Protokoll utskottssammanträde 2015/16:4

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2015/16:4

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2015/16:4
DATUM	2015-10-22
TID	08.00 – 09.05
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	EU-förslag om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar Utskottet överlade med klimat- och energiminister Åsa Romson, Miljö- och energidepartementet, om: KOM(2015) 337 Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar Underlaget utgjordes av översänd promemoria (dnr 1.6.1-337-2015/16) Förslag till preliminär svensk ståndpunkt: Regeringen ställer sig positiv till att kommissionen har genomfört en översyn av EU:s handelssystem (EU ETS) i enlighet med rådsslutsatserna från oktober 2014. Regeringen anser att det är väsentligt att EU så snart som möjligt genomför beslutet att minska utsläppen med minst 40 % till 2030. Ett pris på utsläpp av koldioxid behövs i alla EU:s medlemsstater och legitimiteten för marknadsbaserade styrmedel bygger på att de anses relevanta samt att de bidrar till de långsiktiga målen till 2030 och 2050. Regeringen vill betona vikten av ett stabilt, långsiktigt, förutsägbart och välfungerande EU ETS med stärkt prissignal för att uppnå EU:s långsiktiga klimatmål på ett kostnadseffektivt sätt. Ett stärkt EU ETS är också viktig för den inre marknadens funktion och kommer att driva investeringar i förnybar energi och energieffektivisering. Harmoniserade regler är viktiga för att EU ETS ska fungera så effektivt som möjligt och inte snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. EU:s system för handel med utsläppsrätter bygger på principen att prissätta utsläpp och att förorenaren betalar. Regeringen betonar vikten av auktionering av utsläppsrätter som den huvudsakliga tilldelningsprincipen inom EU:s handelssystem. Regeringen stödjer kommissionens förslag för att en fastställd andel av utsläppsrätterna ska auktioneras och anser att en så hög andel auktionering av utsläppsrätter som möjligt bör uppnås för att kunna genomföra principen om att förorenaren betalar. Regeringen står bakom de slutsatser som antogs vid Europeiska rådet i oktober 2014 och som anger att fri tilldelning inte ska upphöra för de sektorer som löper avsevärd risk för koldioxidläckage, så länge motsvarande åtgärder inte vidtas i andra ekonomier. Regeringen anser dock att fri tilldelning måste begränsas och nuvarande kriterier för bedömning av avsevärd risk för koldioxidläckage bör ses över för att fokusera på de sektorer som är verkligt utsatta. Regeringen analyserar kommissionens nya förslag i detta avseende. Regeringen avser verka för att fri tilldelning till sektorer som inte bedöms löpa avsevärd risk för koldioxidläckage fasas ut. Regeringen anser att riktmärken för fri tilldelning bör uppdateras för att spegla teknisk utveckling och att det är positivt att tilldelningen anpassas mer till faktiska produktionsnivåer. Regeringen analyserar hur reglerna för detta kan utformas. Regeringen anser att icke-allokerade utsläppsrätter som placeras i marknadsstabilitetsreserven fortsatt ska undanhållas marknaden och inte användas till åtgärder efter 2020. Regeringen anser att beaktandet av indirekta effekter bör göras så restriktivt och så likvärdigt som möjligt inom EU. Det ska inte heller ställas några krav på medlemsstaterna att kompensera sin industri. Vidare anser regeringen att de mekanismer för solidaritet som skapades vid Europeiska rådet i oktober 2014 (moderniseringsfonden och möjligheten att ge fri tilldelning till elsektorn) inte ska kunna gå till investeringar i fossil energi utan måste inriktas på åtgärder för förnybar energi, energieffektivisering och elinfrastruktur. Investeringar i fossil energi kan skapa inlåsningseffekter och riskerar att göra det dyrare att uppnå EU:s långsiktiga klimatmål. Åtgärder för att stödja modernisering och omställning av fjärrvärmesektorn är särskilt angelägna. Regeringen verkar för att innovationsfonden NER400 fortsatt ska kunna gå till utvecklingen av avancerade biobränslen. Regeringen analyserar fortfarande kommissionens förslag angående delegerade- och genomförandeakter. M- och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Vi delar regeringens uppfattning att beaktade av indirekta effekter till följd av pris på koldioxid bör göras restriktivt och så likvärdigt som möjligt inom EU. Att konkurrensen inom unionen snedvrids genom att medlemsstaterna tillämpar reglerna för kompensation olika är i grunden olyckligt. Därför måste regeringen verka för att reglerna för kompensation förändras i syfte att skapa konkurrensneutralitet. I detta sammanhang bör möjligheten att kompensera på EU-nivå, istället för som idag på medlemsstatsnivå, prövas. M-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Efter svåra och långdragna förhandlingar nåddes tidigare i år en överenskommelse om att etablera en marknadsstabiliseringsmekanism som skall träda i kraft 2019. Vi moderater välkomnar att en överenskommelse till sist kunde nås. Att i detta läge, som regeringen vill, på nytt öppna upp för en diskussion om de icke-allokerade utsläppsrätterna som placeras i marknadsstabilitetsreserven tror vi vore oklokt. Det är nu viktigt att värna den ingångna överenskommelsen. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening: Sverigedemokraterna anser att regeringen borde se mer allvarligt på och tydligare påpeka riskerna för koldioxidläckage till följd av att Sverige och EU genom den nuvarande inriktningen av politiken åsamkar konkurrensnackdelar för inhemsk industri på den globala marknaden vilket riskerar att leda fram till att jobb, produktion och utsläpp flyttas till andra länder. När det kommer till handel med utsläppsrätter är det Sverigedemokraternas åsikt att inga utsläppsrätter bör undantas av marknaden utan att Sverige ska verka för en handel med utsläppsrätter som går i samklang med kommissionens nuvarande förslag. När det kommer till att använda EU:s nya innovationsfond till utveckling av avancerade biobränslen är Sverigedemokraterna kritiska mot bakgrund av stor rådande osäkerhet kring produktionspotential och produktionskostnader. Trots stora investeringar på området har resultaten visat sig vara dåliga varför stor försiktighet bör iakttas under rådande kunskapsläge. V-ledamoten anmälde följande avvikande mening: Vi välkomnar att ETS ska reformeras. Den svenska positionen innebär överlag ytterligare skärpningar av systemet, även det är välkommet. Men utifrån det akuta läget för klimatet måste industrialiserade länder åta sig högre klimatambitioner än idag. Därför vill vi att den svenska positionen ska skärpas enligt följande: en brantare linjär utsläppskurva i linje med ett EU-reduktionsmål (för hela EU; handlande och icke handlande) på -60 % till 2030 jämfört med 1990, att fler utsläppsrätter än föreslaget ska tas ur bruk, att en funktion för annullering av utsläppsrätter införs företrädesvis kopplad till marknadsstabilitetsreserven. Alternativt att ett system med lägsta pris på utsläppsrätter, ett så kallat golvpris införs. Med dessa förslag till förbättringar kan EU ETS bli ett handelssystem som på allvar sätter ett högt pris på utsläpp samt minskar utsläppen i linje med vad vetenskapen säger. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 2	Miljöråd 26 oktober 2015 Klimat- och energiminister Åsa Romson med medarbetare lämnade information inför Miljörådet den 26 oktober 2015.
§ 3	Justering av protokoll Utskottet justerade protokollen 2015/16: 2 och 3.
§ 4	Budgetramarna för utgiftsområde 20 och 23 (MJU1y) Utskottet fortsatte behandlingen av fråga om yttrande till finansutskottet över proposition 2015/16:1, volym 1, när det gäller ramen för utgiftsområdena 20 Allmän miljö- och naturvård samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt motioner i berörda delar. Utskottet beslutade att yttra sig. Utskottet justerade yttrande 2015/16:MJU1y. M-, SD, C-, FP- och KD-ledamöterna anmälde avvikande meningar.
§ 5	Riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen Utskottet behandlade fråga om yttrande till konstitutionsutskottet med anledning av konstitutionsutskottets granskning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen. Ärendet bordlades.
§ 6	Inkomna skrivelser En inkommen skrivelse enligt bilaga 2 anmäldes och lades till handlingarna.
§ 7	Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 3 november 2015 kl. 11.00.
Vid protokollet Justeras den 3 november 2015 Matilda Ernkrans

