Protokoll utskottssammanträde 2015/16:2

Utskottens protokollSocialförsäkringsutskottets protokoll 2015/16:2

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.

RIKSDAGEN

SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2015/16:2

DATUM

2015-10-01

TID

09.30–11.40

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2015/16:1.

§ 2

EU-frågor, rättsliga och inrikes frågor

Statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet, återrapporterade från rådsmöten m.m. perioden juni–september 2015 om bl.a. flyktingsituationen, beslut om provisoriska åtgärder samt vidarebosättning.

§ 3

Viseringspolitik - Förslag till införande av rundresevisering och unionskodexen om viseringar

Utskottet överlade med statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens meddelande om införande av en rundresevisering, KOM(2014) 163, kommissionens förslag om unionskodexen om viseringar (viseringskodex), KOM(2014) 164 och faktapromemoriorna 2013/14:FPM77 och 2013/14:FPM78.

Regeringens förslag till svensk ståndpunkt angiven i den kommenterade dagordningen inför RIF-rådet den 8–9 oktober 2015, dagordningspunkt 3 var:

Sverige stödjer den pågående översynen av viseringskodexen samt förslaget om att inrätta en rundresevisering. Förslagen väntas bidra till en ökad harmonisering av viseringspolitiken samt till en förenklad och mer lättillgänglig viseringsprocess. Förslagen kommer att förenkla resandet till och från Schengenområdet och kommer att bidra till en ökad personrörlighet och därigenom till positiv ekonomisk tillväxt. Införandet av en rundresevisering är angeläget eftersom det omhändertar en lucka i den nuvarande lagstiftningen, vilket är en förutsättning för ett effektivt genomförande av Smarta gränserpaketet.

Förslagen behöver dock utformas kostnadsneutralt. Det är även nödvändigt att en balans upprätthålls mellan förenklingar och viseringssystemets syfte när det gäller att motverka risker och upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens redovisade preliminära ståndpunkt.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 4

Inrättande av en omplaceringsmekanism vid kriser och ansvar för prövning av ansökningar om internationellt skydd

Utskottet överlade med statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag om inrättande av en omplaceringsmekanism vid kriser och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den
26 juni 2013 (Dublinförordningen) om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat,
KOM(2015) 450.

Regeringens förslag till svensk ståndpunkt angiven i den kommenterade dagordningen inför RIF-rådet den 8–9 oktober 2015, dagordningspunkt 4 var:

Regeringen välkomnar kommissionens förslag till en förordning och dess grundtanke om solidaritet. Det är viktigt att ta ett samlat europeiskt ansvar för migrationssituationen. EU:s medlemsstater måste agera solidariskt och hjälpa varandra när asylsystemen är under stort tryck.

Den gemensamma migrationspolitiken bör utvecklas på ett sätt som innebär en jämnare fördelning av asylsökande inom EU, genom att alla länder tar sitt ansvar och därmed ger fler flyktingar skydd.

Korrekt genomförande av det gemensamma asylsystemet är en mycket viktig form av solidaritet. En permanent mekanism för omplacering, som snabbt kan aktiveras vid behov, kan bli en viktig form av solidaritet.

Regeringen anser att en viss anpassning av den fördelningsnyckel som ligger till grund för omfördelningen kan behöva göras med hänsyn till medlemsstaternas ansträngningar på asylområdet.

Ordföranden konstaterade att det fanns en majoritet för regeringens redovisade preliminära ståndpunkt.

M, FP och KD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:

I den föreslagna omplaceringsmekanismen är faktorn för tidigare mottagna asylsökanden, som underlag för fördelningen, för låg. Det är rimligt att tidigare mottagande ges en betydligt större tyngd när mekanismens slutliga utformning fastställs. Det skapar också större incitament för medlemsstaterna att redan från början ta emot asylsökande.

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande mening:

En omplaceringsmekanism bör inte införas. Tvångsplacering av asylsökande är helt fel väg att gå för ett värdigt mottagande, som dessutom är effektivt ur ett humant perspektiv. Det är inte heller rätt att länder som redan har tagit emot ett mycket stort antal asylsökande och anhöriga till asylsökande ska tvingas till ytterligare mottagande. Regeringen bör i EU fokusera på att upprätthålla Dublinförordningen och dess intentioner i kombination med ett generöst stöd till krisdrabbade länders närområden. Utöver detta bör regeringen i EU driva och utveckla arbetet med att minska asyltrycket och den illegala migrationen. Det gemensamma europeiska asylsystemet behöver överlag revideras för att öka effektiviteten, och fokus bör ligga på att hjälpa de värst drabbade och upprätthålla ett rättvist och rättssäkert system för nödställda.

V-ledamoten anmälde följande avvikande mening:

I den svenska ståndpunkten bör även anges att en välfungerande omfördelningsmekanism förutsätter att samtliga medlemsländer kommer tillrätta med dåliga mottagandeförhållanden och brister i asylprövningen. Risken finns annars att medlemsländer försöker undkomma sitt ansvar för asylsökande genom vidriga mottagandeförhållanden och låg bifallsfrekvens på asylansökningar.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 5

Förteckning över säkra ursprungsländer och förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd och om ändring av direktiv 2013/32/EU

Utskottet överlade med statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag om upprättande av EU:s gemensamma förteckning över säkra ursprungsländer enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU (asylprocedurdirektivet) och om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd och om ändring av direktiv 2013/32/EU, KOM(2015) 452.

Regeringens förslag till svensk ståndpunkt angiven i den kommenterade dagordningen inför RIF-rådet den 8–9 oktober 2015, dagordningspunkt 5 var:

Regeringen välkomnar förslaget om en förordning för att upprätta ett system med säkra ursprungsländer. En gemensam lista bör omfatta länderna på västra Balkan, men inte Turkiet.

Ett system med säkra länder ersätter inte en rättssäker och individuell prövning. En gemensam lista medger ett påskyndat förfarande för uppenbart ogrundade ansökningar. På så sätt kan EU:s ansvar för att bereda skydd till personer med skyddsbehov öka.

Ordföranden konstaterade att det fanns en majoritet för regeringens redovisade preliminära ståndpunkt.

V-ledamoten anmälde följande avvikande mening:

Vänsterpartiet ser stora risker med en gemensam lista för säkra länder. Asylrätten är individuell och en lista över säkra länder riskerar att underminera den individuella asylrätten. Sverige bör därför inte ansluta sig detta förslag.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 6

EU:s handlingsplan för återvändande

Utskottet överlade med statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens meddelande EU:s handlingsplan för återvändande, KOM(2015) 453.

Regeringens förslag till svensk ståndpunkt angiven i rådspromemorior inför RIF-rådet den 8–9 oktober 2015 var:

Ett väl fungerande återvändande bidrar till att bygga förtroende och långsiktigt stöd för det gemensamma europeiska asylsystemet. Regeringen ställer sig bakom utökade ansträngningar i syfte att verkställa beslut om avvisning och utvisning. Återvändandet ska ske på ett rättssäkert och värdigt sätt och med full respekt för mänskliga fri- och rättigheter.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens redovisade preliminära ståndpunkt.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 7

EU:s åtgärdsplan mot smuggling av migranter

Utskottet överlade med statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens meddelande EU:s åtgärdsplan mot smuggling av migranter, KOM(2015) 285 och regeringens faktapromemoria 2014/15:FPM40.

Regeringens förslag till preliminär svensk ståndpunkt angiven i faktapromemorian var:

Regeringen ställer sig generellt positiv till meddelandet och huvuddragen i förslaget. Det är dock viktigt att lyfta fram att alla åtgärder som föreslås eller vidtas måste respektera rätten att söka asyl och respekten för non-refoulement. Överlag anser regeringen att det individuella rättighetsperspektivet behöver förtydligas i varje framtida förslag. Strategin rör europeiska myndigheters hantering av individer vars rättigheter måste respekteras. Vidare anser regeringen att människosmuggling inte enbart kan mötas med repressiva åtgärder. För att försvaga människosmugglarnas marknad och motverka att människor riskerar livet för att ta sig till Europa är det, precis som kommissionen lyfter fram i meddelandet, viktigt att skapa fler säkra och lagliga vägar in i EU.

Gällande den aktuella situationen på Medelhavet, är den enskilda åtgärd som är mest prioriterad på både kort och medellång sikt, de livräddande insatserna.

Regeringen välkomnar att det i meddelandet anges att de olika EU-myndigheterna ska involveras och samordnas. Samordning krävs också mellan EU:s institutioner och kommissionens generaldirektorat. Dessutom anser regeringen att det är viktigt med ett förstärkt samarbete med tredjeland för att motverka orsaker till att människor flyr eller tvingas migrera.

Beträffande de konkreta förslag som listas i meddelandet är det ännu för tidigt att ta ställning till vart och ett av dem. Regeringen vill dock redan i detta läge förtydliga sin uppfattning under några av punkterna:

-I förhandlingarna om en GSFP-insats mot människosmugglare i södra centrala Medelhavet (EUNAVFOR MED) har regeringen med kraft verkat, och fortsätter verka för, att insatsen ska genomföras helt i enlighet med folkrätten och med full respekt för mänskliga rättigheter samt för att bland annat rätten att söka asyl, principen om non-refoulement och insatsens kapacitet att rädda liv (search and rescue) ska säkerställas. Som redan påpekats anser regeringen att en GSFP-insats mot människosmugglare endast kan utgöra en liten del av ett brett och samlat svar på de svåra migrationsutmaningar som EU har att hantera.

-Kontroll och borttagande av material på internet måste ske i enlighet med respektive medlemsstats nationella lagstiftning samt med respekt för grundläggande rättigheter, inklusive yttrandefrihet och skydd av den personliga integriteten. Ett projekt om att kontrollera internetinnehåll i syfte att bekämpa terrorism har nyligen införts vid Europol. Det torde dock råda osäkerhet, såväl rättsligt som principiellt, om information avseende människosmuggling kan och bör hanteras på samma sätt som vad gäller terrorism.

-Ett förslag om att ge Frontex utökat mandat att inte bara samordna

gemensamma återsändandeoperationer, utan också själv initiera dem, behöver övervägas noggrant. Regeringen har generellt sett varit skeptisk till att förändra Frontex mandat. Det behövs mer information, både utifrån hur det skulle kunna fungera i praktiken men också i förhållande till medlemsstaternas nationella lagstiftning innan regeringen kan ta slutlig ställning.

Ordföranden konstaterade att det fanns en majoritet för regeringens redovisade preliminära ståndpunkt.

V -ledamoten anmälde avvikande mening:

Ståndpunkten bör vara att Sverige motsätter sig den militära GSFP-insatsen. Operationen riskerar att försätta redan utsatta människor i än större fara och de riskerar också att bli fast på libyskt territorium och där utsättas för allvarliga brott mot mänskliga rättigheter. Det finns inte heller någon legitim motpart i Libyen för EU att förhandla med.

Förslaget som rör kontroll och borttagande av material på internet är mycket tveksamt och Sverige bör inte ställa sig bakom detta förslag.

Sverige bör inte heller ställa sig bakom förslaget om utökat mandat för Frontex och gemensamma återsändandeoperationer.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 8

EU-frågor på migrationsområdet

Statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet, informerade utskottet om kommande högnivåmöten på migrationsområdet.

§ 9

EU-frågor, socialpolitik

Statssekreterare Therese Svanström Andersson, Socialdepartementet, återrapporterade från Epsco-rådet i juni och det informella mötet i juli 2015.

§ 10

Social styrning i ett Europa för alla - vägen framåt

Utskottet överlade med statssekreterare Therese Svanström Andersson, Socialdepartementet.

Underlaget utgjordes av en rapport med bidrag till den årliga tillväxtöversikten 2016 från Kommittén för socialt skydd och förslag till nyckelbudskap, dok. 12079/15.

Regeringens förslag till svensk ståndpunkt angiven i en överläggningspromemoria var:

Regeringen anser att Sverige bör ställa sig bakom nyckelbudskapen.

Regeringen välkomnar att Epsco sänder ett budskap till kommissionen om vikten av reformer som strävar efter en bättre social situation i unionen med ökad jämlikhet och jämställdhet. Nyckelbudskapen är formulerade på en övergripande nivå som ger utrymmer för varje medlemsstat att utforma sina egna reformer.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens redovisade preliminära ståndpunkt.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 11

Tillräckliga pensionsinkomster mot bakgrund av en åldrande befolkning

Utskottet överlade med statssekreterare Therese Svanström Andersson, Socialdepartementet.

Underlaget utgjordes av en rapport från Kommittén för socialt skydd med nyckelbudskap, dok. 12085/15, samt utkast till rådsslutsatser, dok. 12086/15.

Regeringens förslag till svensk ståndpunkt angiven i den kommenterade dagordningen inför Epsco-rådet den 5 oktober, dagordningspunkt 6 var:

Regeringen anser att Sverige bör ställa sig bakom nyckelbudskapen och kan godkänna förslaget till rådsslutsatser. Nyckelbudskapen och rådsslutssatserna är formulerade på en övergripande nivå som ger utrymme för varje medlemsstat att utforma sina egna reformer.

Sverige välkomnar rapporten som väl belyser hållbarhetsaspekter när det gäller framtida pensionssystem och jämställdhetsperspektivet, och de rådsslutsatser som ordförandeskapet lägger fram speglar rapportens huvudbudskap.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens redovisade preliminära ståndpunkt.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 12

EU-frågor på det socialpolitiska området

Statssekreterare Therese Svanström Andersson m.fl., Socialdepartementet, informerade utskottet om det luxemburgska ordförandeskapets prioriteringar under hösten och om överträdelseärende 2014/4101 om föräldrapenning och förordning (EG) nr 883/2004.

§ 13

Utsatta EES-medborgare


Statssekreterare Pernilla Baralt, Socialdepartementet, informerade utskottet om arbetet med utsatta EES-medborgare.

§ 14

Nästa sammanträde

Utskottet beslutade att nästa sammanträde ska äga rum tisdagen den 13 oktober 2015 kl. 11.00.

Vid protokollet

Justeras den 13 oktober 2015


SOCIALFÖRSÄKRINGS-UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2015/16:2

§ 1–6

§7–10

§ 11–15

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Fredrik Lundh Sammeli (S), ordf.

X

X

X

Johan Forssell (M) vice ordf.

X

X

X

Carina Ohlsson (S)

Mikael Cederbratt (M)

X

X

X

Phia Andersson (S)

X

X

X

Markus Wiechel (SD)

X

X

X

Lars-Arne Staxäng (M)

X

X

X

Yilmaz Kerimo (S)

Solveig Zander (C)

X

X

X

Rickard Persson (MP)

Lotta Finstorp (M)

X

X

X

Kerstin Nilsson (S)

X

X

X

Linus Bylund (SD)

X

X

X

Emma Carlsson Löfdahl (FP)

X

X

X

Wiwi-Anne Johansson (V)

O

O

X

Roland Utbult (KD)

X

X

X

Teresa Carvalho (S)

X

X

X

SUPPLEANTER

Patrik Engström (S)

X

X

X

Tina Ghasemi (M)

Johanna Haraldsson (S)

Carl-Oskar Bohlin (M)

Patrik Björck (S)

Jennie Åfeldt (SD)

Jörgen Warborn (M)

Paula Holmqvist (S)

Fredrik Christensson (C)

Magda Rasmusson (MP)

X

X

Amir Adan (M)

Serkan Köse (S)

David Lång (SD)

Barbro Westerholm (FP)

Christina Höj Larsen (V)

X

X

O

Désirée Pethrus (KD)

Mathias Tegnér (S)

X

X

X

Paula Bieler (SD)

Hanna Wigh (SD)

Marco Venegas (MP)

Daniel Riazat (V)

Rossana Dinamarca (V)

Emma Henriksson (KD)

Yasmine Larsson (S)

Bengt Eliasson (FP)

Mats Persson (FP)

Tomas Eneroth (S)

Johanna Jönsson (C)

Larry Söder (KD)

N = Närvarande

x = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

o = ledamöter som härutöver har varit närvarande

Utskottens och EU-nämndens protokoll

Protokollen från utskottens och EU-nämndens sammanträden talar om vilka frågor som togs upp.