det riskerar att kunna fungera hämmande för framtida progressiv lagstiftning till skydd för människor och miljö. Eventuella stämningar kan i stället hanteras inom ramen för befintliga nationella lagstiftningar och domstolsprocesser då både Förenta staterna och EU är fungerande rättsstater. Kommissionens nya förslag försöker möta den mycket kraftiga kritik som tidigare riktas mot tvistlösningsmekanismen (ISDS) bland annat genom att fler människor än någonsin har hört av sig till EU-kommissionen med kritik. Tyvärr löser inte kommissionens nya förslag grundproblemet att Europas medborgare inte vill se en överstatlig rättsprocessnivå för storföretag gentemot stater. Vidare är de utrikespolitiska argumenten för TTIP mycket farliga, i de vad borgerliga debattörer kallat TTIP för ett ”ekonomiskt NATO”. Handel är positivt och skapar viktiga relationer mellan länder som gör att det ömsesidiga beroendet ökar. Men att i samma andetag indirekt peka ut vilka länder som man vill ha mindre handelsrelationer med leder till ökad regional instabilitet och det är fel väg för Sverige och EU att gå. Regeringen ståndpunkt borde därför vara att lösa de handelshinder som är möjliga att lösa inom ramen för ett mindre ambitiöst handelsavtal mellan EU och Förenta staterna. Men med den inriktning som är i dag på förhandlingarna om TTIP, bör regeringen verka för att EU lämnar TTIP-förhandlingarna. I stället bör regeringen verka för en rättvis handelspolitik som inte innebär försämringar för medborgarna i de länder som omfattas. En handelspolitik som sätter människor, djur och miljö främst och som fokuserar på ökade samhällsvinster – inte bara på vinster för storföretag. d) förhandlingar mellan EU och Mercosur Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt i promemorian. e) förhandlingar mellan EU och Asien (Japan, Asean) Ordföranden konstaterade att det fanns stöd i utskottet för regeringens ståndpunkt i promemorian. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 4

Resultatredovisning i budgetpropositionen 2016 Utskottet informerades om arbetet med uppföljning av regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för 2016 inom näringsutskottets beredningsområde.

§ 5

Inbjudan till Näringsdepartementet Utskottet informerades om inbjudan till Näringsdepartementet.

§ 6

Nästa sammanträde Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum tisdagen den 24 november 2015 kl. 11.00.

Vid protokollet Bibi Junttila Justeras den 24 november 2015 Jennie Nilsson

NÄRINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till protokoll 2015/16:6

§ 1-2

§ 3

§ 4-6

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Jennie Nilsson (S), ordf.

X

X

X

Lars Hjälmered (M), vice ordf.

X

X

X

Åsa Westlund (S)

Hans Rothenberg (M)

X

X

X

Ingemar Nilsson (S)

X

X

X

Josef Fransson (SD)

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

X

X

X

Per-Arne Håkansson (S)

X

X

X

Helena Lindahl (C)

O

X

X

Lise Nordin (MP)

X

O

O

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

X

X

X

Anna Wallén (S)

X

X

Mattias Bäckström Johansson (SD)

X

X

X

Maria Weimer (FP)

X

X

X

Birger Lahti (V)

X

O

X

Penilla Gunther (KD)

X

X

X

Mattias Jonsson (S)

SUPPLEANTER

Anna-Caren Sätherberg (S)

X

X

X

Jörgen Warborn (M)

O

O

O

Hanna Westerén (S)

X

X

X

Gunilla Nordgren (M)

Jasenko Omanovic (S)

Johan Nissinen (SD)

X

X

X

Jessika Roswall (M)

Hannah Bergstedt (S)

Anders Ahlgren (C)

Annika Lillemets (MP)

O

O

Sten Bergheden (M)

Isak From (S)

Olle Felten (SD)

Said Abdu (FP)

Håkan Svenneling (V)

X

O

Mikael Oscarsson (KD)

Krister Örnfjäder (S)

O

Sven-Olof Sällström (SD)

Anna Hagwall (SD)

Elisabet Knutsson (MP)

O

X

X

Rickard Nordin (C)

X

Christina Höj Larsen (V)

Aron Modig (KD)

Mathias Sundin (FP)

Maria Arnholm (FP)

Matilda Ernkrans (S)

Jessica Polfjärd (M)

Anders Lönnberg (S)

X

O

O

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

	Bilaga 2
Kommenterad dagordning
rådet
2015-11-16

Miljö- och energidepartementet

Internationella sekretariatet

TTE- energi

TTE- energi

Rådets möte TT(E) energi 26 november 2015

Kommenterad dagordning

1. – Godkännande av dagordningen

Lagstiftning

2. – A-punkter

Icke lagstiftning

3. – A-punkter

4. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av en ram för energieffektiviseringsmärkning och upphävande av direktiv 2010/30/EU

- Allmän riktlinje

Dokument: 13917/15

Tidigare dokument: KOM (2015) 341

Faktapromemoria: 2014/15:FPM46

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Har inte behandlats tidigare i EU-nämnden. Kommissionens förslag behandlades vid överläggning i Näringsutskottet 24 september 2015.

Bakgrund

Kommissionen presenterade den 15 juli 2015 ett förslag till nytt ramverk för EU:s energimärkning. Förslaget innebär en revidering av det så kallade energimärkningsdirektivet från 2010 om märkning och standardiserad information om energirelaterade produkters användning av energi och andra resurser. Direktivet är ett viktigt instrument i EU:s politik för att främja energieffektivisering.

Kommissionens föreslag innebär att det befintliga direktivet ersätts av en förordning för att säkerställa att märkningen följs på ett mer enhetligt sätt i unionen. De huvudsakliga ändringarna i det nya förslaget är att märkningen återgår till att vara en ”stängd” A-G skala som inte öppnar för klasser över A, men som justeras periodvis efter behov. Kommissionen föreslår också att en produktdatabas inrättas dit leverantörer har en skyldighet att rapportera in nya produkter som introduceras på marknaden. Databasen syftar i första hand till att underlätta för tillsynsmyndigheter att utföra marknadskontroll för att säkerställa att reglerna om märkning följs.

Frågan har behandlats i rådets energiarbetsgrupp under hösten med avsikt att nå en allmän riktlinje i rådet inför förhandlingar med Europaparlamentet våren 2016.

Rådets utkast till allmän riktlinje skiljer sig på ett antal punkter i jämförelse med kommissionens ursprungliga förslag. Rådets förslag innebär att enskilda produktförordningar ska tas fram genom s.k. genomförandeakter istället för delegerade akter för att öka medlemsstaternas möjligheter att bidra i arbetet med att ta fram nya produktkrav. Därtill finns det i rådets position en rad tydliggöranden kring produktdatabasens utformning, omhändertagande av företagskänslig information samt ansvar för leverantörer och återförsäljare.

Den stora frågan i rådet har varit vilka principer som ska gälla för att en eventuell justering av en märkning ska påbörjas. I diskussionen har det handlat om att utveckla skrivningar som balanserar både behovet av att justera en märkning när en stor del av produkterna på marknaden når kraven i de övre klasserna och behovet av att undvika att en justering av en märkning behöver ske alltför ofta. Den slutliga kompromissen blev att en märkning ska justeras ska påbörjas om antingen 30 procent av produkterna på marknaden uppfyller kraven i högsta klassen eller om det efter åtta år med en märkning bedöms finnas andra skäl till att justera skalan för märkningen.

Förslag till svensk ståndpunkt

Sverige har fått gehör för många av de synpunkter som framförts i förhandlingen. Särskilt viktigt har varit att märkningen - för att öka tydlighet för konsumenten - återgår till att vara en A-G-skala, att det tydligt framgår hur och när en justering av märkningen ska göras samt att produktdatabasen utformas på ett ändamålsenligt vis.

Regeringen föreslår därför att Sverige ställer sig bakom ordförandeskapets förslag, även om regeringen gärna hade sett en mer skyndsam justering av befintliga märkningar än vad som anges i förslaget till allmän riktlinje för rådet.

5. Meddelande från kommissionen om inledning av ett offentligt samråd om en ny marknadsmodell för energimarknaderna och meddelande från kommissionen om en ny giv för energikonsumenterna

- Riktlinjedebatt

Dokument: 13820/15

Tidigare dokument: KOM(2015) 339, KOM(2015) 340

Faktapromemoria: 2014/15:FPM45 Samråd om ny energimarknadsmodell och meddelande om konsumenter på energimarknaderna

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Har inte behandlats tidigare i EU-nämnden. Kommissionens meddelanden behandlades vid överläggning i Näringsutskottet den 24 september 2015.

Bakgrund

I kommissionens meddelande från februari 2015 om den s.k. Energiunionen (KOM (2015) 80), lyfts den inre energimarknaden upp som en av fem ömsesidigt förstärkande dimensioner inom ramen för unionen. Kommissionen anser bland annat att det behövs ökad överföringskapacitet för el och gas inom EU men också ett uppgraderat regelverk på den inre marknaden för att underlätta den pågående energiomställningen inom EU. Dessutom menar kommissionen att konsumenternas ställning på energimarknaderna behöver stärkas. Kommissionen aviserar därför att ny lagstiftning på området kommer att presenteras under 2016.

Som ett led i detta arbete, och som en del av sitt s.k. sommarpaket, presenterade kommissionen den 15 juli 2015 två meddelanden. Dels ett meddelande om en ny energimarknadsdesign (KOM (2015) 340) som inkluderar ett offentligt samråd, dels ett meddelande om slutkundsmarknader (KOM (2015) 339). Det offentliga samrådet ligger till grund för kommissionens förberedelser inför den nya lagstiftningen.

Beroende på resultatet av bland annat det offentliga samrådet kan den nya lagstiftningen komma att omfatta en revidering av följande rättsakter: elförsörjningsdirektivet (2005/89/EG), elförordningen (714/2009), elmarknadsdirektivet (2009/72/EU), byråförordningen (713/2009) och infrastrukturförordningen (347/2013). Dessutom kommer arbetet att påverka utformningen av ett antal nätkoder.

Baserat på frågor från ordförandeskapet kommer diskussionen i TTE-rådet att koncentreras till två områden. Det första handlar om distributionsnätsoperatörernas framtida roll på elmarknaden och det andra om konsumenternas möjligheter att kontrollera sina kostnader.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen föreslår att Sverige betonar vikten av en väl fungerande inre energimarknad och anser att nya lagförslag ska stödja övergången till mer effektiva, flexibla och dynamiska marknader till nytta för konsumenten och som kan integrera en högre andel förnybar energi. Regeringen menar att på väl fungerande marknader minskar också behovet av att införa kapacitetsmekanismer.

När det gäller distributionsnätsoperatörerna anser regeringen generellt att dessa inte bör utföra sådana uppgifter som kan utföras av aktörer på den konkurrensutsatta marknaden.

Regeringen föreslår att Sverige välkomnar kommissionens fokus på konsumenterna och anser att de ska ges förutsättningar att spela en aktiv roll på elmarknaden på basis av prissignaler och information. Utfasning av reglerade priser och ett kostnadseffektivt införande av smarta mätare är därmed viktiga parametrar.

För närvarande pågår implementering av det tredje inremarknadspaketet genom riktlinjer och nätkoder. Regeringen anser att den förväntade effekten av detta arbete måste tas med vid övervägande om ny lagstiftning.

6. Styrningen av energiunionen

a) Utkast till rådets slutsatser

- Antagande

Dokument: 13818/15 + COR 1

Tidigare dokument: Slutsatserna baserar sig inte på ett formellt förslag från kommissionen.

Faktapromemoria: Ingen.

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Har ej behandlats vid samråd med EU-nämnden. Frågan behandlades vid överläggning med Näringsutskottet den 24 september 2015.

b) Tillståndet i energiunionen

- Information från kommissionen

Dokument: Ännu ej tillgängligt.

Tidigare dokument: -

Faktapromemoria: -

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Har ej behandlats vid samråd med EU-nämnden.

Bakgrund

I februari 2015 presenterade kommissionen ett meddelande med ett förslag till ramstrategi för en Energiunion med en framåtblickande klimatpolitik (Faktapromemoria 2014/15:FPM23). Energiunionen ska ses som ett arbetsprogram för kommissionens mandatperiod.

Utkast till rådets slutsatser

Det luxemburgska ordförandeskapet har prioriterat frågan om styrningssystemet för Energiunionen högt och har arbetat för att TTE-rådet (energi) ska anta slutsatser. Det finns inget formellt underlag i form av ett meddelande från kommissionen som underlag för slutsatserna.

Utkastet till slutsatser om styrsystemet för Energiunionen som det luxemburgska ordförandeskapet har förhandlat fram redogör för principerna för styrsystemet, dess viktigaste komponenter och för nästa steg i genomförandet av Energiunionen. De viktigaste komponenterna i styrningen för Energiunionen pekas ut i slutsatserna: Nationella klimat- och energiplaner, en konstruktiv dialog mellan medlemsstaterna och kommissionen samt övervakning och utvärdering av uppfyllelsen av Energiunionens målsättningar baserat på ett antal indikatorer. (Se vidare råds-PM)

Läget i Energiunionen

Den 18 november presenterar kommissionen den första årligen återkommande lägesrapporten för Energiunionen, ”the State of the Energy Union”. Kommissionens har aviserat att lägesrapporten kommer att utvärdera de framsteg som gjorts mot Energiunionens målsättningar liksom eventuella hinder för genomförande. Den väntas dock inte innehålla konkreta förslag. Till rapporten ska också ett antal arbetsdokument biläggas: bland annat en vägledning till medlemsstaterna om utformningen av nationella energi- och klimatplaner, en lista på nyckelindikatorer för uppföljning av Energiunionen samt - baserat på dessa - faktablad om varje medlemsstat. Kommissionens presentation av lägesrapporten vid TTE den 26 november kan förväntas följas av en diskussion.

Förslag till svensk ståndpunkt

Utkast till rådets slutsatser

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom slutsatserna om styrsystemet för Energiunionen inklusive 2030-målen.

Regeringen bedömer att Sverige har fått bra genomslag för sina ståndpunkter i förhandlingarna. I utkastet till slutsatser finns hänvisningar till uppfyllelse av såväl klimat- och energimålen till 2030 som 2050. Vidare aviseras lagstiftning för minskade klimatutsläpp, energieffektivisering och förnybar energi för att stödja 2030-målen. Regeringen anser också att det är positivt att medlemsstaterna ska rapportera in sin politik och sina målsättningar för klimat och energi varpå kommissionen ska utvärdera huruvida Energiunionens målsättningar nås. Som en följd av en sådan utvärdering kan ytterligare åtgärder vidtas. Sverige har också fått genomslag för skrivningar om att den inre energimarknadens funktion ska stärkas i implementeringen av Energiunionen.

Regeringen hade önskat ännu tydligare slutsatser i fråga om genomförandet av 2030-målen, men ser slutsatserna som ett första viktigt steg och ser fram emot att detaljerna utarbetas i ett senare skede. –

Läget i Energiunionen

Regeringen föreslår att Sverige välkomnar den första lägesrapporten för Energiunionen.

Regeringen anser att det skickar viktiga signaler inför klimattoppmötet i Paris att EU gör framsteg och menar allvar med genomförandet av uppsatta mål som leder till minskade utsläpp av klimatgaser.

Vid en eventuell diskussion kan regeringen framföra att det är viktigt att EU tar nästa steg för att genomföra Energiunionens samtliga dimensioner genom att behandla kommande förslag från kommissionen. Regeringen fäster särskild vikt vid lagstiftning om minskade klimatutsläpp, energieffektivisering, förnybar energi och inre marknad.

7. Övrigt

7a) Den senaste utvecklingen i fråga om yttre förbindelser på energiområdet

- Information från kommissionen

Dokument: Dokument ännu ej tillgängligt

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Externa förbindelser på energiområdet har behandlats återkommande.

Bakgrund

TTE-rådet (energi) har traditionellt en stående punkt på dagordningen där läget i olika löpande internationella energidialoger rapporteras. Syftet med de dialoger som förs är att utveckla goda relationer med EU:s energipartners för att på så sätt söka trygga EU:s framtida energiförsörjning och främja det internationella klimatarbetet. I dessa dialoger företräds EU vanligen av ordförandeskap och kommissionen, som här förväntas rapportera om nyligen avslutade och kommande internationella möten.

7 b) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

- Information från den nederländska delegationen

Dokument: Dokument ännu ej tillgängligt

Bakgrund

Det nederländska ordförandeskapet kommer att lämna information om sina prioriteringar för det kommande halvåret.

REGERINGSKANSLIET – – – – – – – – – – Bilaga 3

Utrikesdepartementet – – – Kommenterad dagordning

– – – – Ministerrådet – – – –

– –

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel)

den 27 november 2015

• Godkännande av den preliminära dagordningen

• Godkännande av A-punktslistan

• Rådets slutsatser om handel

Beslutspunkt

Kommissionen presenterade i oktober en övergripande handels- och investeringsstrategi. Strategin lägger stort fokus på ekonomisk tillväxt, skapandet av nya arbetstillfällen och transparens. Rådet väntas anta rådsslutsatser som välkomnar EU-kommissionens nya övergripande handelsstrategi och lägger särskild tonvikt på de handelspolitiska frågor som rådet prioriterar.

Regeringens ståndpunkt: Regeringen välkomnar huvuddragen i kommissionens handelsstrategi och välkomnar att frihandelsförhandlingar kommer att inledas med Australien och Nya Zeeland. Regeringen har även fått bra gehör för hållbarhetsfrågor, exempelvis handel och utveckling, hållbart företagande, mänskliga rättigheter, etik och anti-korruption, som numera är betydligt mer framträdande än i tidigare handelsstrategier. Dataflöden, tjänster, personrörlighet och digital handel ska liberaliseras och prioriteras i samtliga frihandelsförhandlingar, något som regeringen också prioriterat.

• Förberedelser inför Världshandelsorganisationens tionde ministerkonferens

Diskussionspunkt

Rådet kommer att diskutera hur ett resultat i förhandlingar kan nås på lämpligaste sätt, givet förhoppning om att det vid WTO:s tionde ministerkonferens i Nairobi i december 2015 kan levereras ett mindre paket av åtagande samt en framåtblickande ministerdeklaration. Paketet som diskuteras innehåller tre delar; utfasning för alla former av exportstöd på jordbruksområdet, ökat marknadstillträde för de minst utvecklande länderna i världen, och ökad transparens för regler som påverkar handeln.

Regeringens ståndpunkt: Ett framgångsrikt multilateralt system är viktigt för att säkerställa en förutsägbar, fri och rättvis handel. Därför arbetar regeringen aktivt för en lyckad ministerkonferens i Nairobi med meningsfulla resultat för handeln, inte minst för de fattigaste utvecklingsländerna.

• Förhandlingar om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) mellan EU och USA

Diskussionspunkt

Vid rådet väntas en diskussion om de pågående förhandlingarna mellan EU och USA om ett handels- och investeringspartnerskap (TTIP) som lanserades 2013. Hittills har elva s.k. förhandlingsrundor genomförts, varav den senaste hölls i Miami oktober. Nästa förhandlingsrunda är planerad att hållas i Bryssel i januari/februari. Ett avtal skulle stärka de transatlantiska relationerna såväl ekonomiskt som politiskt. Ambitionen är att avtalet ska vara både djupt och omfattande samt täcka alla viktiga aspekter av handel och investeringar. Båda parter är överens om att miljö-, djur-, livsmedels-, säkerhets- och hälsostandarder ska upprätthållas. Framsteg har gjorts, om än inte i den takt som många initialt hoppats på. Vid FAC förväntas kommissionen ge en bild av förhandlingsläget. Förhandlingarna om investeringsskydd och en tvistlösningsmekanism är suspenderade i avvaktan på formuleringen av en EU-position. EU-kommissionen har föreslagit ett reformerat investeringsskydd och en förändrad tvistlösningsmekanism som har diskuteras med medlemsstaterna. En reviderad text har tagits fram av Kommissionen och även offentliggjorts. Kommissionen har även enligt förhandlingsmandatet förmedlat textförslaget till USA för att möjliggöra ett återupptagande av förhandlingar på området. Kommissionens transparensinitiativ som inleddes under våren har fortsatt. EU:s förhandlingstexter publiceras nu på kommissionens hemsida. Regeringen välkomnar detta. Öppenhet är centralt för att förhandlingen ska kunna avslutas med ett gott resultat.

Regeringens ståndpunkt: Ett frihandelsavtal mellan EU och USA bör vara både djupt och omfattande samt täcka alla viktiga aspekter av handel och investeringar med USA. Regeringens målsättning är att nå ett så ambitiöst resultat som möjligt, samtidigt som möjligheten att upprätthålla och förstärka skyddet för bl.a. miljön, människors och djurs hälsa samt arbetstagare bibehålls. Sveriges agerande ska även vara förenligt med politiken för global utveckling (PGU). Vad gäller investeringsskydd vill regeringen se en reformerad tvistlösningsmekanism i kommande handelsavtal. Öppna, tydliga och förutsägbara villkor för investeringar har betydelse för Sverige, våra jobb och vårt välstånd. En modern investeringsskyddspolitik ska vara rättssäker och öppen och inte inskränka staters demokratiska beslutsfattande. Kommissionens förslag avseende investeringsskydd och en tvistlösningsmekanism ligger i linje med regeringens positioner och förslag och utgör en god grund för kommande förhandingar med USA. Avtalet ska utformas i enlighet med WTO:s regelverk, bygga vidare på dess bestämmelser samt stödja de multilaterala handelsförhandlingarna, inklusive beakta globala värdekedjor, ”tjänstefieringen” av varuproduktionen och digitaliseringen av tjänste- och varuproduktionen. Liberalisering av handeln med varor och tjänster, investeringar, teknologiöverföring och personrörlighet bör därför kopplas samman i förhandlingarna för att få så positiva effekter som möjligt.

• Förhandlingar mellan EU och Mercosur om ett frihandelsavtal

Diskussionspunkt

Förhandlingarna om ett associeringsavtal, inklusive handel, mellan EU och Mercosurländerna återupptogs 2010, efter flera års uppehåll. Sedan dess har nio förhandlingsrundor hållits, den senaste i oktober 2012. Förhandlingarna har därefter fortsatt, om än i långsamt tempo. Det centrala utbytet av tullbud har ännu inte skett. Nu finns ett politiskt momentum för att komma vidare i förhandlingarna. Kommissionen förväntas vid mötet redogöra för läget i förhandlingarna och inhämta rådets synpunkter.

Regeringens ståndpunkt: Ett frihandelsavtal mellan EU och Mercosur är viktigt. Regeringens förhoppning är att utbyte av ambitiösa tullbud ska kunna ske så snart som möjligt i syfte att slutföra förhandlingarna om ett frihandelsavtal.

• Förhandlingar mellan EU och Asien (Japan, ASEAN)

Diskussionspunkt

KOM väntas informera om status gällande frihandelsförhandlingar mellan EU och Japan samt frihandelsavtalen med ASEAN-länder, särskilt Vietnam och Filippinerna. KOM presenterade i oktober en ny handels- och investeringsstrategi. KOM:s ambition är bred och man vill avsluta, återuppta eller inleda förhandlingar med en stor grupp länder i regionen. De bilaterala frihandelsavtalen i Sydostasien kan även ses som byggstenar inför ett interregionalt frihandelsavtal med ASEAN.

Regeringens ståndpunkt: Regeringen förespråkar ambitiösa och långtgående frihandelsavtal med många länder och har fått gehör för flera synpunkter gällande EU:s handelsrelationer med Asien i EU-kommissionens nya handels- och investeringsstrategi. Regeringen stödjer generellt KOM:s linje gällande pågående, vilande och föreslagna frihandelsförhandlingar. Bland annat vill Sverige att frihandelsförhandlingar med Australien och Nya Zeeland inleds. Vad gäller Japan vill regeringen att förhandlingarna avslutas under 2016 och utmynnar i ett ambitiöst frihandelsavtal (FTA). Det är både viktigt och naturligt att det bilaterala EU/Japan-avtalet blir mer ambitiöst än det regionala Trans-Pacific Partnership avtalet (TPP). Ca 95 procent av de japanska importtullarna ska elimineras under TPP. EU siktar på närmare 99 procent i avtalet med Japan. Förhoppningen att de avslutade TPP-förhandlingarna om skulle ge skjuts åt FTA-förhandlingarna med Japan tycks dock ha kommit på skam. Vissa framsteg gjordes i den 13:e förhandlingsrundan som nyligen avslutats i Bryssel, bl.a. på områdena tull/handelsprocedurer, SPS, upphandling och konkurrensrätt. De stora genombrotten lyser dock fortsatt med sin frånvaro.

• Övriga frågor

8.1 – Trilaterala samtal mellan Europeiska unionen, Ryska federationen och Ukraina

Diskussionspunkt

Ministrarna väntas diskutera de trilaterala samtalen mellan EU, Ukraina och Ryssland om Ukrainas frihandelsavtal med EU. Det senaste trilaterala mötet på minister/kommissionärsnivå hölls i början av september. Nästa ministermöte är planerat till den 17-18 november. Samtalen har kretsat kring Rysslands förslag om ett bindande trepartsavtal för att mildra de påstått negativa effekterna som Ukrainas frihandelsavtal med EU skulle få på Ryssland. Under samtalen har EU intagit en principiell hållning och avfärdat det ryska förslaget. Samtidigt har Kommissionen uppmanats att hitta en lösning. Därför lade kommissionen i oktober fram en plan med syftet att signalera EU:s beredskap att förhandla fram en politisk överenskommelse.

Regeringens ståndpunkt: Regeringen anser att EU inte bör ge Ryssland rätten att påverka grannländers utrikespolitik, inklusive deras handelspolitik. Därför kan EU inte ingå ett trilateralt avtal med Ryssland och Ukraina gällande EU:s bilaterala relation med Ukraina. Regeringen stödjer Kommissionens försök att hitta en politisk lösning, men en sådan får inte gå ut över Ukrainas handelsrelation med EU. Vidare anser regeringen att det trilaterala diskussionsformatet inte bör institutionaliseras, då detta skulle innebära en fortsatt möjlighet för Ryssland att påverka EU:s och Ukrainas bilaterala relation.

• Lunchdiskussion

• Kina- Handelsrelaterade aspekter

Diskussionspunkt

Ministrarna väntas diskutera handelsaspekterna av relationen med Kina. Viktiga frågeställningar gäller Kinas engagemang i WTO, förhandlingar om ett investeringsavtal EU-Kina samt EU:s lagstiftning om Kinas marknadsekonomiska status.

Regeringens ståndpunkt: Regeringen anser att EU aktivt bör verka för mer marknadsöppningar och mindre protektionism gentemot Kina, vilket på sikt kan ge betydande ekonomiska vinster i första hand genom ett ambitiöst resultat i det investeringsavtal som nu förhandlas mellan EU och Kina. EU bör också driva på för att Kina engagerar sig fullt ut i WTO genom ett konstruktivt och ambitiöst agerande i Doharundan i plurilaterala förhandlingar om ett miljövaruavtal, uppdatering av Informationsteknikavtalet, samt ett nytt kinesiskt bud i anslutning till avtalet för offentlig upphandling. Vidare anser regeringen att EU:s antidumpingförordning vad avser Kina bör anpassas till det WTO-regelverk som gäller efter 2016.