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2015/16:4

§ 1-7

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Matilda Ernkrans (S), ordf.

-

Kristina Yngwe (C), vice ordf

X

Ulf Berg (M)

X

Isak From (S)

X

Johan Hultberg (M)

X

Maria Strömkvist (S)

X

Martin Kinnunen (SD)

X

Åsa Coenraads (M)

X

Jan-Olof Larsson (S)

X

Stina Bergström (MP)

X

Gunilla Nordgren (M)

X

Monica Haider (S)

X

Anders Forsberg (SD)

-

Lars Tysklind (FP)

X

Jens Holm (V)

X

Magnus Oscarsson (KD)

X

Marianne Pettersson (S)

X

SUPPLEANTER

Johan Büser (S)

X

Jesper Skalberg Karlsson (M)

O

Åsa Westlund (S)

Lars-Arne Staxäng (M)

Pyry Niemi (S)

Runar Filper (SD)

X

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Kristina Nilsson (S)

Rickard Nordin (C)

Emma Nohrén (MP)

Jenny Petersson (M)

Mikael Dahlqvist (S)

Aron Emilsson (SD)

Fredrik Malm (FP)

Wiwi-Anne Johansson (V)

Sofia Damm (KD)

Elin Lundgren (S)

Josef Fransson (SD)

Mikael Eskilandersson (SD)

Anders Schröder (MP)

Eskil Erlandsson (C)

Emma Wallrup (V)

Birger Lahti (V)

Lars-Axel Nordell (KD)

Emma Carlsson Löfdahl (FP)

Said Abdu (FP)

Magnus Manhammar (S)

Larry Söder (KD)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande